Skolans Charity

Här tar man julens budskap på stort allvar. Karl-Bertil Jonsson måste ha gjort en avstickare till England. Det finns knappt några julkort att köpa där inte en del av kostnaden går till välgörenhet. Igår fick vi mailjulkort från skolan där vi fick en julhälsning plus information om att skolan skänker £500 till välgörenhet, istället för att skicka ut julkort. Det låter mycket mer företag för oss, än skola. Kom på häromdagen att vi faktiskt inte vet vem som äger vår skola (har man ju järnkoll på hemma). Självklart är den privat, men är det en privatperson eller en större organisation... Ingen annan mamma jag frågade visste heller, men jag ska nog ta reda på det.

Eleverna engageras också i välgörenhetsprojekt. Middle och High school samlar in saker till unga hemlösa i England. MASSOR av konserver står i lådor och under granen på skolan, redo att sändas iväg. Även tvål, schampoo och andra hygienartiklar är insamlade. Vi fick veta av någon att hemlösa ofta önskar sig nya strumpor, så vi har köpt massor av sådana till män och kvinnor.

På lower school har de en tradition att bjuda in ett till skolan närliggande äldreboende, på kaffe/te och kakor. Barnen sjunger för de äldre och umgås med dem, de får också julklappar (ca £10 per styck). Det som blir över i form av kakor och presenter skickas med pensionärerna, att ges till de som inte kan komma till skolan. Barnen gör julkort till gästerna och någon har varit med på skolan i 24 år och sparat alla sina julkort! Kakor och presenter står vi föräldrar för, såklart. Jag hade bakat två kladdkakor och köpt en present till en man (man ska skriva på paketet om det är till man, kvinna eller unisex). Blev LITE trött då jag hörde att Johan inte varit med och träffat gamlingarna eftersom bara en i varje klass fick gå dit......????

Kunde inte låta bli att maila sekreteraren och undra över detta för att förstå vad syftet med aktiviteten var. OM det är att göra något trevligt och bra för de äldre och det blir för många barn med alla, så tycker jag det är bättre att de gör det till en sak för t ex 4:orna och så får alla de vara med. OM det handlar om att lära barnen att dela med sig och hjälpa andra, så ger det ju inte något om de inte är där. Fick ett trevligt svar om att det är en tradition och att alla 4:orna hade varit där och sjungit, serverat och hjälpt till, i övriga klasser 0-3, hade en elev från varje klass deltagit. Ja ja, det låter väldigt egoistiskt, men eftersom jag bakat och köpt ett av de minst två paket per klass som skulle fixas och Johan visste det, så tyckte jag att det var synd att han inte fick vara med och dela och se glädjen hos gästerna. MEN eftersom många av dem inte ha något annat firande än detta, inga släktingar eller vänner som kommer till jul, så inser jag att vårt bidrag säkert ändå kom till stor glädje och vårt ego-perspektiv är av klart underordnad betydelse.

Över till fallet med NAGELLACKEN. Catharina har varit snäll och tagit reda på vad som gäller i alla fall i Sverige (och jag kommer att utgå från att det är detsamma här). Nagellacken ska inte smygas ner i hushållssoporna eller läggas i någon glasigloo. De ska lämnas in på bemannad återvinningsstation, farligt avfall. TACK Catharina!!

Tack för gulliga kommentarer kring mitt syskonskryt igår! Tror inte mitt inlägg har nått de uthängda objekten själva och det får mig att tänka på hur många det är som är omskrivna på nätet någonstans utan att veta det... Karin fortsatte med sitt syskonskryt på sin blogg idag och berättade om sin andra spännande bror som finansierade sina studier med pokerspel!, har följt en indisk guru, jobbat som jurist men nu utbildar sig till psykolog. Med mera. Verkligen ännu en spännande bror du har, Karin. Jag insåg när jag läste Karins blogg att ingen av syskonen gift sig med en svensk. Är inte det en lustig tillfällighet? Eller är det inte alls en slump. Sådant kan man fundera på samtidigt som man skriver sina sista julkort och bakar för glatta livet till skolan imorgon... :)

Britt, det ska bli UNDERBART att komma hem! Så mycket avkoppling tror jag inte på att det blir, men jag är säker på att vi inte ska behöva frysa i alla fall och det känns FANTASTISKT. Blir det för varmt kan vi gå omkring och njuta i bikini :) . Undrar om vi har några sådana med tomtar på, ha ha.
Jag kommer också ihåg när ni skrev om hur de minsta barnbarnen klädde granarna, du och Märtha! Ja, SÅ fort ett år går, men när man tänker tillbaka har en hel del hänt ändå.
Vi vill inte ha oväder när vi ska ut och resa...

Karin, jätterolig läsning om dina bröder! Jag förstår verkligen att du saknar dem av flera anledningar! Till exempel att barnen inte kan träffa sin lilla guilliga kusin så ofta. Det är trist.
Tack för tips! Du brukar alltid ha bra idéer. Den här gången har jag faktiskt gjort just det, som en temporär lösning och det skulle ta 24 timmar innan nytt minne frigavs. Det har dock gått mer än så utan att jag kan lägga in nya bilder... Irländaren kommer förhoppningsvis till undsättning idag :) .

Catharina, tack! Du, vill du skicka artikeln med post kan du göra det till någon vi ska besöka på jullovet, så behöver du inte skicka det ända hit. Är inte det bättre? Ska jag skicka en adress?
Så skönt att du är klar med julklappar och julkort! Vilken fantastisk frisör dina barn har!! Tänk att lösa buttra barns humör så smidigt. Hoppas du tog någon fin bild på Moa med din nya iPhone ;) . Och på Hugo med förstås. Vi har sett några avsnitt av "Så mycket bättre" och de har varit bra tycker vi med.

Baka, baka kaka, ska jag göra nu.
Ingrid