Svensk kaffemorgon

Rosenbullar och fullkornsbröd.

Det var mycket äta första veckan i oktober. Knappt var cooking showen över innan det på onsdagen var dags för mig att välkomna alla svenskor i kaffemorgongänget hem till oss. Vi träffas en gång i månaden och turas om att vara hemma hos varandra. De flesta har det ungefär en gång per år hemma hos sig, några går ihop två och två och gör det.

Detta var första gången de skulle komma hem till oss och det är klart att jag ville att det skulle vara så trevligt och gott som möjligt. Inte för att det ställs några speciella krav utan det är mycket upp till värdinnan att bestämma vad hon vill bjuda på och jag tycker inte det känns som att alla försöker överträffa varandra från gång till gång. Jag kände väl mest att eftersom jag i detta gänget trots allt fortfarande var rätt ny, så ville jag göra en coffee morning som "representerade" mig. :)

Många som bor här har väldigt stora hus och i hela gruppen är vi ungefär 25 personer. Jag var därför lite fundersam på hur vi skulle sitta och hade planer på att möblera om lite, för även om vi ofta sitter lite utspridda när vi ses, så tycker jag det är kul när alla kan sitta tillsammans. Som tur är brukar de flesta vara hyfsat duktiga på att meddela i förväg huruvida de kommer eller ej och denna gång var det naturligtvis ett sådant där typiskt gränsfall, men till slut bestämde jag mig i alla fall för att hoppas på att vi skulle kunna klämma in oss i vårt matrum och det gick bra.

Vi träffas alltid exakt två timmar, kl 11-13. Alla är rätt diciplinerade med att vid 13 tackar de och åker hem. I början tyckte jag det var konstigt, att man inte satt liksom till man kände sig lagom redo att åka, men nu tycker jag det är rätt bra. Då vet alla och framför allt värdinnan, att det är vid den tiden hon kan räkna med att vara klar.

Så kl 11 anlände 11 tjejer och vi var dussinet fullt. Jag önskar att jag kunde visa någon bild på dem, men jag har inte frågat dem om det är ok, så jag gör inte det.

Vi brukar ha någon smörgås och sedan någon kaka/tårta/paj eller så till kaffet. Jag hade bakat ett fullkornsbröd samt rosenbullar (man behöver INTE baka själv om man inte har lust!) och dukade upp för det först. Fick inte plats med både bröd och kakor samtidigt. Sedan fick de ta ett varv till för kakorna.

Kakorna är redo.
Chokladkokostoppar, drömrulle, kolastänger, bondkakor, militon,
kladdkakerutor och så kanelbullar som inte är på bild.
Ha, där satt de, sju sorters kakor. Mums!

Det gick så bra med kaffet. Alla pratade och hade trevligt. Tiden sprang iväg.

Och när tiden hade sprungit iväg, var jag tvungen att springa, för jag hade som vanligt PTSA-möte på skolan. Jag skrev i ett tidigare inlägg att jag bestämt mig för att ANTINGEN göra kaffemorgon ELLER PTSA och inte stressa för att göra en liten stund på varje, men den här kaffemorgonen hade jag utlovat hemma hos mig, innan jag bestämde mig för att vara med i PTSA och därför skulle jag inte gått på skolans möte den dagen. Nu var det dock så att just den dagen skulle hela PTSA-styrelsen fotograferas. Det skulle läggas ut på hemsidan för att alla ska veta vilka det är som representerar föräldrarna, så det var bara att pinna sig iväg och lämna huset i det skick som återstod efter kaffet och köra i ilfart till fotograferingen. Jag kom dit med ungefär 5 minuters marginal. Det blev ett snyggt gruppfoto och sedan hann jag vara med på det mesta av mötet. Toppen!

När familjen kom hem var de överlyckliga över alla rester från kaffemorgonen :) !

Astrid, tack för hälsning! Jag har funderat på vad som händer hos er eftersom jag är van att höra lite via våra bloggar. Så när det blir tyst blir jag lite orolig. Ser fram emot att läsa på bloggen vad som händer. Kramar.

Britt, jag gör den turkiska salladen till oss en dag när vi flyttar hem! Marit hälsar så jättemycket och pratar om hur trevligt vi hade det förra året, speciellt ni när ni var själva nere i byn. Vi har gjort mycket, bl a varit i många Vintage-butiker och boklådor.

Märtha, mmm lunchen var supertrevlig! Drömtårtan var till kaffet, som en av flera desserter kan säga. Sicka fikanissar de är, om allt baket redan är slut :) ! Förstår att du är trött! Tänk på att du också ska/behöver vara rädd om dig, men jag förstår att du vill få ut mesta möjliga av varje stund... Lycka till i Lund. Det måste vara väldigt kul att äntligen få träffa Martin "på riktigt". Kramar till er alla.

Karin, det var en snäll tolkning av bilderna. Själv tycker jag mest att jag ser gråhårig och illröd ut, men vad gör det. :)
Vädret är verkligen under all kritik! Inte alls en sådan här lång härlig vår som man sett fram emot... :(

Catharina, vad kul att du ser det på blicken :) . Jag tror du har rätt, om man är lite skeptisk till mat som andra lagat är det nog mycket större chans att man vill pröva att äta något nytt när man stått bredvid och sett på när det tillagats.
Så UNDERBART att ni kommit så långt med stugan!! Det måste kännas helt fantastiskt kul! Och så ger ni er på det hemma också! Inte illa :) ! Vi vet inte om vi kommer att vara i Sverige alls i sommar, det beror så mycket på hus och flytt och arbete. Det är jobbigt att inte ha saker under kontroll, men vissa saker måste få ta den tid de tar...
Jag har aldrig svårt att hänga med i dina kommentarer, eller mail :) . Ser fram emot foton! Kram.

Trevlig helg till er alla!
Ingrid