Marknad & Tapas-restaurang

I verkligheten är det helg nu igen, men här i "bloggen strax efter" blickar jag för en stund tillbaka till förra helgen. Då killarna ännu var i Sverige, Malin i Spanien och Linnéa hade konfirmationshelg.

Jag följde med Linnéa till kyrkan på lördagen. Jag hade inga speciella ärenden att göra i London och visste inte riktigt vad jag skulle göra. HJÄLP, börjar jag bli trött på London??? Hemska tanke! Nej då, det är bara det att som det sociala djur jag är, tycker jag bäst om att uppleva nya saker tillsammans. Jag hade tagit med mig boken "London my love" av en danskan Karin Gråbaek och bestämt mig för att söka upp några av hennes tips.



Jag satte igång att gå mot Marylebone High Street med början i norra änden av vägen. På vägen dit gick jag genom en liten marknad på baksidan av en kyrka där de sålde smycken och jättefina barnkläder, sedan var jag framme vid första butiken jag spanat in, inredningsbutiken Conran Shop. Där fanns SÅ fina saker, så jag gick därinne och spanade hur länge som helst. http://www.conranshop.co.uk/ Förutom alla fina möbler, så hade de en fin barnavdelning högst upp där jag vågade smyga fram kameran och ta en bild:

Sedan gick jag längs denna gata som jag VERKLIGEN kan rekommendera, här fanns massor av små mysiga fina butiker, klart mer sevärt än Oxford eller Regent street. Dessutom fanns många små trevliga ställen att äta eller fika på. Regent´s park ligger väldigt nära denna gata, men jag valde en annan pytteliten park för min lunch och bok. Där var en fin lekpark med massor av barn, vårbilderna jag visat tidigare i veckan kom därifrån, så det var ett fridfullt ställe att slå sig ner en stund:

Sedan letade jag efter en väldigt typisk engelsk butik, Paul Rothe & Son, de är kända för sina marmelader och inläggningar som finns på många ställen, men här har de en egen butik där man också kan  fika eller äta. Lite svårt att hitta, men värt jobbet, det var så mysigt därinne och lugnet härskade även om det var nästan fullsatt. Svårt att förstå att man bara var 200 m från Oxford Street.

En ovanlig och charmig skobutik ligger nästan bredvid ovanstående ställe. Det är Tracy Neuls skor som verkligen har en egen stil och det hade skyltningen också, eller hur:

Jag hittade små mysiga gränder:

Och MINSANN tror ni inte att jag HELT av en slump springer på den butik jag haft ambitionen att hitta här SÅ länge, Noa Noa, min favoritdanska butik!

Utbudet var inte lika stort som i Århus-butikerna, men jag är ändå glad. Denna gata slutade i en LITEN öppning på max 1,5m och så plötsligt var jag på Oxford street, har gått förbi den där öppningen många gånger utan att veta att den ledde till så många spännade saker. Var riktigt glad över att jag under ett par timmar gjort det där som jag tänkte mig att jag skulle göra om jag bodde i/nära London, nämligen upptäcka små sidospår från de vanliga turistvägarna. Toppen!

På kyrkan träffade jag Linnéas konfirmationskompis Hugos mamma, det är henne jag pratat med mest av de andra föräldrarna och hon är väldigt trevlig. De bor här permanent i Wimbledon och hon är gift med en engelsk man. Vi summerade en del frågor tillsammans rörande kommande konfirmandresa och konfirmationshelg och så pratade vi lite med ledarna om det.
Då lördagens konfirmationsundervisning var över, hade jag lovat L att vi skulle åka till Camden market. Det hippaste och mest populära stället att åka till bland alla tonårstjejerna på skolan. Jag antar att det inte är särskilt coolt att åka dit med sin mamma, MEN i brist på tid att fånga in kompisarna under en konfirmationshelg, så fick jag duga :) . Vi tog en dubbedäckarbuss dit och det var verkligen en upplevelse. Jag är tveksam till om det verkligen är ett bra ställe att hänga på för dessa unga tjejer, men jag kanske inte ska vara så fördomsfull och bara gå på vad jag såg... Förstår dock varför det är populärt.

En TRÅNG marknad med massor av klädförsäljare med mer eller mindre snygga saker och mer eller mindre lämpliga/roliga tryck på tröjorna:

Längs med gatan fanns diverse butiker med ovanligare husfasader:

Det var i alla fall lätt att hitta skobutiken där de sålde Converse-skor :) och andra märkesskor till bra priser och Linnéa köpte välbehövligt ett par nya låga Converse i gult och grått. Snygga!

Sedan fortsatte jag dagens tema "leta butiker", vi frågade, ringde och gick. Till slut hittade vi Cyberdog, trendigaste/coolaste butiken ever (detta är inte sagt av undertecknad) med en del av butiken där man måste vara 18 för att gå in....

Det är svårt att beskriva hur det var i denna stora butik, men ett försök är hög musik, mycket neon, galna kläder och blinkande ljus.

Då vi kom ut därifrån med ett inköpt linne och på vägen genom gränderna därifrån köpte en tröja som L SÅ gärna ville ha och som undertecknad köpte under någon sorts protest och invändning, så hade det mörknat. Jag hade in en av mina böcker "The London restaurant guide! av Charles Campion, hittat en Tapas restaurang inte så långt från Camden. Jag har länge varit sugen på att hitta ett Tapas ställe och detta fick bra kritik i boken. Väl där kl 18.30, så blev vi inte så imponerade, det såg inte mycket ut för världen och där fanns inte en människa vid något av de andra borden. Vi var dock för trötta och hungriga för att tänka om, så vi gick in och efter en halvtimme var där fullsatt (vilken dragningskraft man ändå fortfarande besitter...).

Geoff Dyer från The Observer har uttalat sig så här om stället: "El Parador is not our favourite restaurant, it is the only restaurant in London and no sane person would ever go anywhere else." SÅ imponerade blev nu inte vi, jag tycker tapas-restaurangen i Århus är KLART bättre, men det var mysigt i alla fall på alla sätt och vis. Röran jag beställt till bröden, var SÅ god och i princip det enda Linnéa ville äta. Jag tyckte deras berömda minibläckfiskar var helt ok, de stekta sötpotatisbullarna var för mäktiga och kalvköttet (det var väl kalv... hmm minnet...) var ganska neutralt och ofarligt.



Klockan 23.30 lördag kväll hade vi kommit hem och sedan tagit bilen tillbaka till skolan för att möta Spanienresenärerna. De kom  med en buss och vi var många som mötte våra barn. De var så glada och uppspelta! Malin pratade och pratade :) . Hon hade köpt saker till oss alla och jag var tvungen att stoppa henne till slut eftersom vi skulle upp tidigt för att åka till London nästa dag igen. Malin själv ville dock inte följa med och jag lät henne stanna kvar själv hela dagen, hon sov nog till kl 11 minst...

I söndags gav vi oss alltså iväg till kyrkan igen. Jag var med på gudstjänsten där Linnéa tog upp kollekten och prästen Mikael var lika intressant och inspirerande som vanligt. I kyrkan här har de nattvard varje söndag, undras varför, det har det inte hemma.

Under kyrkkaffet satt jag med två trevliga unga tjejer och en spännande 83-årig dam. Hon var från Finland, men flyttade till Sverige på grund av jobb under 50-talet, för 10 år sedan flyttade hon till England för att hennes dotter bor här. Tufft! Hon klarar sig bra, men saknar Sverige en del. Prästfrun var så gullig, hon går runt och hälsar och pratar lite med alla de äldre och så skriver hon ner psalmerna på en lapp åt dem som inte ser siffrorna på väggen där framme. Till denna äldre dam kom hon och pratade under fikat och sa att hon skulle ringa om  hon behövde någon hjälp. Damen smickrade prästfrun och sa (säkert helt sanningsenligt) att hon aldrig träffat en bättre präst än Mikael :) .

Efter kyrkkaffet var det bara en knapp timme till Linnéa var klar, så jag satt kvar i caféet och läste.

Sedan var det full fart hemåt och väl där satte tjejerna igång med läxor och jag körde till flygplatsen och hämtade hem killarna. De var så glada och nöjda med sin Sverigehelg! Jag tyckte det var skönt på kvällen då alla var samlade igen. Då Johan somnat avslutade vi kvällen med tjejerna med att se sista avsnittet av Solsidan.

Britt, ja det känns bra att komma igång och springa igen. Det är rätt trist, men väldigt lättillgänglig och effektiv träning. Visst var burkarna fina! Du kan såklart läsa Johans bok när ni kommer hit, alla har kunnat köpa egna exemplar. Bra att tjejerna gillar våra "urvuxna" leksaker!

Karin, ha ha jag tänker också att bussåkarna är pensionärer och jag ÄLSKAR att de hittar på så mycket kul! Jag tycker också att det var en väldigt utförlig och ambitiös blogg. Jag tycker verkligen att du ska tänka över det här med att sluta i LC en gång till... du behöver ju inte vara den mest aktiva? Snorkling lät som ett modigt och häftigt möte!! Jag fattade inget om det som var för mig... ser fram emot ett förklarande mail och bilder! Vi har inte provsmakat burkdryckerna än... Du såg så rätt, Johan är väldigt stolt över boken.

Boktokig, ja det är verkligen kul att prova nya saker och produkter :) ! Jag gillar litchi, men drycken med klumpar imponerade inte. Jag vet att många gillar stora hotellfrukostar, men faktiskt inte jag som är mattokig. Jag vill ha gott grovt bröd, lösviktste och god yoghurt. Det är inte alla hotell som har det. DÄREMOT har de alltid kokta ägg och det ÄLSKAR jag och gör nästan aldrig hemma, så det äter jag två av om jag bor på hotell :) . I Asien står de och lagar omelett på frukostarna och man pekar på vad man vill ha i. DET gillar jag också. Mums. Visst var det trevligt att de kunde göra en sådan bok!

Monika H, jag är säker på att burkarna kommer till Sverige också, allt kommer förr eller senare, faktum är att ibland är vi först hemma, det är en lagom stor marknad att pröva vissa nyheter på. Jag tycker jag har haft tur som fått så många bra sammanhang att lära känna nya människor här, det underlättar mycket när man är ny på ett ställe (oavsett om det är inom Sverige eller utomlands).

The not-yet-desperate housewife, TACK Johan blev så glad över allt beröm för hans bok!

Trevlig helg allihop!
Ingrid