Skåne, Motala och Småland

Efter vår fina tur till Ven, var Rikard tvungen att åka till England och jobba igen. Merparten av hans semesterdagar gick åt i USA. Rikards föräldrar skulle åka på semester och därmed hade jag och barnen en vecka på egen hand i Sverige. Vi gladde oss åt att träffa flera olika vänner.

Söndag åkte Rikard till England medan jag och barnen begav oss till Åhus för att träffa kusinerna. Då vi kom dit var bara morbror Göran och kusin Gustav hemma, så vi tog en tur till hamnen där glassbåten ligger och köpte glass och njöt i solen.

Néa, Malin, Johan & kusin Gustav i Åhus hamn

Knappt hade vi fått i oss glassen så ringde mina föräldrar och sa att de anlänt. Vi körde tillbaka till kusinernas hus och strax därefter kom moster och tjejkusinerna också. Barnen lekte och vi firade min svåger som fyllt år. Med både kaniner och marsvin i huset, var tjejerna rätt upptagna. Killarna började spela landhockey och morfar var inte sen att hänga på.

Gustav fintar snabbt mellan morfars ben...

När kvällen kom stannade Linnéa kvar hos kusin Erica, medan mormor och morfar tog med sig Malin och Johan till Motala. De hade båda önskat att få åka dit själva, men det var ok att åka tillsammans utan föräldrar :) . Själv körde jag hem till svärföräldrarna igen och vi fick en kort stund att prata bara vi vuxna innan sängdags. Jättemysigt!

Måndag åkte svärföräldrarna på semester en vecka och jag begav mig till det hyrda förråd vi har för saker som inte tagits med till England. Vi hyr två förråd och de kostar MÅNGA tusenlappar per månad. Sura pengar. Jag röjde fram en del saker vi ville ha med till England, lite som skulle slängas och en del som skulle gås igenom. När detta var packat i bilen åkte jag till en gräsplätt längs med havet i Malmö. Där satte jag mig och gick igenom förrådspapper och annat. Riktigt skönt faktiskt att i lugn och ro få sortera gammalt "skräp". Fram mot kvällen åkte jag hem vill min vän Karin som jag gärna ville hinna träffa under lovet. Hon hade erbjudit mig att bo hos dem ett par dagar, så kunde vi umgås på kvällarna och var för sig göra annat på dagarna. Toppenlösning!

Hos Karin fick jag eget rum då deras äldsta dotter precis gett sig iväg på ett utbytesstudentår på andra sidan jordklotet. Själva hade de samma dag kommit hem från sin Frankrikeresa, så det var verkligen snällt att jag fick komma. Vi åt jättegod kyckling och pratade, pratade, pratade.  Nästa dag skulle Karin på kusinträff och jag hade ännu en dag med förrådsrensning. På kvällen fixade jag mat till de kom hem och så fick vi pratat lite till. Sanningen är att under de där dagarna dök det också upp ett jobb för mig, så förrådsrensningen gick inte FULLT så bra som tänkt. Jag la istället rätt mycket tid på att uppdatera CV och skriva presentationsbrev för mig själv. I slutänden gick det inte att få ihop med ett boende i utlandet, men det var verkligen kul att ha blivit kontaktad och få frågan.

Medan jag levde livet i Malmö njöt Linnéa med Erica. De är tighta vänner och kan verkligen dröna omkring utan att göra något särskilt, hur länge som helst.

I Motala var det fullt ös som vanligt. Jag tror uppdelningen blev helt naturlig. Malin la beslag på mormor och Johan på morfar. De spelade minigolf, åkte på Skänninge marknad (jag blev avundsjuk och nostalgisk), var ute med båten, spelade kort och massa annat.

Alla var väldigt nöjda på sitt håll, jag tror t o m Rikard tyckte det var riktigt lugnt och skönt i England :) .

Efter några dagar var nästa plan att barnen och jag skulle ta oss till mina föräldrars hus i Småland. Dit skulle också min kompis Anna och hennes tre barn ta sig. Vi tyckte vi hade tänkt ut resorna så bra! Annas killar skulle till morfar och Bodil i Skåne innan, så jag skulle hämta dem där och ta med dem till Småland och Anna som bor i Motala skulle ta med Malin och Johan därifrån. Genialiskt! Ända till Annas son Martin blev sjuk och fick akut opereras och så kunde han och Axel inte åka till Skåne. Anna kunde inte ta fem barn med sig i bilen. Alltså bokade vi tågbiljetter till Malin och Johan istället. Johan tyckte det var SÅ spännande att åka tåg själv med Malin, men hon var lite nervös. Hon har åkt  tåg själv innan med Linnéa och de skulle inte byta någonstans. Dagen innan de skulle åka med tåget var den dagen då en flicka som åkte tåg blev avslängd av en konduktör och en kvinna tog hand om flickan hela natten innan hon kom till rätta. Minns ni?? DETTA hörde Malin och sedan sov hon inte på hela natten. På morgonen ringde min mamma mig och talade om att barnen inte skulle ta tåget utan att de skulle köra dem till Småland istället. Malin var orolig och de hade redan bestämt sig. Malin sa förstås att det var ok att ta tåget, men mormor visste bättre. Johan blev sur på Malin för att han inte fick åka tåg. Vilken cirkus :) . Anna kom sedan på att Malin kunde ju tagit tåget med Axel, så hade det säkert gått utan problem, vilket hon hade rätt i. Vi tänkte nog inte riktigt smart där.

Till Småland kom dock alla till slut efter att jag sagt hej till Karin med familj och hämtat Linnéa hos Erica. Mormor och morfar var inte nere en timme ens. Därefter hade vi några sköna dagar i den småländska skogen. Fridfullt med barn som älskar att "hänga" tillsammans. Vi hade ordnat middag för varsin kväll och båda köpt mat till allt däremellan, vilket gjorde att vi hade mycket att äta och allt gick väldigt enkelt. Anna och jag har känt varandra länge och rest ihop vid flera tillfällen, så det brukar flyta på rätt bra.

Linnéa har fotoat Axel, Malin, Martin, Nora och Johan framför Smålandshuset.

Annas familj golfar också och förra året gick vi kurs tillsammans. Sedan dess har de spelat betydligt mer än oss och Axen har blivit helt FANTASTISKT duktig, det är som om han spelat i åratal. Nu när alla utom Nora var redo för riktiga banor, så skulle vi naturligtvis ta chansen. Malin hade dock ont i sina handleder sedan hon spelat med farmor och farfar och då drämt klubban i marken vid ett slag, så hon var inte så sugen på det. Dessutom hade vi Nora, som inte alltid vill vara caddie. Alltså bestämde vi att de tjejerna skulle stanna hemma medan vi andra gav oss iväg. Bra beslut, de hade jättemysigt tillsammans på tu man hand :) .

Med två äldre bröder, kanske det är kul med en
stor tjej som tycker om att göra sådana här
saker med dig...

Vi andra begav oss till Mohedas golfbana där de var SÅ trevliga. Eftersom vi var tvungna att ha en fadder med i varje grupp och de enda som var kvalificerade för det var Anna och Axel, så föll sig indelningen ganska naturlig, med en mamma i varje grupp och syskonen så splittrade som möjligt. Anna är bäst på att spela så hon tog de minsta, Martin och Johan. Jag gick med proffsen, Axel och Linnéa. Banan var väldigt enkel, mycket platt (vi var vana vid fjällen :) ) och lite vatten. Däremot en hel massa bunkrar. Axel spelade jättebra och det gjorde Linnéa också som fick ihop 13 poäng (behöver 18 för att komma upp på nästa nivå) och det här var hennes andra runda på riktig bana. Själv fick jag väl ihop typ 4 p... Inget stämde för mig. Johan tyckte det var så kul att gå med Martin och båda höll humöret uppe, även om Johan inte alls är så duktig än.

Anna är en hurtbulle och tidigt varje morgon hela sommarlovet gick hon LÅNGA, VÄLDIGT raska promenader. I Småland följde jag med henne. Vi stack innan alla barn vaknat och det var jätteskönt eftersom vi då även kunde prata utan att bli avbrutna.

Andra dagen var det några som absolut ville spela golf igen, medan andra var av totalt motsatt åsikt. Linnéa ville inte. Anna skulle inte eftersom Nora inte kunde vara på golfbanan och för mig gick det så dåligt dagen före att jag inte var ett dugg sugen på att ge mig på det igen, så vi körde killarna och Malin till golfbanan. Betalade greenfee och skickade iväg dem.

Vi andra fyra gav oss iväg till Huseby Bruk som ligger ett par mil söder om Växjö. Det är stort, fint och berömt. Trots att jag har varit 100-tals gånger i området sedan barnsben, så har jag faktiskt aldrig varit där, men det var väl värt ett besök. Vi hann bara se en bråkdel av allt som fanns att se och göra. Där fanns många gamla hus med hantverk, några sådana besökte vi, samt att vi fikade och kollade på loppis, men slottet och museibitarna missade vi. På caféet fanns dock en utställning om de som bott på slottet och den var väldigt intressant. På den här kartan kan ni få en känsla av hur mycket det fanns att se, även om det inte finns förklaringar på vad numren betyder. Väl värt ett besök!



Vi hade ju dock våra golfare att hämta, så vi kunde inte stanna hur länge som helst. Vi åkte till golfbanan och satte oss på nionde hålet och väntade på dem. Redan på avstånd syntes det att Johan inte var på gott humör. Det syntes tydligt på stegen och mycket riktigt spelade han inte på hålet. När de kom fick vi veta att det inte gått bra för Johan (inte alls konstigt vi KAN ju inte spela än, men han har så svårt att acceptera att minst varannat slag BLIR dåligt), så han hade inte spelat sista hålen. För Malin hade det gått sådär, men hon kan hantera det. För Axel och framför allt Martin hade det dock gått riktigt bra och de ville väldigt gärna spela även de sista nio hålen. Det ville inga av mina barn, men det behövde ju inte hindra killarna. Anna gick för att betala ytterligare greenfee, men de var så jysta att de sa att det inte behövdes. Vi var verkligen imponerade över Mohedas generösa och trevliga personal båda dagarna vi var där!

Vi andra åkte hem till stugan och slappade lite samt förberedde mat. När vi hämtade killarna var de överlyckliga, för att det gått så bra och någon av dem sänkte sitt handikapp! På kvällen åkte vi till den lilla småländska sjön och badade i coca cola-vattnet, som barnen säger för att det är så brunt jmf med Vättern och havet i Skåne.

Sedan var det lördag och våra tre dagar tillsammans redan över. Städning i huset och därefter färd hemåt mot Malmö där farmor och farfar tog emot oss igen :) .

Även om det bara var några få dagar, så var det ett toppenbeslut att åka till Småland och umgås där, ingen är hemma hos sig själv och stressas av allt det vanliga utan man kommer ifrån, dessutom är det ungefär halva vägen mellan Motala och Malmö, så det var lätt för alla att ta sig dit. Det blev bra!

Ingrid