Winter Wonderland

I söndags började vi dagen med att skriva en lång lista på allt vi behövde och kunde göra i London. Tog bilen in, men vi skulle inte till kyrkan, där vi brukar få en så bra parkering, så jag föreslog ett annat område vi kunde parkera i. Rikard hittade dock ett parkeringshus han tyckte var bra..... för 80 kr i timmen! Vad trodde han mitt i centrala London? SÅ lärde vi oss den läxan, minimum var två timmar, så när det löpte ut hämtade R ut bilen och körde dit jag hade föreslagit från början (om än uppenbarligen inte tillräckligt tydligt) och hittade en perfekt parkering helt gratis. (Älskling, tycker du att jag förtalar dig? Vi var väldigt glada att du sprang och fixade med bilen åt oss när barnen roade sig! Tack!)

Det var väl inte helt smart att börja med det roligaste, men det gjorde vi i alla fall. Winter Wonderland är ett stort julområde de bygger upp i Hyde Park varje år. Där fanns karuseller, men också fullt med julstånd och mysiga ställen att äta på. Vi höll oss mest till stånden.

Här fanns förstås allt klassiskt att köpa.

Malin köpte en häftig mössa och så fick alla välja EN attraktion de ville göra/åka. Linnéa och Malin valde Pirathuset och Johan Lustiga huset. Rikard skulle gå med J, men han var tvungen att gå till bilen, så Malin hängde på där med och det blev så bra så.

Kanske ser ni Malins mössa här?

Och SOM ni har väntat, HÄR kommer då en bild där jag är med. Undrar verkligen om ni kan se att jag varit hos frisören, för jag tycker mest det ser ut som om jag återställt mig dit där jag var när jag var hemma i somras ungefär :) .

Efter Winter Wonderland blev det julhandel. Linnéa skulle ha en present till sin Secret Santa i skolan, d v s att alla fått ett namn på en i klassen som de skulle köpa en present till. Vi köpte massor av julklappar och andra presenter. Jag tycker faktiskt det är väldigt kul att inte ha bestämt allt man ska köpa i förväg utan låta det finnas lite utrymme för inköp av sådant som bara är fint och som man hittar när man strosar omkring. Nu hittade vi flera roliga spel som vi köpte.

Efter ALL shopping var gänget trötta och hungriga, så då hittade vi restaurangen Spagetti house, som är ännu en italiensk restaurangkedja (har tidigaren nämnt Strada och Zizzi, dessutom är alla Jamie Olivers restauranger italienska i sina inriktningar). Det var ganska mysigt där, men maten var halvbra. Pizzorna hade inte varit tillräckligt länge i ugnen så osten var inte riktigt smält. Min risotto tyckte jag var för såsig, jag vill ha den mer krämig, är säker på att ingen stått och rört och spätt den i timmar som jag gör... :) .

Syns det att detta är en Havets risotto?

Förrättsvitlöksbröden och Spagetti Carbonaran var dock SUPERGODA!

Sedan blev det bilresa hem då jag läste ut en Sune-bok. Johan skrattar så han kiknar, tjejerna tycker han är för högljudd, men jag tycker faktiskt att det är kul att han roas så innerligt.

Det känns inte helt givet var man ska slänga gamla nagellacksförpackningar... jag tror jag ska fråga i någon affär där de säljer dem imorgon och se vad de svarar.

Britt, Karin har sett Madama Butterfly och var väldigt positiv. Du kan läsa vad hon skrev här: http://karinesmeralda.blogg.se/2010/december/madama-butterfly.html . Jag tycker också jättesynd om Edvin. Så jobbigt med gips när man är så liten!

Catharina, bra jobbat med pappren! Tänk att du äter sylta och rödbetor! Jag blir så glad, tror alltid att vissa rätter ska dö ut och själv är jag inte bra på att underhålla syltan, det äter jag inte alls, men min pappa tycker det är supergott. Jag håller lutfisken och doppet i grytan vid liv när vi är hos mina föräldrar på julen, fast jag vet inte om vi kommer fortsätta med doppet i framtiden när vi måste göra det själva... Lutfisken överger vi dock aldrig. SÅ gott! Visst måste det finnas någon kemikalieinsamlingsstation här också, men jag vet inte var ännu.

Märtha, du som är så redig :) , smyger du verkligen ner nagellacket i soporna...? Väldigt bra tips med acetonet dock, kanske kan få liv i lacken och slipper ta reda på var de ska slängas. Tack!
STACKARS STACKARS Edvin! Vilken otur! Och över julen och allting. Malin bröt också armen en gång och hade gips över julen. Som sagt, TUR att man inte vet allt man ska gå igenom med sina barn, då hade man aldrig vågat skaffa några barn. Det måste varit en rejäl vurpa om han bröt båda benen i överarmen. Tur att det var vänster, det var det för Malin med.  Hälsa dem så gott!

Godnatt alla,
Ingrid