Visar inlägg med etikett Kompisar. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Kompisar. Visa alla inlägg

onsdag 4 maj 2011

Början på barnens påsklov

I vår skola har barnen två veckors påsklov, både veckan före och efter påsk. Engelska skolor har TRE veckors lov, men det är för att deras termin inte slutar förrän långt in i juli (ca 22/7). Vår skola slutar tidigare än den internationella i Danmark gjorde, där slutade de vid midsommarhelgen, här slutar vi en vecka före det, så det är fortfarande lite senare än i Sverige, men ändå bra med tanke på att vi vill kunna fira midsommar. Vi tyckte därför det kändes väldigt lyxigt med två veckors ledigt nu, det har vi aldrig varit med om förut och vilka veckor sedan, rena rama sommarlovsvädret. Jag tror det förlät lite gentemot barnen att vi inte åkte till fjällen och åkte skidor som vi brukar till påsk... Vi känner att vi vill passa på att se oss omkring här i GB, nu när vi bor här och det klarar man inte m h a enbart vanliga helger.

Lovet började alltså den 15/4. Jag hade tidigare den veckan varit tillbaka hos tandläkaren igen och av någon anledning var hon som FÖRBYTT, hon var solig, charmig och social...??? Hon hade varit på semester veckan före och jag kan bara tolka det som att det var precis vad hon behövde. Skönt, för oss båda :) .

På fredagen följde Malin med en kompis hem, Stella. De har aldrig träffats efter skolan förut, men pratat om det ett tag så det var kul att det blev av. Det är en amerikansk familj som har kommit under året och jag tror de har en son i Johans ålder. Kan kanske arta sig till något...

Malin var SÅ uppåt då hon gav sig iväg, då mamman utlovat ett besök för henne och tjejerna för att göra pedikyr. De skulle hem till Florida över lovet och ville vara snygga... Detta passade vår Malin HELT perfekt.

De skolföräldrar som bor i Ealing (bl a Linnéas kompis Nyashas familj) hade samma fredag, bjudit in alla skolans föräldrar på en pubkväll denna fredag. Det är ett trevligt gäng föräldrar som bor där och brukar träffas ibland. Jag tyckte det var ett bra initiativ och ville gärna åka dit, men trodde inte vi skulle få till det, men så kom dagen i alla fall och jag kände bara, varför inte?! Speciellt för Rikards skull tyckte jag det kunde vara kul att träffa lite skolfolk under trevliga omständigheter, för det får ju faktiskt jag göra ganska ofta. Jag bad L kontakta Nyasha och fråga om hon och Johan kunde vara där och det gick fint. För Johan är fredagsmyset heligt, men han gillar verkligen gulliga Nyasha och fick med sig ett rör chips, så han var nöjd.

Vi var i princip de enda föräldrarna som inte bor i Ealing som hörsammat inbjudan, men det var vi glada för. Där satt ca 16 föräldrar och pratade, varav jag pratat endast med några stycken förut. Hela kvällen blev SÅ trevlig. Vi minglade runt bordet och jag pratade med en mamma som jag verkligen gillar som har en tjej i Johans klass. Träffade ett par mammor som är här och jobbar och vars män är hemma, dessa kvinnor ser vi nästan aldrig annars och det var väldigt roligt att prata med dem. Ingen åt, alla bara drack och pratade. Rikard pratade länge med en man som har barn på skolan men som också är ansvarig för alla ACS skolornas marknadsföring och har kontor på den fina skolan med swimmingpool. Han hade bra koll på Cornwall dit vi skulle på lovet så R fick många bra råd, samt att mannen senare skickade över en del både via mail och sms.

Kände mig väldigt avundsjuk på dessa Ealing-föräldrar som har hittat ett eget litet socialt nätverk och känner mig manad att försöka dra igång något liknande i vår by, där det bor massor av föräldrar med barn på vår skola. Träffade ett annat par några dagar senare och de ångrade SÅ att de inte åkt dit, när de hörde att vi gjort det och att det blivit så lyckat. Efter puben åkte vi till Nyasha och hämtade barnen, samtidigt som R fick chansen att se deras mysiga hus (som de nog ska lämna snart då de håller på att köpa ett eget, spännande).

Så blev det lördag. Johan skrev tackkort till alla sina kalasgäster, det gör man ofta här. Vi åkte till London för att hämta Malin, samtidigt tog vi med Linnéa och hennes kompis Amanda för att lämna dem hos kompisen AJ.

Johan skriver tackkort.
Malin hade förstås haft det HUR bra som helst och mamman i familjen visade sig vara en rolig, energisk tjej som jag gillade direkt. Tror faktiskt aldrig jag träffat henne på skolan någon gång... Pedikyren hade inte ALLS varit lika bra som de var vana vid och inte hade hon så många nagellack att välja på, men Malin tyckte det hade varit jättekul. Hon hade gröna tånaglar och när hon kom hem målade hon prickar på dem :) . Stellas morfar med fru var på besök. Malin berättade när vi körde hem att Stellas morfar handlat nya resväskor, kläder och annat på Harrods och så talade hon om för hur mycket pengar han handlat. Jag kan väl säga att det var för långt över 10 gånger mer än de flesta handlar under en helt shoppinghelg i London...

På söndagen var vi ute på en Pay&Play golfbana och slog några hinkar bollar på driving rangen. Det var andra gången i år och det märktes att vi var lite mer varma i kläderna. Banan vi åkt till dessa båda gånger är OTROLIGT primitiv, passar bra för oss amatörer, finns ingen risk att kommer att möta någon vi känner där. Gick inte att köpa hinkar med bollar, för de var slut, så vi fick plocka själva. Vi plockade fyra fulla hinkar och då hade vi tömt halva planen, det innebär att de har ca 10 totalt, förstår att de tar slut fort :)) ! Vi sparade dock en slant på det och det passar mig med småländskt blod i ådrorna.

Linnéa golfsvingar. Tydligen gör hon det ganska bra redan...
En grupp ungdomar och deras tränare kom fram och tränaren sa att de skulle
titta på L's sving för den var så bra. Hon som inte ens har grönt kort än, ha ha.
Söndag kväll hade vi bestämt att vi skulle ut och äta middag på Royal Standard pub tillsammans med en tysk familj. Det var väldigt kul för mamman, Martina och jag pratade redan på första föräldrarmötet i höstas. Sedan dess har vi pratat om att träffas, men inte fått till det. De har bott ett antal år i Paris innan de kom hit och hon sa direkt att hon gillade svenskar för i Paris umgicks de bara med sådana, för de var bäst på att festa :))) !!! Vilket rykte vi har, undras om vi kan leva upp till det...

Nåväl, de har en äldre son som studerar utomlands på universitetet, så har de en kille i 10:an, samt tvillingtjejer i 7:an. Det blev en riktigt trevlig kväll och alla hade SÅ kul. Våra tjejer och tvillingarna pratade mycket, L pratade också en del med deras son, liksom Johan (kul med en äldre kille att se upp till). Papporna hade kul och vi mammor likaså. Vi satt vid ett superbra bord som går in i en smatt där man kan sitta hur många som helst och maten var som vanligt riklig och väldigt god.

Så var vår helg som tog avstamp inför barnens lov. Det fanns lite för alla och det var riktigt kul!

Karin, nej det tycker jag inte, du är väl värd den och jag tror säkert du tar väl hand om awarden! Ingen panik.

Kim, tack igen! Ja, det är bra att det finns olika forum för olika sorters umgänge. Ibland tänker jag på hur många som hittat varandra genom bloggar och som aldrig skulle etablerat kontakt om de mötts i verkliga livet, för att de inte skulle tyckt att de hade något gemensamt.

Anna, bra att ni fått skjortan. Vädret hos er verkar ju HELT knäppt! Jag slår dig en signal idag. Ikväll får vi besök, så om jag inte får tag i dig dröjer det säkert till nästa vecka innan jag ringer. Är det något speciellt så hör av dig, så ringer jag direkt!

Ylva, tack vännen! Hur går det med ditt bloggande? På lördag blir det PARTY!! Kul!

Astrid, tack snälla! Även om man skriver mycket för sin egen skull är det roligt att få bekräftat att även andra tycker om att läsa det man sätter på pränt. Längtar hem när jag ser dina fina bilder av Dalby!

Nu får vi besök om ett par timmar, jag ska försöka blogga lite ibland ändå, men vi får se hur det går :) .

Kram på er alla gullliga människor!!
Ingrid

tisdag 15 mars 2011

Melodifestivalfinal i Svenska Kyrkan

Det svenskaste av det svenska: Melodifestivalen. Den har vi inte kunnat följa här i England, men så fick vi veta att Svenska kyrkan hade kontakter åt alla möjliga håll och då bl a Sveriges Television, alltså var alla välkomna dit i lördags kväll klockan 19 (vi är ju en timme efter er) för att följa finalen. Vi var inte sena att nappa på det.


Först dock en uppdatering om Linnéas knä. Vi har förstått att det kan ta ett tag för hennes knä att bli bra, så resan till Haag helgen som gick, då hon skulle varit med på simtävlingar blev inställd för hennes del. TRIST! Positivt är dock att vi har fått kontakt med en väldigt duktig och positiv sjukgymnast som har gett bra tips och en del övningar som L ska göra hemma. Hittills har L haft så ont att hon bara kan göra väldigt enkla övningar, men jag tycker mig se på henne att de sista dagarna är inte smärtan lika intensiv som tidigare, men frågar jag henne säger hon att det fortfarande gör ont hela tiden. Vi inser att det kommer ta ett tag att bli av med problemet, så nu försöker jag fokusera på andra roliga saker med Linnéa och så har jag sagt att vi ställer in oss på att det tar till sommaren innan hon känner sig ordentligt bättre. Det blir lite lättare att klara det mentalt på det sättet. Hennes kompisar är hjälpsamma och älskar att leka med kryckorna. Malin har hjälpt L med skolväska upp till HS varje morgon. Idag skulle Johan göra det, undras om han klarade det, väskan släpade nästan i marken då han tog den på axeln.

I lördags förmiddag var vi alltså hos sjukgymnasten och det gick bra, övernattande Amanda åkte hem i samband med det och sedan gick dagen i ett swung, läxor, städning, handling, mat. Malin var av med ett skolpapper IGEN (hon är vanligtvis en väldigt ordningsam person, men jag tycker saker försvunnit väldigt ofta på senaste tiden, så jag tänker snart börja tro på tomtar och spöken), alltså åkte vi förbi skolan för att kolla hennes skåp, men vi kom bara in i huvudbyggnaden, korridoren till MS var låst.

Sedan bar det av till London, vi tuffade fram med tunnelbanan och väl i Svenska kyrkan hade vi stämt träff med Linnéas kompis Nyasha. Då vi kom var det redan mycket folk där, men första halvtimmen under själva programmet kom ännu mer folk och mitt i programmet var lokalen HELT fullsatt. Präster och kyrkans personal hade klätt upp sig i smokingar och finklänningar. I cafédelen sålde de öl, vin, Esterella chips och svenskt godis. Självklart köpte vi det. Det var en trevlig blandning av unga och gamla, jag tror det är en hel del aupairer som samlas där och de var så uppklädda att det var uppenbart att de efter mello skulle ut och roa sig i Londonnatten.

Vi tyckte faktiskt att alla låtar var helt ok. Rikard hade köpt skivan då han var i Sverige några dagar tidigare, så under lördagen hade den snurrat hemma så att vi skulle känna igen låtarna lite grand, men på skivan var ju ALLA sångerna med och vi visste inte vilka av dem som var i final, men ni hade gjort ett finfint urval hemma, tyckte vi. Barnen hejade direkt på Erik Saade, så när han vann var de nöjda. Rikard hejade på Oh my God. Själv satt jag mest och tänkte på hur häftigt och fantastiskt det var att jag satt där med 150 personer i svenska kyrkan i London och tittade på melodifestivalen!! Tänk om jag hade vetat det för ett drygt år sedan...

Lite bilder:
Halvfullt en stund innan det börjar.
Johan, Linnéa, Nyasha och Malin. Nyasha är ju mörk redan från början, så hon syns knappt:


Suddig bild på fullsatt lokal, tror fotografen dansade till vinnarlåten... :)
Vi är välkomna tillbaka att se de internationella tävlingarna om vi vill, då har vi besökare, de som kommer kan själva fundera på om de tycker det skulle vara kul ;) .

Sedan åkte vi hem i natten, Johan somnade direkt på tunnelbanan. Hemma satte sig Nyasha och Linnéa framför en av de nya DVD-filmerna "Dear John" (bra, sa de efteråt). Klockan 1.30 sa jag att de verkligen borde sova. När jag la mig kl 2 sa jag GODNATT för tredje gången, men jag tror inte de lyssnade. Nyasha är fantastiskt rolig och säger själv att hon pratar hela tiden, vilket stämmer. När sämsta läraren hade utvecklingssamtal med Nyashas mamma (Annick, den franska mamman som pratar perfekt svenska eftersom hon är gift med en svensk man och har bott i Malmö), sa han (läraren) att Nyasha är så duktig och tyst på lektionerna (hon har själv framfört klagomål till läraren som gör en del dumma saker). Nyasha själv sa till sin mamma "tror du själv på det, att jag skulle vara tyst på lektionerna?". Ha ha, hon har i alla fall självinsikt. (God nyhet är att läraren slutar på skolan till sommaren.)

Jag somnade till tjejernas avlägsna kacklande och söndag förmiddag sa de att de somnade vid 3, jag tror dem.

Hilde, so fun to hear what you think about the movie! Most of the times Linnéa likes doing family things even if it is too childish for her, IF she doesn't have more interesting stuff going on... nowadays that happens more and more often :) . Congratulations to your future plans <3 !

Karin, ja visst är det spännande med tillfälligheter och sammanträffanden! Vi har inte följt På spåret genom åren, men när vi ser det tycker vi alltid att det är riktigt bra. Luuk och Lindström har axlat rollen som nya programledare väldigt bra! Skickligt!

Tror vi att Popular har vinnarchans i Europa? Knappast :) , men vad gör det, vi hejar på honom ändå!

Ingrid

måndag 14 mars 2011

Full Fart Fredag

I fredags kryllade familjen runt på alla möjliga olika ställen. Jag körde Rikard till jobbet och i ilfart försökte jag sedan samordna mail till lärare, andra föräldrar, kommande besök och föreningar. Därefter hämtade jag Ylva. Det var HS PIM (High School Parent Information Meeting) på skolan mellan 10-12. På något sätt missade vi häromveckan ett viktigt möte om valen för Linnéa inför kommande skolår, men nu fick vi i alla fall en kortfattad sammanfattning. (Det låter inte klokt och självklart kunde jag vara mer välorganiserad, men ni förstår inte hur mycket möten och papper vi omsätter här...)

En del ämnesval är självklara medan andra sätter myror i huvudet på oss, ska hon välja ett eller två science-ämnen, ett eller två av historia, geografi, ekonomi och psykologi? I så fall vad går bort, är det ok att sluta med band, design/music technology och möjligheten till bild och drama. Det tycker Linnéa. Om hon väljer bort kemi eftersom hon har haft det i år, så blir årets betyg slutbetyg härifrån i ämnet, föranleder det annat fokus på det ämnet resten av terminen. Är det viktigt för gymnasiestudierna hemma att hon har bredd, så att hon bör läsa fysik och biologi nästa år eftersom hon inte haft det i år, eller är det strunt samma? Är det viktigast att lära för livet eller för betygen? Jag har kollat upp vad som ingår i kurserna och i biologi ska de göra en del av det L gjorde i Århus (men sannolikt på en mer avancerad nivå), bra tycker L, onödigt tycker jag eftersom hon redan kan det. Det är verkligen en del att tänka på.

Nytt för i år är också att de från och med Linnéas årgång ska införa ett "Personal project" som löper under nästan ett år, från mars nu till mars nästa år. Det ingår på många IB-skolor och blir som ett extra betyg. L är van vid det från Århus, men det är uppenbart att de här kräver något större och bredare, de lyckades aldrig förmedla bredden i ämnet så tydligt på förra skolan. Jag tycker ett år är alldeles för länge att hålla på med ett projekt. Niorna har varit på en annan skola som gjort detta för att få inspiration och förståelse. Det de sa där är att det är VIKTIGT att välja ett ämne som intresserar en eftersom de ska jobba med det under så lång tid. På min fråga varför projektet måste sträcka sig över två årskurser när vi går i en skola där många elever flyttar mellan skolåren, fick jag till svar att det är för att de flesta kommer behöva sommaren på sig för att jobba med projektet..... Detta ska göras helt utanför skoltid och ovanpå det som de redan gör idag.
Hej alla nior hemma! Känn efter hur lugnt och skönt ni har det ;) . Kan nämna att Linnéa senaste veckorna också börjat läsa svenska på distans, för att få det betyg i ämnet som krävs för gymnsiekompetens då vi flyttar hem. Mer om det i ett annat inlägg längre fram. TUR att L tar bra ansvar för sina studier själv och vanligtvis inte tycker att det är för mycket.

När HS PIM var över jagade jag Malin och transportansvarig för att försöka samordna och byta bussar, så att Malin kunde följa med Natalia hem efter skolan. Malin har flera gånger pratat om denna tjej som hon gillar och nu skulle de träffas efter skolan för första gången. Natalia bor i byn bredvid, där Ylva också bor. Dessutom skulle Linnéa ha med sin kompis Amanda hem på vår buss, för hon skulle sova över hos oss till lördag.

Då detta var avklarat lät jag pulsen gå ned och så gav Ylva och jag oss iväg till en efterlängtad gemensam lunch. Ylva föreslog puben The Swan Inn i Denham, en liten by i närheten. SÅ mysigt!



Vi var inte de enda som kommit på att luncha där, men är man två går det ofta att klämma sig in och vi fick sitta vid bardisken och äta, därmed fick vi också lite trevligt snack med personalen. Jag passade såklart på att fråga om de hade pub quiz någon dag. Det hade de inte, men puben bredvid har det på tordagar. Kul! Blev sugen att gå direkt, men denna torsdag är inte R hemma. Ylva beställde en soppa och jag en liten sallad. Jag blev väl inte proppmätt, men det gjorde inte så mycket, det mysiga var att sitta och prata lite.

Efter det körde jag hem och strax efter det kom Linnéa, Amanda och Johan. Rowan ringde och frågade om Johan ville följa med dem till ett lekland. SÅKLART han ville. Han slängde i sig mellanmål och blev sedan upphämtad. De åkte till Jungle Mania ett par mil härifrån. I tisdags förra veckan hade Johan varit hos Rowan och firat hennes födelsedag (jag köpte tre Michael Morporgo böcker till henne, hon läser enormt mycket, men hade inte läst dessa, så det var lyckat), så nu är det verkligen dessa tjejers tur att komma hit snart.

Jag hämtade Rikard och skyndade mig sedan till Amy och hämtade hennes dotter Emma och så körde vi till skolan. Där var det dags för Middle Schools tredje skoldans på Beach party tema (innan festen hade skolan skickat ut meddelande om att den allmänna klädpolicyn gällde även på partyt, d v s inga bara magar etc etc... ibland går de lite till överdrift). Natalias mamma körde dit N och Malin.

Skoldansen sköts av elever och skolpersonal, men som en extra hjälp behövs varje gång fyra frivilliga föräldrar och det hade jag anmält mig som. Det visade sig vara det lättaste jobb jag någonsin gjort. Festen var mellan kl 18-20 och jag skulle sitta på fyra olika platser à 30 min (för att förhindra uttråkade föräldrar, hette det på pappret). På ställena hade jag uppgifter som att se till att eleverna inte handlade dricka i automaten utan vid det för kvällen uppställda försäljningsbordet, att de inte gick ut genom dörrar de inte fick, att de inte tog med dricka/godis/mat in i auditoriet där dansen var och annat smått och gott. Eftersom eleverna redan visste allt detta hade jag ABSOLUT inget att göra under hela kvällen, som tur var hade jag tagit med min bok och läste 60 sidor i den. Perfekt. Alla barnen hade roligt och efteråt körde jag hem Natalia (till en restaurang, The Apple Tree, i grannbyn där föräldrarna bokat bord och där det visade sig att flera skolfamiljer satt här och var, populärt ställe), Emma och oss själva.

Hemma kollade Amanda och Linnéa på Wayne's world och skrattade högt. Vi andra fick hålla oss till en dator och de som ville tittade på något där, men det blev en rätt tidig kväll, alla var ganska trötta.

Faktiskt en väldigt trevlig fredag på alla sätt och vis!

Britt, VÄLKOMNA HEM! Vilken otur ni hade med vädret på Cypern, kunde gott varit lite bättre efter att ni genomlevt den här vintern! Jag har hört att det ska vara vackert där, men har aldrig upplevt det själv. Har ni ätit gott? Det tycker jag är kul att få veta :) . Såklart ska Johan hem till er samt träffa kusinerna! Listan skrevs efter att jag pratat med honom om det, det var liksom givet, men så ville jag veta vem av sina kompisar han ville träffa i Dalby och sa att han skulle fundera på vad han ville göra där, med följden att jag fick en jättelång lista :). Vill ni hitta på något själva med Johan när de är hemma? Eller ska Rikard ta med honom till Dalby varje gång han åker ut där? Vi kan höras mer kring det på mail och telefon.

Monika, ja vi har en toppenpappa här i familjen och Johan tycker verkligen det är kul att göra vanliga vardagssaker med Rikard. Det var den punkten Rikard också blev gladast över och han sa direkt att han skulle spara lappen.

Märtha, Johan ska absolut träffa farmor och farfar, samt Rikards bror Daniel med familj. Daniel fyller jämt och dessutom fyller kusin Lina år.
Ja vilka är det som blir kvar.... :) , Malin kommer hem sent lördag kväll så då ska hon hämtas. Linnéa ska på konfirmation lördag och söndag, så jag ska följa med henne in till London och så ska vi ha lite kvalitetstid, som det så snyggt heter, på fredag kväll. Ni har haft fullt hus förstår jag :) . Att sjunga i fyra timmar verkar jobbigt!! Kram.

Ingrid

onsdag 2 mars 2011

Rapport från nuet

Jojomän, nu är jag med i matchen i nutid igen. Underbart! Tack alla ni som hängt med mig i alla mina daterade beskrivningar av allt vi tagit oss för! Jag ser fram emot att inte bara rapportera om saker vi gör utan även om tankar jag tänker eller planer vi har.

Helgen var utan gäster, men ändå inte helt lugn. Linnéa hade konfirmationsgrupp i kyrkan både lördag och söndag. Johan åkte med till London på lördagen för att träffa en av sina nya favoritkompisar, David. De skulle iväg och åka skridskor, något Johan verkligen gillar och inte gjort en enda gång i år, så det passade verkligen bra. I Århus åkte de skridskor varje vecka under vintersäsongen. På kvällen hämtade vi Johan och David i den stad där de åkte skridskor, vilket inte var London utan Slough och sedan sov David över hos oss. Eftersom det var första gången han var här, undrade vi hur det skulle gå, men det gick perfekt. Killarna hade så otroligt roligt ihop, de gillar båda lego och samma fantasilekar. Toppen!

På söndagen var Rikard med Linnéa på gudstjänsten i kyrkan och här hemma kom Laura för att träffa Malin hos oss. Johan lekte en stund med Rowan och Reese. Själv skötte jag mest markservicen, spelade spel med barnen, bakade kladdkaka och planerade för kommande familjeaktiviteter.

Vårt största bekymmer just nu är att Linnéa har rejält ont i ett knä. Det har kommit och gått under en tid, men nu är det värre och vi gick till doktorn i måndags. På måndag ska vi träffa en sjukgymnast och förhoppningsvis får Linnéa bra hjälp så att hon kan börja träna snart igen. Denna vecka har det inte varit tal om träning och hon är väldigt ledsen för det. Hon gillar verkligen både sin simning och tennis. Nästa helg är planen att hon ska till Haag och tävlingssimma, men det verkar inte lovande just nu. I fredags hade de tävlingar på fina skolan Cobham igen, men L kunde inte simma. Hon var dock med och hejade på de andra. Ikväll har simtränaren bjudit hem alla simmare till sig och de äter pizza och umgås tillsammans. Väldigt trevligt initiativ och det känns som om L behöver sådana roliga avbrott och att få vara med, även om hon inte kan träna.

I måndags var jag på skolan på en "Travel show", det var olika föräldrar som antingen gått ihop och stod vid ett bord och berättade om vad man kunde se eller göra i deras hemländer ELLER var det enskilda mammor som gjort en presentation om olika resor de gjort och som de rekommenderade. De presenterade Sydkorea, New York, Schweiz och Cornwell (passade perfekt eftersom vi planerar att åka tid). Väldigt trevligt! Jag tog en del broschyrer om Italien. Vi har ingen resa dit inplanerad, men vi har aldrig varit där ordentligt så det känns som om det bara är en tidsfråga innan vi måste planera något i den riktningen. De fina broschyrerna gjorde inte precis att jag blev mindre sugen...

Idag var det coffee morning med svenskorna. Det var Mia i Northwood som välkomnade oss, det ligger en bit härifrån, så jag hämtade två av damerna som bor i vår by och så åkte vi dit tillsammans. De flesta bor mer nära där vi är, så det var inte så dåligt att vi ändå var 10 pers som samlats. Alltid trevligt och jag får bra tips på spännade utflyktsmål, var jag kan köpa saker eller bra restauranger/pubar.

Detta var en helt färsk rapport från oss. Nu sover Johan, Malin läser i sin säng och Linnéa väntas hem från simsamvaron om ca en timme. Rikard och jag har lite planer för helgen att styra med, så det är fullt fokus på det nu.

Karin, tack för din kommentar. Jag väntade mig starka reaktioner på hur vi kunde acceptera detta, så nu när jag hör att det finns avarter på fler ställen känns det lite bättre. Jag tycker det är konstigt att sätta pengar på hoppen, som du beskriver. Jag tycker det är stor skillnad på skola och fritidsintressen, de senare ska ju barnen göra för att de tycker att det är kul och de bör väl anstränga sig där utan mutor... men det klart det beror väl på vilka ambitioner man har. Betygspengar är väl ok så länge alla barn i en familj har hyfsat samma förutsättningar och kan dra in ungefär samma summa vid likvärdig insats (eller proportionerligt i förhållande till ålder). Annars tycker jag att det skulle vara svårt.
Vad kul att Malin gjorde mål! Heja Malin! Jättekul och jag är säker på att hon inte behövde några mutor för att anstränga sig ;) .

Britt, jag håller med dig. Barnen hävdar att jag sagt FÖR många gånger till dem att "livet är inte rättvist", men i detta sammanhanget kändes det väldigt fel med mutor och dessutom inte ge alla samma chans att vinna. Vad jag förstår från hemma är fotbollsklubbarna för barn väldigt bra på att hantera gott sportmannaship, men när de blir lite äldre blir det jobbigt. Jag tycker det är jättebra och viktigt att träna ÄVEN om man inte är väldigt duktig i någon sport, kanske är det ännu viktigare då... Du är verkligen jättemån om att träna, både mycket och varierat och så väldigt dålig tror jag absolut inte att du är :) !

God kväll allihop!
Ingrid

måndag 20 september 2010

Malins sleepover

Det blev lite körigt hem efter mammalunchen eftersom Malin skulle komma hem med sin kompis Laura efter skolan. Fyra gånger om året har de dans på Middle school och första gången var i fredags. Därför hade tjejerna bestämt sig för att göra sig iordning hemma hos oss innan. Temat var maskerad och visst är det märkligt att de hade så välmatchade kläder:

Välmatchade tjejer!

Det syns inte på bilden, men de hade masker på sig och om man var "utklädd" enligt tema så kostade dansen £2 annars £3. De sminkade sig och målade sina naglar också. Här är Malins fingrar:


Malin hade bestämt att vi skulle äta pannkakor, så jag stekte för glatta livet till de hungriga barnen. Tyckte väl inte att det var någon fullvärdig middag, men det kändes bra att Malin fick bestämma och det är väl bättre att de äter mycket av något halvnyttigt än dåligt av något nyttigt, när de har kompis över för första gången.

Rikard körde dem till dansen och hämtade samtidigt hem L från fotbollsträningen. Vi hann bara mysa en kort stund innan det var dags att hämta på dansen igen. Den varade mellan 18-20 och de dansade, kunde köpa lite smått att äta och leka i sporthallen. Linnéa och jag hämtade och jag tror att vi båda var överraskade över att se hur trygg och inne i allt Malin var. Massor av elever sa "Bye Malin" när vi gick mot bilen och L sa spontant "Jag visste inte att du hade så många kompisar Malin".

Sedan bullade vi upp med fredagsmys. Malin med kompis i bäddsoffan framför TV:n vid en film. Vi andra i ett annat rum trängdes framför en datorskärm för att se lite av Idol som gått tidgare i veckan. Uppenbarligen tar det på krafterna att dansa, för tjejerna orkade inte se färdigt en hel film utan däckade efter ca en timme :) .

Laura verkar vara en jättetrevlig tjej och vi är glada för Malins skull att hon fått en så rolig kompis så snabbt!

Nu är det måndag och ny vecka. Dags för lite lunch, undras vad det gömmer sig för rester från helgen i kylen....

Ingrid

torsdag 16 september 2010

Första besöket i vårt hus - Erik

I helgen hade alla barn var sin större sak som krävde sin uppmärksamhet och tid. Det var vad vi ägnade helgen åt.

Först ut var Johan. Han tycker vi har bott här en evighet nu och han vill leka med kompisar. Trots att de hinner leka på raster, fritids och är tillsammans med kompisarna hela dagen i skolan, så är i alla fall mina barn sådana att det räknas inte riktigt. Leka hemma är det som gäller.

Sedan dag 1 här hänger Johan och Erik ihop som ler och långhalm. Under en dryg veckas tid tjatade Johan om att jag skulle ringa till Eriks föräldrar och bestämma en tid. De hade bestämt att de skulle leka första gången hemma hos oss. Jag förhalade det och gled lite på svaren och sanningen var att vi inte ens fått en klasslista så jag hade inget nummer. Johan fick en lapp med mitt nummer som han gav till Erik och var väldigt besviken över att inte de ringde samma kväll.

Torsdag kväll kom Johan hem med klasslistan och ville att jag skulle ringa på stående fot. Jag var lite stressad till mötet på skolan, men Johan tyckte han kunde ringa själv. Jag sa att han skulle vänta och så kunde vi ringa när jag kom hem eller nästa dag.

Då jag kom hem från mötet upplystes jag av tjejerna (Johan sov) om att Johan hade tagit saken i egna händer och ringt till Erik. Han hade pratat med mamman som naturligtvis efter en stund frågat efter mig. Till saken hör att jag lärt barnen att om det ringer någon okänd när de är ensamma hemma och den personen vill prata med mig, så ska de inte säga att jag är borta utan att jag är upptagen. Alltså frågar mamman efter mig, varpå Johan teaterviskar till tjejerna "Vad heter upptagen?" och får till svar "Busy" och så säger han till Eriks mamma att jag inte kan prata för att jag är "busy". Tjena! Hon måste ju ha tänkt att jag var världens märkligaste mamma (hon var amerikan och de har järnkoll på sina barn) som låter Johan ringa en kompis själv första gången och själv ids jag inte ens prata med henne....

Nåväl, det var ju bara att ta tag i det och följa upp samtalet på fredagen och bestämma att Erik skulle komma hit och leka efter lunch på lördagen. Jag var inte så superpositiv eftersom huset fortfarande är i kaos, men men. (Kanske bättre att de kommer hit och leker i ett kaos nu än om en månad och förvånar sig över att det fortfarande är kaos då... :) )

Detta förde dock det goda med sig att vi i ett rasande tempo gjorde ett välbehövligt ryck i uppackningen här hemma (Tack Johan!) och åtta kartonger tömdes i ett nafs. Ja, några andra saker blev lidande, det är ju inte så att vi låter bli att plocka upp bara för att vi inte vill, men det var det värt. Jag bakade också snabbt den första kladdkakan här och glömde den i ugnen då jag inte hittat äggklockan, men den överlevde (kakan alltså) och blev väldigt god. Kanske bra att den inte blev för kladdig då det inte är svenska ägg och jag inte satt mig in i salmonellastatusen här...

Pojkarna försvann och lekte oavbrutet i 3,5 timme. De hade jättekul ihop och det är en väldigt rolig och trevlig kille. När mamman kom för att hämta stannade hon och fikade och vi hade en trevlig pratstund. De har fem söner, så jag tänkte att de kanske har det lika rörigt som vi hemma... eller är det precis tvärtom, perfekt ordning för att det ska fungera. De har bott utomlands i sju år och hon kände sig ganska redo att flytta hemåt, men hon tror att om ett år ska de till en annan destination till innan de flyttar tillbaka till USA. Innan de kom hit bodde de i Kina i fem år och hon tyckte onekligen att det var mycket enklare, trevligare och bättre att bo här. De bor i en by där vi tittade på två hus och det är inte långt härifrån. Perfekt!

Johan var väldigt nöjd och tacksam över att vi fick till det så att Erik kom hit, så det var värt allt och jag beundrar hans envishet för att se till att det blev verklighet. Nu står Malin på tur och vill ha hit en kompis snarast, hon planerar för imorgon. Vi får väl se...

Ingrid