fredag 10 februari 2012

Malin färgar håret

Man (läs jag) skulle ju kunnat hoppas på att barnen var SÅ fyllda av upplevelser och resor efter sommarlovet att de skulle vara nöjda med att "BARA vara" en vecka eller så. Speciellt om de lagt sig kl 5 på morgonen. Men icke. Har man tre barn kan man i alla fall vara säker på att inte ALLA tre barnen är nöjda på en gång med att "BARA vara"...

Hela sommaren hade Malin pratat om att hon ville färga håret och jag som inte är så mycket för extravaganser på det sättet, tyckte väl hela företaget var rätt onödigt, men som den mamma jag är att låta mina barn bejaka sina önskningar och drömmar, gick jag med på att hon kunde få köpa sådan där "hemmafärgning". Till saken hör att jag naturligtvis aldrig själv ens har gjort något sådant, men flera gör det uppenbarligen och säger att det är lätt, samt blir bra.

Jag övertygade henne om att inte köpa en färg som avvek för mycket från hennes egen färg och det förstod hon. Vi hade med oss inköpt hårfärgningskit från Sverige och det tog inte många minuter denna söndag efter den långa vägen hem, innan Malin ihärdigt bad om att få färga sitt hår. STÖN! MEN jag visste att vi skulle få besök två dagar senare och därefter började snart skolan och det vore kanske bra att veta om vi skulle behöva klämma in ett akut frisörbesök där någonstans, SÅ vi gick med på det. Nope, semesterpackningen var definitivt inte uppackad, varför inte påbörja något nytt innan det gamla är avslutat... (helt emot alla föräldrars högsta önskan!)

Fram med en gammal t-shirt och lusläsning av instruktionerna. Sedan var det bara att sätta igång.

Före. Jag tycker hon är nyklippt och snygg redan här.
Bara att krypa ner i badkaret och i med färg och vätskor:

Spännande.....
Vänta, vänta, vänta....

Skölj ur och vänta till håret torkat för att se resultatet:

TADA! Nyfärgad och fin!
Eller? Just det, Malin tyckte skillnaden var hårfin (ha ha) och jag håller med.
Otroligt att vi lyckades välja en färg så nära hennes egen....
Tyckte det blev jättefint, men förstår att hon hade hoppats på en större förändring.
Det stod att man skulle köpa två förpackningar om man hade långt hår, så försäkerhets skull gjorde vi det, men använde bara den ena. Tror inte M vill ha den andra eftersom förändringen var så liten. Hon har inte pratat om hårfärgning sedan dess... Med tanke på hur dyrt det är att gå till frisören här, så kanske jag ska använda den andra förpackningen. Skillnaden blir nog klart större om man är gråhårig före.... :)

Det var i alla fall inte särskilt svårt att göra det själv hemma och även om jag gissar att dessa färger inte sitter lika bra som de du får hos frisören, så förstår jag att många väljer detta betydligt billigare alternativ istället.

Jag tycker du är söt i alla hårfärger Malin!

Johan var faktiskt däremot VÄLDIGT glad att "bara vara" denna dag!
Han tog en flyttkartong och byggde en kiosk!

Ingrid

torsdag 9 februari 2012

Dalbyvecka med mycket tennis

Sista veckan i Sverige i somras tillbringade vi i Dalby. Alla hade sett fram emot det väldigt mycket, men för barnen var ändå väntan svårast. Hela året i England såg de fram emot att få komma hem och träffa sina vänner, men så skulle vi bara först, åka på semester och sedan träffa familjer och därefter åka på golfkurs osv osv. Orsaken till att det blev så var kopplat till att Linnéa och Johan VERKLIGEN ville gå på tennisskola i S Sandby. Jag förstår dem. Det är en fantastisk tennisklubb med mycket duktiga tränare. Tennisskolan låg i slutet på sommaren och därför kom vi inte ordentligt till Dalby förrän då.

Upplägget på tennisskolan är att man kan välja att spela en eller två veckor, 1-4 timmar per dag. Vi kunde bara den ena veckan, så den var given, sedan fick de själva välja hur mycket de ville spela (Linnéa valde 3 tim & Johan 2 tim).

Eftersom vi sålt vårt hus, tänkte vi göra som vi gjort någon gång tidigare, hyra några vänners hus om de ändå var iväg på semester. Det var dock ingen som var på semester så att det passade oss riktig, men istället erbjöd våra vänner Karin & Thomas, oss generöst att bo hos dem. Det är nämligen omöjligt att bo i Malmö och köra till Sandby varje dag för fem lektioner tennis. Det räcker bra att lyckas med det konststycket från Dalby...

SÅ efter Malins kalas, flög Rikard måndag morgon till England för att jobba, medan jag och tjejerna packade (igen) och lämnade farmor och farfar för en knapp veckas flytt till Dalby. Själv fick jag eget gästrum, Johan sov förstås med kompisen Alfred, medan Linnéa och Malin (när hon var där) sov i deras Johans rum (han var på fjällvandring hela veckan).

Vi åkte direkt till första tennislektionen eftersom den började kl 9.  Om barnen ska gå på tennis fem timmar per dag och de har tre grupper igång parallellt per timme, så kan man tycka att våra barn av rena rama slumpen skulle ha åtminstone en timmes träning samtidigt, men ICKE.

Så här fördelade sig barnens lektioner:

9-10 Linnéa
10-11 Johan
12.30-13.30 Linnéa
13.30-14.30 Johan
14.30-15.30 Linnéa

Mellan Dalby och Sandby är det ca 10 min med bil. Någon gång fick Linnéa stanna och vänta till Johan var klar, men då skulle i så fall han vänta först under hennes lektion för att det skulle bli någon avlastning i körandet... Dessutom behövde barnen komma hem och äta emellanåt, samt få chansen att träffa sina kompisar. ALLTSÅ körde jag i princip sju gånger om dagen till och från Sandby! Snacka om CURLINGMAMMA!

Tyvärr var det en dålig vecka vädermässigt och FLERA träningar fick ställas in p g a regn. Barnen svampade banorna för att de skulle torka upp fortare HUR många gånger som helst. Urtrist för alla inblandade. Så egentligen försvann minst 25% av alla träningar, förmodligen nästan 1/3.

De träningar som blev av var vi i alla fall väldigt nöjda med som vanligt. Alla Néas grupper var bra. Det är olika barn med i varje grupp och du har lite olika tränare. Johans ena grupp var sådär, men efter snack med tränaren bytte de grupp direkt, så de är verkligen prestigelösa och vill att det ska bli bra.

Malin som inte skulle spela tennis hade bestämt träff med kompisarna Molly och Emilia. Direkt efter avlämning på tennis måndag morgon körde jag Malin till Molly och där sov hon sedan två nätter. De har SÅ mysigt ihop dessa båda tjejer. Deras personligheter passar bra ihop. Mollys familj har köpt vårt gamla hus, så det var både kul och konstigt för Malin att bo där.

När tennisens första dag var över och vi hade landat hos Karin och Thomas blev det en underbar kväll! Vi har alltid trevligt när vi ses och det är kul att bli uppdaterad om vad som sker hemma i Dalby. Att de dessutom båda är väldigt intresserade av mat och därmed utsökta kockar, borgar för att man ALLTID får en god middag i deras sällskap.

När Johan inte spelade tennis och jag körde runt på Linnéa, hade han tur att kunna följa med Alfred till Dalby-badet. Det är också en sådan där typisk grej som barnen verkligen längtar efter när de kommer hem på sommaren, att gå på Dalbybadet. Nu börjar tjejernas kompisar ha "växt ifrån" det och går till andra ställen och badar, t ex Stenbrottet och det tar en stund innan våra barn ställer om sina hjärnor och hänger på dit istället.

Något vi också fick gjort mellan träningarna, hur vi nu lyckades med det, var att åka till tennisbutiker i Malmö och Lund. Både L & J behövde nya tennisskor. Johan har haft Babolat innan och de är så snygga, därför var det toppen att vi hittade ett par nya sådana till bra pris. Kul var också att hitta ett för oss nytt tennisklädmärke Pearl Tennis. Det är SVENSKT! Fina och bra grejer, så L fick köpa på sig en del till sin hösttennisresa.

Så fort Alfred, lillebror Edvin & Johan hade en chans så byggde de Lego, de hade hela golvet på övervåningen fullt med Lego. Vilket paradis!

Johans stolta legobygge

På onsdagen hämtade jag Malin hos Molly och körde henne till Malmö Arena. Där träffade vi Amy och hennes barn härifrån England. De har sommarhus i Skanör och hade planerat en dag på Tivoli i Köpenhamn och bjöd med Malin som födelsedagspresent. VÄLDIGT snällt! De hade jätteroligt! Både Linnéa och Malin har varsin kompis i England som har svenska pappor och sommarhus i Sverige. Det känns kul att de på det sättet kommer att kunna hålla kontakten även den dag vi flyttar hem.

Tisdag kväll var vårt värdpar borta och onsdag kväll var vi bjudna på kalas hos våra underbara tidigare grannar, familjen G. Deras son Alexander fyllde år och det var väldigt mysigt att vi kunde får vara med och fira. Med några färgglada tröjor som present gav vi oss dit till det mest gästfria hem vi känner till. Dörren är alltid öppen för alla! De bryr sig inte det minsta om ifall det är städat, om de har annat på gång eller om det finns något att bjuda på. Kaffet och en stol är alltid redo! Jag vet att alla på hela gatan instämmer om att det går inte att hitta finare grannar i HELA världen.

Det var huset fullt med folk och massor av gott att äta. För oss var det underbart att få sitta och prata med gamla vänner, även om jag mitt i var tvungen att köra till Malmö och hämta Malin.

Grannen Astrid i vitt, Alexander som fyller år & mamma Elin.
Samtidigt som vi njöt av att vara på hemmaplan var Rikard i England. Det var den veckan det totalt spårade ur här, när det var upplopp på gatorna mest överallt. Det var riktigt ruggigt och ni som läste om hur rädd Malin var i Chicago och Philadelphia, kan förstå att hon absolut INTE ville följa med tillbaka till England efter sommarlovet när hon hörde detta. Hon blev dock lugnare då vi sa att i den by där vi bor hade det inte hänt någonting samt att det var insatt MASSOR av poliser och premiärministern hade gått ut och tydligt markerat HÅRDA straff för ALLA inblandade. Då vi åkte tillbaka till England en vecka efter att kravallerna börjat, var det åter kontroll och ordning på gatorna i England och jag måste säga att jag var imponerad över med vilken handlingskraft och effektivitet den här krisen hanterades.

På torsdagen hade f d grannarna Astrid och Tor bjudit över oss på fika. När Malin och jag kom dit doftade hela huset av nybakade kanelbullar! Så goda! Malin åt flera stycken :) . Det var jättetrevligt att få en lite pratstund i lugn och ro. Någorlunda lugnt i alla fall, mellan tenniskörningarna. Linnéa träffade Neami och senare på kvällen Katja.

På Dalbybadet var det kulturafton och eftersom Karin är lik mig så tillvida att hon tycker man ska uppmuntra alla lokala initiativ, kände vi oss manade att gå dit. Trots regn... Barnen var måttligt roade, men vi gick dit med Alfred, Edvin, Malin och Johan. Några av Malins kompisar hade sagt att de skulle komma, men faktum var att ingen dök upp och vi var en mycket mager men tapper skara som stod och lyssnade på de band som med all sin energi försökte göra det bästa av situationen. Jag tror vi såg tre band, de var ok men de hade mycket emot sig. Ja, vad ska jag säga, bättre lycka nästa gång!

Här ser ni hela den tappra publiken...
Här ser man hur Karin klappar för allt hon är värd, för att kompensera
för alla de som inte dök upp :) .
Mitt i konserten skickades det runt frågeformulär, där publiken skulle svara på vad de tyckte om initiativet till kulturkvällar i byn. Det blev nästan komiskt när folk skulle skriva i regnet med papper som vättes upp av vätan, bläck som flöt.... ja jösses. Bara nordbor är så tåliga och det verkar vara få av dem kvar...

På kvällen kom R tillbaka från London och hälsade på oss en stund. Kul för honom också att få träffa våra vänner, men han sov inte där utan hos sina föräldrar.

På fredagen var vädret ok, så efter några dagar med många inställda tennislektioner flöt det på igen. Malin träffade Emilia och jag snackade en stund med hennes mamma Helen. Alltid kul att se våra tjejer tillsammans eftersom de följts åt sedan de var 1 år och kul att blir uppdaterad på vad som händer i byn och bland de andra jämnåriga barnen som Malin förr gick i skolan med.

Jag kom på att barnen verkligen behövde klippas och insåg hur dyrt det skulle bli i England, så jag hade försökt få en tid hos någon frisör i byn, men icke. Antingen hade de sommarstängt eller var de fullbokade. Grannen Elin ryckte ut och tipsade om deras frisör. Hon ringde och berättade om sin desperata vän som behövde klippa sina barn typ NU och fick tider samma dag. Elin bokade in Alexander också när hon ändå höll på.

Supertrevliga och duktiga frisörer i Staffanstorp! Alla tre barnen blev jättenöjda och total förvirring uppstod då de skulle ta betalt och inte kunde förstå att Linnéa var äldre än Malin... :)

Johan och Alex nyfriserade och SÅ snygga!
Även Johan har spraymönster i håret, men det syns inte här :) .

Rikard var i Jönköping och jobbade på fredagen. Han kom hem lagom till att tennis, hårklippning och bilpackning var klar. Då satte vi direkt kurs mot våra vänner i Furulund som bjudit oss på middag denna vår sista sommarkväll i Sverige.

Framme hos Gunilla, Sven och grabbarna fick vi en underbar kväll. Som vanligt fantastiskt god mat, många glada skratt och barn som gillar att umgås. Kort sagt, precis så trevligt som man bara har med riktigt goda vänner. Vi ville nästan aldrig gå hem, bara hålla fast vid det sista av svensk sommar.

Till slut fanns det dock ingen återvändo. Hem till farmor och farfar för en sista natt och den utmanande packningen av SÅ mycket mer än vad som egentligen går in i en bil, MEN jag är envis och Rikard är bra på att packa, så vi fyllde bilen till varenda liten kvadratcentimeter.

Lördag morgon åt vi frukost och satte sedan igång den långa färden hem. Hade bestämt oss för att bila hela vägen och pröva tunneln till England. Efter ett sorgligt farväl till vårt extra sommarhem och med full bensintank bar det sedan iväg. Ut ur Sverige gick bra, Danmark likaså (alltid fint att glida fram där och minnas gamla tider), halvvägs genom Tyskland tog det dock stopp! Köer och långsam trafik, så vi tappade ett par timmar. Därefter gick Holland, Belgien och Frankrike bra. Ganska trötta kom vi till den där tunneln vi ville åka hem med, men icke. Den var fullbokad. Vi körde till båtarna och där fanns plats men det var ett par timmars väntan. Klockan var redan närmare 2 på natten, men vad gör man. Bara att ställa bilen i en kö. Sedan hade vi sådan tur att färjan före inte hade åkt och plötsligt vinkade de på oss, så det var ju bra. Båten var anpassad för nattkörningar med stora liggsoffor överallt, men tyvärr var alla dessa fulla. Vi satt i en bred fönsterkarm. Barnen halvsov lutande mot oss, Johan sov som vanligt bäst, han är liten och kan lättare hitta en bekväm ställning.

I England sov alla barn i bilen och jag med en stund. Vi tog oss hem och kl 4.30 klev vi underbart glada in i vårt hus och däckade DIREKT. 17,5 tim resa tar ut sin rätt...

Sommarlovet utomlands var över. Jag och barnen hade varit borta i drygt sju veckor. Under den tiden hade vi gjort nedslag i 8 länder och 9 (tror jag) USA-stater. Vi hade bytt sovrum mer än 20 gånger, så jag var duktigt trött på resväskor och ompackningar, men VILKEN sommar vi hade. HELT fantastisk!

TACK snälla snälla Karin, Thomas och killar, för att vi fick komma och bo hos er hela veckan!!!

TACK Dalby för att du alltid visar din bästa sida när vi dyker upp!

TACK alla som öppnar sina hem och famnar för oss när vi kommer till Sverige och påminner oss att vi kommer från ett av de finaste länderna i HELA världen. KRAM på er!

Ingrid

Malins födelsedagsfirande

Ni trodde NATURLIGTVIS att jag gett upp grillerna om att skriva om saker från förhistorisk tid, men icke. Sorry! Jag lovar att blanda upp med mer aktuella grejer, och jag menar verkligen att ni inte behöver läsa det som känns helt off. Jag vill bara ha det med här i vår lilla offentliga dagbok... Ni får tro, tycka och tänka vad ni vill om mig J .

Efter USA, fjällen, Motala, Småland och Skåne, så var det ÄNTLIGEN dags att fira Malins födelsedag på riktigt. Hon hade väntat, som bara ett mellanbarn som suktar efter uppmärksamhet, kan göra :) . Det var hennes tur att vara i centrum.

Malin i spänd förväntan på födelsedagsfirande...
Notera den fantastiska blomman i kruka bakom,
bara en av många fantastiska växter som farmor &
farfar kan skryta med.

Som vanligt ställde farmor och farfar sitt hus till förfogande och på söndagen (dagen efter att vi kommit hem från Småland) hade Rikard kommit tillbaka från England och farbror Daniel med familj var inbjudna.
Småkusinerna redo med uppvaktning
Malin fick paket från kusiner, farmor och farfar, samt av oss (lite fick hon redan i USA).

Hon fick bl a en cykel som vi skulle köpa i England, eftersom vi inte kunde ta med en från Sverige. I skrivande stund, långt senare, har hon dock fortfarande inte fått någon cykel stackarn. I England ser inte cyklarna ALLS ut som hemma och vi tror inte M vill ha en sådan då hon kommer hem. Här är cykelvägar obefintliga och barnen åker buss till skolan, så det har känts som om det viktigaste är att cykeln är bra ÄVEN när vi flyttar hem, så nu blir beslutet nog att köpa i Sverige. Har förstått att cykelmodet hemma totalt ändrat sig sedan vi flyttade och nu är det gammeldags damcykelmodellen som gäller. Ska det bli en sådan då istället...? Vi får se!

En cykel på pappret
Frågan är dock om inte Malin blev lika glad för det som är hennes favoritpresent alla kategorier, PENNOR. Här ser ni några hon fick och hon kan tydligen ALDRIG få för många (märkligt då att jag knappt aldrig kan hitta en penna som fungerar här hemma.... tycker hon borde kassera några ibland som vi andra kan ta över).
Kusin Sofia och Malin med pennor hon fick.
När vi var i Småland hade Annas killar med sig var sin Rubiks kub. Både Axel och Martin var fenomenala på att lösa den. Jag mindes hur jag kunde klara den som barn och killarna fräschade upp mitt minne. Alla barnen ville förstås lära sig, men man måste ha lite tålamod. Att Malin skulle ge sig på det var jag inte ett dugg förvånad över, men att även Linnéa som inte alls brukar gilla eller ha tålamod med den typen av saker, OCKSÅ fixade det, var jättekul. Johan hade inte tålamod att lära sig mer än en sida.

Alltså var det helt logiskt att köpa en Rubik's kub till Malin i födelsedagspresent. De gör den faktiskt fortfarande några gånger per vecka, själv har jag redan glömt hur man gjorde, ha ha.

Kusin Sofia tyckte kuben var jättekul:


Självklart får man välja mat på sin födelsedag och just nu är en av Malins absoluta favoriträtter bakad potatis. Den "rätten" har ju fördelen att man kan anpassa maten efter olika preferenser hos vuxna och barn. Malin och Johan vill helst bara ha skinka och smör i sina, medan vi andra gillar lite olika röror. Oavsett vad vi gör blir det alltid för mycket mat :) .

Det blev en glad och uppsluppen middag:


Och så marängswiss på det. Mums!

Även om det var vårt kalas hade vi förstås full hjälp från svärföräldrarna. Här är världens absolut fräschaste farmor:

Notera skorna som vi har gemensamt :) .
Fast olika storlekar förstås!

Dessutom är det alltid bra att passa på att ta lite bilder till familjealbumen när det är så fina färger ute (passar sedan väldigt bra att göra almanackor av dessa bilder i julklapp till föräldrarna).

Farmor med 80% av barnbarnen :) .
För det mesta rullar sådana här dagar med släkten på med att alla socialiserar på olika håll och i olika konstellationer. Just denna dag kom dock tjejerna på att vi skulle göra charader. Det har vi inte gjort på jättelänge. Då tjejerna var små hade vi små Bamse-lappar i en låda som de älskade att "dra" och så skulle man härma vad det var och de andra gissa. "Lille Skutt cyklar!" eller "Bamse spelar tennis!", kunde det låta då. Nu skrev de dock egna lappar och de kunde ibland vara lite konstiga eftersom barnen inte sett Gäster med gester och hade så bra koll på hur det skulle gå till, men det blev SÅ kul. ALLA var med och småkusinerna tyckte det var jättekul att "uppträda".
Jag undrar vad Johan demonstrerar här...?

Exempel på charad: "Du är sur på dom högljudda barnen på bion!"
Lina hade full uppmärksamhet från åskådarna.

Efter allt agerande var vi redo för tårta, varav vi har ett par standardvarianter i familjen. Den här gången blev det "drömrulletårta", vilket helt enkelt innebär att man gör två långpannor av den bruna delen av de där rulltårtorna med smörkräm i. Sedan gör man smörkräm och lägger emellan och till slut ett tunt lager grädde på toppen (vi är inte så glada i vispad grädde i vår lilla familj). Därefter är det bara att köra loss med all slags dekorationer utfrån tid och jubilarens önskemål.

Eldsprutarna väckte förtjusning!
Efter tårtan fortsatte barnen att bränna energi.

Sofia rockade
Lina kämpade länge med "diablon", som naturligtvis var alldeles för
komplicerad för henne, men vi fick många härliga biler.
:))
Sedan kan inte en dag avslutas mycket bättre än med ansiktsmålning. Måste vara jättekul att vara liten och ha äldre kusiner! Temat var "läskigt".

Lite läskig
Mycket läskig
Läskig utan smink?

Jag tror Malin var väldigt nöjd med sitt firande till slut även om det blev lite utspritt över sommaren.

Hurra för vår fina Malin, 12 år.
Stolta mamman Ingrid

tisdag 7 februari 2012

Charles Dickens 200 år

Jag tycker det är ganska kul när Google uppmärksammar något speciellt och anpassar sin logo efter det. Tidigare har det bara varit vid enstaka tillfällen, men nu är det NÄSTAN varje dag. Ibland vet jag inte längre vad det de hänvisar till är för något. Har också förstått att det inte är alltid de gör samma sak överallt i världen.

Idag är det i alla fall en speciellt Google logo med hänvisning till att Charles Dickens föddes för exakt 200 år sedan. Jag instämmer med Google, Dickens är väl värd att uppmärksamma!

Här i England finns ett Dickens-museum som vi besökt innan vi flyttade hit. Det är förlagt i den enda byggnad som han bodde i som fortfarande finns kvar. Även om han endast bodde där i tre år, hände det mycket under den perioden och han sa själv att det var "hans hus i stan". Där föddes två av hans barn och där skrev han två av sina mest berömda böcker, Nicholas Nickleby & Oliver Twist.

Malin på Charles Dickens museum 2009.

Jag kan varmt rekommendera detta museum om man är litterärt intresserad och där finns även ett mysigt café.

http://www.dickensmuseum.com

Här i London har delar av familjen också sett musikalen Oliver Twist. Det är en FANTASTISK föreställning med underbar musik. Ett riktigt bra val om man vill se något tillsammans med sina barn.

Linnéa har läst Dickens i skolan, det är ett måste på de internationella och förmodligen även brittiska skolorna. Det har inte varit någon uppoffring, hon har verkligen uppskattat böckerna. Jag vet att de jobbade länge med "Lysande utsikter" (Great expectations).

Charles Dickens hade en ganska tuff barndom då föräldrarna fick det svårt ekonomiskt. Dickens arbetade 12 timmar per dag i en skokrämsbutik, men lönen var så låg att han knappt kunde äta sig mätt. Det blev inte mycket med hans skolgång, men längre fram lärde han sig stenografera och kom in i journalistbranschen. Hans första bok var Pickwickklubben.

Med sin fru fick Dickens 10 barn och han blev väldigt framgångsrik som författare under sin levnadstid. Det tycker jag alltid är glädjande att höra med tanke på hur många konstnärer som faktiskt aldrig blivit det. Han dog ung, endast 58 år gammal, av ett slaganfall. Mot sin önskan begravdes han i "Poets' corner" i Westminster Abbey.


Britt, jag förstår att ni inte hann umgås så mycket när Rikard och tjejerna kom denna gång, speciellt inte med tanke på att flyget var rätt försenat på vägen till er... Det låter i alla fall på dem som om det var en viktig resa, med tanke på vad de berättar. Ska bli skönt att få hem dem inatt :) .
Bra idé, med om det händer något när ni är här med hänsyn till drottningjubileumet. Jag kollar!

Karin, DET programmet hade jag velat höra! Jag har aldrig hört de inspelningarna. Ja, tänk vad hon har upplevt!

Kram alla bokslukare!
Ingrid

måndag 6 februari 2012

Drottning Elizabeth - 60 år på tronen

Happy anniversary: The Queen's Diamond Jubilee celebrations began with a visit to Kings Lynn town hall in Norfolk, this morning
Queen Elizabeth II
IDAG är det 60 år sedan Queen Elizabeth tillträdde som regent över UK och hela The Commonwealth. Det är en enastående lång period att regera och man måste säga att hon är "still going strong". Är man 85 år jobbar man verkligen på övertid och hon gör det med den ära och pondus som bara en engelsk regent kan visa upp. (Tänker ibland att det måste vara lite trist att vara Kronprins Charles och inte få tillträda det ämbete han förberett sig för hela livet, förrän han uppnått en ålder då andra går i pension. Han blir 64 år i år...) Drottningens man prins Philip går inte heller av för hackor, viss vacklande hälsa har börjat synas, men han är dock 91 år.

Firandet av dessa 60 år görs storslaget under hela våren med kulmen i juni då det faktiskt sätts in en extra helgdag den 5 juni, för att folket i hela kungariket ska kunna vara med och fira ordentligt. Längre fram kan jag återkomma med vad de har för planer...

Som kick off för jubileumsåret sköts det idag en salut på 41 skott i Hyde Park. (Jag visste att det hände något idag, det är inte normalt att ha en hel dag utan inbokningar..., men tyvärr missade jag hela kalaset.) Själv hade drottningen FULLT schema hela dagen. Drottningen skickade också ut ett jubileumsmeddelande, där hon tackade för support under sina år som regent och lyfte fram styrkan och stödet från familj, vänner och "goda grannar".

Jag är full av respekt för drottning Elizabeth II som regerat i medgång och motgång!
Stort GRATTIS!

Bilder lånade från Daily Mail.
Som vanligt kantades gatorna av folk.
Det kungliga hästartelleriet red stiligt in i ett vintrigt Hyde Park.

I tidningen stod att en kunglig salut är 21 skott, men om den avfyras från kunglig bostad är den 41.
Nu var det 41 och jag vet inte om det ska tolkas som att drottningen ser hela Hyde Park som en del av Buckingham Palace...? 
Och från Towern sköts 62 skott!
Det gör de där när det är kungliga årsdagar.
Mycket smällande i London idag alltså!

Astrid, hmmm problem med bloggkommentarer igen. Ett problem som återkommer med jämna mellanrum och är SÅ trist! Skönt att det fungerade denna gången!
Det är bra att bli påmind om att vi själva bestämmer över våra liv! Lätt att låta tiden bara gå och inte själv ta kommandot.

Karin, ja en sådan snabbväg hade varit toppen!! Nu tycker jag det är värre än någonsin på den sidan. SÅ mycket reklam och gamla inlägg som dyker upp igen samt hänvisningar till diverse online program. VÄLDIGT lite utrymme kvar till "riktiga" nyheter!!

Lotta, jag upprepar, 9,5 år. Ha ha ha ha :) ! Tror du var precis lika duktig i matte som de flesta andra! Det här var absurda uppgifter. Någon sorts uppvärmning med skrämselhicka inför det de gör nu, nämligen omvandling/förkortning av bråk mm. KRAM!

Britt, jag kan tänka mig att flera tidningar rapporterade om den här "nyheten". Hoppas att ni har det riktigt bra och mysigt därhemma. Tjejerna gladde sig SÅÅÅÅ mycket åt att åka hem till er och Sverige! Kommentarstrul på bloggen gillar vi INTE!

Catharina, ha ha jag förstår att den där kommentaren på fb såg knäpp ut bland alla andra mer omhuldande svar, men jag hade ju redan skickat mitt i mail och du ÄR lik din syster, såg jag plötsligt :) . Nu ska du lämna det där bakom dig! Du såg vilket massivt stöd du fick av alla dina vänner. Framtiden kommer att erbjuda andra och bättre utmaningar, det är jag säker på! Ett gott skratt ikväll och praliner imorgon, låter toppen tycker jag! MASSOR av kramar!

Hälsningar från ett SNÖIGT England (det hade jag slutat hoppas på!),
Ingrid

lördag 4 februari 2012

Mycket tänkvärt

Ett kort, men nog så viktigt inlägg. Jag tycker Aftonbladet skriver artiklar med högst varierande innehåll och nyhetsvärde, men den här artikeln igår var väldigt tänkvärd.

Gissar att jag inte är ensam om att ha sett den. Rubriken är "Vad ångrar människor mest på dödsbädden?". De flesta av oss har väl hört att man ångrar att man jobbade för mycket och spenderade för lite tid med sina barn. Här är det en kvinna som jobbat med människor i livets slutskede och hon har summerat vad dessa människor sagt. Det är lite utförligare än det vi hört tidigare och jag tycker verkligen att det träffar rakt i hjärtat.

Läs och reflektera:

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14312905.ab

En påminnelse för oss som förhoppningsvis ännu har en del tid kvar där vi kan påverka vad vi vill göra med resten av våra liv. Så vi inte behöver ångra att vi inte uppfyllt i alla fall en del av våra drömmar!

Karin, välkommen hem! Jättekul att läsa om din resa! Du är ju väldigt duktig i matte nuförtiden i alla fall :) .

The not-yet-desperate housewife, nu vet jag inte vad jag ska välja att vilja att barnen lär sig i skolan... löjligt avancerad matte eller kiss&bajs-ramsor på engelska, ha ha.

Britt, jag ska påminna barnen om tidsgränsen på fotograferingarna. Hörde att L planerade för sin häromdagen...

Kim, "hobotar" har jag aldrig hört talas om. Alltså jag har hört talas om sådana robotar, men visste inte att de hette så. Kanske blir de bra i framtiden, men just nu låter det som ett skräckscenario för mig... Matte är ett av mina favoritämnen, så jag hade inte själv problem med att klara Johans uppgifter, men jag tycker det är överdrivet tidigt att lära sig det de gör nu.
Ja, vår skola är verkligen otroligt fin! Mitt hår är dock inte lika fint längre, det har återgått till den normala frisyr jag haft så länge jag kan minnas.... behöver bara trimmas ibland. Så det blir nog inget foto... men det kommer väl bilder på mig i andra sammanhang av bara farten....

Märtha, vad underbart skönt att höra att era behandlingar går enligt plan och ger önskat resultat!!! Jag skrev ett mail till Helen för ett tag sedan som jag hoppas att hon fick. (Du ska inte säga till henne att hon ska svara, för det behöver hon inte!!)
30 var helt rätt för första uppgiften! Jag tog inte till X, jag tog minsta gemensamma nämnare till 15 och såg att de handlat för 11/15, vilket innebar att de $8 som var kvar representerade 4/15. Alltså var 1/15 = $2 och ursprungssumman $30. Bra fröken! Tror inte L lärde sig förlängning och minsta gemensamma nämnare förrän i 6:an...
Bra att ha en mormor som passar en :) ! Heja Edvin och hoppas foten snart är bättre!

Svar för nyfikna på Johans matte:

1. Ryan and Jodi went to the movies. They spent 1/3 of their money on the tickets and 2/5 of their money on food.

After the movie, Ryan and Jodi had $8 left. How much money did they bring to the movie?


Se min kommentar till Märtha ovan.

2. I am greater than 3 but less than 4. My brother and I both have 3 as the denominator of our fractional part. I am greater than my brother.

Denominator är nämnare (alltså talet nederst i ett bråk). Talet ska vara mellan 3 och 4 och ha tredjedelar. "Han" är större än sin bror. Alltså är talet 3 2/3 .

3. I am an improper fraction. As a mixed number, I have 2 as my whole number and 100 as my denominator. If you add the digits in my numerator, you get 3.

Improper fraction är ett bråk där täljaren (över strecket) är större än nämnaren, t ex 4/3 vilket som "mixed number" betyder 1 1/3. Vi får veta att det är 100-delar, alltså ska det stå 100 som nämnare. Vi får veta att heltalet är 2, allstå 200/100. Summan av täljarens siffror om du adderar dem ska bli 3. Alltså kan svaret vara 201/100 ELLER 210/100. Båda är rätt.

Jag mötte matteläraren i korridoren i torsdags och sa att "Monday's homework was rather hard (notera att jag sa "rather" och inte "stupid" eller något annat..., mesig mamma)". Han bara log och sa "yeah it is good to have som challenges". Vi pratar som ni förstår med helt olika utgångspunkter... :)

Keep on dreaming, people!

Kram Ingrid

torsdag 2 februari 2012

Avancerad matte

Nu blir det mera skola.

Johan går här i 4:an. Hemma i Sverige skulle han gått i 3:an, men de flesta som går i 4:an här, är 9 år.

I matte är Johan placerad i en avancerad grupp. Jag tycker det är toppen att han får chansen att utveckla ett av sina starka ämnen, men HUR avancerat får avancerad matte bli? När jag såg läxan i måndags, blev jag nästan arg för jag tyckte det var så dumt att de ens skulle ägna sig åt så komplicerat tänkande. Tvivlar faktiskt på att våra tjejer skulle klara dessa uppgifter.

Eftersom jag aldrig hört talas om "bröder" och "kusiner" i matte var min förvirring total ett tag, ända till Johan med överraskande tydlighet berättade vad det är. Över huvud taget tycker jag det är fantastiskt att han förstår så mycket som han gör!

Nu blir det lite mattelektion här.

"Brothers" är bråk som har samma nämnare, alltså 2/5, 3/5, 4/5 t ex. Brothers kan man summera.

"Cousins" är bråk med samma "värde" alltså 1/2, 2/4, 5/10 t ex.

Ganska smart och kul uppdelning får jag erkänna.

Nu när ni fått en lektion kommer lite uppgifter att lösa från dagens läxa för Johan 9,5 ÅR!

1. Ryan and Jodi went to the movies. They spent 1/3 of their money on the tickets and 2/5 of their money on food.

After the movie, Ryan and Jodi had $8 left. How much money did they bring to the movie?

2. I am greater than 3 but less than 4. My brother and I both have 3 as the denominator of our fractional part. I am greater than my brother.

3. I am an improper fraction. As a mixed number, I have 2 as my whole number and 100 as my denominator. If you add the digits in my numerator, you get 3.

En ledtråd är att "improper fraction", betyder ett bråk där täljaren är större än nämnaren.
Jag säger som Kishti Tomita sa när hon satt i Idoljuryn "det är ORIMLIGT!!!!!". Alltså jag tycker att det är orimligt för barn att göra så svår matte :) .

Om svar önskas på matteuppgifterna så kan jag skriva dem i nästa inlägg.

Astrid, tack! Jag kan tänka mig att skolan i Dubai också är fin :) !! Visst är det så att respekt, tolerans och kvalité på undervisningen inte ska behöva kosta så mycket mer, utan är något alla förtjänar på sina skolor.

The not-yet-desperate housewife, vi har inte några tydliga framtidsplaner, men lovar att hålla dig informerad om/så fort något blir klart :) . Vi måste ses snart! Inser att nästa gång blir det som äkta hustru jag får uppleva dig. Går det bra med planerìngen?

Britt, har du hunnit se filmen? Fast du har rätt, du har ju sett skolan live och det smäller ännu högre :) . Ullis och jag pratar konst. Det finns ett nytt museum i Stockholm som hon tipsade om (återkommer med vad det hette, något med guldigt hus...) och hon undrar om du känner till Lars Lerin :) ?

Märtha, engelska lärare är väldigt annorlunda än svenska, framför allt är min uppfattning att de är VÄLDIGT mycket striktare. Vi har dock få engelska lärare på vår internationella skola. De rekryteras från hela världen från internationella skolor, så det är många amerikaner, kanadensare, australiensare och så språklärare från överallt förstås. Malins rektor är från Australien och det är hon som jag leder multikulturella gruppen med också. Att gå i skolan med "jämställda" elever från hela världen, har varit OTROLIGT berikande för HELA familjen.

Catharina, OJ nu skulle jag vilja skriva jättemycket tillbaka som svar på dina kommentarer... men får nog ta det i helgen då besöket åkt hem :) . Jag är också nyfiken på jobbkommentarerna!!! Det är alltid något med barnens skolor... Vi hörs mer snart! KRAM! Jag gillar PLAN B!

Nu har jag Ulrika här från Århus och idag ska vi till Windsor!

Kram Ingrid