Välfylld Lördag & Skön Söndag

Lördag var vår mest fullbokade dag i Århus och vi HADE klämt in lite för mycket, så vi var lite sena till allting hela dagen. Alla vaknade utvilade och Ulrika hade köpt "Köbenhavnerbirkes" till frukost till mig. Jag älskar det, men brukar vanligtvis inte ha det till frukost, så det kändes väldigt lyxigt. Jag skulle beskriva det som en blandning mellan en fransbrödbulle och en croissant, jag gillar ingen av dessa båda men i kombination blir det SÅ GOTT.

Ullis tog fram locktången för att fixa Mathilda och då ville Linnéa också hårförvandlas och hon blev SÅ oemotståndligt söt:

Stor förvandling jämfört med kvällen före då hon också var jättefin och precis hemkommen från frisören, men med spikrakt hår:

På bilden ovan sitter barnen i "garaget" som är väldigt fint för att vara ett garage och just nu fungerar som ett kombinerat bio/spel/pingis-rum.

Malin blev också fixad i håret av Ulrika, men där var det plattning som gällde. Måste passa på att berätta att våra utlandsbarn inte alltid har koll på saker som jag tror är självklart för barnen hemma. Jag tror de flesta av M's kompisar hemma vet att det kallas att "platta håret", men Malin envisas med att kalla det att "raka håret" :) .

Lite senare än planerat gav vi oss så iväg till stan. Alla barnen med varsin packad övernattningsväska. Nix, vi hade inte fått med fyra tandkrämstuber, men det ordnade sig på något vis ändå. Första stopp var utanför Magasin:

Titta vilket SOLIGT och härligt väder vi hade under våra dagar i Århus!

På väg till Magasin mötte vi en svensk tjej som frågade om vi visste vägen till H&M och det gjorde vi förstås och kände oss VERKLIGEN som om vi bodde där, ända till vi såg att de öppnat ett nytt H&M mitt i byn vid kanalen... Roligast var när svenskan tackade oss och sa att hon varit orolig för danskan, men så hörde hon oss i parkeringshuset och förstod allt och tänkte att danska inte alls var så svårt, ända tills hon insåg att vi pratade svenska, ha ha!

Vid Magasin hade vi stämt möte med Malins kompis Isabella. De båda tjejerna ser ut så här VARJE gång de träffas:

Vi lämnade Malin med Bellas familj. De gick på stan och tog bussen hem till Bella själva. Som vanligt hittade de massa roliga saker att köpa, som de sedan roade sig med när de kom hem. Malin gillar danska röda korvar, så det passade de på att äta på stan och på kvällen hade de stekt kött vid bordet på heta stenar. Lite film och sedan stupade de i säng.

Då vi andra lämnat Malin var det dags för den shopping vi ställt in oss på och det var väl den som blev mest lidande för mig personligen. Jag ville kolla på dukar, några böcker, kläder i Noa Noa-butiken och en del annat, men vi hann bara med några få butiker och handlade inget alls. Det viktigaste var dock inte shopping, så vi satsade på trevligt umgänge istället. Klockan 13 hade vi bestämt träff med Linnéas kompis Benedikte och hennes mamma Bente. På mitt initativ träffades vi på mitt favoritpajställe Suppestegogis, där de serverar en spenat/feta/cashew-paj som är FANTASTISK! Till den en underbar sallad med tranbär och ett hemlagat ekologiskt bröd som är SÅ gott. Bente hade aldrig varit där, så hon nappade direkt. Alla vi tjejer beställde denna paj och alla blev lika förtjusta, Linnéas paj försvann i ett nafs ner i magen. Lika roligt var att Johan beställde en chili con carne till sig och Rikard vilken visade sig vara en lika stor succé. Har sällan sett Johan äta med sådan aptit på restaurang!

Här ser ni gänget på caféet. Våra vänner fick sina pajer först och Johan är som ni ser, i full gång med sin lunch:

Killarna stack iväg när de var klara, Johan ville uppleva lite byliv med några leksaksaffärer och Tiger. Sedan gick tonårstjejerna, de skulle gå/halta runt på stan och sedan ta bussen till Benedikte där L skulle övernatta. Kvar blev Bente och jag. Det var verkligen riktigt trevligt att få sitta ner en stund på tu man hand och prata om framtidsplaner, 14-åringar, skola, arbete, hus, mm. Tiden flög iväg och inte hörde jag att Rikard envist sökte mig på telefonen... Klockan var 15 och vi fick köra i full karriär till Johans kompis Shaurya, där vi vuxna var inbjudna på fika innan vi lämnade Johan för övernattning. (Sa jag att vi ÅT oss igenom hela helgen :) ?)

Indiska Shaurya och Johan följdes åt i samma klass under våra båda sista år i Danmark och de har alltid trivts bra tillsammans, de har umgåtts mer eller mindre, men på något vis varit väldigt trygga med att ha varandra i närheten. Shauryas storasyster Shireen och Malin har också gått i samma klass under samma tid. Båda föräldrarna är läkare och har lärt sig SÅ bra danska, de klarar sig utan problem i sina arbeten. Fantastiskt! Men de är rätt fantastiska som människor också, roliga och trevliga. Vi önskar att vi hade haft mer tid att umgås och lära känna dem på djupet då vi bodde där.

Nu hade jag sagt att vi bara skulle ha något enkelt, men de hade bullat upp en mindre buffé! "Pokolok" eller vad de olika friterade sakerna hette, var SUPERGODA! De doppades enligt värdparet, med fördel i en speciell ketchup som de köper. Vi fick också smaka en del spännande kryddor.

Killarna hade inte ro att äta precis:

Även här blev det tillfälle till flera intressanta samtal om religion, mat, kulturella skillnader, framtidsplaner, skola (alltid :) ) och språk. Här är pappa Sunjiev, mamma Shalini & undertecknad samt ALL den goda maten:



Som ni ser är alla våra "danska" vänner väldigt snygga ;) !

Johan har aldrig sovit hos Shaurya förut och ibland brukar våra barn vara lite oroliga när de ska sova hos någon där de tror att det kan bli väldigt ovanlig mat för dem, men Johan var HUR glad som helst. Jag såg bananerna i fruktkorgen och sa att OM Johans blodsocker gick ner i botten, kunde de alltid ta till en banan (J är känslig för låg blodsockerhalt, stor skillnad mot hur tjejerna har varit). Det blev såklart inga problem alls. De hade fått pizza och allt möjligt gott och killarna hade lekt så fint hela tiden. Vi fick se bilder då vi hämtade och de var så mysiga då de låg i sängen och småpratade bredvid varandra.

Sedan var vi förstås sena igen, en timme sådär :) . Vi hade bestämt oss för att bjuda på take away-mat på kvällen hos Ulrika. Var sugna på Thai, men visste inte om det fanns någon sådan i byn. Frågade runt på stan under dagen, men fick inga bra svar. Någon kom på "Orientalisk kökken", som NOG hade Thai också och talade om var det låg. Nu körde vi dit på vägen till Ullis, för att hämta en meny som alla kunde välja från. När vi körde till restaurangen såg vi att det låg inte mindre än TRE andra Thai restauranger längs med samma gata! OTROLIGT! Tänk att vi aldrig märkt det när vi bodde i Århus och ingen annan heller tydligen. Märkligt vilket selektivt seende man har ibland, det är liksom inte så att vi aldrig kört där förut, jag körde förbi dem allihop då jag körde Malin till pianot på fredagarna...

Vi hämtade menyer från alla fyra restaurangerna och den ovan nämnda valdes bort direkt eftersom det inte var Thai-mat, god asiatisk mat, men inte Thai. En hade hemkörning (om man handlade för minst 200dkr vilket INTE var särskilt svårt) och den valde vi. Hos Ulrika var Ellen-Marie och hälsade på Mathilda. E-M gick också på vår skola, men är några år äldre än Linnéa. Det är en FANTASTISKT rolig och cool tjej. Hennes båda föräldrar är operasångare och det är vad hon siktar in sig på också. Häftigt!

Vi beställde maten och utköraren kom. Allting var jättegott och alla utom undertecknad, tyckte förstås att det som var jättestarkt var bäst. Stackars Dennis fick roa sig på egen hand hela kvällen, medan vi andra satt och snackade länge. Ulrika bjöd våra redan välgödda magar på en god marängswiss. Mathilda och Ellen-Marie bjöd oss på drinkar! Natten sänkte sig över Höjbjerg och vi gick till sängs. Konstigt att ha alla tre barnen utspridda på tre olika ställen, men vi visste att var och en av dem var väldigt lyckliga och glada där de var. Linnéa och Benedikte hade varit på bio under kvällen och sedan var de uppe sent efter det och tjattrade, fb-ade och kollade på ännu mer film hemma.

Söndag gick vi upp ganska tidigt för Rikard behövde fixa en jobbgrej och Ulrika och jag hade bestämt oss för att ta en promenad i det strålande vackra vädret. Vi skulle ut på husspaning. Var för sig har vi nu gått i dessa kvarter och vi visade varandra våra favorithus, hur kul som helst och riktigt skönt att röra lite på sig. Då vi kom hem installerade Rikard Ulrikas nyinköpta skrivare och därefter var det dags att säga "tak och farvel" för denna gång. Tråkigt, men vi var så nöjda med den tid vi hade haft tillsammans, så då ska man inte klaga.

Hämtningsrundan var lika välplanerad som allt annat och var tvungen att gå enligt en viss tur. Först passerade vi Benedikte för upphämtning av Linnéa. Tjejerna höll precis på att stoppa ner det sista i diskmaskinen efter frukosten. Därefter åkte vi till Isabella där Vivienne och Karl bjudit oss på morgonfika som snarare var en imponerande brunch. Paj, stekt toast, bacon, kakor mm.

Vi behövde bara ta upp tråden där vi slutade prata i London några veckor tidigare. Det var såklart jättetrevligt och så gott att vi fick en riktig lunch, för det hade vi inte planerat in ordentligt. Vivi berättade om sitt eget spännande internetföretag, en sorts scrapbook-verksamhet och hur hon har den ihop med en tjej hon aldrig träffat. Precis som alla andra hon anlitat till sin hjälp, utspridda över hela världen har hon hittat dem efter annonsering och det funkar hur bra som helst. Spännande!

Malin och Isabella demonstrerade ett av sina inköp, Malins ovanliga sugrör!

Jag vet inte om ni ser att det går runt hela huvudet och är som ett par glasögon. Det såg onekligen roligt ut när saften kom farande runt hennes ansikte, men ack vilken dum sak, ha ha.

Amanda och Linnéa fick äntligen en liten stund tillsammans, men tiden var knapp och som hela helgen tidigare, gav vi oss starkt försenade iväg till Shaurya för att hämta Johan. Tanken var att Malin där skulle få träffa Shireen en stund, men vi hade verkligen ingen tid. Vi lämnade R och L i bilen, medan M och jag gick upp. Tjejerna fick smita in på Shireens rum en kvart medan jag stod och pratade med föräldrarna och Johan BAD att få stanna LITE till. Lovade att nästa gång ska vi komma till dem på middag en kväll och då ska Malin och Shireen också få lite mer tid tillsammans.

Gasen i botten till vårt sista stopp på resan, hemma hos Mrs Kristensen. Minnesgoda läsare vet att det var Malin och Johans lärare våra första år i Århus och hon är en av skolans absoluta STJÄRNOR. SÅ duktig!! Skulle platsa på vilken internationell skola som helst. Hennes dotter Sofia och vår Malin är vänner och jag önskar verkligen att de hade fått lite mer tid tillsammans, det var såklart alldeles för kort med en dryg timme. Vi fick hembakta fastelavns-boller, påminner mycket om våra fastlagsbullar, men de har sylt i/på istället för mandelmassa och grädde. Peter som var så liten när vi lärde känna Margaret, har nu blivit en stor skolkille. Det var verkligen underbart att ses igen, men som sagt, på tok för kort. Flyget tänkte dock inte vänta på oss utan vi fick bryta upp och köra mot Billund, kom precis i lagom tid för att gå direkt till gaten och sedan bar det av hemåt. Alla barn var tacksamma och glada för att vi kom iväg på den här resan. Johan somnade utmattad i bilen hem till huset i England. Tjejerna hade var sin läxa att göra, så det gjorde de. Rikard skulle iväg med sin avdelning på jobbet på måndag-tisdag, så han förberedde en del till det.

STORT TACK alla UNDERBARA, FINA vänner i Århus som tog emot oss med öppna armar! Vi är SÅ GLADA att vi har fått lära känna ER!

Veckan här har rivstartat och det har redan hänt massor av roliga saker. Tänk vilket bra liv vi lever, jag tänker på det varje dag, tyvärr tror jag inte barnen alltid förstår det, men så är det kanske :) .

Hoppas ni därhemma också har riktigt mycket att glädja er över denna vecka?! Jag tror faktiskt det, för bloggnärvaron både här och hos många andra verkar väldigt lugn. Jag vill tro att det är ett riktigt fint väder hos er, som gör att ni är ute istället för framför skärmen. Hoppas det! Jag vet också att många är ute och reser, så ni har säkert lika mycket som jag att berätta när ni är tillbaka. Kul!

Catharina, TACK för mail! Svar kommer....

Karin, du sätter fingret på en öm punkt, det här med avskeden och att behöva släppa vänner man tycker om, är riktigt tungt. Även om man inte släpper dem helt, är det något annat att hålla kontakten sporadiskt på avstånd. LEDSAMT! Vi behöver egentligen inte fler bekantskaper för vi är redan så glada för alla de vi har, men såklart är det viktigt att ha några som vi kan umgås med under vår tid här och det känner jag att vi redan har hittat, även om vi inte känner dem så väl ännu, men det är bara kul att ha den resan framför oss tillsammans.

Ylva, bra att du gillade Kicken! Det är ett av Linnéas och mina favoritgodis. SÅ otroligt komiskt när du skriver att ni kände fler engelskmän i Älmhult än här :)) !! Ska bli kul att ses imorgon! Kram.

Pa gensyn (jag har just övat upp min danska igen :) ),

Ingrid