Beaconsfield Fayre

Vy över vår by.

Även om skolan drog igång med full styrka för barnen, så var det ändå lite mjukstart eftersom redan första helgen var en långhelg med helgdag på måndagen i andra skolveckan. Den helgdagen markerar slutet på semestrarna i England och därför är alla lediga.

Att vara tillbaka för sitt andra år i ett nytt land innebär att man inte börjar om från början med allting, att man faktiskt har något att komma tillbaka till och att man inser att man längtat efter saker och vänner då man varit iväg på semester. Det var faktiskt riktigt skönt att vara "hemma" igen. Barnen hade naturligtvis längtat efter sina vänner, men även jag insåg att jag saknat flera av de jag lärt känna under vårt första år i England.

Redan på lördag kvällen strålade vi samman med "gamla" vänner, då vi åt middag med den amerikanska familjen på gatan. Barnen åt pizza hemma hos oss medan vi vuxna gick till Royal Saracens Head i byn och åt. De hade också haft ett skönt sommarlov om än föräldrarna jobbat ganska mycket. De kommer från Minnesota och barnen hade varit på läger när de var hemma där, vilket varit jättekul. Jag tänker på filmen "Parent Trap" när de berättar om sina sommar "camps" :) .

Söndagen bjöd på skapligt väder så Johan tog chansen att åka hem till Frederik för ett dopp i poolen samt lek några timmar. Det var såklart hur roligt och mysigt som helst.

På måndagen var det dags för Beaconsfield Fayre. Det är ett årligt event i byn och något av det första vi upplevde här när vi flyttade hit. Konceptet verkar inte förändras så mycket från år till år, så faktum var att det här var första gången jag fick en deja by känsla och kände lite av "here we go again", "det här har jag ju gjort förut". Det överrumplade mig att jag kände så, jag är inte precis den rastlösa typen utan gillar traditioner. Nåväl, BARNEN tyckte det var jättekul för i år var de med VÄNNER när vi var där. Förra året kände de INGEN.

Fayren kan beskrivas som en slags marknad med klassiska marknadsinslag, men med det unika att de varje år har ett lopp där fyra personer ska springa en bana bärandes en femte person liggandes på en bår. Utklädning är en viktig del av loppet och publiken kan i förväg satsa pengar på vem de tror vinner. Alltihop är till stor del SÅKLART ett välgörenhetsprojekt.

Loppet har utvecklats, på samma sätt som vi har minivasalopp i Sverige, så fanns det här ett minilopp för barn som var i full gång när vi kom. Barnen sprang (naturligtvis av säkerhetsskäl) inte med en människa på en bår, utan ett mjukdjur :) . Gulligt, kul och charmigt!

Ett lag är på väg i mål, medan ett annat med sjalettbarn är i startgroparna.

Fina veteranbilar ställdes ut:

I församlingshemmet var det utställning och pristävling för amatörodlare:

Det bor många med gröna fingrar här.

Ibland är naturen så här busig!

Vi tog med oss Rowan och Reese på Fayren (de bor precis där det är, men föräldrarna var busy) och de hade aldrig varit uppe i kyrktornet förut, så Rikard gick upp där med barnen för att njuta av den fantastiska utsikten:

Här ser byn så fridfull ut och 90 grader till höger pågår
Fayren och det är verkligen proppfullt med folk.

Glad Reese på väg ner i kyrktornet

På kyrkogården var det loppis:

Men barnen var mer intresserade av något helt annat:

Rowan har ett obetalbart smile här tycker jag :) . SÅ nöjd!

Johan tycker sådana här saker är JÄTTEKUL! Man ska skjuta ner godis som står uppställt på hyllor och får det man lyckas träffa. Här är det Rowan som prövar lyckan:

Sedan kan man kasta bollar på konservburkar och slå med hammare på en sådan där sak som ska tjonga upp i toppen och säga pling. Lyckas man med det kan man vinna en stor uppblåsbar hammare. Det här är saker Johan älskar att göra och är bra på :) .

Det finns lite att välja på...

Så mycket gott de förpackat på säljande vis!

Plötsligt fick vi syn på den nya danska familjen, mamma Heidi var där med sönerna Andreas och Frederik. Det var jättekul att se dem och vi pratade till det var dags för det riktiga "bårloppet".

Heidi hade satsat på ett av lagen, men hon fick ingen utdelning :) .

Malin, Rowan, Johan, Frederik, Heidi och Andreas hejar på de tävlande.

I början ser de så här hurtiga ut:

Efter loppet ramlar de ihop på marken:

Har flera bilder där olika löpare ligger och flämtar efter andan.
Det måste vara SUPERTUNGT att springa på det sättet och snedbelastande.

Fler roliga lag:

Svettigt värre!

Ja, det ser livsfarligt ut.
Själv skulle jag aldrig våga ligga på båren :) .

Linnéa gick runt på fayren med ett helg gäng kompisar, totalt var de 10 pers och hade HUR kul som helst, glada att ses igen. Här är Linnéa med sin kompis Nyasha:

Fina tjejer!

Efter loppet gick barnen in i ett tält där man kunde få kela med diverse djur.

Spindlar

Kaniner och marsvin

Malin med orm

Linnéa med orm

Möss

Utanför tältet hittade Linnéas kompis de här hundarna:

Otroligt, man ser inte var den ena slutar och den andra börjar :) !

Efter alla djur kändes det rätt bra att dra sig hemåt.

Britt, jag blir så avundsjuk på att du lyckas se alla filmer jag vill se!! Här kommer vi aldrig iväg på bio. Tyvärr! Kul att höra vad du tyckte om Thatcher filmen!
Ja, tänk om dessa Dahl-noveller fanns översatta till svenska, det skulle varit toppen. Tror inte att de är det, men det kanske kommer. Ska berätta om de är värda att översätta när jag läst ut boken.
Nu är ni hos Lina och firar utan oss :( . Kram.

Karin, du har rätt, noveller är underskattat! Väldigt effektiv läsning dessutom på något sätt, inget dravel utan en bra story, rätt på bara. Lovar att återkomma. Har minst fyra böcker igång just nu. Har inte läst så mycket riktiga böcker som jag gör nu på decennier. Det beror på att jag läser ungdomsböcker parallellt med barnen, bokklubbsböcker och engelska böcker jag vill passa på med. Jättekul, men samtidigt finns inte lästiden, så det blir lite svårt att få ihop det, men jag försöker.

Astrid, Limhamn är jättefint så det blir nog toppenbra för dem. Har de bestämt skola? Jag är jättenyfiken på att höra hur de resonerar :) . Ska inte pappan flytta med hem nu? Hur är det med han som är känd från pressen ;) ?

Hoppas ni alla har en skön helg! Här är det regnigt idag!

Kram Ingrid

Catharina med familj på besök

Lars, Hugo, Johan, Moa, Malin, Linnéa och Catharina

Innan sommarlovet var helt över fick vi ett trevligt besök av min LC-kompis Catharina och hennes familj. De hade åkt över redan på helgen när vi var på väg hem från Sverige och tog några dagar i London innan de kom ut till oss. De har två glada och trevliga barn, Hugo och Moa.

Tisdagen den 16 augusti hittade de efter en del felkörningar hem till oss. Hugo och Johan "fann" varandra direkt och hade massor av kul tillsammans under deras besök. Efter en del bilåkande var det säkert toppen för alla att få hoppa av sig på studsmattan ett tag (nej det var inte sant, inte alla, det var bara barnen som hoppade).

Malin tog sig an Moa och de gjorde sådana där tjejiga saker som båda gillar. Hårplattning, sminkning och nagelfixning.

Jag älskar den här bilden på tjejerna!

På kvällen åt vi lasagne och marängsviss. Detta är inte så viktigt att nämna om det inte vore för den här underbara bilden som visar så tydligt att Malin ÄLSKAR denna dessert (vi hade ju haft den bara någon vecka tidigare också, då vi firade M's födelsedag).

Malin kastar längtansfulla blickar (Moa vekar inte nödbedd hon heller :) )...

Det var en fin kväll och eftersom barnen var så nöjda hemma, passade vi vuxna på att gå en liten runda i byn. Rikard arbetade tyvärr på dagarna, så vi fick njuta extra av att vara tillsammans på kvällarna.

Nästa dag satte vi kurs mot skolan. SÅ mycket som  jag skrivit om den till Catharina, ville de såklart se den. Nu är det ju bara så att vem som helst kommer INTE in där! Det finns vakter dygnet runt och bommar som bara öppnas om de vill släppa in dig. I slutet på sommarlovet renoverade de fasaden på ena sidan av skolan och de gjorde säkert en del inne i huset också för att bli klara för skolstart. Alltså var det STOPP vid bommen. Av säkerhetsskäl var det inte att tänka på att låta någon komma in!

Vakten undrade om jag bokat tid (det hade jag inte såklart). Han ringde till Head of school och jag fick gå in i vakthuset och prata med henne (jösses!!). Hon sa att av säkerhetsskäl (ja, de sa det flera gånger) så kunde de inte släppa in oss, men jag förklarade att vi hade vänner ÄNDA från Sverige och undrade om det var ok att vi bara gick omkring ute och på LÅNGT avstånd från huset om vi ställde bilen UTANFÖR skolan. Hon bad verkligen om ursäkt, det handlade om säkerhet, men ok det kunde vi väl få göra. (Är HELT säkert på att det endast var tack vare mitt stora engagemang på skolan som vi på nåder fick gå in.)

Hur farligt det var??? Inte över huvud taget!! Trust me! De hade byggnadsställningar mot en vägg och vi hade väl ändå inte stört någon som jobbade där!! Jag raljerar lite, men kan inte låta bli, deras säkerhetstänkande går till överdrift allt som oftast... (Glöm att barnen får kasta snöboll nu t ex!) Vi höll oss väluppfostrat  på avstånd och tittade på den vackra skolgården och huset på avstånd. Det gick väldigt bra och jag tror våra gäster tyckte det var kul att ha sett.

På skolgården. Jag i rött. Bakom mig i hörnet mellan byggnaderna kan ni
KANSKE se lite byggnadsställning...

Medan vi fixade lunch var barnen på lekparken i vårt område.

Starka killar!

Efter lunch begav sig våra gäster till Model Village och tog med Malin och Johan. Den här världens äldsta modellby som ligger här, är väl värd ett besök!

Det finns ett papper med frågor man leta upp svar på ibland småhusen.
Det gjorde barnen och det är riktigt kul!

Där finns också en lekplats där barnen hade väldigt kul!
Johan överlycklig som lokförare :) .

Supersöta Moa & Malin

Styra båtar på vattnet. Lyckliga killar!
Typisk grej som jag sällan låter J göra.

Själv stannade jag hemma och förberedde lite för middagen på kvällen, samt svarade på några av de MÅNGA skolmejl som ramlat in inför skolstarten. Hade stämt träff med våra vänner när de var klara men blev lite sen och oturligt nog började det regna just då, men de här killarna tyckte inte alls att det var besvärligt med regn :) .

Torra, glada och nöjda killar!

Hugo och Johan köpte varsitt (är det nu ett ord eller ej..., vågar ju inte riskera särskrivningspolisen genom att skriva "var sitt"...) flygplan som de sedan hade SÅ kul med tillsammans.

På kvällen grillade vi. Vet inte hur många gånger vi grillade i fjol, men många var det och ingen tröttnade :) . Det spelade inte ens någon roll om det regnade som den här dagen...

Hungriga barn och utanför fönstret syns Rikard och paraplyet på gräsmattan :) .

Även om killarna hade mycket kul utan "skärmar", så kunde dessa såklart inte undvikas helt. Att spela trummor och gitarr framför Wii var mycket populärt på kvällarna.

Veckans rockstjärnor!

Även tjejerna hittade en skärm att roa sig vid...

Kul att även Linnéa är med på en bild :) .

Med så glada barn var det lätt för oss vuxna att smita iväg till puben. Som vanligt valde vi inte någon av de i byn, även om de är väldigt trevliga, utan vi åkte till Royal Standard Pub. Det är en berömd, mycket gammal pub, så det är roligast att visa upp den för vänner som kommer hit. De har lokala produkter och mycket charm.

Väl hemma igen var vi "still going strong" och tog fram spelet Cranium, för en omgång. Vi älskar att spela spel och det är lika kul varje gång vi har gäster med samma intresse. Vi körde tjejerna mot killarna och min blygsamhet förbjuder mig att berätta om vem som vann... ;) .

Så fort sprang våra få dagar med Catharinas familj iväg. Efter frukost på torsdag morgon gav de sig iväg för vidare upptäcktsfärder i England. Tyvärr ösregnade det... Bland annat skulle de besöka något RT-minnesmärke (RT betyder Round Table och är en klubb Rikard varit med i hemma), som lät kul eftersom RT startade här i England. Hoppas vi också kan komma dit någon gång...

Tack för besök Catharina med familj!! Jättekul att ha er här! Stort tack också för kopior på fotografier och hjälp med att minnas lite bättre vad vi hittade på tillsammans! Kram.

Ingrid

Djup sorg och medkänsla

Vi har haft gäster här i helgen igen. Jättetrevligt! Vänner vi träffar alltför sällan och vi har verkligen hunnit prata ikapp oss lite. De åker hem vid 5 imorgon bitti, så det är tur att de är i säng och sover nu.

När det gäller svenskgruppen häromkring däremot är det faktiskt bara djup sorg just nu. Den sjuka pappan som jag skrev om för bara någon vecka sedan gick bort i torsdags. Hela sjukdomsförloppet gick så fort på slutet. Alla vi i svenska kaffemorgongruppen är rörda och tagna. Vi fortsätter turas om att laga mat och skicka med till dem varje vecka. En av mammorna här som jag har mycket kontakt med känner den drabbade familjen väl och håller nästan daglig kontakt med dem.

Imorse ringde hon som hållt kontakten med familjen och berättade att hon hade ännu ett fruktansvärt besked. Kvinnan som håller i alla våra svenska kaffemorgonar och samordnar oss, henne har jag samåkt med flera gånger och hon är den som hjälp mig så fort det varit något jag undrat, t ex var jag kan köpa något eller tips om restauranger, badhus eller liknande, en av hennes och mannens två söner har helt oväntat på grund av väldigt tragiska omständigheter dött igår, endast 25 år gammal. Det har stått om det i varenda svensk tidning sista dygnet och det gör mig så ont, så ont. Jag hittar inga ord för hur hemskt jag tycker att detta är och jag kan inte föreställa mig hur dessa vänner har det just nu.

Vi samlar oss i svenskgruppen för att göra det ytterst lilla vi kan. Samtidigt som jag tycker det känns som om all luft går ur mig, känns det som om jag får hur mycket adrenalin som helst och som om jag skulle kunna göra vad som helst om det kunde göra någon skillnad.

Alla mina tankar ikväll går det dessa båda drabbade familjer. Jag önskar dem styrka att ta sig igenom kommande dagar.

Ingrid

Unga rökare

Jag är faktiskt fortfarande i lite chock efter att ha passerat några ungdomar som satt på en stor gräsmatta jag passerade igår, då jag hämtade Johan vid late bus. En flicka sparkade runt på en sparkcykel. En tonårstjej modell yngre, stod och knappade på sin mobil. Två killar satt på trottoaren.

Trodde jag såg fel när den kille som såg yngst ut verkade röka, men när jag passerade låg cigarettpaketet bredvid honom på marken. Han SÅG UT att vara ca 11 år, men visst han kan säkert ha varit både 12 och 13, men jag tvivlar på 14. Det var liksom inte smygrökning, för de satt på öppen plats med fullt av hus runtomkring, som jag gissar att de hörde hemma i. Sättet han rökte på gjorde det tydligt att det inte var första gången.

För mig är det HELT obegripligt att en så ung person sitter helt synbart accepterat och röker! 2011! Tack och lov att vi inte behövt brottas med sådana problem här än i alla fall. Hoppas VERKLIGEN att alla våra barn vet mycket bättre än att börja eller ens pröva att röka.

Hanneles bokparadis, javisst är det :) !! Såg att du också varit på bokmässan. Jag är så avis på alla er som var där.

Nu städar jag och lagar mat för vännerna från Sverige. Fick just ett sms om att de är två timmar försenade. Då hinner jag kanske bli klar, men det blir mindre tid tillsammans.

Trevlig helg till er allihop!

Kram Ingrid

Skolstart och Jultomtar

Jag vill verkligen, verkligen inte att det ska vara så här!

De engelska skolorna startar senare än vår skola och har precis kommit igång. På Sainsbury's där jag oftast handlar mat, har de en lång korridor där de sätter upp säsongsprodukter och nu är hela ena sidan full med ALLT som har med skolstart att göra. Logiskt. Jag rusade in i korridoren i förrgår för att hitta plast så jag kan plasta barnens böcker. HÖR och HÄPNA, chockad konstaterar jag att de upplåtit andra sidan på gången mittemot skolmaterialen för TOMTAR och chokladkartonger med snö och kransar på!!!

Jag vill inte!!! Det är mer än för tidigt! I mitt tidigare ännu mera stressade liv skulle jag fortfarande kunnat ha haft adventsljusstakarna kvar i fönstren (nästan, ni fattar). Det är SEPTEMBER!!! VEM börjar köpa dessa saker nu??? Enligt mig måste det vara riktiga hyllvärmare och logistikansvarig borde genast på bakläxa! Han kan inte ha gått "just in time"-kursen.

Jultomtarna fick mig att känna att jag aldrig kommer att hinna med vår långa lista om vi redan nästan är framme vid jul... På tal om listan. TACK för all feedback! Ni som kommit med nya tips, hittar dessa inlagda på listan då de alla varit väldigt bra!

Catharina, dina tips gick direkt in på listan, såklart var det bra att du påminde mig! Så snåla ni är hemma som inte bjuder era hantverkare på påste, ha ha. Ser fram emot reseberättelse!
Varje ålder har sin charm som det heter... jo jo. Skrattar när jag läser om Hugos läxläsning, visst är det märkligt och typiskt?!

AF, jo nattvaket med barnen tar slut, men kommer uppenbarligen igen, ha ha.

Karin, jo tack du "oskyldig som en BRUUUUD" som Astrid L skrev.

Astrid, javisst var listan lång. Gissar att du inte är helt förvånad. Lovar många spännande redogörelser om vi kommer iväg :) . Vad tuff du var som körde hem pojkvännen kl 3! Jag ska ha er som förebilder :) !

Britt, vi får se om några av våra punkter kan matchas med era intressen då ni är här! Lägger till Tate på listan. Har du varit på Buckingham palace och sett The Queen's gallery? Ja, det känns som om vi går in i en ny fas i föräldrarlivet... Får väl ställa in mig på att det är det här som väntar nu ett tag... Håller med dig, oväntade saker och överraskningar är kul! Trist med golfvädret!

Boktokig, TACK för boken som kom idag!!! Först förstod jag inte vem det var ifrån, tänker ju bara på dig som "boktokig" även om du mailat i ditt riktiga namn :) . Jag hoppas också att det verkligen blir av att jag kommer till Chelsea flower show i vår.

Maria, var inte så orolig över min långa lista! Det passar mig perfekt att göra listor och få överblick, jag hinner med det andra också ;) ....

Kim, TACK för awarden. Vilken jättekul överraskning, det här artar sig till en riktigt bra dag :) ! Hadrians wall var bra att du påminde mig om! Det är väl det som är charmen och det positiva med besvärliga situationer, att efteråt kan man skratta och kan man dra med någon annan i underhållningen dessutom så är det väl ännu bättre :) . Jag drar mig ändå för fler övernattningar ett tag nu. Avstyrde just en ikväll på annat håll och var inte superpopulär...

The not-yet-desperate housewife, vad BRA att du organiserar mitt liv lite och riktigt bra dessutom!! Jag har hört att Wisley garden också ska vara jättefint! De kan verkligen det där med parker här! Vi ser alla fram emot söndag!!

Strax hämtas Malin med fyra tjejer för sleepover! Skynda, skynda med husröjning, framtagning av sängar och matlagning.

Trevlig helg allihop!
Kram Ingrid

Utomhusteater på Hall Barn

Hall Barn

Konfirmationen var över, skolan likaså, men varför vila på hanen. Mitt i skolavslutningveckan kom jag på att det faktiskt skulle vara jättetrevligt att träffa våra närmaste svenskar och danskar innan sommarlovet satte in, så vi bestämde oss för att skicka ut en inbjudan till fyra familjer och bjuda hit dem söndag kväll. Lördagen var alltså riktigt viktig som återhämtningsdag och för att göra en del inköp inför söndagen. Det var ju bara det....

Två gånger om året kan man besöka Hall Barn, det är baronens domäner i byn, han som äger hälften av alla hus i Old town. Den ena gången är innan jul då det är marknad och då var jag där och den var inte så imponerande som jag hoppats på, då jag önskat få komma in och se lite mer av huset. Andra gången man får komma till Hall Barn (förutom Johan då som ofta är där på "estaten" som han kallar det och leker (cyklar) med Rowan, eftersom de hyr ett av baronens hus och då får röra sig på området), är i juni då Chiltern Shakespeare Company sätter upp en Shakespeareteater på området. Chiltern är området där vi bor och känns igen från Chiltern American Women's club som jag är med i.

Jag ville mycket gärna se en sådan här föreställning och fick familjen att glatt ställa upp och följa med. Rikard ringde och som tur var fick vi biljetter. Årets föreställning var The Winter's Tale (En vintersaga), vilket kanske var synd på ett sätt då barnen och i alla fall Linnéa känner igen många av Shakespeares verk, men inte denna. Tidigare år har de satt upp Romeo och Julia, Så tuktas en argbigga, En midsommarnattsdröm m fl.

Efter lunch promenerade vi iväg med en enkel picknickkorg, för det är så man ska börja, med matsäck i de vackra omgivningarna.

Här sitter vi och i bakgrunden ses ett tält med fönster och det är ett tält med fika och lite utställningar om andra teaterföreställningar. Bakom detta tält syns ett långt tält som sträcker sig bakom träden och det är där läktarna för teaterpubliken är.

Fika i gräset med kladdkaka

Så gick det runt en person bland träd och ängar och ringde med en klocka, så alla förstod att NU började föreställningen. Mysigt!

Publiken är redo

Vädret denna dag var en riktig utmaning, framför allt för skådespelarna. Regnet kom och gick HELA tiden. Vi i publiken hade TUR, inte bara för att vi satt under tak, men också för att första regnet inte kom förrän efter föreställningen börjat, så gräset var torrt under picknicken. Sedan hann inte föreställningen mer än börja, så kom regnet.


Föreställningen börjar. Regnet kommer. Några har paraply, andra klarar sig ändå.




Regnet har slutat, solen tittar fram. Härligt!



Nej, nu kom det en störtskur igen. STACKARS skådespelarna, det VRÄKTE ner!

Det VAR lite svårt att förstå språket ibland, Shakespeare är från en annan tid och vi hade inte mycket förkunskaper om handlingen. Barnen förstod inte alls varför den hette En vintersaga, det var ju sommar hela tiden... Eftersom de lämnade ett nyfött barn på ett berg tyckte Malin att pjäsen borde hetat "A child on the mountain" istället. Detta blev Malins paradnummer resten av sommaren. Hon hittade på en sång och förvrängde ordet child till något som låter shield och har mer än ofta sjungit sången "A shield on the mountain", så den har satt sig på hjärnan för hela familjen. Barnen har gjort en "musikvideo" av denna sång när vi var på ett hotell i USA En av tjejerna står på alla fyra (berget), sedan sitter Johan på ryggen och är "shieldet" :) . Sedan sjunger de:

"A shield on the mountain,
a shield on the mountain,
a shield, a shield, a shield, a shield, a shield on the mountaaaaaaain......."

Sedan tror jag att det börjar om :) .

Vi köpte lite snacks i tältet under pausen och när vi gick hem var vädret fint igen. Märkligt!


Vackert i parken bakom huset på Hall Barn

Jag var SÅ glad att vi kom iväg på föreställningen, det blev en riktigt trevlig familjedag.

The not-yet-desperate housewife, du har nog rätt i att det ibland är jobbigast för den själv som klantar till det med almanackan. Jag gillar också folk som påminner mig :) . Jag har sett ditt mail. Kollar kalendern och återkommer senare idag.

Kim, du vet att du inte behöver läsa allt jag skriver! Din dubbelbokning var ännu värre! Det är SÅ tråkigt när det händer för man vill så ogärna såra den som man väljer bort och innerst inne VET man att man inte har något vad. Du hade ju tur som kunde få ihop det på båda ställena. Jag vill att alla ska veta att jag själv också missar och dubbelbokar någon gång och att händer det dem, så kan de lätt välja bort mig den gången, jag kommer inte att bli förolämpad :) ! Vi är bara människor trots allt. Annars är jag faktist en rätt noggrann person med rätt höga krav på mig själv och mina åtaganden, så det brukar inte hända så ofta.
Hur många barnbarn har du? Vi har det inte alltid så välplanerat! Det var lite speciellt med konfirmation och så många människor.
Jag trodde nog att du skulle tycka det var spännande att höra att engelskmännen hade sitt högkvarter i Disarelis hus eftersom andra världskriget är så högaktuellt just nu. Vet du hur många böcker det hittills sålt av de nya?
Kanske berättar jag för detaljerat om vår familj, jag tänker ibland på att det ändå är internet och att det skulle kunna komma i orätta händer..., men jag tror att jag bara skriver sådant vi kan stå för och att jag inte hänger ut någon på något negativt sätt, men vem vet hur det skulle kunna tolkas i en annan tid eller i ett annat sammanhang...

Karin, ja våra barn jobbar mycket med skolan här, men jag VET att dina tjejer är MINST lika duktiga och av EGEN kraft :) . Skrattar när jag läser om din duk!! Jag har nog också otaliga oavslutade handarbeten liggande i någon kartong och tycker uppriktigt att det skulle vara kul att avsluta flera av dem, men men tiden...
Jag ser fram emot ditt inlägg om försvunna och återfunna saker. Jodå, även här finns självscanning i vissa butiker och i olika former. I flera butiker scannar du inte när du går runt i butiken, utan du går till en självbetjäningsutcheckning där du scannar alla varor på en gång och sedan betalar. Det finns fyra sådana kassor och en kassörska finns hela tiden i närheten och hjälper till samt övervakar.

Faster, vad kul att du tyckte det var roligt att läsa om konfirmationen. Jag vet att du tänkte på oss den helgen och ni hade skickat kort, så jag ville gärna visa och berätta om hur vi hade det. Mår den växande magen fortsatt bra?

Britt, SÅ kul att ni letar först i dockvagnen!! Kan tänka mig att ni hittat mycket där genom åren! Tror inte ni tappar bort så många saker, inte heller att ni dubbelbokar, för det är bra ordning och reda på er! Tyckte du inte bilderna på Sofia i hatten var roliga? Tror inte du slutade talet så, utan det är just när du sa "åhhh, jag skulle ju inte börja gråta" :) . Nej men säg inte att vi markerade i kyrkan, ha ha. Det gjorde vi väl inte, vi satt ju där hela tiden :) .
Nu är Johan på cykeltur med Rowan och hennes pappa, Rikard röjer i garaget, Malin har hittat något roligt pyssel och Linnéa läser en bok. Själv ska jag förbereda ett skolmöte. Vad roligt att ni fått se Ven-filmen, det vill vi också göra nästa gång vi träffas!! Hälsningar från alla här!

Catharina, vad kul med en så lång kommentar!! Det är aldrig svårt att följa med i det du skriver. Jag trodde att du skulle uppskatta att läsa om konfirmationen eftersom du själv arbetar med era grupper. Roligt om du kan starta en frälsarkransgrupp! Vi kunde absolut njuta av middagen och dagarna, tack vare all hjälp vi fick! Så glad jag blir när du skriver att Moa hade det så bra här hos oss! Jag ska hälsa det till Malin.
Riksmötet låter som en toppenavslutning på LC!! Hallongården lägger jag på minnet som ett bra utflyktsmål när vi flyttar hem :) !

Kram Ingrid

Lokala Magasin

Jag tyckte det var jättekul när Magasinet Skåne lanserades. Det var 2004 och jag tyckte det var rätt fantastiskt att landskapet där vi bodde fick ett eget magasin och undrade om det skulle kunna bära sig. Ganska många andra magasin hade ju svårt att överleva.



Med glädje har jag kunnat konstatera att magasinet uppenbarligen fungerar utmärkt och lever i högsta välmående (nåja, det vet jag inget om, men eftersom det fortfarande finns måste det ju gå ok i alla fall).

Även här har vi ett regionalt magasin. Jag har sett det några gånger under förra året, men inte köpt det. Det finns så OFANTLIGT mycket annat att läsa i det här huset och Rikard blir ibland matt på allt jag har ambitionen att läsa, men inte hinner med. Idag kände jag dock att det var NÖDVÄNDIGT för mig att köpa detta magasin. Det var inget speciellt som drog på framsidan, men det är nytt skolår och med all sannolikhet det sista året vi bor här innan vi flyttar hem, så jag MÅSTE gapa över så mycket jag bara kan.

Jag är nu glad ägare till senaste numret och längtar till sängdags då jag ska börja småbläddra i det.



Detta magasin är nog inte så genuint som Magasinet Skåne. Det ges ut en motsvarande tidning för massor av andra regioner i England med samma layout, så det är någon som hittat en bra business i detta, men jag sväljer det för stunden. Vet inget om upplagan eller annonsintäkter, men £2.95 känns inte som en stor summa. Magasin Skåne kostar 49 kr. Av erfarenhet från prenumerationer i USA, så vet vi att tidningar är mycket dyrare hemma, men det beror garanterat på att vi är ett mindre land med mindre upplagor och det gör att det är värt att betala lite extra ändå.

Jag gillar att både Beaconsfield och Gerrards Cross är frontade på framsidan eftersom det är där vi rör oss mycket.

Karin, tack för länken!! Jättekul läsning som gör att jag får ett hugg i magen av saknad efter Århus. De har rätt i allt de skriver, det är en fantastisk by, förlåt stad ;) . Om jag inte tar fel är teaterchefen där sedan ett år tillbaka och hade sina tre barn på vår skola, men fru och barn har nu flyttat tillbaka till Sverige, medan han är kvar. Ska genast tipsa mina danska elcor om att de ska se Hamlet med Marie Richardsson, hon är SÅ bra. Rainbow panoraman har byggts på Aros under förra året och fanns inte när vi var där.

Anonym, tack! Undras vem du kan vara... :) .

Maria, GRATTIS på födelsedagen! Ser fram emot ett längre samtal inom kort. Kram.

Kim, tänk att du har hunnit sakna mig här mitt i allt annat som hänt hos er i sommar. Det är inte dumt att få vara en räddande ängel ibland, det känns bra även för "ängeln" :) .

The not-yet-desperate-housewife, åh så roligt att höra ifrån dig! Längtar efter att vi får till ett tillfälle att ses snart. Är du fru eller fröken nu...? Jag tror inte du berättade om dina barns oro för din "nätdejt", jag ler när jag läser det, för det är verkligen precis samma sak. Hoppas de förstår att du har en bra magkänsla när de träffar mig, ha ha.

Nu känns det som om jag börjar komma tillbaka i tangentfingrarna, med nattskrivandet och i att både skriva här och läsa runt på andra bloggar och skicka mail. Jag gillar det!

Kram Ingrid