Nu var inte asiatiska matmarknader det som jag i farten fått för mig, ni vet jag såg marknader i små gränder framför mig med doftande kryddförsäljare, ha ha. Istället handlade det om butiker som sålde asiatisk mat.
Första stopp var en japansk butik, T. K. Trading, den låg några trappor upp i ett fabriksområde och jag LOVAR, man hittar inte dit av en slump. Våra tjejer hade älskat att botanisera runt där, då jag kände igen en hel del saker som de fått smaka hos sina japanska kompisar i Århus. Det var ganska dyrt där, men såklart ska sakerna transporteras lång väg... Överallt satt lappar på väggen "Svik inte Japan", med tanke på katastrofen där, förutom det fruktansvärda som händer i deras hemland, så är naturligtvis butiksinnehavarna oroliga för sin business. Jag hade inte tänk på den aspekten tidigare, men nu slog det mig att problemen där borta kanske även drabbar butiker och japanska restauranger här i förlängningen.
Här är ett urval av det jag köpte under dagen (blandat från alla butikerna):
Några kommentarer till ovanstående produkter: De där Pocky-pinnarna gillar barnen jättemycket, det är väl som något tunt kex med choklad eller någon annan smak på. I mitten en dressing som jag köpte, den ser ut att vara sojabaserad, och eftersom jag arbetat med dressing ska det bli spännande att pröva den. Den rosa flaskan som sticker in från vänster i bild är en litchi-dryck. Bitar av litchi simmar runt i den och det var väl inte så gott, det är lite svårt att dricka när små klumpar kommer med hela tiden.
Så åkte vi vidare till en kinesisk stormarknad, Loon Fung, den var nästan lika stor som ICA Maxi. SÅ många spännande produkter och det som är bra med att åka tillsammans med dessa amerikanska/internationella kvinnor är att det är alltid någon som har bott på något ställe som passar bra i sammanhanget. Denna gång hade bl a en mamma bott i Singapore, så hon köpte anka, frysta "pannkakor", sås och lite annat för att göra "Pekinganka" och det älskar hennes familj. HUR kul som helst att få massa sådana tips. Hon sa att man kan köpa färdiga kit till det på Sainsbury, jag tror jag ska börja med det, kanske till kvällsmat idag...?
Jag har ju jobbat med drycker också, så jag kunde inte motstå att köpa några spännande sådana med lite ovanligare smaker:
Undras hur sött Sugar Cane juice är? |
Nu undrar jag om det här är en bra förpackning för att den använder mindre aluminium, som vi inte bör använda så mycket av ELLER om det är en dålig förpackning för att den blandar två material... Vad tror ni?
Efter att jag storhandlat i denna Loon Fung butik, som också hade mycket av det som fanns i japanska butiken till klart lägre priser, så körde vi vidare till Hoo Hing. Familjen har passerat detta ställe flera gånger med bilen, men jag har inte förstått att det var en vanlig affär. Där fanns en lunchrestaurang dit vi alla styrde kosan. Sällskapet var mer eller mindre försiktiga med att pröva på utbudet :) . Jag åt dimsum och något annat kinesiskt. Gott!
Bild från: http://londonbusesonebusatatime.blogspot.com/2010_10_01_archive.html |
På kvällen fortsatte Linnéa och jag asientemat på tu man hand. Beställde thailändsk mat och när vi väntade kom den otroligt trevlige ägaren (?) fram och pratade med oss. Han blev betagen av Linnéas DropDead-jacka, han ville köpa en likadan och frågade om var, hur mycket, när, mm mm. Han kom 3-4 gånger och pratade om detta. Det var samma man som ABSOLUT inte ville ha någon dricks när Anna och jag var där och köpte take away-mat. Jag gillar honom skarpt! (INTE för att han inte ville ha dricks, det ger man gärna till en sådan med service i hjärtat, utan för hans framtoning. Vi fick rabatt på våra båda rätter, bara för att han tyckte om Linnéas jacka!!) HAN vet hur man får sina restauranggäster att trivas på alla sätt! Rätt man på rätt plats.
Vi åt framför TV:n (händer nästan ALDRIG) och kollade på Glee. Supermyskväll för bara oss två.
Kim, jo det händer mycket hela tiden och det är verkligen kul, jag vill försöka få ut mesta möjliga av vår tid här, jag vet att tiden springer iväg och hör på de som bott här i 20 år att det är mycket de vill göra som de inte hunnit med än... Jag är inte alls med på Twitter (och har inga planer på det heller :) ), vad intressant att det var mycket St Patrick där! Jag tror det kommer gå väldigt fort i trädgårdarna hos er nu när värmen kommer, det exploderar väl på bara några veckor kan jag tro.
Karin, tristess vill jag inte säga att jag drabbas av här, men tråkgöra finns så det räcker, även när man bor i utlandet. Det gäller att blanda upp det med roligt, så går det lättare (och att fuska lite ibland :) ), det är jag bra på. Min favoritfärg är rött, det sitter i sedan barnsben och jag kan inte ändra mig nu, men egentligen är nog grönt bland det vackraste som finns tycker jag, så jag förstår din amerikanska vän. Varför har så många blått, rött eller gult som favoritfärg... kanske är grönt så harmoniskt att det bara finns där och flyter in så man tar den färgen för given...
Britt, jag vet, vi är pajtokiga båda två :) . Jag har bett om receptet, får se om det kommer, då ska jag skicka det vidare till dig. Det var skalade grillade paprikor på toppen och någon oströra under tror jag. Underbart att läsa att våren äntligen gör storstilad entré även hos er. Nu går det nog fort i trädgårdarna, fast helst vill man att tiden ska stanna när det är så vackert. Lite förkylningar på sluttampen har vi här och Linnéas knä är inte bättre, men annars är det fint med oss idag.
Ylva, mmm vad bra vi har det :) . Jag anmäler mig till lunch bunch imorgon. Tisdag nästa vecka funkar bra, men torsdag nej. R är bortrest! Jag blir tokig, tror verkligen aldrig vi kommer iväg på någon quiz!! Vi får prata om det.
Monika, ja visst känns allt bra och frestande denna årstiden, jag älskar våren! :)
Tjingeling tjing tjong,
Ingrid
PS Jag MÅSTE kommentera bloggen där jag hittade bilden på Hoo Hing ovan. Det är en blogg om ett gäng som bestämt sig för att se vad som finns där busslinjen slutar. De har tydligen hållt på i flera år med att åka linjerna från ena änden till den andra och presenterar bussturerna i nummerordning. Det finns 500! linjer i London (det låter VÄLDIGT mycket även för en storstad) och efter två år har de nu presenterat ca 150 linjer. SÅ häftigt!! Här är länken dit om någon är nyfiken: http://londonbusesonebusatatime.blogspot.com/ . Jag är imponerad. DS
PS2 Jag överraskade mig själv med att ge mig ut och springa imorse! Det gick förvånansvärt bra för att vara mig och för att inte ha varit ute under hela vintersäsongen :) . DS
5 kommentarer:
Hej Ingrid!
Fantastiskt att du kan hitta så många trevliga människor med idéer . Klart att du ska se och uppleva så mycket du kan under din tid i London.
Snygga burkar.De hade jag inte kunnat motstå.
Jag beundrar dig för att du börjar springa igen. När du bodde i Aarhus hade du kommit bra igång . Lycka till i fortsättningen.
Kramar från Farmor
Oj vad spännande matvaror! Bra att du hade lite guider med dig!
De där burkarna... om det inte går lätt att separera metall från plast måste de väl vara dåliga med tanke på återvinning? Men snygga var de, och kanske smakade det bra också?
Igår var det LC och eftersom jag bestämt mig för att sluta var det typiskt ett jättetrevligt möte (vi SNORKLADE i 2-gradigt vatten!!), god mat och trevliga nya potentiella medlemmar. Hur som, det finns annat som ska klämmas in i livet. Men till saken: hade tänkt rapportera "bara för dig" (för du är ju min trognaste läsare) med det kommer i efterskott. Skulle gärna vilja ha tag på bilder också!
Trevligt med den trevliga thairestaurangägaren!
Och nu gick jag in på busslänken också (ja, jag har lite för lite att göra på jobbet just nu!) - VILKEN fantastisk sajt! Vad utförliga de är i sina reportage. Vilken tröst att man kan sysselsätta sig efter att arbetslivet är slut (nu bara förutsätter jag att damerna är pensionärer men det kanske är helt fel).
Vad spännande att pröva lite ovanliga saker! Litchidryck tror jag inte skulle vara något för mig. Men smaka skulle jag aboslut göra i alal fall. Jag skulle nog smaka allt som du hade handlat. Jag är så nyfiken av mig! Vilket gör det lite jobbigt när vi bott på hotell och jag vill pröva allt på frukosten. Hahaha.
Jag håller med om att brukarna var snygga, men miljövänligt... nja. Fast det kanske är lättare att ta tillvara på än vad man tror.
Vilket fantastiskt bra sätt att lära känna nya människor.
Och... de där burkarna i plast och aluminium var både vackra och påhittiga.Tänk vad människan kan fundera ut! Snart är de väl här i Sverige också!
Skicka en kommentar