Märklig vinst

Jag tänker på allt jag berättar om vår skola för er och funderar på vilka era bästa och värsta historier är om ni har eller har haft barn som går i skolan....

På vår skola kan jag häpna över hur många saker det finns att häpnas över, BÅDE åt det positiva hållet och tvärtom. Jag har skrivit om många helt otroliga fantastiska saker som händer och tillhandahålls på vår skola, men idag blir det något på det andra hållet. Veckans märkligast, enligt mig.

Malin hade science i tisdags. Det handlar om stenar och jag vet inte allt de ska kunna. Detta är ett ämne Malin gillar och som hon är bra på. Det blev inte sämre av att de i tisdags skulle dekorera några "kakor". Jag lyssnade bara med ett halvt öra när hon tömde bakskåpet i köket på strössel, glitter karamellfärg och annat. Malin älskar att baka och speciellt att dekorera! På eftermiddagen kom hon hem sur som ett bi.

Jag uppfattade det ungefär så här: På lektionen skulle de dekorera en cupcake eller något annat bakverksaktigt som jag TROR fröken hade med sig till dem, som en sten. Malin frågade om de kunde använda sin fantasi och det fick de. När de var klara låg det en lång rad av bruna tråkiga stenlika "kakor" samt Malins höga färggranna sak som inte liknade något annat. Fröken valde ut en vinnare bland eleverna och det var en tjej, som gjort den mest stenlika "kakan".

Så långt är allt väl, om än osvenskt. Grejen är "vinsten". Idag har de prov på hela stenområdet och det är enormt brett och djupt i ämnet. De ska först göra en del av provet under en viss tid, därefter ska de byta färg på sina pennor och får ta fram sina anteckningar och fortsätta ytterligare 20 min med samma prov (bara det här är ju ett annorlunda upplägg, men jag har inga synpunkter för jag vet inte vad syftet är). Vinnaren i stenkaketävlingen får 20 min extra tid på provet i anteckningsboksdelen!!!

Får man göra så? Hur konstigt och knäppt är det?

Jag är totalt häpen! Slå den om ni kan!

MEN det lär Malin att världen är full av underligheter och man får välja sina strider. Detta är inte en av de jag tänker utkämpa. M kommer att klara sig fint ändå och det är bara en elev som fått en fördel, de andra gör proven på lika villkor.

När jag ändå är igång tar jag en skolhistoria till. Barnen får betyg 4 gånger per år och för en vecka sedan fick de betygen för kvartal 3. När jag gått igenom betygen med Johan kom jag på att det blir annorlunda när vi kommer hem, för han kommer inte få betyg i Sverige på flera år och Malin kommer få betyg med elever som får betyg för första gången, medan hon haft det i många år.

Nåväl, det ledde fram till följande ordväxling mellan Johan och mig:

Jag: Johan, vet du det, att i Sverige kommer du inte att få något betyg i skolan?
Johan: Varför då?
Jag: Det är så, där får man inte betyg förrän i 6:an, 7:an eller 8:an.
Johan: Då kan man ju vara hur dålig man vill och ingenting händer!

:) Så intressant att höra hur han ser på det. Johan har varierade betyg och är måttligt engagerad i dem. Han lyssnar med ett halvt öra när jag berättar vad han fått, så det är inte en stor sak, men uppenbarligen vet han att man måste göra ungefär vad man ska i skolan annars är det inte bra :) .

Utan att gå på djupet har betyg för våra barn enbart varit positivt, ÄVEN om de inte alltid fått toppenbetyg. De gillar verkligen feedbacken och bekräftelsen på det de presterar och lärarnas utförliga kommentarer till betygen är välformulerade och konstruktiva. Vi är väldigt nöjda!

TACK för alla välkomnande hälsningar som svar på mitt inlägg om att vi flyttar hem!! Det värmer verkligen!! Vi ser mycket fram emot att komma hem till er!

Karin, tack! Som alltid väljer du dina ord så väl och fint! Jobbförslag emottages tacksamt! Det ska verkligen bli skönt att bo i ett samhälle där många saker fungerar på ett sätt som sitter i ryggmärgen på oss. Jag tror verkligen att de här åren har påverkat oss alla väldigt mycket och sannolikt svetsat oss samman som familj eftersom vi delar något speciellt.

Britt, det är verkligen stor skillnad på att bo 20 min ifrån varandra eller 5 timmar! Ni har varit väldigt snälla och bra på att komma och hälsa på oss! Du är också duktig på att göra det bästa av situationen och visst har vi haft otroligt kul och gjort mycket ihop både här och i DK, men det blir underbart att bo nära varandra igen. Glädjer mig åt tanken på att barnen kommer att kunna ta bussen hem till er själva. Att ibland få chansen att umgås över generationerna utan mellanhand. Det känns otroligt!

Märtha, är du säker? Kanske skulle svenskarna vara lyckligare med fler pubar, ha ha? Nej, såklart har du rätt. I det mesta, som alltid. Du är klok och det är jag så glad över! Jag tror också det är viktigt med rötter och att ha tråkigt och det är underbart att han någonstans att komma HEM till!
Har hon anlänt????????? KRAM. Tänker på er och vilka spännande dagar ni har framför er!

Maria, TACK allra finaste bästa vännen!!!! Det gör vi också!! Love & Hugs!

Idag ska vi få besök igen. Dags att ila!

Kram allihop!
Ingrid

Typiskt Malin och Johan

Det är inte lätt att vara mellanbarn i alla lägen. (Jojemän, jag talar av egen erfarenhet.) Malin är väldigt förtjust i Johan och anstränger sig ständigt för att vara populär hos honom, men i valet mellan Linnéa och Malin drar den senare nästan alltid det kortare stråt. Linnéa är äldst och fem år äldre än Johan vilket gör att hon alltid varit klokare och förståndigare än han. Malin är 2,5 år äldre och en blandning mellan "äldre syskon man kan leka med och klok förståndig äldre person". Det är där det krockar ibland. Även som personer är tjejerna väldigt olika vilket förstärker "problematiken", Linnéa är en smidig och följsam person, medan Malin argumenterar för sin sak (ibland även när det är oväsentligheter).

För det mesta gör verkligen Malin helt rätt saker gentemot Johan och skulle Linnéa sagt exakt samma sak, så skulle han köpt det direkt, men det är inte säkert att han gör det med Malin. Å andra sidan kan Malin lite för ofta ta på sig mammarollen mot Johan och naturligtvis gillar han inte det.

Måste dock framhålla att detta inte är någon stor sak, Malin och Johan är för det mesta väldigt glada tillsammans och jag stretchar beskrivningen här något. Är inte Linnéa hemma blir det nästan aldrig några diskussioner mellan Malin och Johan. Nåväl, när jag låg i sängen i morse hörde jag en ordväxling i badrummet (master bathroom, som egentligen bara är för föräldrar ;) ).

Malin sminkar sig och Johan har tagit en dusch:

Malin: Ta upp handduken som ligger på golvet.
Johan: Det är en så'n handduk som man står på.
Malin: Vi har inte sådana handdukar i den här familjen. (Jag ler i min säng, tycker det var lite kul sagt, även om jag förstår vad hon menar. Vi har en badrumsmatta och det är den vi brukar stå på.)
Johan: Jo, pappa brukar ha det ibland.

Det här är enligt mig en TYPISK Malin & Johan diskussion. Inget stort bråkande, men en argumentation som på något sätt ändå är en kraftmätning. Malin tycker bara hon vill väl, hon vill hjälpa oss vuxna och hon vill visa Johan att hon vet hur det ska vara. Johan vill inte bli tillrättavisad av henne och istället för att bara ta upp handduken, som oavsett skulle upp efter att han stått på den, så måste han "bemöta" Malins "order".

Det hände inte mer än så. När jag gick in i badrummet några minuter senare låg handduken kvar på golvet... :) . Borde nog ha testat vad som hänt om jag kört en kopia på Malins inlägg i debatten:

Ingrid: Ta upp handduken som ligger på golvet.
Johan: .......................???

Förmodligen hade han utan protester hängt upp den på handdukstorkaren. Vardagsrapport från badrummet.

Boktokig, TACK! Mmm, så länge det inte är mer "fel" i språket än det är nu, så är det helt ok. Igår spelade vi kort och vi var åtta personer runt bordet, så det var lite svårt att nå för några av oss. Då sa Johan någon gång "kan du passa det har kortet åt mig". Han menade att någon annan skulle skicka det vidare och lägga det där det skulle vara som i "pass" på engelska :) .
Har du haft ett skönt lov?

Britt, då är Malmöbarnens lov slut nu, men här har vi faktiskt hela denna veckan också. Skönt! Jag är säker på att Johan kommer ha stor nytta av sin engelska. Är så glad att han fick ett par år till utomlands, vilket gör att han har större chans att komma ihåg den.
Kan precis tänka mig Lennart recitera den där miljötexten :)) !
Tror nog också att det var lika bra att R inte blev statsminister, ha ha! Fast lite nobelmiddagar hade jag gärna hängt med på...
Hoppas att ni har haft en riktigt skön helg! Jag vet ju lite vad ni gjort från ditt samtal med R. KRAM.

Astrid, det var riktigt gulligt sagt av dina barnbarn!
Jag visade ditt inlägg om Brobyggarna för mina föräldrar, för de har precis läst boken båda två :) . De tyckte också mycket om den. Försökte hitta artikeln om Tor för att visa dem också, men den var borttagen då. Ska se senare igen om jag hittar den...
Du får såklart gärna knycka miljötexten. Den är verkligen på pricken. Om vi levde som "förr" skulle vi inte behöva tänka miljövänligt så mycket som vi måste nu. Tänkvärt!

Karin, kollektivåkning är verkligen JÄTTEBRA och du är duktig på det. Det är mitt STÖRSTA syndarområde, vilket gör att jag anstränger mig hårt för att kompensera inom andra områden. Jag älskar friheten med min bil. Att inte behöva passa buss/tågtider, bara hoppa in och sätta på min CD-bok, men jag VET att det är vansinnigt. Inbillar mig att jag tjänar massa tid på det också.... Alla plastförpackningar som kan återvinnas här, sköljer jag ur i det använda diskvattnet innan det spolas ut. Inget nytt vatten används till det. Där fick jag i alla fall ett pluspoäng va? Earth hour gick oss tyvärr helt förbi utan action.

Kim, ja Johan är en jätterolig och skön kille. Glad och snäll, men ibland envis som en gris.

Melanie, BRA idé, vi köper huset ihop! Jag har sagt åt R att börja söka jobb i Boston. Det är definitivt stort nog för oss alla, men det finns en risk att vi kommer att bråka om vem som ska ha master bedroom... kanske kan vi köra varannan månad?
Härligt att se att din blogg fungerar igen!! Vad gjorde du?

Idag åker mina föräldrar hem :( . Alltid tråkigt, men vi har haft många dagar tillsammans och allt har gått bra och varit kul. Det känns skönt att vi har några dagar ledigt till när de har åkt.

Kram Ingrid

Ännu en direktöversättning av Johan

Med jämna mellanrum säger Johan saker på svenska som är en direktöversättning från engelska. Även om det låter tokigt så förstår jag varför det blir så och det visar hur tungt engelskan väger i hans undermedvetna.

Denna vecka pratade vi om kompisarna hemma i Sverige och kompisarna här. Då säger Johan om en av Dalbyvännerna: "Men mamma, jag har ju vetat Alfred väldigt länge, ända sedan jag var jätteliten."

Vetat = Känt?

På engelska säger man ju "I have known him since...".

Know = Veta
Know = Känna

Så kan det bli. Undrar om hans vänner i Sverige kommer att märka att han säger lite sådana där lustiga saker ibland...? Fast å andra sidan tar det nog inte lång tid innan det mesta är på plats helt enligt hur man pratar hemma.

Nu har våra barn påsklov. Hur är det hos er? Har barnen lov denna eller nästa vecka?

Glada hälsningar,
Ingrid

Svenska skolföreningen & lite annat

Valborg och 1 maj lämnar inga djupare spår i vår familjehistoria. Kanske var vi helt enkelt lite utmattade efter en dryg veckas besök och resande, samt behövde ladda om. Några av barnen träffade lite kompisar och framför allt Malin hade en hel del skoljobb. Valborg firades inte alls, jag talade om för barnen att det VAR Valborg, så de inte glömmer bort våra traditioner (framför allt Johan), men i övrigt var det lugnt.

När jag kom hem från flygplatsen efter att ha lämnat mina föräldrar, var det till en sovande by och dito familj. Det är något särskilt med att vara vaken före alla andra (kanske för att jag så sällan är det ;) ). Så jag smög faktiskt ut och tog några foton i byn, några "dagen efter bröllopet"-bilder. Därefter somnade jag gott.

Efter Malins och mina djupgående studier i Romarriket användandes våra nylånade biblioteksböcker, satte sig HELA familjen och tittade på den URGAMLA filmen Chitty Chitty Bang Bang. Vilken PÄRLA! Hade absolut inga förkunskaper om filmen, utan kände nog bara till att jag hört titeln. Såg den i affären i mars och slog till. Minns att jag berättade det för er då och vi har inte hunnit titta på den förrän nu. Påminner mycket i stil och stämning om Mary Poppins. Invävda sångnummer, gulliga barn (en av varje sort), mycket fantasi och präktigt. Det är kul när saker står sig, fast de är så gamla, ja det beror naturligtvis på vad jag menar med står sig, men om jag bara utgår ifrån vad barnen tyckte, så gillade de den och det var bra. Sedan är jag förstås glad att barnfilmerna har utvecklats och breddats sedan dess. Två saker var särskilt roliga med filmen. Det ena var att den till stor del utspelade sig på slottet Neuschwanstein i Tyskland som vi besökte för två år sedan, så barnen kände väl igen sig. Det andra att inomhusscenerna är inspelade i Pinewood studio, som ligger nära där vi bor. Igår fick jag veta av svenska Kajsa som bor här, att man kan åka och titta på väderkvarnen i filmen en bit härifrån. Kul! Blir ett bra utflyktsmål en dag när vi har lite tid över.


Barnen 2009 framför Neuschwanstein.
Slottet som inspirerat Disney & finns på åtskilliga pussel.

Märkligt nog var även måndagen den 2 maj helgdag här. Det hjälpte dock inte Rikard som fick flyga till DK för att fira en medarbetares 25-årsjubileum. Den stora fördelen med det var att han kunde åka förbi Ullis som hittat Malins kamera som vi blev av med då vi var på återbesök i Århus. UNDERBART!! Eftersom kameran var ny sedan i julas och Malin haft otur att bli av med en kamera förut. Denna gång hade den ramlat ned bakom vår säng och när Ulrika försökte trycka in sängen mot väggen var det något som tog emot.... TACK ULLIS!!

Drygt två veckors lov var slut och barnen började skolan igen på tisdagen. Det var en riktigt skön dag här hemma för mig. Jag tänkte flera tankar utan att bli avbruten, jag bloggade som en galning och jag låtsades vila inför morgondagens gäster som vi alla verkligen gladde oss åt att se igen. "Gäster" känns ofta som ett felaktigt ord när jag skriver det här, men det klart att även familj och vänner kan vara "gäster", det låter bara så främmande.

På onsdagen var det trippelbokade aktiviteter att välja på, plus alternativet att förbereda för Rikards föräldrar som skulle komma. Trots att jag i höstas sagt att jag INTE skulle engagera mig så mycket i Svenska Skolföreningen, så var det där jag hamnade :) . Annars lockade den svenska fikamorgonen också väldigt mycket eller CAWC som skulle till en park berömd för att vara full av blåklockor vid den tiden på året (jag förstår att detta låter som VÄLDIGT mycket hemmafruvarning och naturligtvis har ni rätt, ibland irriterar det mig att jag tycker att det är så trevligt).

Vet att jag kort nämnt att Linnéa läser svenska på distans, via en skola som heter "Sofia Distans". Det kostar en del, men för att ha gymnasiebehörighet när vi flyttar hem, måste hon ha ett betyg i svenska. Till vår stora glädje kommer vi att få en del av kostnaderna täckta av Svenska skolföreningen här och då känner jag att det är min skyldighet att faktiskt engagera mig i föreingen också. Det är ingen uppoffring, då kvinnorna som är med där är SUPERTREVLIGA och oftast ställer Sanna, som jag gillar jättemycket, sitt hus till förfogande, så vi träffas där. Sanna planerar dessvärre att flytta hem till Sverige i sommar och därför kändes det angeläget att få chansen att träffa henne en gång till, innan de ger sig av. På mötet fick jag veta att det INTE är klart med deras hemflytt. De har köpt nytt hus, men det är inte klart med jobb. TRIST för dem, men jag är bara glad om vi får ha henne här ett litet tag till.

Ylva bestämde sig också för att åka på skolföreningsmöte, då även hennes dotter Vendela får finansierat en del svenskstudier därifrån. Vi var sex tjejer som bjöds på underbart god lunch. Jag bidrog med en påse hembakta rosenbullar. Föreningen hade fått svenska böcker skickade till sig från någonstans, tänk vad fantastiskt att det finns någon hemma som tänker på oss som är ute i världen och skickar några böcker till oss!! Jag tror det var 3-4 stycken och vi delade ut dem mellan varandra efter lämligast bok för lämpligt barn, sedan får böckerna gå på cirkulation mellan oss, för att till slut skänkas till våra skolors bibliotek där de har ett FÅTAL böcker på mindre språk. Jag tror nu det finns ca 5 böcker på svenska i lower school's bibliotek.

Det var ett bra möte, jag blev engagerad av flera olika saker som planeras. Kul!

Lite städning fick vi ändå gjort hemma innan farmor och farfar dök upp. Vill gärna dela med mig av några roliga barnuttalanden, från när de packade upp våra CD-skivor i ett CD-ställ.

Alltsom oftast hördes glada utrop då de hittade skivor de inte sett på några år. Plötsligt hör jag:
Johan: Denna gillar mamma!
Malin: Hur vet du det?
Johan: Du ser ju att det är artister vi inte känner igen och sådana som gamla människor gillar.
Hmmmmmmmm!!!!!

Bland CD-skivorna hittade barnen också den sång min LC-klubb i Århus spelade in. Jag var inte själv med på inspelningen, men fick såklart en skiva och den gick varm i bilen ett tag under vårt första år i Århus. Barnen älskar den sången "LC-piger, sege piger, vi blir bedre år for år." Nu hörde jag plötsligt Malin hojta högt och glatt:
"MAMMA, vi har hittat LC-skivan! Jag har sökt den låten på youtube flera gånger utan att hitta den!"
Det är HELT underbart, våra barn tror att ALLT finns på youtube!!!
Vi sjöng, saknade Århus & grät en stund.

Karin, jag tänkte faktiskt inleda bröllopsinlägget med att du inte behövde läsa HELA innan du gick till jobbet, ha ha. Nej, även om det tog tid, så kunde jag inte låta bli att berätta min version om det.
Avgångsintervjuer är jätteviktiga! Vill man inte blogga, kan man maila ;) .

Nu väntar jag på hantverkare igen. Jag är redo med teet. Tycker dock han ska snabba sig nu, han är sen. Tror han inte jag har något annat att göra än att vänta på honom??? Jag ska faktiskt iväg till Toni, så fort som möjligt. Skyndar han sig inte nu får han iste... NU kom han, hej på er!

Efter några mulna dagar är solen tillbaka, både inne och ute :) !
Ingrid

4-pack!

Jag är helt säker på att det är något Linnéa har sagt som fick Johan att fälla detta uttalande och jag vet inte om jag tycker om det, men vi kunde ändå inte låta bli att gapskratta....

Johan körde Wii framför TV:n. Han blev så varm att han tog av sig tröjan. Anfådd kommer han till middagsbordet och sätter sig för att äta. Så tittar han ner på magen och säger "Kolla, jag har 4-pack!!"

Detta sagt av en liten 8-årig kille som mellan Rikard och mig även går under namnet "Strecket" eftersom han är tunn som ett streck :) .

Mot Svenska kyrkan och Mello!

Diggiloo, diggiley,
Ingrid

Välfylld Lördag & Skön Söndag

Lördag var vår mest fullbokade dag i Århus och vi HADE klämt in lite för mycket, så vi var lite sena till allting hela dagen. Alla vaknade utvilade och Ulrika hade köpt "Köbenhavnerbirkes" till frukost till mig. Jag älskar det, men brukar vanligtvis inte ha det till frukost, så det kändes väldigt lyxigt. Jag skulle beskriva det som en blandning mellan en fransbrödbulle och en croissant, jag gillar ingen av dessa båda men i kombination blir det SÅ GOTT.

Ullis tog fram locktången för att fixa Mathilda och då ville Linnéa också hårförvandlas och hon blev SÅ oemotståndligt söt:

Stor förvandling jämfört med kvällen före då hon också var jättefin och precis hemkommen från frisören, men med spikrakt hår:

På bilden ovan sitter barnen i "garaget" som är väldigt fint för att vara ett garage och just nu fungerar som ett kombinerat bio/spel/pingis-rum.

Malin blev också fixad i håret av Ulrika, men där var det plattning som gällde. Måste passa på att berätta att våra utlandsbarn inte alltid har koll på saker som jag tror är självklart för barnen hemma. Jag tror de flesta av M's kompisar hemma vet att det kallas att "platta håret", men Malin envisas med att kalla det att "raka håret" :) .

Lite senare än planerat gav vi oss så iväg till stan. Alla barnen med varsin packad övernattningsväska. Nix, vi hade inte fått med fyra tandkrämstuber, men det ordnade sig på något vis ändå. Första stopp var utanför Magasin:

Titta vilket SOLIGT och härligt väder vi hade under våra dagar i Århus!

På väg till Magasin mötte vi en svensk tjej som frågade om vi visste vägen till H&M och det gjorde vi förstås och kände oss VERKLIGEN som om vi bodde där, ända till vi såg att de öppnat ett nytt H&M mitt i byn vid kanalen... Roligast var när svenskan tackade oss och sa att hon varit orolig för danskan, men så hörde hon oss i parkeringshuset och förstod allt och tänkte att danska inte alls var så svårt, ända tills hon insåg att vi pratade svenska, ha ha!

Vid Magasin hade vi stämt möte med Malins kompis Isabella. De båda tjejerna ser ut så här VARJE gång de träffas:

Vi lämnade Malin med Bellas familj. De gick på stan och tog bussen hem till Bella själva. Som vanligt hittade de massa roliga saker att köpa, som de sedan roade sig med när de kom hem. Malin gillar danska röda korvar, så det passade de på att äta på stan och på kvällen hade de stekt kött vid bordet på heta stenar. Lite film och sedan stupade de i säng.

Då vi andra lämnat Malin var det dags för den shopping vi ställt in oss på och det var väl den som blev mest lidande för mig personligen. Jag ville kolla på dukar, några böcker, kläder i Noa Noa-butiken och en del annat, men vi hann bara med några få butiker och handlade inget alls. Det viktigaste var dock inte shopping, så vi satsade på trevligt umgänge istället. Klockan 13 hade vi bestämt träff med Linnéas kompis Benedikte och hennes mamma Bente. På mitt initativ träffades vi på mitt favoritpajställe Suppestegogis, där de serverar en spenat/feta/cashew-paj som är FANTASTISK! Till den en underbar sallad med tranbär och ett hemlagat ekologiskt bröd som är SÅ gott. Bente hade aldrig varit där, så hon nappade direkt. Alla vi tjejer beställde denna paj och alla blev lika förtjusta, Linnéas paj försvann i ett nafs ner i magen. Lika roligt var att Johan beställde en chili con carne till sig och Rikard vilken visade sig vara en lika stor succé. Har sällan sett Johan äta med sådan aptit på restaurang!

Här ser ni gänget på caféet. Våra vänner fick sina pajer först och Johan är som ni ser, i full gång med sin lunch:

Killarna stack iväg när de var klara, Johan ville uppleva lite byliv med några leksaksaffärer och Tiger. Sedan gick tonårstjejerna, de skulle gå/halta runt på stan och sedan ta bussen till Benedikte där L skulle övernatta. Kvar blev Bente och jag. Det var verkligen riktigt trevligt att få sitta ner en stund på tu man hand och prata om framtidsplaner, 14-åringar, skola, arbete, hus, mm. Tiden flög iväg och inte hörde jag att Rikard envist sökte mig på telefonen... Klockan var 15 och vi fick köra i full karriär till Johans kompis Shaurya, där vi vuxna var inbjudna på fika innan vi lämnade Johan för övernattning. (Sa jag att vi ÅT oss igenom hela helgen :) ?)

Indiska Shaurya och Johan följdes åt i samma klass under våra båda sista år i Danmark och de har alltid trivts bra tillsammans, de har umgåtts mer eller mindre, men på något vis varit väldigt trygga med att ha varandra i närheten. Shauryas storasyster Shireen och Malin har också gått i samma klass under samma tid. Båda föräldrarna är läkare och har lärt sig SÅ bra danska, de klarar sig utan problem i sina arbeten. Fantastiskt! Men de är rätt fantastiska som människor också, roliga och trevliga. Vi önskar att vi hade haft mer tid att umgås och lära känna dem på djupet då vi bodde där.

Nu hade jag sagt att vi bara skulle ha något enkelt, men de hade bullat upp en mindre buffé! "Pokolok" eller vad de olika friterade sakerna hette, var SUPERGODA! De doppades enligt värdparet, med fördel i en speciell ketchup som de köper. Vi fick också smaka en del spännande kryddor.

Killarna hade inte ro att äta precis:

Även här blev det tillfälle till flera intressanta samtal om religion, mat, kulturella skillnader, framtidsplaner, skola (alltid :) ) och språk. Här är pappa Sunjiev, mamma Shalini & undertecknad samt ALL den goda maten:



Som ni ser är alla våra "danska" vänner väldigt snygga ;) !

Johan har aldrig sovit hos Shaurya förut och ibland brukar våra barn vara lite oroliga när de ska sova hos någon där de tror att det kan bli väldigt ovanlig mat för dem, men Johan var HUR glad som helst. Jag såg bananerna i fruktkorgen och sa att OM Johans blodsocker gick ner i botten, kunde de alltid ta till en banan (J är känslig för låg blodsockerhalt, stor skillnad mot hur tjejerna har varit). Det blev såklart inga problem alls. De hade fått pizza och allt möjligt gott och killarna hade lekt så fint hela tiden. Vi fick se bilder då vi hämtade och de var så mysiga då de låg i sängen och småpratade bredvid varandra.

Sedan var vi förstås sena igen, en timme sådär :) . Vi hade bestämt oss för att bjuda på take away-mat på kvällen hos Ulrika. Var sugna på Thai, men visste inte om det fanns någon sådan i byn. Frågade runt på stan under dagen, men fick inga bra svar. Någon kom på "Orientalisk kökken", som NOG hade Thai också och talade om var det låg. Nu körde vi dit på vägen till Ullis, för att hämta en meny som alla kunde välja från. När vi körde till restaurangen såg vi att det låg inte mindre än TRE andra Thai restauranger längs med samma gata! OTROLIGT! Tänk att vi aldrig märkt det när vi bodde i Århus och ingen annan heller tydligen. Märkligt vilket selektivt seende man har ibland, det är liksom inte så att vi aldrig kört där förut, jag körde förbi dem allihop då jag körde Malin till pianot på fredagarna...

Vi hämtade menyer från alla fyra restaurangerna och den ovan nämnda valdes bort direkt eftersom det inte var Thai-mat, god asiatisk mat, men inte Thai. En hade hemkörning (om man handlade för minst 200dkr vilket INTE var särskilt svårt) och den valde vi. Hos Ulrika var Ellen-Marie och hälsade på Mathilda. E-M gick också på vår skola, men är några år äldre än Linnéa. Det är en FANTASTISKT rolig och cool tjej. Hennes båda föräldrar är operasångare och det är vad hon siktar in sig på också. Häftigt!

Vi beställde maten och utköraren kom. Allting var jättegott och alla utom undertecknad, tyckte förstås att det som var jättestarkt var bäst. Stackars Dennis fick roa sig på egen hand hela kvällen, medan vi andra satt och snackade länge. Ulrika bjöd våra redan välgödda magar på en god marängswiss. Mathilda och Ellen-Marie bjöd oss på drinkar! Natten sänkte sig över Höjbjerg och vi gick till sängs. Konstigt att ha alla tre barnen utspridda på tre olika ställen, men vi visste att var och en av dem var väldigt lyckliga och glada där de var. Linnéa och Benedikte hade varit på bio under kvällen och sedan var de uppe sent efter det och tjattrade, fb-ade och kollade på ännu mer film hemma.

Söndag gick vi upp ganska tidigt för Rikard behövde fixa en jobbgrej och Ulrika och jag hade bestämt oss för att ta en promenad i det strålande vackra vädret. Vi skulle ut på husspaning. Var för sig har vi nu gått i dessa kvarter och vi visade varandra våra favorithus, hur kul som helst och riktigt skönt att röra lite på sig. Då vi kom hem installerade Rikard Ulrikas nyinköpta skrivare och därefter var det dags att säga "tak och farvel" för denna gång. Tråkigt, men vi var så nöjda med den tid vi hade haft tillsammans, så då ska man inte klaga.

Hämtningsrundan var lika välplanerad som allt annat och var tvungen att gå enligt en viss tur. Först passerade vi Benedikte för upphämtning av Linnéa. Tjejerna höll precis på att stoppa ner det sista i diskmaskinen efter frukosten. Därefter åkte vi till Isabella där Vivienne och Karl bjudit oss på morgonfika som snarare var en imponerande brunch. Paj, stekt toast, bacon, kakor mm.

Vi behövde bara ta upp tråden där vi slutade prata i London några veckor tidigare. Det var såklart jättetrevligt och så gott att vi fick en riktig lunch, för det hade vi inte planerat in ordentligt. Vivi berättade om sitt eget spännande internetföretag, en sorts scrapbook-verksamhet och hur hon har den ihop med en tjej hon aldrig träffat. Precis som alla andra hon anlitat till sin hjälp, utspridda över hela världen har hon hittat dem efter annonsering och det funkar hur bra som helst. Spännande!

Malin och Isabella demonstrerade ett av sina inköp, Malins ovanliga sugrör!

Jag vet inte om ni ser att det går runt hela huvudet och är som ett par glasögon. Det såg onekligen roligt ut när saften kom farande runt hennes ansikte, men ack vilken dum sak, ha ha.

Amanda och Linnéa fick äntligen en liten stund tillsammans, men tiden var knapp och som hela helgen tidigare, gav vi oss starkt försenade iväg till Shaurya för att hämta Johan. Tanken var att Malin där skulle få träffa Shireen en stund, men vi hade verkligen ingen tid. Vi lämnade R och L i bilen, medan M och jag gick upp. Tjejerna fick smita in på Shireens rum en kvart medan jag stod och pratade med föräldrarna och Johan BAD att få stanna LITE till. Lovade att nästa gång ska vi komma till dem på middag en kväll och då ska Malin och Shireen också få lite mer tid tillsammans.

Gasen i botten till vårt sista stopp på resan, hemma hos Mrs Kristensen. Minnesgoda läsare vet att det var Malin och Johans lärare våra första år i Århus och hon är en av skolans absoluta STJÄRNOR. SÅ duktig!! Skulle platsa på vilken internationell skola som helst. Hennes dotter Sofia och vår Malin är vänner och jag önskar verkligen att de hade fått lite mer tid tillsammans, det var såklart alldeles för kort med en dryg timme. Vi fick hembakta fastelavns-boller, påminner mycket om våra fastlagsbullar, men de har sylt i/på istället för mandelmassa och grädde. Peter som var så liten när vi lärde känna Margaret, har nu blivit en stor skolkille. Det var verkligen underbart att ses igen, men som sagt, på tok för kort. Flyget tänkte dock inte vänta på oss utan vi fick bryta upp och köra mot Billund, kom precis i lagom tid för att gå direkt till gaten och sedan bar det av hemåt. Alla barn var tacksamma och glada för att vi kom iväg på den här resan. Johan somnade utmattad i bilen hem till huset i England. Tjejerna hade var sin läxa att göra, så det gjorde de. Rikard skulle iväg med sin avdelning på jobbet på måndag-tisdag, så han förberedde en del till det.

STORT TACK alla UNDERBARA, FINA vänner i Århus som tog emot oss med öppna armar! Vi är SÅ GLADA att vi har fått lära känna ER!

Veckan här har rivstartat och det har redan hänt massor av roliga saker. Tänk vilket bra liv vi lever, jag tänker på det varje dag, tyvärr tror jag inte barnen alltid förstår det, men så är det kanske :) .

Hoppas ni därhemma också har riktigt mycket att glädja er över denna vecka?! Jag tror faktiskt det, för bloggnärvaron både här och hos många andra verkar väldigt lugn. Jag vill tro att det är ett riktigt fint väder hos er, som gör att ni är ute istället för framför skärmen. Hoppas det! Jag vet också att många är ute och reser, så ni har säkert lika mycket som jag att berätta när ni är tillbaka. Kul!

Catharina, TACK för mail! Svar kommer....

Karin, du sätter fingret på en öm punkt, det här med avskeden och att behöva släppa vänner man tycker om, är riktigt tungt. Även om man inte släpper dem helt, är det något annat att hålla kontakten sporadiskt på avstånd. LEDSAMT! Vi behöver egentligen inte fler bekantskaper för vi är redan så glada för alla de vi har, men såklart är det viktigt att ha några som vi kan umgås med under vår tid här och det känner jag att vi redan har hittat, även om vi inte känner dem så väl ännu, men det är bara kul att ha den resan framför oss tillsammans.

Ylva, bra att du gillade Kicken! Det är ett av Linnéas och mina favoritgodis. SÅ otroligt komiskt när du skriver att ni kände fler engelskmän i Älmhult än här :)) !! Ska bli kul att ses imorgon! Kram.

Pa gensyn (jag har just övat upp min danska igen :) ),

Ingrid