9-årskalas



Typisk 9-årig Johan.
Skapar av allt han hittar :) .
Mycket fantasi och aktivitet.

Förra lördagen hade vi kalas för Johan. Han hade tydligt sagt att han ville ha ett discokalas och jag hade stämt av med ett par andra mammor med erfarenhet och de trodde ingen skulle ta anstöt. Alltså fick det bli så, och jag tror någon tackade nej p g a att de inte tyckte det var lämpligt med disco för så små barn, men det kan jag ta.

Det är tre 3:or på skolan med ca 15 barn per klass. Lite för många att bjuda alla, men lite för få att bara bjuda klassen om ett antal föll ifrån. Det slutade med att vi bjöd klassen, plus någon som Johan varit hos på kalas, samt fem till som Johan leker mer med i skolan. Till slut blev det 12 barn på kalaset, vilket var ganska lagom.

Vi tömde biblioteket på möbler, satte in discolampa, tjejerna fixade spellistor med bra musik (Johan förstår inte att inte alla barn kan Manboy och Popular, de är ju på ENGELSKA :) ). Vi förberedde en music quiz IFALL inte alla skulle vilja dansa hela tiden. Kalastiden var satt till 16-18.30 och alla barnen anlände i det STRÅLANDE solskenet. Det var synd och skam att mörklägga och vara inne.

Nåväl, barnen var i trädgården och lekte en stund till alla hade kommit. Då samlades vi och Johan öppnade paket. Han fick väldigt många fina saker, bl a Legosatser, radiostyrd bil, någon leksak för att testa reaktionsförmågan, ett spel, presentkort i en leksaksaffär, Bakugan samt ett frimärksalbum och frimärken. Det senare hade jag tipsat om och de som gav det tyckte det var en kul present att få ge. Johan blev lika glad för ALLTING. Kul med en tacksam mottagare :) !

En liten översiktsbild på barnen under presentöppningen.

Så var det dags för mat och Johan hade önskat pizza. Jag har tidigare nämnt att jag tyckte detta var det mest lättarrangerade kalas jag någonsin gjort och även här kom vi lindrit undan. Nya pizzerior växer upp som svampar ur jorden och det verkar pågå något pizza-krig, för de konkurrerar med bra erbjudanden och hemkörning. Alltså hade vi beställt sex pizzor (tre varianter) och utkörning (ja, jag kände mig som en dålig mamma, men barnens glada miner botade det ganska bra).

Jag hade planerat en pizzabar, så att barnen fick gå till öppningen i väggen mellan matrummet och köket, och där stod jag i köket och frågade vad de ville ha att dricka (hade inte ens SAFT från BOB eller Önos i år, utan några färdiga flaskor, allt med tanke på heltäckningsmattan som jag inte ville få dränkt i röda färger (miljöbov, kompenserar med att dricka vatten ett tag nu vilket inte ger något förpackningsavfall alls ;) ).

Naturligtvis frågade någon om vi "huggit upp ett hål i väggen för kalaset". "Visst" skrattade jag, "vi har hållt på hela natten" och det tyckte alla var kul.


Johan och Rowan på besök i pizzabaren.

DJ'n var VÄLDIGT hungrig :) !

Efter maten startade discot! Tjejerna höll i det, men Rikard fick hjälpa till ibland när det gick lite vilt till på dansgolvet. De flesta gillade att dansa, några var väldigt avvaktande, framför allt de asiatiska barnen, men en hel del dansade så svetten lackade. Alltså lät vi dem alternera mellan vild dans och frisk luft i trädgården. Det blev bra.


Coola discodansare!





Utelek på kvällskvisten



Alla hittade något att sysselsätta sig med.

Dags för tårta. Inget hembakat här inte, utan färdigköpta "fotbollstårtor". Intressant att höra hur vissa barn t o m visste i vilken butik de sålde just den tårtan och kunde tala om vilka kedjor som hade andra "motivtårtor".

Den ena av två fotbollstårtor syns i bortre änden av bordet.

Efter tårtan verkade barnen färdigdansade, så det passade bra att vi förberett en quiz där vi spelade intron och så skulle barnen resa sig upp och sjunga refrängen. Tre lag var taggade till tusen, men de var ojämna. Det var jag som delat upp lagen och tyvärr känner jag inte barnen tillräckligt väl för att veta vilka som passar ihop och vilka som är bra på vad. Det gjorde dock inte så mycket. De som kunde sjöng för glatta livet och poängen delades ut på ett "taktiskt" sätt. Till slut fick alla ändå en påse med lite av varje att ta med hem. Vi var klara precis lagom i tid till de flesta föräldrar kom och hämtade.

Ett par barn var kvar en liten stund längre medan vi pratade med deras föräldrar. Då lekte Johan med Shin, den japanska killen vi träffade den allra första dagen vi var på skolan i augusti, då tjejerna gjorde en del tester för att se på vilka nivåer de låg. Det har tagit ett tag innan de hittat varandra, men sedan jul har de lekt en del på rasterna. Både Shin och hans mamma är SÅ gulliga. Johan höll i ett rep med Shin en bit bakom sig. Plötsligt låg Shin på picknick-filten och rullade iväg in i den.

"I am a sushi!", hörde jag honom ropa där ute och minsann var filten svart på undersidan, så helt olikt var det inte. Hans mamma såg det också genom fönstret och vi skrattade SÅ mycket, för det lät så kul. Jag gapskrattade och hon höll klädsamt handen framför munnen och skrattade på japanskt vis :) .

När alla barnen gått hem, utom Rowan och Reese på gatan, så satte vi oss ner med deras mamma Wendy och pratade i flera timmar. Pappa Ben var ändå iväg på fotboll. Väldigt mysigt. Man blir så skönt avslappnad när man sätter sig ner efter ett kalas.

Johan var jättenöjd med sitt kalas och det var det allra viktigaste! Jag var glad över att ÄNTLIGEN få ett ansikte på alla klasskamrater Johan pratat om, samt tillhörande föräldrar. Det har jag saknat. I DK körde jag barnen till skolan och det innebar att vi efter ett par veckor hade koll på varenda elev och vilka föräldrar de hade. Här åker barnen skolbuss och jag ser inte röken av några andra än mina egna barn.

Karin, så duktig Julia ändå var med Idol!! Med tanke på Nya Zeeland planerna, var det väl tur att hon inte gick hela vägen. Nu vet hon att alla från Motala inte är lika sympatiska som undertecknad ;) . Nya jurymedlemmen gick i gymnasiet med min storasyster. Han är extremt intelligent (toppbetyg), men det märktes nog tidigt att Motala var alldeles för litet för honom...

Britt, ja det är SÅ skönt att L's knä är på bättringsvägen! Simningen är över för denna gång (därmed inte sagt att hon inte kan simma på egen hand), nu är det tennis som gäller på skolan. Fast hittills har hon inte kunnat vara med och träna där.
Jag håller med om att Malin skulle göra något konstnärligt, hon är verkligen duktig på det och väldigt intresserad, men jag vet inte riktigt i vilken form det skulle vara.... det kan vara svårt att tjäna pengar och vara väldigt ensamt om man ska vara helt konstnärlig, men kanske som AD eller något sådant... Vi får väl se vilken väg hon tar. Just nu vill hon helst bli skådespelare :) .
Vad spännande med Golflyftet! Fast jag förstod inte helt.. är det en grupp och i så fall vad är det ni måste boka tid för, eller är det singelinstruktioner? Låter kul i alla fall.
Det är bra att inte värmen kommer för fort, för då blommar det längre, men det klart att det är härligt när det slår till och känns som sommar, vi njuter hejdlöst :) .

Boktokig, tack för hjälpen med första titeln på Cirkusdeckarna! Ingen fara med ungdomsbenämningen, jag tycker det var lite skönt att höra att det var fel :) .
Så härligt att ni redan kan sitta ute hemma också! Här har barnen gått i bikini och badbyxor idag.

Kram Ingrid