Snällt, sant och viktigt?

Ska man berätta om barnens vänner tjuvrökt för barnens föräldrar?

Ska man berätta för väninnan om man misstänker att hennes man är otrogen?

Ska man berätta för en kollega att hon har dålig andedräkt?

Livet är fullt av frågor som de ovan och HUR många gånger kan man inte vända och vrida på huruvida man borde säga något eller ej, agera eller inte.

Om man läser böcker om personlig utveckling eller går någon sorts ledarkurs, så lär man sig ofta tekniker för hur man kan hantera svåra situationer. Det låter mekaniskt, men faktum är att jag har genom åren i olika sammanhang och av olika personer lärt mig flera ENKLA saker som jag har stor nytta av i vardagen såväl som på arbetet.

Min lillasyster berättade en gång från mig att hon lärt sig följande och jag måste dela med mig av det för jag tycker det är en så bra ledstjärna. Dessutom visar det att det inte alls är opersonligt eller utstuderat att använda genomtänkta sätt i svåra situationer.

Alltså, OM du kommer i en situation liknande någon av de frågeställningar jag tog som exempel ovan, eller vilken annan situation som helst när du funderar på huruvida du ska "säga något".  Ställ frågorna till dig själv:

Är det snällt?
Är det sant?
Är det viktigt?

Svarar du JA på två av dem är det läge att prata, annars är det bäst att hålla tyst.

Exempel:

Ska man berätta om barnens vänner tjuvrökt för barnens föräldrar?

Är det snällt? Nej.
Är det sant? Ja.
Är det viktigt? Ja.

Här kan ju svaren variera såklart! I det här fallet med unge Kalle så vet jag att hans föräldrar kommit överens med honom om att han inte ska röka och min pålitliga son var med när Kalle ändå gjorde det så jag vet att det är sant. Kalle är bara 12 år, så nog är det viktigt. Alltså, läge att ta ett snack med föräldrarna. Eller kanske med Kalle, så att han kan ta snacket själv.

Exempel:

Ska man berätta för väninnan om man misstänker att hennes man är otrogen?

Är det snällt? Ja.
Är det sant? Vet ej.
Är det viktigt? Ja.

ALLA utom Stina pratar om att hennes man Rune har en affär, men ingen vet vem den andra kvinnan är, så jag VET inte om det verkligen är sant. Däremot är det inte kul att vara den som alla snackar om så det är SNÄLLT att ta upp saken och en otrogen partner är väl viktigt för de inblandade, så JA,  det blir till att framföra det tuffa ryktet till Stina. ELLER återigen så kanske man väljer att gå på Rune först.

OM nu ett exempel istället är:

Ska man berätta att barnen du satt barnvakt hos tog jättemycket socker i tekoppen fast de inte fick för sin mamma?

Är det snällt? Nej.
Är det sant? Ja.
Är det viktigt? Nej.

Då kan det faktiskt vara läge att se mellan fingrarna och låta det passera.

Jag vet inte om det har var så bra exempel,  MEN jag vet att jag har haft nytta av att ställa mig de här frågorna några gånger när jag funderat på vad jag ska göra och faktum är att utfallet på de tre frågorna aldrig varit fel.  De har sagt precis samma sak som magkänslan, men det har varit skönt att kunna luta mitt beslut mot något mer handfast, två JA eller två NEJ.

Hoppas ni också kan få användning av detta enkla sätt att rådbråka sin egen hjärna!

Karin, "kolgruvan" har jag aldrig hört :) . Håller med, förhoppningsvis har man ett jobb man tycker om att gå till!

Britt, ja jag tycker det är jättekul med barn- och ungdomslitteratur! Nu när jag inte läser för tjejerna på samma sätt längre, så läser jag ofta samma böcker som de parallellt eller efter dem. Malin tycker det är kul. Linnéa hatar det. Hon tycker det är som om jag spionerar på henne på något sätt :) . Jag tror inte hon läst boken än. Hon har läst väldigt lite i vår, men jag hoppas det blir av nu i sommar!

Nu känns det som om det är både snällt, sant och viktigt att önska er alla en bra dag och ni som är på gång med semestrar en önskan om riktigt sköna dagar med MINDRE regn!

Ingrid