Visar inlägg med etikett Svenskorna. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Svenskorna. Visa alla inlägg

fredag 18 maj 2012

Svensk kaffemorgon

Rosenbullar och fullkornsbröd.

Det var mycket äta första veckan i oktober. Knappt var cooking showen över innan det på onsdagen var dags för mig att välkomna alla svenskor i kaffemorgongänget hem till oss. Vi träffas en gång i månaden och turas om att vara hemma hos varandra. De flesta har det ungefär en gång per år hemma hos sig, några går ihop två och två och gör det.

Detta var första gången de skulle komma hem till oss och det är klart att jag ville att det skulle vara så trevligt och gott som möjligt. Inte för att det ställs några speciella krav utan det är mycket upp till värdinnan att bestämma vad hon vill bjuda på och jag tycker inte det känns som att alla försöker överträffa varandra från gång till gång. Jag kände väl mest att eftersom jag i detta gänget trots allt fortfarande var rätt ny, så ville jag göra en coffee morning som "representerade" mig. :)

Många som bor här har väldigt stora hus och i hela gruppen är vi ungefär 25 personer. Jag var därför lite fundersam på hur vi skulle sitta och hade planer på att möblera om lite, för även om vi ofta sitter lite utspridda när vi ses, så tycker jag det är kul när alla kan sitta tillsammans. Som tur är brukar de flesta vara hyfsat duktiga på att meddela i förväg huruvida de kommer eller ej och denna gång var det naturligtvis ett sådant där typiskt gränsfall, men till slut bestämde jag mig i alla fall för att hoppas på att vi skulle kunna klämma in oss i vårt matrum och det gick bra.

Vi träffas alltid exakt två timmar, kl 11-13. Alla är rätt diciplinerade med att vid 13 tackar de och åker hem. I början tyckte jag det var konstigt, att man inte satt liksom till man kände sig lagom redo att åka, men nu tycker jag det är rätt bra. Då vet alla och framför allt värdinnan, att det är vid den tiden hon kan räkna med att vara klar.

Så kl 11 anlände 11 tjejer och vi var dussinet fullt. Jag önskar att jag kunde visa någon bild på dem, men jag har inte frågat dem om det är ok, så jag gör inte det.

Vi brukar ha någon smörgås och sedan någon kaka/tårta/paj eller så till kaffet. Jag hade bakat ett fullkornsbröd samt rosenbullar (man behöver INTE baka själv om man inte har lust!) och dukade upp för det först. Fick inte plats med både bröd och kakor samtidigt. Sedan fick de ta ett varv till för kakorna.

Kakorna är redo.
Chokladkokostoppar, drömrulle, kolastänger, bondkakor, militon,
kladdkakerutor och så kanelbullar som inte är på bild.
Ha, där satt de, sju sorters kakor. Mums!
Det gick så bra med kaffet. Alla pratade och hade trevligt. Tiden sprang iväg.

Och när tiden hade sprungit iväg, var jag tvungen att springa, för jag hade som vanligt PTSA-möte på skolan. Jag skrev i ett tidigare inlägg att jag bestämt mig för att ANTINGEN göra kaffemorgon ELLER PTSA och inte stressa för att göra en liten stund på varje, men den här kaffemorgonen hade jag utlovat hemma hos mig, innan jag bestämde mig för att vara med i PTSA och därför skulle jag inte gått på skolans möte den dagen. Nu var det dock så att just den dagen skulle hela PTSA-styrelsen fotograferas. Det skulle läggas ut på hemsidan för att alla ska veta vilka det är som representerar föräldrarna, så det var bara att pinna sig iväg och lämna huset i det skick som återstod efter kaffet och köra i ilfart till fotograferingen. Jag kom dit med ungefär 5 minuters marginal. Det blev ett snyggt gruppfoto och sedan hann jag vara med på det mesta av mötet. Toppen!

När familjen kom hem var de överlyckliga över alla rester från kaffemorgonen :) !

Astrid, tack för hälsning! Jag har funderat på vad som händer hos er eftersom jag är van att höra lite via våra bloggar. Så när det blir tyst blir jag lite orolig. Ser fram emot att läsa på bloggen vad som händer. Kramar.

Britt, jag gör den turkiska salladen till oss en dag när vi flyttar hem! Marit hälsar så jättemycket och pratar om hur trevligt vi hade det förra året, speciellt ni när ni var själva nere i byn. Vi har gjort mycket, bl a varit i många Vintage-butiker och boklådor.

Märtha, mmm lunchen var supertrevlig! Drömtårtan var till kaffet, som en av flera desserter kan säga. Sicka fikanissar de är, om allt baket redan är slut :) ! Förstår att du är trött! Tänk på att du också ska/behöver vara rädd om dig, men jag förstår att du vill få ut mesta möjliga av varje stund... Lycka till i Lund. Det måste vara väldigt kul att äntligen få träffa Martin "på riktigt". Kramar till er alla.

Karin, det var en snäll tolkning av bilderna. Själv tycker jag mest att jag ser gråhårig och illröd ut, men vad gör det. :)
Vädret är verkligen under all kritik! Inte alls en sådan här lång härlig vår som man sett fram emot... :(

Catharina, vad kul att du ser det på blicken :) . Jag tror du har rätt, om man är lite skeptisk till mat som andra lagat är det nog mycket större chans att man vill pröva att äta något nytt när man stått bredvid och sett på när det tillagats.
Så UNDERBART att ni kommit så långt med stugan!! Det måste kännas helt fantastiskt kul! Och så ger ni er på det hemma också! Inte illa :) ! Vi vet inte om vi kommer att vara i Sverige alls i sommar, det beror så mycket på hus och flytt och arbete. Det är jobbigt att inte ha saker under kontroll, men vissa saker måste få ta den tid de tar...
Jag har aldrig svårt att hänga med i dina kommentarer, eller mail :) . Ser fram emot foton! Kram.

Trevlig helg till er alla!
Ingrid

söndag 5 juni 2011

Frogmore house

Gudrun är den här som håller ihop de promenader vi gör en gång i månaden med svenskorna. Egentligen görs detta i SWEAs namn, den förening för svenskor boendes utomlands som finns över hela världen, men även om inte jag, tillsammans med några andra, är medlem där, så får vi komma med på vandringarna. Det är vi väldigt glada för, då Gudrun bott i landet länge och alltid hittar trevliga promenadvägar.

Onsdagen för två veckor sedan meddelade hon oss att Frogmore house var öppet för allmänheten, vilket endast händer ett par gånger per år och hon föreslog därför att vi skulle gå dit. Själv hade jag aldrig hört talas om stället, men nu vet jag bättre :) .

Frogmore house
Bild från: www.art.co.uk/products/p13541833-sa-i2393592/posters.htm
Frogmore house tillhör den engelska kungafamiljen och ligger i anslutning till Windsor Castle, men så pass långt ifrån att du inte ser det om du besöker slottet. Det ligger längs med Long Walk som jag skrev om och visade bilder från, för ett par veckor sedan. Nedan är en karta som visar tydligt hur ställena ligger i förhållande till varandra:



Kartan kommer från följande hemsida, där ni också kan läsa mer om Frogmore än det jag berättar:

http://www.royalcollection.org.uk/default.asp?action=article&ID=35

I år är parken och huset öppet för allmänheten tre dagar i maj och tre dagar i augusti. Arrangemanget i maj då vi var där, hade ett charity upplägg fungerande på följande sätt. Tre välgörenhetsorganisationer får varsin dag och intäkterna från besökarna denna dag går till deras organisation. De kan också ha några speciella happenings i parken under sin dag och lite försäljning som ger ytterligare intäkter till verksamheten. Den dag vi var där var det organisationen Thrive som höll i det och så här beskriver de sin verksamhet: Thrive is a small national charity that uses gardening to change lives. We champion the benefits of gardening, carry out research and offer training and practical solutions so that anyone with a disability can take part in, benefit from and enjoy gardening. Verkligen bra och behjärtansvärt. De sålde lite trädgårdssaker, brevpapper etc vid ingången.

Vi svenskor samåkte till Frogmore house. Kajsa hämtade upp Amy, Ylva och mig och så parkerade vi på en liten parkering långt ned längs med Long Walk och gick sedan tillsammans uppför denna tills vi vek av in till Frogmore. Vi var en rätt stor grupp som hörsammat Gudruns "inbjudan", ca 12 pers. Parken runt huset är minst lika berömd och sevärd som själva huset. Det kostade £5 att gå in i parken och ytterligare £5.50 för att se huset. I parken finns framför allt många fina träd av lite ovanligare slag. Dessutom finns där ett mausoleum som Queen Victoria lät uppföra för sig själv och maken Albert, eftersom hon tyckte så mycket om Frogmore. I år renoveras detta hus, så man får inte gå in där, men i vanliga fall kan man göra det.

Huset, som är byggt på 1680-talet, används inte längre så mycket av kungafamiljen, men då drottningmodern levde, tyckte hon mycket om att bo där och då serverades afternoon i huset, så att drottningen skulle kunna ta sina hundar och promenera dit på eftermiddagen. Prinsessan Annes äldste son hade sin bröllopsmottagning på Frogmore house då han gifte sig i slottskyrkan vid Windsor Castle. Amy och jag gick tillsammans och vi slogs av hur instängt huset var, det hade verkligen en gammal doft (mögel enligt Amy) och rummen var PROPPFULLA med saker (gåvor till kungaparen?). Några större rum och ett långsmalt rum ut mot trädgården var RIKTIGT fina!

Här är snygga amerikanska Amy som pratar felfri svenska. Dessutom är hon supertrevlig och bor i vår by:


Såväl trädgård som Frogmore house var väldigt sevärt, så vi var riktigt nöjda med vårt besök då vi lämnade området för att avsluta träffen med lunch tillsammans. Det var ett bra initiativ av Gudrun, som bor i Windsor. Om man går från byn Windsor mot Long Walk så är det en pub precis där vägen slutar och Long Walk börjar. Där hade vi ett bord väntande på oss och jag beställde en HELT fantastiskt god sallad:

Efter mat och prat fick vi köra i full fart hemåt så vi kunde möta våra skolbarn som anlände hem till de flesta av oss.

Över till något helt annat, kommentarer på bloggen. Det verkar ha varit något strul med kommentarerna på många bloggar, jag har själv haft problem hos några bloggare, men inte hos andra. Väldigt konstigt! Nu har jag bytt format på kommentarerna, så ni ger era kommentarer i ett separat fönster istället. Jag vet inte om det gör någon skillnad, men det känns i alla fall som om jag skakar om systemet lite. Låt oss hoppas på ett litet underverk och att det fungerar bättre nu...

Astrid, attans att du också har haft problem med kommentarerna!! Nu fungerade det ju i alla fall och jag hoppas att det fortsätter så.
Tänkte nästan att du skulle kunna gilla bilarna eftersom ni är så bilkunniga i familjen, även om ni är vana vid elegantare saker :) . Ja, vi får hoppas och tro att jag ska kunna bidra till "skolstyrelsen" här. Det ska bli kul och intressant.

Karin, minsann är du inte mer stressad när du jobbar mindre än förut...??! Väldigt intressant det du skriver om tillfälliga bekantskaper! Jag tror du har rätt, kanske ska man ibland bara se tillfälliga möten som en gåva där och då. Det är naturligt att det inte blir någon fortsättning, men det betyder inte att samtalet är meningslöst. Visst är det SKÖNT att jag besparar er tråkiga vardagssysslor som naturligtvis förekommer även här, ha ha. Är det nästa helg du ska cykla?

Kim, jag gillar att vara med och bestämma och påverka, så det ska bli kul med styrelseuppdraget. Det blir säkert rapporter från det arbetet här på bloggen.... Vi har NÄSTAN roligt hela tiden här, men naturligtvis får vi vår beskärda del av vardag, vi också. Det är dock roligare att fokusera på det positiva :) . Ja, jag minns att du var sjuk på melodifestivalen, du har haft lite otur på sista tiden med hals och annat. Tur att det verkar ha vänt nu!

Britt, det är min förhoppning att det ska fungera bättre med kommentarerna nu, men jag är absolut inte säker. Vi får båda hålla tummarna! Jag frågade Malin och hon sa att du redan är världens coolaste farmor :) . Är det dags att byta bilen? Skulle vara kul att se dig välja mellan 15 000 000 000 000 000 olika varianter på Coopern.... jag är gärna med och hjälper till, ha ha. Johan är SÅ glad över att ha Alfred här!

Trevlig helg allihop! Vi har fått besök från Sverige och roar oss för fullt med dem! Jättekul!

Ingrid

fredag 3 juni 2011

Trevlig inbjudan

Kommer ni ihåg den där kvällen när det gick så bra för Erik Saade i Eurovision Song contest? Det är den dagen jag skriver om nu :) . Det var också den helgen när hela blogspot spårade ur och jag fick datorallergi. Kanske var det inte så dumt för jag fick nog en massa andra saker gjorda istället.

Nåväl, Johan hade denna lördag bestämt sig för att leka med Romke. Han kommer från Holland och mamman arbetar på ambassaden, medan pappan är hemma. Hemma är dock på ambassaden då det är där de bor. Denna ligger i Kensington med HELA Hyde Park framför sig, så det är onekligen ett kanonläge, om än lite långt att pendla till skolan för barnen. Romke har en storasyster i 6:an precis som Malin. Rikard tog med sig både Malin och Johan in till London och fick en trevlig pratstund med familjen (som erbjöd oss att parkera bilen där varje gång vi vill in till stan, vilket är ett klart trevligare alternativ än det där hotellgaraget som kostade 80 kr/tim där vi hamnade innan jul...) och sedan satte sig M och R på egen hand ute på stan för att jobba med ett projekt som Malin ville ha hjälp med. Det gick jättebra, det är klart bra med miljöombyte ibland när man studerar så mycket som barnen gör här. Jag var hemma med Linnéa som också hade skoljobb att fixa med. När R hämtade J var det idel glädje, de hade haft hela Hyde Park som "trädgård" att leka i och pappan visade sig vara väldigt duktig på att åka skateboard, så killarna hade lånat några sådana och åkt på.

På kvällen skulle barnen vara själva hemma och kolla på melodifestivalen, eller vad de nu kände för att göra. Rikard och jag hade nämligen fått en trevlig inbjudan och var bortbjudna. Det var Kajsa som samordnar alla svenskor härikring och som bott i vår by i 19 år, som hade bjudit över Rikard och mig på middag. Det var väldigt trevligt och jag förstod att det var fler än vi som var bjudna, men hon var allt lite mystisk, för hon talade inte alls om VEM som var bjuden eller hur MÅNGA vi skulle bli eller om det var bara svenskar eller också lite engelskmän. Det sammantaget gjorde att jag inte visste vilken klädsel som gällde, så det frågade jag faktiskt om, för det känns inte bra om man kommer helt felklädd. Det är underbart att barnen är så stora att vi bara kan säga att "ikväll är ni själva för vi ska bort". Barnen tycker oftast också att det är rätt kul att vara ensamma ibland.

På vägen till Kajsa och Dan sa jag till Rikard att jag hoppades att kanske Amy och hennes man skulle vara där, de bor också i byn och hon brukar vara med i svenskgruppen även om hon är amerikan (svensktalande). Vi var först på plats men det tog inte många minuter innan just Amy och Anders dök upp. Jättekul! Sedan kom en av de andra svenskdamerna som bott här över 20 år och såväl hennes man som Dan, har Rikard träffat ett par gånger då de svenska männen varit ute någon kväll. Slutligen kom ett par vars man Rikard också har träffat, men kvinnan har jag inte mött förut, de visade sig dock vara otroligt trevliga. Sedan var vi fulltaliga.

Det blev en verkligt lyckad kväll. Vi fick såklart underbart god mat! Roligt var att efterrätten hade hon tagit från Waitrose butikstidning och den kallades något med Swedish gingerbread... och det var Annas pepparkakor i botten och en topping som var supergod. Vi pratade om många olika saker och det var spännade att höra en del oväntade åsikter och perspektiv som man naturligtvis får efter många år utomlands, som vi inte känner igen oss i. Kajsa och Dan bor i ett mycket fint hus och efter middagen gick vi över till "Dans (läs Dan's inte dans) HiFi-rum". Det var som en biograf med enorma designade högtalare och där snabbspolade vi oss igenom melodifestivalen med stopp här och där för intressanta bidrag och sedan följde vi den spännande omröstningen. Det var kul att vara bland svenskar när det gick så bra :) . Ja, sedan hände det väl bara lite småsaker mer där under kvällen, som blev mycket senare än vi trodde. Vi körde hem ett av de andra paren och kom hem till våra sovande små änglar. Somnade med leenden på läpparna tacksamma över de fantastiska bekantskaper vi får glädjen att göra, när vi är långt bort från de vänner vi är vana vid att kunna njuta av.

Ingrid

lördag 16 april 2011

Typiska vardagar

Jag tror att alla som jobbar har en tanke om vad de skulle vilja göra om de slapp arbeta och jag får såklart ofta den frågan, "vad GÖR du hela dagarna?". Mycket av det jag gör skriver jag om här, så ni som läser bloggen har i alla fall lite koll på det. Det är oundvikligt att det inte blir vardag även när man är hemma. Jag kan inte ge mig iväg på spännade turistutflyker varje dag. Utmaningen är att se till att verkligen få gjort NÅGRA av de saker man verkligen längtade efter då man jobbade. För min del handlar det om att vara mer med barnen, hinna umgås med vänner, läsa, skriva, tid för spontana infall/mindre minutplanerad almanacka och sortera fotografier. Bara som några exempel. Att vi är utomlands innebär förstås också att jag vill se landet jag bor i och förbättra min engelska. En del av dessa saker har verkligen blivit verklighet, medan andra fortfarande väntar på åtgärd. Dessutom har det kommit till saker som jag inte visste att jag längtade efter eller trodde att jag skulle uppskatta.

Förra veckan flyttade en familj här i byn. Bara några hus, men ändå. Är det några mitt hjärta klappar extra för nuförtiden, så är det alla som måste flytta :) . Känns som om vi har flyttat vad vi vill och behöver för väldigt lång tid framöver. Det är SÅ jobbigt, men måste man, så måste man. Mamman i familjen är Amy, amerikanskan som pratar perfekt svenska och har en dotter i Malins klass. Det enda positiva var att de flyttade till ett hus med exakt samma planlösning, så de visste att alla möbler skulle passa och var allt skulle stå. Det är ett jättefint hus!

Jag erbjöd mig i alla fall att komma över med lunch när hon slet och det tackade hon ja till. Detta är en typiskt trevlig spontan sak man har mer tid och ro för när man inte jobbar. Jag gjorde en räksallad till oss och köpte bröd till.


Sedan åkte jag över och vi satt i ett rum där det fanns möbler och pratade en stund. Sånt gillar jag!

Rikard var ute och reste dessa dagar, men både läxor och skjutsande flöt på bra, så på eftermiddagen och kvällen pratade jag en lång stund med tre kompisar. En som skulle på två anställningsintervjuer, en som hade sökt ett jobb och en som jag ventilerade föräldrarskapets utmaningar med. Det gillar jag också, känns som när jag var tonåring, att hinna prata så länge i telefon när det verkligen behövs.

På onsdagen var det svenskornas månatliga coffee morning och denna gång var det i vår by, på gångavstånd från oss. Det var en STRÅLANDE solig dag, helt otrolig faktiskt. Bara att gå dit gjorde att jag kände lite av den där "får man ha det så här bra"-känslan. Sedan pratade vi där knappt två timmar och jag fick tips om ett par teatrar, några matvaror och nya saker de andra just köpt (denna gång TV, strykjärn och vattenkokare, de båda senare räknar jag skarpt med att få i födelsedagspresent denna vecka, då vår vattenkokare läcker och jag kört slut på två strykjärn sedan vi kom hit, perfekt för mig alltså, ha ha). Den här typen av grupper hade jag inte haft behov av eller tid för om jag jobbat, men de är ack så trevliga och gör mitt liv här så mycket roligare och rikare. Tusen tusen tusen tack för att de finns!

Onsdag em var jag också med alla tre barnen hos tandläkaren. Vi hade tur, på det viset att min mindre muntra tandläkare, inte hade tid att ta våra barn, så vi fick den andra och hon verkade mycket bättre, vilket visade sig vara riktigt. Hon var trevlig, glad och effektiv (den sista något som är markant annorlunda mot hemma, det går verkligen undan när de kollar tänderna eller tar bort tandsten, jösses vad fingrarna går). ALLA tre barnen var hålfria! Det tyckte jag var riktigt bra.

Linnéa hann dock inte mer än öppna munnen, så sa tandläkaren "och här har vi en som biter på naglarna". Jag blev faktiskt lite chockad att hon såg det direkt och detta har inte tandläkaren i DK sagt, men jag vet inte hur länge L har bitit heller... Jag anser att det är SVÅRT att tvinga en 14-åring att sluta bita på naglarna, men tycker det ser SÅ tråkigt ut och hon har verkligen börjat göra det enormt mycket mer, senaste året. I februari ville hon ha en ganska dyr jacka som var lite speciell. Jag slängde då ur mig "du får den om du slutar bita på naglarna". Det var nästan på skämt, men L nappade direkt. Jag sa att det kanske var något som var svårt att lova, men hon sa att hon kunde, så vi sa "deal" och köpte jackan.

Faktum är att L imponerade stort genom att verkligen sluta bita på naglarna och de började sakta och fint växa ut igen. Det sa jag hos tandläkaren och döm om min förvåning när L höll fram händerna och alla naglar var nedbitna till "grunden". "Jag började idag igen", sa hon.

Efter tandläkaren "skickade" jag hem M och J. Sedan tog L och jag en LÅNG promenad på ca 2 timmar. Det blev en del pratat och en del tysta steg. Linnéa VILL verkligen inte sluta bita på naglarna och jag tycker verkligen inte att hon ska förstöra sina tänder för alltid, genom att bita. Det slutade med att L sa att det kanske inte var SÅ farligt för tänderna, varpå jag föreslog att hon skulle gå tillbaka och boka en tid hos tandläkaren och fråga hur allvarligt det verkligen är.... Det gjorde hon. I torsdags gick jag med henne dit, men hon fick själv sköta snacket. Tandläkaren sa att det kommer inte ske något akut inom kort, men i 20-25-årsåldern kan tänderna vara ojämna och nedskavda på vissa ställen och det går INTE att göra något åt och därför måste L sluta bita på naglarna. (Jag ville nästan rusa fram och pussa på "tandis".) Hon frågade om vi prövat "stopp&väx och jag sa att vi inte gjort det då L inte själv velat sluta bita. Det skulle vi göra, sa hon. Så nu är det inköpt och påsatt imorse. Första reaktionen från L var att det smakar riktigt illa. Hoppas detta hjälper.

Vad tycker ni andra? Hur tuff ska man vara som förälder när det gäller en sådan här sak? Det är ju liksom inte allvarligt som att dricka eller röka, men det är inte heller lika lättvindigt som vad man vill ha på sig för kläder eller hur man vill lägga upp sina studier.

Sedan hann jag förstås blogga, skriva mail långa som brev och baka kladdkakor till treorna eftersom Johan hade fyllt år. Naturligtvis är ingen dag den andra lik, men detta är ett  par ganska typiska dagar i mitt liv just nu.

Det väntande påsklovet kommer dock inte bjuda på den här typen av dagar och det är bra, för då kan jag skriva om lite annat till er istället :) .

Märtha, ja det hade väl varit spännande om du blivit inredningsarkitekt! Gissar att det inte slog dig när du valde utbildning? Här önskar jag dock att du inte skulle behöva gissa, skulle mycket hellre se dig här på ett live-besök! Skulle det kunna låta sig göras i en fasters liv, helst inom ett år ;) ? Ni kanske kunde komma och ta med ett barnbarn? DET vore väl kul?! Jätteroligt att du är här och läser samt skriver en hälsning till mig då och då! Klarade du melodikrysset? Skickar du in eller du bara löser det?
Vilken bra idé att ge en rejäl sak som en studsmatta! Den kommer de ha glädje av länge! Så duktig Ester är som renoverar i sin lägenhet och vad bra att ni kan och vill hjälpa henne!
Ofta tycker man väl inte att det man själv gör är så exotiskt, utan det andra gör verkar mer spännande. Jag tänker mycket på det när vi tittar på hus här, att jag tycker alla engelska hus är så charmiga. Jag undrar om engelskmän som kommer till Sverige tycker att våra 1,5 plans 70-talshus är charmiga.... har väldigt svårt att tänka mig det, ha ha. Men kanske har jag fel och det är nyhetens behag som gör att vi gillar saker.

Britt, så kul att du såg hur fint det var här när vi städat. Hoppas att det är MINST lika fint när ni kommer nästa gång. Du har så rätt, de där japanska sakerna passade just M och J perfekt.
Vad kul att samma teatrar finns kvar över så lång tid!! Jag frågade Malin om Expressteatern nu, men hon visste inte vad det var. Hon lyssnade nog inte ordentligt på mig :) .
Vi har varit ute på driving rangen en gång i år. Jag jagar på familjen så mycket jag kan, kanske imorgon igen... vill gärna se till att vi får våra gröna kort i sommar om det går.

Ha en skön lördag allihop!
Ingrid

måndag 28 mars 2011

Vackraste vårupplevelsen hittills!

Nu börjar jag känna mig lite tjatig, när jag igen återkommer till den vackra våren vi har här. Är ni trötta på det eller tror att jag bara försöker retas med er som FORTFARANDE rapporterar om snö och minusgrader, så hoppa över detta inlägg.

I onsdags var det "Staff Appreciation Lunch" på skolan. Det är något föräldrarna ordnar en gång per år. Huvudrätten beställdes, medan föräldrarna bidrar med dukning, servering, sallader och en STOR efterrättsbuffé. Jag hade utlovat kladdkakor och blandsallader. Trodde jag skulle vara engagerad i detta större delen av dagen, men på tisdagen sa någon att min uppgift var bara att bidra med maten och dukning respektive städning mm skulle andra göra, så jag kunde helt enkelt bara skicka med min mat med barnen på morgonen och så var dagen plötsligt fri. Därmed öppnades möjligheten att följa med på svenskornas månadspromenad som jag tyvärr tidigare tvingats tacka nej till. Vilken tur!

Jag fick tag i Kajsa som lovade ta med mig i sin bil tillsammans med två andra och vi gav oss iväg. Denna dag var en HELT otrolig vårdag. Solen strålade generöst och efter lite problem nådde vi Savill Garden, som är en "betalpark". Den är uppdelad efter årstider och vi höll oss mest till "Våren".  http://www.theroyallandscape.co.uk/landscape/savillgarden/


Vi var 12 tjejer/damer som tog tillfället i akt att vandra runt i parken som ligger nära Windsor. Bor man där har man gratis inträde (även till Windsor Castle och en del andra av stadens sevärdheter) och några hade rabattkort eller medlemskort så att de fick ta med sig en gäst gratis, så på det hela taget kostade det inte så mycket att gå in.

Magnolia!
Jag har tagit SÅ många bilder från denna dag. Det blommade precis överallt! Det går inte att visa alla foton, men jag tänkte variera headern med dem under den närmaste tiden, så får ni ta del av lite av prakten och nu vet ni var bilden överst i bloggen idag kommer ifrån :) .

Här kommer ett urval i alla fall:

Magnifik pil
Japanska körsbärsträd av olika sorter blommar överallt.
Hur gick det till när trädet bestämde sig för att växa så här...?
Det blommade hur mycket kamelior som  helst överallt. Jag visste inte ens att de hette så, men det var många väl trädgårdsbevandrade personer i sällskapet.

Kamelia i bakgrunden

Närbild kamelia
Mera blommor:

Tulpaner i växthus
Fasan

Skunk Cabbage (men det visste ni väl redan)
Efter promenaden åt vi lunch i den otroligt häftiga entrébyggnaden som hade en superfin restaurang, samt en stor fin butik. Såklart satt vi ute i solen.

Entrébyggnad sett från parken, man går in på andra sidan.
Bild från: http://www.russcanning.co.uk/project11.html
Därefter blev det full fart hemåt och iväg till Johans sista tennislektion. Nu är det uppehåll en månad med det, innan en ny säsong/period/omgång börjar.

Kennart, vad KUL att du fick till en kommentar här, tack! Jag skrattar när du säger att mina matbilder är för bra :) . Jag har fler på lut, så håll i dig... Jag tror och hoppas att våren kommer till er också SNART, men först får ni njuta av en sista omgång skidåkning. Familjen på vår gata här, är i Schweiz och åker skidor denna vecka. Du har så rätt när du skriver att utbudet av det mesta är enormt stort här! Det är både fantastiskt och överväldigande. KRAM.

Britt, ja jag har tagit bilden själv :))) ! I detta inlägg ser du vilken naturfotograf jag blivit, ha ha. Sista blombilden ovan med min skugga nere i bild är väl inte så proffsig, men men.
Det var faktiskt bra att jag lärde mig hur bussarna funkar. Det kan bli till glädje för tjejerna som har många vänner i grannbyn, kanske kan de längre fram ta bussen dit själva.
Kul med släktträff! Jag förstår att vissa har ändrats till oigenkänlighet, när jag tänker på hur våra tjejer vuxit...
Som du förstod igår hade vi inte fått mailet. Vill du skicka över flygtiderna vid tillfälle, så har vi full koll.

Boktokig, jag ÄLSKAR att jag kan sända ut ett desperat myrinlägg och få svar och hjälp inom en halvtimme. TACK! Jag har aldrig hört talas om det där med kanel (och då har vi ändå haft myror i våra hus flera gånger), men efter att du skrev det har en person till nämnt det för mig.
Jag ska absolut läsa Niceville, var det inte den du skrev om när du diskuterade svenska böcker med engelsk titel, men ändå inte detsamma som originaltiteln...? Kanske var det därför jag trodde att du läst den.

Kim, ja det kunde förstås varit hundbajs, ha ha. Fast jag har aldrig haft problem med det, så det skulle varit långsökt för att vara mig :) . Jag förstår att du har bråda dagar. Vad kul att du ändå hinner titta hit! Efter detta inlägg hoppas jag att du är ännu mer galen ;) .

Karin, om jag bara kunde fråga EN person om vilken hjälp som helst, skulle det bli du, för du verkar ha koll på allt från senaste teknik till husmorstips!! TACK! Undras varför äggskal hjälper...?

Skickar lite sol till er HÄR!
Kram Ingrid

tisdag 22 mars 2011

Trevlig Torsdag

I torsdags var det dags för CAWC (American Women's Club) igen. Denna dag var full av logistiska utmaningar och jag började med att köra via Ylva och så körde vi därifrån i karavan till mötet. Detta var St Patrick's day som amerikaner firar stort, jag vet inte varför de anammat denna irländska tradition, här i England gör de ingenting. Jag vet inte heller bakgrunden till firandet, men jag vet från Tara att man ska ha på sig något grönt och att hon alltid brukar färga mat och dryck grön om det går och så äter de naturligtvis mer naturligt gröna saker. I år vet jag att hon färgade mjölken grön.

Här kan ni ser mer hur hängivet de firat tidigare år med bilder på mat och kläder:

http://rabbitbearbug.blogspot.com/2010/03/happy-green-day.html
http://rabbitbearbug.blogspot.com/2009/03/happy-green-day.html
http://rabbitbearbug.blogspot.com/2008/03/st-patricks-day-easter.html

Nåväl, vi brukar aldrig göra något speciellt denna dag, barnen brukar ibland bli påminda av någon kompis och därför kanske ta på sig något grönt. I år hade Linnéa koll på det och tog en grön tröja på sig och sa till Johan att ta något grönt också, så han bytte till en grön/vit-randig tröja precis innan de åkte. Själv tog jag "för säkerhets skull" på mig en grön kofta jag fått av mamma och då vi kom till CAWC-mötet var jag SÅ glad för det. ALLA hade något grönt på sig, det var SÅ häftigt att se harmonin i lokalen med ett svart/grön/vitt hav av människor som minglade omkring. KUL!

Minglandet var trevligt, som vanligt vann jag inte i lotteriet (det säljs alltid lotter, ingen skillnad mot tjejklubbarna hemma där ;) ), planerade aktiviteter från undergrupperna verkar jättekul, föredragshållaren.........nope. Efter två höjdarmöten med kvinnor som pratat om orginal (alltså speciella personer) respektive indisk matlagning (underbara Pinky), så skulle denna gång en äldre man som kört taxi i London hela sitt liv (samt skrivit sex böcker om det och lite andra saker), prata om sina erfarenheter. Det kunde ha blivit hur trevligt, roligt och intressant som helst, men det blev det inte. Visst nämnde han några kändisar han kört, men det blev bara fånigt och hans skämt om "den amerikanska kvinnan som vid den guidade touren vi Windsor Castle stördes av flygtrafiken från Heathrow och undrade varför drottningen var tvungen att bygga sitt slott så nära flygplatsen", kändes inte fräsch på något sätt. Ja ja, man kan inte lyckas varje gång och då Amy, Ylva och undertecknad var tvungna att smita ut innan han var klar, så kändes det nästan bara bra att kunna avvika. (Jag gick fram till mannen under minglet och förklarade att jag skulle vara tvungen att gå tidigare och att han inte skulle ta det personligt och det enda jag fick till svar var om jag skulle köpa någon bok då medesamma.... det skulle jag inte och jag berättade inte att jag köpte Pinkys bägge böcker då hon var där.)

Så körde vi via skolan där vi lämnade Ylvas bil (förklaring senare) och sedan åkte vi alla tre till Ealing Broadway där Linnéas kompis Nyasha bor. Hennes franska svensktalande mamma hade bjutit in oss svenskmammor på skolan på lunch. Ett par hade fått förhinder, så det var Amy, Ylva, värdinnan Annick samt danska Anne Mette, som vi dragit in i vår grupp, samt undertecknad. Det blev en supertrevlig stund med UNDERBART god mat (vad annat att vänta av en fransyska :) ) och massor av småprat om ALLT möjligt, dagstidningar, läget i världen, skola, engelska hus, engelska banker, trevliga utflykter/resor och en hel del annat.

Såklart fotograferade jag maten, som alltid:

Har ni sett en vackrare paj någonsin?
Notera färgmatchningen mot duken!
Dessutom smakade den lika gott som den såg ut!

Efterrätt en torsdaglunch!
Inte precis vad jag är van vid... jättegod!
VARFÖR nu denna bild valde att lägga sig på sidan
vet jag inte, har inte hänt förut...
Ni får lägga huvudet lite på sned åt höger så ser det bättre ut, ha ha.
 Jag tog dock inte BARA bilder på maten utan även på mitt supertrevliga sällskap:

Ylva, gömd Amy, Annick och Anne Mette.
Ni ser att Ylva och Amy hade något grönt på sig :) .

Här äts en jättegod stående förrätt och så dricks det lite vin (varför inte ;) ?) samtidigt som vi diskuterade Anne Mettes utflykt till ett område norr om Birmingham där de gör mycket porslin. Amy lärde mig hur man ska uttala "iron", som jag alltid säger fel (r:et ska inte uttalas utan sväljas). Om amerikanska Amy kunnat lära sig perfekt svenska borde jag kunna klara det!
När tiden rann ut för oss åkte Annick, Anne Mette och Ylva i en bil till skolan. De båda första skulle på HS Sports Award, medan Ylva skulle ta sin bil för att köra hem och hämta Paulina. Amy och jag åkte hem till vår by där jag släppte av henne, åkte hem och hämtade Rikard med packning och körde direkt till skolan.

Hann precis se några minuter av High Schools Sport Award. Linnéa var där och tittade på sina kamrater och var med sitt simgäng. De fick några fina bokmärken och sedan bjöds alla på pizza. L smet ifrån när vi fångat in Johan, för att köra honom och Rikard till Heathrow och vidare färd till Sverige. Därefter åkte L och jag hem och lugnet la sig verkligen. Vi satt en stund vid var sin dator och småpratade ibland lite tyst med varandra :) .

En väldigt trevlig torsdag var till ända!

Karin, ja jag är inte någon stor naturfotograf (mer matfotograf då :) ), men jag tyckte det var så fint så jag var tvungen att förmedla lite här. Såklart er tid kommer och jag håller med dig om att det är bra timat att påsken är sen just i år! Jag tänkte faktiskt också direkt på Katas konståkning då du skrev om din mormors OS-gymnastiserande, att det är nog därifrån Kata har sitt påbrå. Riktigt häftigt!

Märtha, tack! Det är nog bra att pelargonierna har fått vara inne så länge :) .

Britt, ja nu i år har det varit stor skillnad mellan länderna, i höstas var det nästan ingen skillnad, var det fint här, var det fint i Skåne. Jo jag tycker verkligen Lina ändrat sig på bara några månader! Jag ser henne nog mest framför mig som hon såg ut här i England inlindad i toapapper, ha ha. Hoppas att det gick bra att passa barnen och att Anna hade trevligt! Toppen att du har använt korten! Solkramar!

Ingrid

onsdag 2 mars 2011

Rapport från nuet

Jojomän, nu är jag med i matchen i nutid igen. Underbart! Tack alla ni som hängt med mig i alla mina daterade beskrivningar av allt vi tagit oss för! Jag ser fram emot att inte bara rapportera om saker vi gör utan även om tankar jag tänker eller planer vi har.

Helgen var utan gäster, men ändå inte helt lugn. Linnéa hade konfirmationsgrupp i kyrkan både lördag och söndag. Johan åkte med till London på lördagen för att träffa en av sina nya favoritkompisar, David. De skulle iväg och åka skridskor, något Johan verkligen gillar och inte gjort en enda gång i år, så det passade verkligen bra. I Århus åkte de skridskor varje vecka under vintersäsongen. På kvällen hämtade vi Johan och David i den stad där de åkte skridskor, vilket inte var London utan Slough och sedan sov David över hos oss. Eftersom det var första gången han var här, undrade vi hur det skulle gå, men det gick perfekt. Killarna hade så otroligt roligt ihop, de gillar båda lego och samma fantasilekar. Toppen!

På söndagen var Rikard med Linnéa på gudstjänsten i kyrkan och här hemma kom Laura för att träffa Malin hos oss. Johan lekte en stund med Rowan och Reese. Själv skötte jag mest markservicen, spelade spel med barnen, bakade kladdkaka och planerade för kommande familjeaktiviteter.

Vårt största bekymmer just nu är att Linnéa har rejält ont i ett knä. Det har kommit och gått under en tid, men nu är det värre och vi gick till doktorn i måndags. På måndag ska vi träffa en sjukgymnast och förhoppningsvis får Linnéa bra hjälp så att hon kan börja träna snart igen. Denna vecka har det inte varit tal om träning och hon är väldigt ledsen för det. Hon gillar verkligen både sin simning och tennis. Nästa helg är planen att hon ska till Haag och tävlingssimma, men det verkar inte lovande just nu. I fredags hade de tävlingar på fina skolan Cobham igen, men L kunde inte simma. Hon var dock med och hejade på de andra. Ikväll har simtränaren bjudit hem alla simmare till sig och de äter pizza och umgås tillsammans. Väldigt trevligt initiativ och det känns som om L behöver sådana roliga avbrott och att få vara med, även om hon inte kan träna.

I måndags var jag på skolan på en "Travel show", det var olika föräldrar som antingen gått ihop och stod vid ett bord och berättade om vad man kunde se eller göra i deras hemländer ELLER var det enskilda mammor som gjort en presentation om olika resor de gjort och som de rekommenderade. De presenterade Sydkorea, New York, Schweiz och Cornwell (passade perfekt eftersom vi planerar att åka tid). Väldigt trevligt! Jag tog en del broschyrer om Italien. Vi har ingen resa dit inplanerad, men vi har aldrig varit där ordentligt så det känns som om det bara är en tidsfråga innan vi måste planera något i den riktningen. De fina broschyrerna gjorde inte precis att jag blev mindre sugen...

Idag var det coffee morning med svenskorna. Det var Mia i Northwood som välkomnade oss, det ligger en bit härifrån, så jag hämtade två av damerna som bor i vår by och så åkte vi dit tillsammans. De flesta bor mer nära där vi är, så det var inte så dåligt att vi ändå var 10 pers som samlats. Alltid trevligt och jag får bra tips på spännade utflyktsmål, var jag kan köpa saker eller bra restauranger/pubar.

Detta var en helt färsk rapport från oss. Nu sover Johan, Malin läser i sin säng och Linnéa väntas hem från simsamvaron om ca en timme. Rikard och jag har lite planer för helgen att styra med, så det är fullt fokus på det nu.

Karin, tack för din kommentar. Jag väntade mig starka reaktioner på hur vi kunde acceptera detta, så nu när jag hör att det finns avarter på fler ställen känns det lite bättre. Jag tycker det är konstigt att sätta pengar på hoppen, som du beskriver. Jag tycker det är stor skillnad på skola och fritidsintressen, de senare ska ju barnen göra för att de tycker att det är kul och de bör väl anstränga sig där utan mutor... men det klart det beror väl på vilka ambitioner man har. Betygspengar är väl ok så länge alla barn i en familj har hyfsat samma förutsättningar och kan dra in ungefär samma summa vid likvärdig insats (eller proportionerligt i förhållande till ålder). Annars tycker jag att det skulle vara svårt.
Vad kul att Malin gjorde mål! Heja Malin! Jättekul och jag är säker på att hon inte behövde några mutor för att anstränga sig ;) .

Britt, jag håller med dig. Barnen hävdar att jag sagt FÖR många gånger till dem att "livet är inte rättvist", men i detta sammanhanget kändes det väldigt fel med mutor och dessutom inte ge alla samma chans att vinna. Vad jag förstår från hemma är fotbollsklubbarna för barn väldigt bra på att hantera gott sportmannaship, men när de blir lite äldre blir det jobbigt. Jag tycker det är jättebra och viktigt att träna ÄVEN om man inte är väldigt duktig i någon sport, kanske är det ännu viktigare då... Du är verkligen jättemån om att träna, både mycket och varierat och så väldigt dålig tror jag absolut inte att du är :) !

God kväll allihop!
Ingrid

onsdag 16 februari 2011

Att blanda engelskt och svenskt

Onsdag för en och en halv vecka sedan var det dags för coffee morning i svenskgänget igen. Denna gång hos den sprudlande Ing-Marie med två utflugna barn. Jag tittade på foton som hängde på väggen hos värdinnan och såg att dottern var en kopia av sin mor och sonen en kopia av prins William. Då jag påpekade det berättade hon att han blivit tagen för William flera gånger då han varit ute :) .

Ing-Marie bor i byn bredvid oss och har varit väldigt aktiv i svenskgruppen SWEA i London och hon startade upp en ny grupp då de bodde i USA. Det var verkligen god uppslutning denna morgon och kul att träffa flera tjejer jag inte sett på månader.

De flesta jag varit hos på dessa coffee mornings har bott i England länge. Ofta 10-20 år. De bor genomgående i stora, vackra hus, men det som jag tycker är mest roligt att se är hur de blandat svenskt med engelskt, för det gör de naturligtvis och så ska det vara. Nästan ALLA har en eller flera dalahästar. Jag tycker ofta att deras lampor är väldigt engelska medan deras ljusstakar ofta är svenska. Trots att vi nästan fann det omöjligt att hitta ett hus utan heltäckningsmattor genomgående i hela huset, så har dessa svenskor ofta flera rum utan heltäckningsmattor, men de har också lärt sig att GILLA dessa i vissa rum, ofta i sovrum och vardagsrum. Det är väldigt kul att se hur stilar/kulturer blandas till något personligt!

Själv inser jag att det bara är en tidsfråga innan jag köper något blommigt, som jag tycker är väldigt engelskt och normalt ganska fult, men nu har jag redan börjat tycka att blommigt porslin han vara SÅ fint...skumt! För att inte tala om en del tvålar och andra badrumsförpackningar med lavendel, magnolia eller hemska tanke ROSOR på. Vid lotteriet på American Women's club senast gick kuddarna med engelska flaggan på först och jag måste erkänna att jag hade också valt dem om jag vunnit...

Och ja, vi har också två dalahästar som numera fått en mer framskjuten plats, på spiselkransen, ha ha.

Jag fortsätter skicka hälsningar i natten. Det är OMÖJLIGT att ha tre skollediga barn hemma, planera för massor av gäster, ha barnens kompisar här OCH att hinna blogga. Därav senaste veckans nattinlägg.

Kram Ingrid

fredag 28 januari 2011

Skogspromenad

Förra onsdagen var Ylva och jag med SWEA-gänget på skogspromenad. Det är de SWEA-tjejer som bor på den här sidan London som är ute och vandrar på olika ställen med jämna mellanrum. Jag känner mig som värsta snyltaren just nu då jag är med på American Womens club-möten och på SWEA-promenader utan att ens vara medlem, men det är nog helt ok. Jag tror verkligen att det är som med LC att man är välkommen några gånger först för att se om det är något som passar, innan man bestämmer sig för att gå med "på riktigt". När det gäller promenaderna så tror jag inte de tar illa upp oavsett, det är trots allt bara en promenad på allmän plats.

Denna gång begav vi oss till Black forest, där vi faktiskt gick med familjen bara för ett litet tag sedan, så jag kände mig nästan som lokalbefolkning, då jag gick i gamla fotspår. Det gick dock över direkt då Kajsa som åkte med mig berättade när vi var i närheten av Pinewood Studios (där bl a Bond-filmerna är inspelade) att, där bodde Angelina Jolie och där bodde den och där bodde den. I den LILLA LILLA byn Fulmer (kan max bo 100 pers där), men tydligen är det hög kändistäthet i lyxhusen, då de köper dem och bor där i samband med filminspelningar. Eller förstås bara för att de trivs i lugnet på lagom avstånd från London.

Promenaden var skönt. Fint väder och trevliga tjejer att prata med, några nya bekantskaper och några jag nu träffat ett antal gånger. Vi avslutade med lunch i caférestaurangen vid parkens lilla sjö. Åt en JÄTTEGOD hemlagad soppa. Fantastiskt att de står och gör den där. Det blev en del prat om SWEA, det är snart årsmöte och de har stora problem att få tag i en ordförande. Det är som i andra organisationer, många är upptagna med jobb, familj och annat. Förr var fler svenska kvinnor här hemma, men nu är det många som arbetar och därmed blir det svårare att hitta frivilliga. YES, jag blev supersugen, men anser att man bör ha varit med ett tag i en klubb INNAN man blir ordförande. Dessutom ska vi inte bo här så länge, så om det t ex är ett val på två år är inte jag ens kvar så länge.

Igår kväll var jag på mitt första LC-möte här (mer om det i ett annat inlägg), så nu är jag faktiskt igång med flera av de saker jag sett fram emot hela hösten, så det känns väldigt kul.

Karin, ja du, att huset är tomt är lite oroande, måste finnas något fel... kanske visas inga bra filmer på biografen? Jag gillar chai, men inte på morgonen.

Ylva, näpp det verkar inte finnas något alternativ, får nog köpa det om det ska bli någon bastu ;) . Eller starta eget som du förslog. Gör du bastukatalogen till mig i så fall?

Britt, BRA fråga "undrar om det är dragigt där också", ha ha! Jag ska minsann kolla det och se om det inte är anledning till att pruta på priset :) . Skulle gärna basta på vilket av ställena som helst som du nämner...
Jag var lite otydlig angående visningen. Jag tror säkert jag kunde gått själv utan att vara medlem, men jag tyckte det kändes bättre att anmäla mig tillsammans med någon som var medlem. Det var verkligen sevärt. Jag gissar att de har guidade turer även för allmänheten. Kommer du ihåg när vi gick runt kyrkan då vi kom från Tate Modern? Peterskyrkan i Rom är nog ÄNNU större.

Så är det fredag igen. Veckorna flyger iväg. Hoppas ni alla får en skön kväll!
Ingrid

fredag 21 januari 2011

Skolstarten

Eftersom barnen började skolan tisdagen den 4/1, så blev det en kort vecka. Ganska bra efter julhelgen.

Alla fick vardag direkt, inte minst för att de fortfarande var inne i första terminen. Här bryts terminen ett par veckor in på det nya året, så att det blir lika många dagar på varje termin. Detta gäller i alla fall för High och Middle school, för Lower vet jag inte eftersom det inte är några förändringar då en ny termin börjar, utan de följer samma schema som tidigare.

Johan som har haft extra engelska under hösten, ska nu minska ned på det och första steget är att han inte längre ska vara med i den gamla stavningsgruppen, utan går in i vanliga klassens stavningsgrupper (där har de ett par olika nivåer, beroende på hur duktiga barnen är).

Min första vecka bestod i att blogga och blogga :) , men även att svara på massor av mail som samlats under julhelgen. Det kom såklart nya lass med papper från skolan, bl a en del trevliga inbjudningar till vinprovning, arbetsgrupper på skolan samt en "fin" fest på taket, dvs en fest i maj för föräldrar och skolpersonal på en restaurang/nattklubb/trädgård på ett tak i London. Det är Europas största takträdgård och VÄLDIGT fint.

På onsdagen hade vi vår första coffee morning med svenskorna, hemma hos Ulla. Vi var ganska få, för alla var inte tillbaka från julfirande och en del hade inte "landat" så de hann inte, ytterligare någon var sjuk. Det var i alla fall trevligt. När jag väl kom dit. Just denna dag var R tvungen att ha bilen, så jag skulle gå till fikat. Det var ingen fara med det även om det var ett gott stycke iväg. Men när jag skulle iväg kunde jag inte hitta vår husnyckel. Kom strax på att den var i bilen, där även vi har vår extranyckel. Stön. Strunt samma, jag smällde igen dörren och gav mig av utan plan på vad jag skulle göra efter kl 13 då fikat var slut och jag inte kunde komma in igen.

Som TUR var kom Sanna som jag inte sett på länge, till fikat. Verkligen superroligt! När det var slut åkte vi tillsammans in till byn, där vi pratade och gick i affärer. Sanna fyndade på rean. Själv hade jag ca 5 pund att roa mig för eftersom vi fortfarande var kortlösa efter att de tog vårt bankkort i julhandeln OCH att banken inte beställde nytt som de utlovat. Eftersom vi precis kommit hem hade vi inte hunnit ta ut så mycket kontanter.

Då Sanna var tvungen att åka hem, släppte hon mig utanför vårt hus där jag glatt (nåja) fick vänta nästan en timme till Rikard kom hem och släppte in mig. Brrrrrr! Så det var faktiskt lite i-landssynd om mig. Ingen bil, ingen husnyckel, inget bankkort och inga pengar.

På fredagen kom Johans klass iväg på utflykten till Reading som före jul blev inställd pga snö. Där studerade de Bayeux tapeten som finns i en komplett, väldigt fin kopia och J tyckte det var SÅ roligt. Han har lärt sig massor om engelsk historia och det är verkligen kul att höra honom berätta om "Battle of Hastings", alla kungar och MASSOR av detaljer om själva Bayeux-tapeten, såsom vad den är gjord av, vad som finns på den, varför den gjordes etc.

Hyfsat välklädda förväntas barnen vara då de är iväg på utflykter från skolan, så vi undviker definitivt jeans då. Dessutom passade det bra att använda jackan J fick av vännen Gustaf då han hälsade på i höstas. "Matpakken" från DK åkte också fram och fylldes till bredden. Visst syns det att J var uppåt då de gav sig iväg :) .


Vardagen kom alltså igång lugnt och smidigt.

Ingrid

onsdag 15 december 2010

Liten sammanfattning om ditt och datt

Förra veckan var Linnéa sjuk på måndagen och Malin på fredagen. Odefinierabara sjukdomar med feber, huvudvärk och trötthet. Vila en dag, så har de varit ok igen, men jag måste erkänna att jag fortfarande inte är tipptopp efter min dunderförkylning, så något skräp är det som går runt. Nu verkar dock alla ok för stunden i alla fall.

På onsdagen åkte jag till Ylva. Det hade varit några intensiva dagar med massa halvroligt jobb hemma och massa ärenden att fixa, så det var så skönt att komma dit. Hon hade julpyntat och gjort ananaspaj bara för mig :) . Vi fick en riktigt skön tjatterstund och därefter gav vi oss ut på promenad. Passerade några supermysiga butiker och där någonstans ringde Rikard och sa att Malin var sjuk. De hade ringt mig tidigare, men jag hade inte hört det. Tog en liten stund att komma tillbaka till Ylva där bilen stod, så när jag väl kom till skolan var det bara 45 min kvar av dagen och Malin kände sig ganska frisk igen, så jag vände och åkte hem. Något var det ju dock eftersom hon var sjuk sedan på fredagen. Hon har också haft otroligt mycket skoljobb tycker jag, många projekt och det kräver ett helt annat fokus än en "vanlig" fylleriläxa eller att bara få läsa på något.

I Hamburg skulle vi göra paketleken, i vår ISAa version betyder det att alla tar med tre paket för ca 100 kr tillsammans, sedan slår man med en tärning och när man får en 6:a får man ta ett paket. Då alla paket är slut ställer man en timer (ingen vet på vilken tid) och börjar försöka slå 6:or igen, men nu tar man paket av varandra istället. Väldigt kul. Jag tänkte att engelskspråkiga magasin borde vara hårdvaluta så jag hittade ett som verkade bra, samt en DVD-film (också den på engelska vilket kanske inte är så lätt att hitta i Tyskland), samt att jag köpte någon sorts Jelly i form av kuber som ska lösas upp i vatten... (det ska gärna vara några roligare/tramsigare/oseriösa paket också.

Dessutom skulle ju alla Happy-barnen (familjen som jag skulle besöka heter så, kul namn tycker jag) ha lite julklappar från våra barn när vi ändå skulle dit. Och mamma Tara förstås som husade och planerade för oss alla. Bl a köpte jag ett paket där jag skrev på etiketten "Another one is coming up. Make sure you don't miss any details.". Det var ett magasin om prins William & Kate med ALLT man kan vilja veta om dem. Tara var nämligen hänförd över alla europeer som stod klistrade framför Victoria och Daniels bröllop och att vi dessutom visste vilka alla olika kungligheter var, tyckte hon var väldigt märkligt. Och att de bar "kronor", hjälpte inte att jag sa att det var tiaror. Och att de faktiskt ärver sina titlar. :)) Så nu kan hon uppleva det igen när det blir bröllop här, ha ha. Hon bara skakar på huvudet.

Malin och Linnéa har börjat sina nya sporter för det andra blocket av tre på året. Det är frivilliga aktiviteter efter skolan. Malin gör basketball och det går bra och hon tycker det är kul. Linnéa simmar och är en stjärna i teamet. Fick först hoppa över till banan med 10orna och sedan till den där 11-12orna simmade. Dessvärre är inte skolans late bussar samordnade med L's simning, så nu måste vi hämta henne kl 18 på skolan två dagar i veckan, men vad gör man inte.

Ok, detta inlägg kräver ju inga bilder så det är bara att lägga ut :) . Så var det ju inte särskilt intressant eller. Hittills har ingen annan som använder blogspot sagt att de betalar för att kunna lägga ut bilder över en viss nivå och deras bloggar är äldre än denna, så jag tror inte jag borde behöva göra det heller, men jag vet inte hur och vad det beror på...

Vi har fortfarande kylskåpet fullt av sylt. Tror jag gör pannkakor till barnen när de kommer hem strax. Gjorde "godiskakor" till dem i förrgår. Jösses vad man plockar poäng. Måste bli massor av fina julklappar till mamman i år...

Rikard har åkt till Irland med alla vänners adresser. Vill ni ha ett julkort vänligen maila hit er adress ;) . Nej, jag skojade bara! Jag hittar nog de flesta jag behöver på annat håll. Tänker bara att jag nog borde införa att nytt system för adresser här i huset.

Hej hopp!
Ingrid

lördag 4 december 2010

Julmys med alla svenskorna

Onsdags: NU är jag väl ändå frisk?! NEPP. Definitivt inte. Skitdålig. Möte på skolan 9.00. Glöm det. In i sömnen igen. Då familjen kommit iväg till sina respektive håll, somnade jag in igen. Vaknade kl 9.30.

Detta var dagen då vi skulle ha julmys hemma hos Kajsa som håller ihop alla svenskorna härikring. Hembakta lussekatter och köttbullar. Alla skulle ha med sig ett paket och så skulle man få ett annat med sig hem. Jag trodde det skulle bli någon "pakkeleg" med tärningar, men det var inte alls så avancerat. Jag hade bestämt med Ylva att hon skulle hämta mig kl 10.55 eftersom det bara var inom byn, men onödigt att ha med hur många bilar som helst och trots allt lite långt att gå (ca 40 min promenad). Benen skälvde och huvudet dunkade. Jag ville verkligen gå dit, men samtidigt kände jag mig ju SÅ dålig och hade jag rätt att smitta ner alla precis före jul....

Gick till telefonen. Började maila till Ylva att jag inte skulle med. Men kanske en dusch skulle göra lite skillnad ändå... två aspirin och en dusch senare stod jag påklädd och kände att jodå, det skulle nog gå bra. Viljans makt är stor vet ni och det tror jag stenhårt på.

En present för £5 var instruktionen. Jag hade med mig en lite dyrare men väldigt fin burk från Fortnum & Maison med te. Jag har ju lite svårt för det här med att skaffa ännu fler saker då vi alla redan har mer än vi behöver. Hade köpt ett superfint inslagspappersark dagen före med sidenband att knyta om. Egentligen är ju inslagning av riktigt fina paket roligare än att jaga runt och köpa alla saker. Jag minns precis när jag upptäckte glädjen i riktigt vackert inslagna paket. Jag var med i en ungdomsklubb och som välgörenhet skulle vi slå in paket på ett stort varuhus i Malmö, mot en billing peng. Innan dagen D, tränade vi för att verkligen göra skäl för pengarna och en av killarna hade amerikanskt påbrå och var VÄDLIGT duktig och kreativ när det gällde inslagningarna. Använde sådana där vackra gardintofsar som snöre bland annat! WOW.

Det blev en väldans trevlig och god coffee morning hos Kajsa, vi var 15-20 pers och bland annat kom barnens svensklärare, Helena, som jag inte träffat förut, så det var kul. Hon sa att hon hade hoppats att jag skulle vara där (ni ser vilken TUR att jag pallrade mig dit) och hon talade om vilket FANTASTISKT jobb vi gjort med våra barn som var SÅ duktiga i svenska trots tre år utomlands :) . Alla våra barn är så trevliga och flitiga, inte minst Johan :) igen.

När det kom till paketbyte, talade en av mammorna (amerikanskan som är så duktig på svenska) om att hon köpt ett så roligt julpynt, så hon ordnade så att jag fick hennes paket och nu är jag lycklig ägare av en självlysande snögubbe!

När man sätter i ett batteri, blickar den in massor av OLIKA färger....!!

Det var mycket tomtar och handdukar i paketen. Hon som fick mitt te såg glad ut. En alltigenom trevlig upptakt på december och en fin avslutning på året med svenskorna.

Trevlig december allihop!
Ingrid

fredag 26 november 2010

Holiday Treat

Kakor från Kanada
Igår var det Holiday Treat på skolan och det har jag skrivit lite om här senaste veckan men nu ska jag berätta ordentligt vad det är. Enligt eleverna är det en av de bästa skoldagarna på året och när våra barn fick det beskrivet för sig, kunde de inte förstå att det var så märkvärdigt, men igår kväll var de också överväldigande positiva.

Holiday Treat innebär att föräldrarna bjuder hela skolan på mat (och jag menar HELA, det kom personal jag inte visste fanns, och åt med god aptit). Det går ut på att hylla det internationella så föräldrar från samma land går ihop i en grupp och planerar för sitt bord. Vi är fyra svenska mammor på skolan, men så har vi två mammor som är gifta med svenska män (en amerikansk och en fransk) och de har båda bott i Sverige och pratar perfekt svenska, så de är också med i vår grupp. Dessutom har vi en dansk mamma som är ensam dansk på skolan, så vi bjöd in henne i vår grupp. Alltså slutade vi på sju "svenskor".
Flera av dem har varit med i många år och de talade om att köttbullarna var något av det mest populära på alla borden, så varför ändra på ett vinnande koncept. 3 kg var skulle vi ta med, nystekta och klara. Middle school och High school skulle komma och äta lunch. Lower school skulle komma på sitt eftermiddags snack break. Jag föreslog att vi kunde koka knäck eller göra chokladbollar. Någon nämnde pepparkakor, men det blev ingen stor anslutning på det, så vi bestämde att den som ville göra något fick göra det och så räckte det så länge som det gjorde. Vi bestämde dukning på ishotelltema, så alla skulle ta med infrysta isblock, gärna med något grönt i, snöbollsljuslyktor och annat lämpligt pynt. Amy tog med en bok om ishotellet också.

Det blev såklart en superkörig morgon med allt som skulle med och flera hundra köttbullar som skulle stekas. Det var frivilligt att köpa färdiga köttbullar (finns att köpa svenska här i affärerna, men tyvärr inte Felix) eller att göra egna. ALLA hade köpt färdiga. Jag hade planer på att göra egna, varpå R snabbt köpte färdiga eftersom han ansåg att jag/vi inte hade tid att göra egna. Som tur var kom jag på att jag kunde koka knäck istället ;) . Efter upplysningen om att det var mandelförbud på skolan blev det ju sedan chokladbollar.

Nu kommer en massa superfina bilder på hur otroligt fint det var i matsalen då alla länder dukat upp. Eftersom jag inte kan visa några bilder på människor, så blir det inte det fina helhetsintryck som barnen möttes av, men ni får försöka tänka er det.

Först den fina isskulptur vi fick ihop av alla medtagna isblock vi gjort. Den höll sig fin hela dagen, vilket verkligen imponerade på mig. Jag hade gjort flera isblock med grönt och bär i, men också två runda ballonger fyllda med vatten, efter inspiration från Astrid och Tor. Tack för tipset!

Klockan 11.00.
15.00 Lite tröttare, men ändå fin.

Och här är hela svenska bordet när det var klart:


England, bara sötsaker :) .

Israel

 
Ni ser skylten. Roligt med så, för oss, exotiska länder.

Italien, säkert lika populärt som köttbullar.
Kanada, såklart.



Det var Thanksgiving igår (större än jul för amerikanerna), så de bjöd på Turkey (kalkon)  och alla tillbehör man kan önska sig.
Jag fick veta att det alltid är lite konkurrens mellan svenskarna och norrmännen (löjligt enligt mig, men det kanske förklarar varför norskan jag hoppade på i receptionen första skoldagen, inte var lika entusiastisk över att se mig, som jag var över att se henne...). "Norskorna bullar upp järnet, men sedan är det ändå våra köttbullar som är mest populära." Fick jag veta. Årets norskor tyckte vi alla var trevliga och flera av dem kom över till oss och ville smaka "negerbollar". I Norge är man tydligen inte så politiskt korrekt :) . Och visst hade de bullat upp.

Först imponerade de med äggröra, snittar, lax etc till HS och MS:


Sedan knäckte de med att byta ut allt och bulla upp med värsta kakbuffén och göra våfflor då LS kom. Kjempebra piger! Då var det flera hos oss som tyckte det var bra att jag gjort chokladbollarna.

Är sådan ljusstakar norska?
Är kanelbullar norska? Är de inte svenska eller danska "kanelsnejl"?
Eller är vi bara avundsjuka på oljan igen, ha ha?
Och så här trevligt tyckte Linnéa att det var vid buffén:


Och tydligen var det en del kakor och desserter som föll Johan i smaken, men en köttbulle kunde också slinka ned. Det orange är inte morötter utan några sorts ostbågsringar.
Så det var en väldigt trevlig dag och roliga upplevelser för såväl barn som föräldrar, med Holiday Treat. Vilken holiday de avser vet jag inte, förmodligen Thanksgiving...

När vi plockade ihop fick alla svenska/danska mammor med glädje med sig en burk chokladbollar till sina familjer och sedan hade jag ändå kvar till mina glupska barn. Kul!

Att komma hem till det här köket var inte lika lattjo lajbans, tänk er dessutom grytor och stekpannor där jag stekt köttbullar efter att fotot togs.... Nåväl, nu är det mesta av den röran ett minne blott.


Boktokig, som du ser gick det bra med chokladbollarna, det blev ca 550 till slut och de räckte :) . Vad roligt att du kunde få lite inspiration från vår skola här. "Diary of a Wimpy Kid" heter "Dagbok för alla mina fans" och jag tror att "Gregs bravader" är den första. Böcker mina barn väntar på är för Johans del, nästa Megakillen och han skulle GÄRNA vilja att det kom fler böcker av Janne Ollars "Karl Gran"-serie. Äldsta tjejen väntar alltid på nästa Manga-bok i flera serier, men de har jag ingen koll på (tråkigt ointresserad). Malin väntar på fler "Josefin och Villa-Ulla" av Johan Unenge. Hela familjen har gillat Lemony Snickets "Syskonen Baudelaire", men vi vet ju att det inte kommer fler där tyvärr. Som omväxling till alla LasseMaja har våra yngsta barn gillat att läsa Helena Bross "Kusinerna"-böcker. Över huvud taget gillar vi Bross och Maj Bylock. Förresten, du har väl läst något av Kate DiCamillo?! Kan varmt rekommendera hennes barnböcker!

Karin, som du ser uppskattades "baket" och ingen ifrågasatte kokosen som ju inte är en nöt utan en frukt! :)

Britt, jo jag har ganska mycket energi och infall... det blev i alla fall lyckat och uppskattat och inga bollar behöver rulla runt kvarglömda i bilen :) . R kom hem enligt plan och har varit på skolan idag.

Catharina, glöggkaka låter jättespännande! Skicka gärna recept om den blir god! Här är det jobbigt för amerikanerna att det är nötförbud eftersom de vill kunna bre peanut butter på sina barns smörgåsar. Så skönt med massage, det skulle jag behöva idag. För ovanlighetens skull har jag lite ont i ryggen och det måste bero på allt chokladbollerullande och så att vi stod och serverade hela dagen igår.
Det låter verkligen som om du förtjänade och behövde en ny mobil :) . Du har SÅ rätt, jag vet inte vad en mapp är, ha ha. Jag tror det är väldigt bra att ni har vinterdäck på nu oavsett vädret just för dagen. De kommer att behövas, förr eller senare och nu blev det ju förr.

Astrid, kompisar som flyttar är inte kul, men barnen är väldigt duktiga på att lösa det, precis som du hört om dina barnbarn från Karin. Kyrkan var SÅ fin förra helgen!

Nu har vi fått besök igen, så det är dags att ge sig ut och handla mat, samt bädda gästrummet.

Trevlig helg till alla er!
Ingrid