Rikards födelsedag och kick off på skolan

När vi kom till fredagen den 19 augusti, var det som om cirkeln slöts för oss. Vi fick alla den där deja vu-känslan som kan komma över en i vissa situationer. Det var ett år sedan vi kom till England för första gången (alltså för att flytta hit) och för första gången skulle saker börja hända "igen", saker vi varit med om förut. Det var först med enbart positiva känslor, men så småningom även ibland med känslan "det här har jag gjort förut, kom med något nytt", om ni förstår. Jag är verkligen inte någon rastlös själ, man är inte oxe för intet. Söker inte ständigt nya kickar utan trivs ofta rätt bra när det är som det brukar, men överraskades av denna nya känsla när den kom över mig. Har kanske blivit mer rastlös av att bo utomlands...?

Det som däremot inte tog emot alls, var återseendets glädje, att träffa de nya vänner vi lärt känna under vårt första år här vilket var fantastiskt. Inte MINST tyckte tjejerna det. Linnéa hann till Amanda en sväng på tisdagen innan Catharinas familj kom och när de åkt på torsdagen körde jag in våra tjejerna till London för att träffa var sin kompis. L skulle till AJ och där var även Amanda. Malin skulle till Stella. Jag njuter inte av att köra inne i London, men jag gör det när jag måste.

Denna fredag var först och främst Rikards dag eftersom han fyllde år. Året före hade vi skjutit upp firandet av hans dag, för det kändes inte rättvist att dagen bara skulle gå om intet mitt i den stora flytt som skedde, men den här gången blev han uppvaktad med presenter och tårta på sängen. Barnen hade gjort ett jättefint collage till honom:

Bästa sortens presenter!

Faktum kvarstod dock, pappa var tvungen att åka till jobbet och vi andra skulle till skolan. Det var något som kallades "All school social". Kul, tyckte alla.

Det är underligt och fantastiskt hur mycket som sker under ETT år. Bara ett år tidigare hade vi både förväntansfulla och lite nervösa åkt till motsvarande event och i år var det vi som var varma i kläderna och hjälpte alla som såg lite nya och förvirrade ut.

Barnen sprang runt och kollade in sina nya klasslistor. Alla klasser görs om inför nytt skolår. Vi fick veta att Johans frökens mamma var sjuk på Irland så han skulle få en vikarie under någon månad, men denna var en lärare han haft året innan i "Language&Culture"-ämnet och han gillade henne mycket, så det kändes lugnt. Johan hade några killar i klassen han kände igen från året innan och det var bra. Tyvärr skulle inte danske Frederik gå i Johans klass. För tjejerna spelade det inte så stor roll vem som skulle vara i deras "homeroom" eftersom de alla har individuella scheman och byter grupp av elever för alla sina åtta ämnen.

Alla träffade gamla vänner, Johan rusade omkring på lekplatsen och bland allt annat som var framställt som "underhållning". Dagen till ära fanns en glassvagn på plats som delade ut gratis mjukglass till alla som vill ha. Tror Johan åt tre stycken. Som vanligt såldes skolgrejer såsom tröjor med skolans logo tryckte på. I matsalen fanns viktiga kontakter på plats, t ex transportansvarig, som jag frågade varför våra barn skulle behöva hämtas kl 7.15 på morgonen i år istället för 7.45 som förra året... ganska stor skillnad! Det tar inte mer än drygt en kvart att köra till skolan som börjar 8.30. Under morgonens rusningstid tar det mer, men inte SÅ mycket mer. Det visade sig att förra året hämtades vi sist av alla på bussen, i år skulle vi vara först. Efter lite diskussion så blev det så småningom så att våra hämtas kl 7.25, men det är ändå ganska tidigt. Fick också veta att det i år skulle finnas en shuttle-bus till skolan, vilket innebär en buss som inte hämtar eleverna vid huset där de bor utan på en samlingsplats i byn. Det är BETYDLIGT billigare och jag vet att de tjänar mer pengar på door to door service, men jag förväntar mig ändå att de skulle informerat oss om att det alternativet fanns! I slutänden valde vi ändå att behålla lösningen vi hade. Den gemensamma upphämtningen är i "New town" och det är en bit från oss.

Mitt mål för den där social dagen var inte minst att träffa båda mina "fadderfamiljer" (alltså de jag var fadder åt). Det lyckades så småningom. Hela danska familjen var där och jag fick direkt ett mycket positivt intryck. Pojkarna var förståeligt lite blyga, men Frederik följde med Johan en stund. Även engelska mamman som bott i Sverige var på plats och kul att träffa. Trevliga killar som nog tyckte omställningen till skolan här från den i Sverige, verkade ganska stor.

Det var en trevlig intensiv tillställning som verkligen fick alla att känna att nu var det snart dags för ett nytt skolår att dra igång och INGET av barnen visade några sura miner för det :) .

På kvällen åt vi gott och myste med Rikard.

Ingrid