Lov på hemmaplan med Eva Rydberg

Efter resor till USA, fjällen och Motala då vi passerat farmor och farfar flera gånger när vi varit på väg någonstans, var det så dags att landa där i Malmö under lite mer sammanhängande tid. Det var underbart! Rikard arbetade, men han kunde göra det från kontoret i Lund, så han kunde vara med oss kvällstid i alla fall.

Märkligt nog har vi inte alls lika mycket foton från dagarna i Skåne. Vet inte om det beror på att vi är mer "hemma" och att man inte fotograferar lika mycket till vardags? Kanske för att det var mer shopping än sevärdheter? I fjällen tog jag nästan inga kort heller, men jag har fått kopior av de mina föräldrar tog... :)

Det var som alltid roligt att komma till sköna Skåne. Barnen hade så mycket att prata om och berätta. Precis godkända med de praktiska golfproven, var vi naturligtvis tvungna att ge oss ut på golfbanan med farmor och farfar. Vädret var inte med oss, det blåste och regnade och slagen satt verkligen inte som de skulle. Önskar att vi hade haft några bilder från den förfärliga rundan där bollarna gick åt alla håll. Efter ett tag delade vi upp oss så farmor gick med tjejerna och farfar gick med Johan och undertecknad. Då blev det i alla fall lite bättre tempo. De inbitna svärföräldrarna var nog inte särskilt imponerade av sina yngre släktingar, men de var uppmuntrande och är säkert fortsatt hoppfulla :) .

I torsdags kom min "personliga fiskman" hit och i framtiden blir han nog också min personlige golftränare! Jösses VAD han kan snacka!! (Och sälja.) Han var här i minst 45 min och berättade bl a att han är superduktig på golf. Ska börja spela på internationella seniortouren nästa år då han fyller 50. Han har förstås 0 i handikapp och ger lektioner till flera av sina fiskkunder! Jag sa att jag var väldigt intresserad (inte minst efter att han talade om att han på fem lektioner kunde få Malin att ha typ 5 i handikapp, ha ha (mycket snack, och JAG skulle kunna slå spikrakt MINST något engelskt mått som jag baras förstod var väldigt långt, efter en lektion). Frågade vad han tog betalt och han sa att han gjorde det gratis. Jag sa att vi absolut vill betala (Rikard stönade när jag berättade det, ha ha), men att vi inte kan betala hur mycket som helst. Han tänkte börja ge lektioner i vår HALL! Ja ja, ni anar inte vad vi får uppleva här. Vi får se var det landar efter jul... Vill i alla fall sända signalen till svärföräldrarna att även om vi inte liksom dem spelar även nu mitt i vintern, så har vi inte glömt att vi börjat spela golf.

Tillbaka till sommaren. För femte året i rad åkte vi till Fredriksdalsteatern i Helsingborg och såg Eva Rydbergs föreställning. Det har blivit en uppskattad familjetradition och de senaste åren har även farmor och farfar varit med. Det är SÅ kul! Utomhusteatern (eller friluftsteatern som det heter) är mycket mindre än den ser ut på TV. Barnen älskar det. I år hette föreställningen "Viva la Greta" och Magnus Härenstam var en av årets skådespelare. Oturligt nog blev han sjuk mitt i sommaren, så vi trodde inte hann skulle vara med, men jodå, han var på plats. Vi har upplevt alla väder när vi varit där och i år var det ingen höjdare. Vi hade skrapat ihop diverse regnkläder/regnskydd och det behövdes, men humöret är alltid på topp oavsett.

Det var en bra föreställning och till pausen hade farmor och farfar fixat en fikakorg:

Ja, ni ser ju själva vilket väder!
Men ändå glada miner.

Och vissa låter sig aldrig nedslås :) !
Johan sprang hela pausen...

Det var en superlyckad kväll som alltid! Man känner sig nära skådespelarna och Eva ÄR fantastiskt duktig. Vi kommer säkert igen nästa sommar.

När farmor och farfar skulle på födelsedagsuppvaktning en kväll hos släktingar, passade vi på att hälsa på familjen Wilhelmsson. Därhemma är det alltid ordning och reda, underbart god mat och tid till att verkligen sitta ned och prata. Det uppskattar vi verkligen och så var det även denna gång. Vi satt ute och det enda problemet med det var att vi fick några bett stora som hus, som vi sedan inte blev av med på flera dagar. Barnen hade jättekul ihop och skickade snacks i en korg från uteplatsen upp till rummet på övervåningen. Precis på i boken "Barnens dag i Bullerbyn". Jag fick också se alla inköp de gjort under sin Englandssemester, som de hade gjort tidigare under sommaren. Det är uppenbart att flickorna W är lika shoppingtokiga som sin mamma :) .

Sedan i Malmö träffade vi förstås småkusinerna några gånger också. Det passar vi alltid på att göra när vi är där, så mycket vi kan. Vi köpte nya tennisskor och kläder till såväl Johan som Linnéa. De skulle på tennisskola senare under lovet och till hösten skulle ju L till Spanien.

Icke att förglömma är heller att det i Malmö tog EN EVIGHET och jag menar verkligen timmar att få nya pass till tjejerna. Jösses, vad man skulle vilja in och styra upp hur de arbetar där. Visserligen var den tjej som till slut expedierade oss, väldigt snäll (och försökte hjälpa mig när hon insåg att jag var tvungen att åka in till Lund för att hämta Rikard så han som målsman också kunde skriva på passen), men ändå. De la mer tid på att prata med varandra än att hjälpa folk och det är inte ok. När jag hämtade ut passen var det en speciell kassa enbart för det och då trycktes ett nummer fram och det tog ca 30 sek att hämta och lämna ut de nya passen till vederbörande. Efter VARJE kund vände sig tjejen till två kollegor som stod bredvid och pratade lite, drack lite ur sina vattenflaskor och skrattade. DÄREFTER tryckte hon fram ett nytt nummer, 30 sek för utlämning av nya pass och sedan lite småprat igen. Hade jag varit chef där hade jag haft ett och annat att ta tag i kan jag säga. Kunderna går verkligen först och vi måste bli bättre på service!

Så var det förstås det uppskjutna firandet av faster Anna, 40 år, men det förtjänar ett eget inlägg...

Riktigt, riktigt skönt var det att vara på hemmaplan. Barnen njöt, vi fick tid att prata, vi åt gott, vi spelade hästsko och vi hade allmänt trevligt. TACK för finfina dagar farmor och farfar och TACK för att vi fick använda ert hus som hotell och lagerstation hela sommaren då vi for hit och dit!!

Tom, men åh vad kul med en hälsning från dig här! HUR har ni det? Vi tänker mycket på er och pratar om vad ni gör. Som tur är får vi lite uppdateringar från vännerna och nu har vi Molly här.
TACK för information om skolorna! Det är inte klokt vad det skiljer mellan Lund och Malmö, men jag antar att det inte ger en helt rättvis bild. Jag gissar att om samma barn gick i Malmö resp Lund skulle inte skillnaden i resultat för det barnet bli så avgrundsdjup som siffrorna ger sken av, utan jag förstår att det finns områden i Malmö med särskilda förhållanden som drar ner. Men visst, ändå!
Det lutar naturligtvis åt Lund, eller egentligen mer än så :) ! Det är absolut det mest sannolika alterntivet, det var bara när vi tittade på gymnasieskolor för L som vi såg några internationella program som bara fanns i Malmö, som vi i alla fall tyckte att vi borde veta om och ha med i det stora valet, som vi hamnade där. Jag har hört mycket annat som talar för Lund också, inte minst ekonomiska resurser. På husfronten ser det mer lovande ut än någonsin har jag förstått!! :) Och köper vi sedan bara en femte Volvo när vi flyttar till Sverige, så är vi hemma! Förstår inte varför det känns så svårt, borde konsulterat dig från början! Ha ha. KRAM till hela familjen och hoppas vi ses snart!

Maria, tack för hälsning! Tänker på hur ni har det!! Skickade sms i förrgår för att se om jag kunde ringa, men ni hade kanske redan lagt er, det var rätt sent. Kan jag ringa idag någongång? Det var lite svårt att prata på bussen :) .
Jag måste hålla med dig om att Nyköping verkar vara en helt fantastiskt trevlig stad, men trots det så nepp, det är inte ens med i utvärderingen. Vissa saker ska man låta stanna som trevligt semesternöje.
KANSKE kan Linnéa får Nobelpriset i någon kategori, men ett känns väldigt säkert, det BLIR inte i de naturvetenskapliga ämnena. Där får vi hoppas på de andra två :) . Helt riktigt känns Samhäll eller någon internationell variant mer närliggande. Jag var lite förvånad över att inte du var bjuden till Nobelfesten :) ! Trots våra goda ambitioner vet inte jag heller om den frusne pizzagubben i B-field fungerar som avskräckande exempel, ha ha. KRAMAR. Vi hörs!

Catharina, tro det eller ej, men snart kommer det bilder på er här :) . Du kanske skulle haft några av dem till din kalender, ha ha! Kanske blir de mindre fotoskygga när de kommer upp i tonåren, som mina...
Att byta julpynt mot julshopping var inte så illa ändå tycker jag! Båda måste ju göras! Jag vet inte heller vad jag ska köpa till R, håller med dig om att det är svårt... gillar inte SAKER som vi inte behöver. Kanske någon fin parfym (kan man ju inte få för många av) eller ett restaurangbesök med dig på något ställe där ni inte varit förut? Eller fina vinflaskor som du skriver på när de ska drickas?
Du behöver inte läsa mina urgamla inlägg! Det kommer nya :) .

Britt, så märkligt att du tänkte på det citatet just när jag skrev om det :) ! Jag tror inte bara det gäller oss, gissar att du ser precis detsamma på närmare håll...?! Alla ska vi barnfamiljer igenom det....
Bra att vi är överens om internatskolan :) ! Är du klar med julklapparna?

Märtha, jag gissade att du var den anonyma :) . Ja visst hoppas vi att du blir mormor om en vecka igen!! Det vore underbart roliga nyheter. Vi tänker på er och pratar om er här varje dag!

Kim, jag har inte hört att däckfirmorna inte gillar den där sprayen :) ! När jag var desperat och utan starka karlahänder till hjälp, var den där sprayen en VÄLSIGNELSE! Min lycka var fullkomlig när jag körde runt på parkeringen och däcket verkligen blåstes upp och gick att köra  på igen. Fast jag gillar ändå att det finns ett riktigt reservdäck i bilarna!
Jag förstår att du får jättebra och SUND motion med alla dina långa hundpromenader! Dessutom verkar du få inspiration till nya böcker när du går... Fast det låter väldigt ambitiöst att dela upp hundarna så att du tar flera promenader :) . Gick det bra på Jägersro med signeringen igår. Jag funderade på om några jag känner var där och träffade dig, men det får jag väl aldrig veta. Spännande tanke i alla fall.

Och med tanke på det jag skrev ovan om att ni inte kan ana vad vi får uppleva här. Johan har precis fått en kalasinbjudan där barnen ska lämnas hemma hos killen som fyller år för att sedan åka vidare in till London i limousine. Helt seriöst!! Tänker inte ens berätta om fortsättningen... T o m Linnéa undrade vad killen skulle bjuda på när han fyller typ 16? En flygtur med vännerna till Paris? Ändå är jag såklart GLAD för Johans skull som får uppleva något sådant OCH avundsjuk. JAG är 40+ och har aldrig åkt limo (eller Rolls Royce, Tor), så lite knäppt är det.
Kram allihop!
Ingrid