När jag tackade ja till att tillsammans med Kate från Australien leda den multikulturella gruppen på skolan nästa år och därmed också sitta med i PTSA, så trodde jag inte att det skulle innebära något större arbete redan i år. Tji fick jag, det är både det ena och det andra som ska fixas. Våra föregångare är från Japan och Indien, så jag tycker ändå att ur det perspektivet representerar vi väl det gruppen ska stå för. Jag frågade om inte vi kunde träffas alla fyra för att ha lite överlämning och avstämning och genast bjöd indiska Priya hem oss på lunch till henne i grannbyn. Detta var dagen efter att Sarah hade åkt hem till USA och det blev ett riktigt bra möte och en FANTASTISKT god lunch! Första gången man går hem till någon PASSAR det inte att ta med kamera, men jag önskar att jag hade kunnat. Priya har en hemhjälp som hade lagat massor av rätter till oss och ALLA var goda, samt en överdådig efterrätt.
Vi pratade om vad vi ska göra i vår grupp, vad som fungerat bra och vad som behöver förbättras. Vi hann också prata om en hel massa andra saker. Sandra som har Alex i 3:an och varit samordnare på Lower school var också med på lunchen, vilket var riktigt bra då hon har koll på massa saker. Tyvärr flyttar de till USA i höst och naturligtvis ska hennes ena son gå i ett "gifted program". Det är många föräldrar här som saknar detta på vår skola, då de har begåvade barn som hemma plockas ut för att gå i en mer utmanande skola och så tycker de inte att barnen får samma "challenges" här. För våra barn finns det oftast utmaningar så det räcker :) .
Jag fick veta att våra tre ACS skolor här i England har olika specialistområden, det har vi ALDRIG hört förut. Den med simhallen har ett extra sportfokus (surprise!), den i Egham har ett akademiskt fokus, medan vår skola har ett kreativt fokus, därför har vi "Harmony House" (ett musikhus för orkestern och med inspelningsstudio), samt mycket art och vissa andra ämnen. Väldigt UNDERLIGT att vi aldrig hört det, antingen borde det vara något man är stolt över och därmed "promotar", eller borde de inte ha det. Jag tycker egentligen det senare, förstår inte hur det ska fungera rent praktiskt. De flesta familjer har flera barn och dessa är olika, skolorna ligger för långt ifrån varandra för att man skulle kunna åka emellan, alltså är det FÅ som kan välja skola utifrån dessa aspekter, de flesta måste välja en skola utifrån var de ska bo och arbeta och hitta den bästa som ligger hyfsat nära utifrån det. Det var också på denna lunch jag lärde mig vad The Ivy League är :) .
Nåväl, trots att mycket jobb kanske väntar i denna grupp, ser jag fram emot det. Jag börjar nu känna ett rätt stort nätverk av föräldrar här och de flesta är väldigt kul att vara med, så det blir spännande att utvecka skolans sidoaktiviteter tillsammans med dem.
Boktokig, du verkar superorganiserad på morgonen! Det är bra, för då funkar det bättre för alla och dagen startar bättre. Kul att du gillar att läsa om våra utflykter häromkring, även om jag brer ut mig till det yttersta :) !
Britt, TACK för hälsning till Malin! Hon blev jätteglad! "Fin kommentar!" var det exakta uttalandet :) .
Karin, du har så rätt, våra tjejer sköter sig naturligtvis alltid HELT felfritt :) !! Förstår att Eric Saade dansen var fantastisk! Tänk att hela Malins f-klass är över nu. Jag minns när du skrev om hur hon såg fram emot att torka av borden. Var det lika kul som hon trodde?
Ylva, ja det var tur att vi hoppade quizen, men jag längtar SÅ till vi kan ge oss på det igen!! Var sugen redan igår kväll, men insåg att det inte lät sig göras... (Rikard var bortrest IGEN). Jag vet inte om jag är lugn i krissituationer eller bara korkad som inte förstår allvaret, ha ha. Ja, nu ses vi snart, känns som evigheter sedan. Kul!
Ingrid
2 kommentarer:
Jag tycker alltid att man kan ha med kameran! Man kan gömma den i handväskan tills man ser att det är läge. Jag älskar ju dina matfoton men håller tillgodo med den fina salladsbilden i förra inlägget tills vidare.
Jodå, Malin gillade att torka bord när det till slut blev hennes tur!
Kram fr Karin
Hej Ingrid!
Håller med dig angående ditt beteende i krissitutioner.Ha ha ha.
Du kommer nog att lära dig mycket om skolor i olika länder.
Klart jag skulle svara på Malins blogg men jag fattade inte först något om när det hände.
Hon skrev mycket bra tyckte jag.
Jag ser allting som lärare i Sverige. Nu förstår jag när jag läser din blogg hur olika systemen är i andra ländet. Så svensk jag är.
Kram från Britt
Skicka en kommentar