Ska göra slut med datorn

Datorn och  jag ÄR verkligen inte kompisar denna veckan. Nätverket hänger sig och kommer inte tillbaka fast jag startar om hela systemet vilket brukar hjälpa. Worddokument går inte att spara och filer är på rymmen.

Denna viktiga sköna hemmadag då jag skulle komma ikapp massor, började med en storm i ett vattenglas bland några mammor på skolan och det tog två timmar innan vågorna stannat. (Jag var inte inblandad för en stormen var igång, min funktion blev att gjuta olja på vågorna.) När jag skulle ge mig på ett blogginlägg, ville inte inlagda foton göra alls som jag tänkt. Texten ändrade storlek, fotona la sig inte där jag ville och gick inte att ta bort. Det gick inte att kopiera mm mm.

Det känns verkligen som om jag skulle vilja ge igen på något sätt, men datorn visar sig verkligen stenhård, tar inte alls åt sig av mina förolämpningar, så jag kommer inte åt den liksom.

Men visst jag HAR fått iväg två långa mail som borde varit skickade för en respektive fyra månader sedan, så det känns väldigt bra. Kanske ska inte alla dagar ha så höga ambitioner...

Hoppas komma igen med förnyad styrka och mer matnyttigheter imorgon. Det kan inte blir sämre, på datorfronten alltså.

Karin, det är faktiskt samma här, att när Rikard är borta, är det alltid någon som aspirerar på hans säng och det har jag vanligtvis inget emot.

Catharina, visst är det intressant med barnen. Vissa barn har verkligen ett större behov av en mer fysiskt avgränsad egen sfär, är inte alls så där kramiga eller vill sova hos en.

Britt, du har rätt, nu är det TRÅNGT när alla vill vara med i sänghalmen :) . Vi har lånat ut barnens rum en hel del, men det är inte alltid de legat i vår säng, ibland har vi tagit till extra madrasser på golvet.
Hamam verkar superskönt!!

Kram allihop!
Från ett regnigt grått England,
Ingrid