Simon och Ekarna

I förrgår blev det verkligen BIO! Svärmor, Rikard och jag gav oss iväg för att se Simon och ekarna. Det var bara jag som hade läst boken och det var länge sedan, men jag hade den ändå ganska klart för mig. De andra såg den helt utan förutfattade förväntningar.

Rollistan var lovande, Helen Sjöholm som Simons mamma och Bill Skarsgård som Simon själv, m fl väldigt duktiga skådespelare.

Filmen var absolut bra och mycket sevärd! I början tyckte jag att den rusade iväg och att Simon och Isaks barndomshistoria drog på i väldig fart. Jag befarade att filmen skulle kapa många viktiga händelser från boken, men det blev faktiskt inte så. När scenen var satt med hur killarna binds samman, så var nästan allt från boken med och handlingen följde väl boken.

Miljöerna var superfina!! Simons pappa spelades jättebra. Över huvud taget tycker jag att Fredrikssons styrka är att göra sina personbeskrivningar så att det är tydligt att alla har såväl goda som dåliga sidor och det lyckades skådespelarna trovärdigt visa. Jag hade inte någon koll på rollistan innan vi gick dit och det tog mig en LÅNG stund innan jag kom på att det var HELEN Sjöholm, ni vet man sitter där och vet så VÄL, men poletten faller inte ner :) .

Rikard och Britt tyckte också mycket om filmen, så den är bra även om man inte läst boken och har man gjort det blir man inte besviken. Rekommenderas!

Astrid, jag vet att ni såg filmen samma kväll som vi på annat håll, vad tyckte ni? Efter tråkigheterna blev det verkligen en bra jul i alla fall och det var så kul att träffa er. Det ENDA jag irriterar mig på just nu är att jag inte fick en bild på Tor och mig vid BILEN (you know what I mean!).

Britt, TACK för härliga dagar hos er!! Dags att åka hem och börja blogga igen :) . Tomte är ett måste för mig varje julafton, för stora och små. Vi har träffat olika typer i år, ha ha.

Karin, det låter som om ni har haft en bra jul! Du har så rätt i att det gäller att njuta av nuet och jag tror du är väldigt bra på att både vara effektiv, att prioritera och att stanna upp för att njuta i stunden! Jag är sådär.... :) . Ert pepparkakshus var MAGNIFIKT! SÅ häftigt och kul att se!
Jag VET att det inte var många rader om mina toppendagar hos er! Varför tog jag inte fler bilder??!! Får tyvärr inte till något besök i jul och nästa gång vi kommer hem hoppas jag att vi har ett eget hus... tittade med släkten igår och insåg plötsligt att ett vi kollade på låg jättenära er!! :) Var stark, nu är det bara ett halvår kvar till din Julia kommer hem! Kram.

Kim, vi har verkligen jättemycket att glädjas åt!! Det är jag glad och tacksam över. Det var ju inte slut på tråkigheter, men nu hoppas jag att det är det. Roligt att höra att ni har haft en skön jul! Var ni hemma hos er allihop? Typiskt att du inte kunde se filmen, men du klarar dig utan den :) . Det roligaste var att den slutar med att Johan har varit "nice", men man kunde även välja "naughty" (hemska tanke, vem gör det??), och så gjorde Linnéa en film till sin kille och valde "naughty". Hon och Malin skrattade SÅ när de gjorde den filmen, men den kan man ju inte se här...
Mmmm vi gör det inte alltid lätt för oss och klämmer säkert in för mycket för det mesta... typiskt mig, men jag börjar tro att det ändå är så jag/vi trivs bäst, annars borde jag väl ändrat på det vid det här laget?

Märtha, nej att bli mormor slår nog att fira jul!! DET förstår jag verkligen, även om jag inte kommit dit själv ännu!! Dessutom är hon BEDÅRANDE söt! Tack för bilderna!!

Catharina, det var ju så kul med filmen till Johan eftersom vi haft tomtediskussionen. Gjorde du en  till Hugo eller Moa? Kantro att Moa blev glad för paketkalendern! Våra barn får var tredje dag, så det är "bara" åtta paket var. Inte så hysteriskt tycker jag. Vad blev det till slut i julklapp för Lars??

Anna F, tack ja det var mysigt på Ven och nu har vi haft det mysigt i jul!!

Boktokig, vad kul att du gillar att läsa om vår resor och utflykter. Lägg gärna Ven på minnet för framtiden. SÅ trevligt med barn!! Kram.

GOTT NYTT ÅR ALLIHOP!!
Kram Ingrid

GOD JUL!

Sa ar julen har. Alla klappar, julmat och pynt ar pa plats. Vi ar med slaktingar och hoppas att alla ni ocksa ar tillsammans med familjemedlemmar som star er nara. Min basta van Marias pappa somnade trakigt nog in igar efter en mycket kort tids sjukdom. Vara tankar gar till dem och vi tackar Bengt for all den varme, gladje och generositet som han stod for och som aven vi fatt ta del av genom aren. Vi har varit i kyrkan idag och tande tre ljus for Bengt, Daniel och Jan som gatt bort sista manaden.

Trots dessa trakiga handelser ar det mest gladjens budskap vi firar och gladjer oss at idag. Vi har sett min van Annas dotter Nora i kyrkans julspel idag. Jattemysigt! MEN allra roligast ar forstas att vi for ca en vecka sedan fick en liten ny familjemedlem i familjen. Min kusin Helen i Australien fick sitt forsta barn, en underbart fin liten MAJA. Valkommen till varlden! Vi forstar att dina foraldrar, mor- och farforaldrar, mostrar, farbroder och alla andra ar omattligt stolta och glada over dig!!!!

Doppet i grytan ar nastan klart och jag ska salla mig med de andra har. Tank att jag inte hann redovisa sommaren fardigt innan det blev jul. HUR gick det till? Hosten har varit full av fantastiska upplevelser. Kommer saklart att dela med mig av en del av dessa framover. Men nu tror jag vi andra har helt andra saker att agna oss at. Jag hoppas att tomten kommer med nagot valkommet till oss alla. Vara barn ar omattligt forvantansfulla pa vad jag ska tycka om deras julklapp...... ar saker pa att det ar nagot valdigt fint.

Ta hand om era fina familjer och njut av allt som hor julen till for just er!

Vi hors!

GOD JUL fran alla Franzar
gm Ingrid

Film från tomten

Oj Oj Oj, julafton närmar sig och Johan tror VERKLIGEN inte på tomten, vilket han talar om med jämna mellanrum.

J: "Mamma, tomten finns inte."

Jag: "Men han kommer ju varje år."

J: "Alltså mamma, ett år var han tjock och ett annat smal, det är bara någon granne som klär ut sig."

Jag (med glimten i ögat): "Jag vet inte vilken granne det skulle vara, till mig har alltid tomten kommit i alla fall."

Det är ju så kul att han argumenterar om det och blir så frustrerad över att jag låtsas att tomten finns, men på ett sätt så att han ändå förstår att jag förstår att han vet att tomten inte finns, men vägrar att säga det med ord.

När vi så fick se möjligheten att göra denna film (det är helt gratis), KUNDE vi inte låta bli. Den är fantastiskt bra och Johan kommenterade den inte med ETT ord då han fick den, ha ha.

Mest komiskt av allt är att tomten INTE kan säga JOHAN, utan det blir något som liknar HOAN. Klicka på länken nedan för att se vad tomten säger till Johan:

Johans film

Det är full fart här i julstugan. Hoppas att det går bra för er med era förberedelser också?!

Kram Ingrid

Skåne, Motala och Småland

Efter vår fina tur till Ven, var Rikard tvungen att åka till England och jobba igen. Merparten av hans semesterdagar gick åt i USA. Rikards föräldrar skulle åka på semester och därmed hade jag och barnen en vecka på egen hand i Sverige. Vi gladde oss åt att träffa flera olika vänner.

Söndag åkte Rikard till England medan jag och barnen begav oss till Åhus för att träffa kusinerna. Då vi kom dit var bara morbror Göran och kusin Gustav hemma, så vi tog en tur till hamnen där glassbåten ligger och köpte glass och njöt i solen.

Néa, Malin, Johan & kusin Gustav i Åhus hamn

Knappt hade vi fått i oss glassen så ringde mina föräldrar och sa att de anlänt. Vi körde tillbaka till kusinernas hus och strax därefter kom moster och tjejkusinerna också. Barnen lekte och vi firade min svåger som fyllt år. Med både kaniner och marsvin i huset, var tjejerna rätt upptagna. Killarna började spela landhockey och morfar var inte sen att hänga på.

Gustav fintar snabbt mellan morfars ben...

När kvällen kom stannade Linnéa kvar hos kusin Erica, medan mormor och morfar tog med sig Malin och Johan till Motala. De hade båda önskat att få åka dit själva, men det var ok att åka tillsammans utan föräldrar :) . Själv körde jag hem till svärföräldrarna igen och vi fick en kort stund att prata bara vi vuxna innan sängdags. Jättemysigt!

Måndag åkte svärföräldrarna på semester en vecka och jag begav mig till det hyrda förråd vi har för saker som inte tagits med till England. Vi hyr två förråd och de kostar MÅNGA tusenlappar per månad. Sura pengar. Jag röjde fram en del saker vi ville ha med till England, lite som skulle slängas och en del som skulle gås igenom. När detta var packat i bilen åkte jag till en gräsplätt längs med havet i Malmö. Där satte jag mig och gick igenom förrådspapper och annat. Riktigt skönt faktiskt att i lugn och ro få sortera gammalt "skräp". Fram mot kvällen åkte jag hem vill min vän Karin som jag gärna ville hinna träffa under lovet. Hon hade erbjudit mig att bo hos dem ett par dagar, så kunde vi umgås på kvällarna och var för sig göra annat på dagarna. Toppenlösning!

Hos Karin fick jag eget rum då deras äldsta dotter precis gett sig iväg på ett utbytesstudentår på andra sidan jordklotet. Själva hade de samma dag kommit hem från sin Frankrikeresa, så det var verkligen snällt att jag fick komma. Vi åt jättegod kyckling och pratade, pratade, pratade.  Nästa dag skulle Karin på kusinträff och jag hade ännu en dag med förrådsrensning. På kvällen fixade jag mat till de kom hem och så fick vi pratat lite till. Sanningen är att under de där dagarna dök det också upp ett jobb för mig, så förrådsrensningen gick inte FULLT så bra som tänkt. Jag la istället rätt mycket tid på att uppdatera CV och skriva presentationsbrev för mig själv. I slutänden gick det inte att få ihop med ett boende i utlandet, men det var verkligen kul att ha blivit kontaktad och få frågan.

Medan jag levde livet i Malmö njöt Linnéa med Erica. De är tighta vänner och kan verkligen dröna omkring utan att göra något särskilt, hur länge som helst.

I Motala var det fullt ös som vanligt. Jag tror uppdelningen blev helt naturlig. Malin la beslag på mormor och Johan på morfar. De spelade minigolf, åkte på Skänninge marknad (jag blev avundsjuk och nostalgisk), var ute med båten, spelade kort och massa annat.

Alla var väldigt nöjda på sitt håll, jag tror t o m Rikard tyckte det var riktigt lugnt och skönt i England :) .

Efter några dagar var nästa plan att barnen och jag skulle ta oss till mina föräldrars hus i Småland. Dit skulle också min kompis Anna och hennes tre barn ta sig. Vi tyckte vi hade tänkt ut resorna så bra! Annas killar skulle till morfar och Bodil i Skåne innan, så jag skulle hämta dem där och ta med dem till Småland och Anna som bor i Motala skulle ta med Malin och Johan därifrån. Genialiskt! Ända till Annas son Martin blev sjuk och fick akut opereras och så kunde han och Axel inte åka till Skåne. Anna kunde inte ta fem barn med sig i bilen. Alltså bokade vi tågbiljetter till Malin och Johan istället. Johan tyckte det var SÅ spännande att åka tåg själv med Malin, men hon var lite nervös. Hon har åkt  tåg själv innan med Linnéa och de skulle inte byta någonstans. Dagen innan de skulle åka med tåget var den dagen då en flicka som åkte tåg blev avslängd av en konduktör och en kvinna tog hand om flickan hela natten innan hon kom till rätta. Minns ni?? DETTA hörde Malin och sedan sov hon inte på hela natten. På morgonen ringde min mamma mig och talade om att barnen inte skulle ta tåget utan att de skulle köra dem till Småland istället. Malin var orolig och de hade redan bestämt sig. Malin sa förstås att det var ok att ta tåget, men mormor visste bättre. Johan blev sur på Malin för att han inte fick åka tåg. Vilken cirkus :) . Anna kom sedan på att Malin kunde ju tagit tåget med Axel, så hade det säkert gått utan problem, vilket hon hade rätt i. Vi tänkte nog inte riktigt smart där.

Till Småland kom dock alla till slut efter att jag sagt hej till Karin med familj och hämtat Linnéa hos Erica. Mormor och morfar var inte nere en timme ens. Därefter hade vi några sköna dagar i den småländska skogen. Fridfullt med barn som älskar att "hänga" tillsammans. Vi hade ordnat middag för varsin kväll och båda köpt mat till allt däremellan, vilket gjorde att vi hade mycket att äta och allt gick väldigt enkelt. Anna och jag har känt varandra länge och rest ihop vid flera tillfällen, så det brukar flyta på rätt bra.

Linnéa har fotoat Axel, Malin, Martin, Nora och Johan framför Smålandshuset.

Annas familj golfar också och förra året gick vi kurs tillsammans. Sedan dess har de spelat betydligt mer än oss och Axen har blivit helt FANTASTISKT duktig, det är som om han spelat i åratal. Nu när alla utom Nora var redo för riktiga banor, så skulle vi naturligtvis ta chansen. Malin hade dock ont i sina handleder sedan hon spelat med farmor och farfar och då drämt klubban i marken vid ett slag, så hon var inte så sugen på det. Dessutom hade vi Nora, som inte alltid vill vara caddie. Alltså bestämde vi att de tjejerna skulle stanna hemma medan vi andra gav oss iväg. Bra beslut, de hade jättemysigt tillsammans på tu man hand :) .

Med två äldre bröder, kanske det är kul med en
stor tjej som tycker om att göra sådana här
saker med dig...

Vi andra begav oss till Mohedas golfbana där de var SÅ trevliga. Eftersom vi var tvungna att ha en fadder med i varje grupp och de enda som var kvalificerade för det var Anna och Axel, så föll sig indelningen ganska naturlig, med en mamma i varje grupp och syskonen så splittrade som möjligt. Anna är bäst på att spela så hon tog de minsta, Martin och Johan. Jag gick med proffsen, Axel och Linnéa. Banan var väldigt enkel, mycket platt (vi var vana vid fjällen :) ) och lite vatten. Däremot en hel massa bunkrar. Axel spelade jättebra och det gjorde Linnéa också som fick ihop 13 poäng (behöver 18 för att komma upp på nästa nivå) och det här var hennes andra runda på riktig bana. Själv fick jag väl ihop typ 4 p... Inget stämde för mig. Johan tyckte det var så kul att gå med Martin och båda höll humöret uppe, även om Johan inte alls är så duktig än.

Anna är en hurtbulle och tidigt varje morgon hela sommarlovet gick hon LÅNGA, VÄLDIGT raska promenader. I Småland följde jag med henne. Vi stack innan alla barn vaknat och det var jätteskönt eftersom vi då även kunde prata utan att bli avbrutna.

Andra dagen var det några som absolut ville spela golf igen, medan andra var av totalt motsatt åsikt. Linnéa ville inte. Anna skulle inte eftersom Nora inte kunde vara på golfbanan och för mig gick det så dåligt dagen före att jag inte var ett dugg sugen på att ge mig på det igen, så vi körde killarna och Malin till golfbanan. Betalade greenfee och skickade iväg dem.

Vi andra fyra gav oss iväg till Huseby Bruk som ligger ett par mil söder om Växjö. Det är stort, fint och berömt. Trots att jag har varit 100-tals gånger i området sedan barnsben, så har jag faktiskt aldrig varit där, men det var väl värt ett besök. Vi hann bara se en bråkdel av allt som fanns att se och göra. Där fanns många gamla hus med hantverk, några sådana besökte vi, samt att vi fikade och kollade på loppis, men slottet och museibitarna missade vi. På caféet fanns dock en utställning om de som bott på slottet och den var väldigt intressant. På den här kartan kan ni få en känsla av hur mycket det fanns att se, även om det inte finns förklaringar på vad numren betyder. Väl värt ett besök!



Vi hade ju dock våra golfare att hämta, så vi kunde inte stanna hur länge som helst. Vi åkte till golfbanan och satte oss på nionde hålet och väntade på dem. Redan på avstånd syntes det att Johan inte var på gott humör. Det syntes tydligt på stegen och mycket riktigt spelade han inte på hålet. När de kom fick vi veta att det inte gått bra för Johan (inte alls konstigt vi KAN ju inte spela än, men han har så svårt att acceptera att minst varannat slag BLIR dåligt), så han hade inte spelat sista hålen. För Malin hade det gått sådär, men hon kan hantera det. För Axel och framför allt Martin hade det dock gått riktigt bra och de ville väldigt gärna spela även de sista nio hålen. Det ville inga av mina barn, men det behövde ju inte hindra killarna. Anna gick för att betala ytterligare greenfee, men de var så jysta att de sa att det inte behövdes. Vi var verkligen imponerade över Mohedas generösa och trevliga personal båda dagarna vi var där!

Vi andra åkte hem till stugan och slappade lite samt förberedde mat. När vi hämtade killarna var de överlyckliga, för att det gått så bra och någon av dem sänkte sitt handikapp! På kvällen åkte vi till den lilla småländska sjön och badade i coca cola-vattnet, som barnen säger för att det är så brunt jmf med Vättern och havet i Skåne.

Sedan var det lördag och våra tre dagar tillsammans redan över. Städning i huset och därefter färd hemåt mot Malmö där farmor och farfar tog emot oss igen :) .

Även om det bara var några få dagar, så var det ett toppenbeslut att åka till Småland och umgås där, ingen är hemma hos sig själv och stressas av allt det vanliga utan man kommer ifrån, dessutom är det ungefär halva vägen mellan Motala och Malmö, så det var lätt för alla att ta sig dit. Det blev bra!

Ingrid

Faster Anna 40 år

De av er som aspirerar till den kommande Kvitt eller Dubbelt tävlingen i ämnet "Franzar i utlandet", minns säkert att vi under Linnéas konfirmationshelg även uppmärksammade faster Anna (jag skriver så för att alla då ska veta att det är barnens faster dvs Rikards brors fru :) ), som skulle fylla 40 år och fira det när vi var i USA. För er som inte minns så fick hon då ett kuvert som innehöll information om att hon skulle få en överraskningsdag och när denna var. Inte mycket mer än så.

Denna dag inföll den 30 juli och föregicks av barn som bakade muffins och föräldrar som förberedde en picknick av alltför stora mått :) . Ca klockan åtta på morgonen hoppade vi fem in i den fullpackade bilen för att köra hem och ringa på dörren hos Anna med familj:

Glad jubilar förärades godishalsband

De hade spekulerat en hel del om vart vi skulle bege oss och därmed haft lite svårt med packningen, trots vissa små instruktioner, men när vi berättade att det var ön Ven som var målet, verkade de glada och sa att de inte hade tänkt på det, inte hade de heller varit där och cyklat med familjen förut, så det kändes lovande. Sommaren bjöd ju på osäkert väder och även denna dag hotade de med regn så in i sista minuten var vi i valet och kvalet om huruvida vi skulle köra eller ta till det sämre inomhusalternativ som vi hade som reserv. Tack och lov chansade vi och fick fint väder HELA dagen. I Malmö hade det varit lite skurar, men vi klarade oss.

Så fylldes ännu en bil upp och vi körde mot Landskrona.

Förväntansfull kusin Sofia redo för avfärd.

Rikard har fotograferat resten av gänget i Landskrona hamn.

Kusin Lina var helt betagen i mammas halsband :) .

Vår familj har cyklat på Ven en gång för många år sedan, men jag tror bara det är Linnéa som minns det, så det var en jättekul upplevelse för ALLA. Båtfärden gick bra och det var så spännande att gå ut och in, upp och ned, för att se ut över havet åt alla håll. Att sedan köra in i den vackra hamnen på Ven gör att i alla fall jag, genast önskar mig ett sommarhus på denna vackra ö. (Vid närmare eftertanke senare under dagen då jag trampar på, inser jag att det även finns en hel del nackdelar med denna tanke...)

Med vind i håret närmade vi oss Ven.

På Ven hyr turisterna cyklar och det finns till alla.

Det tog sin lilla tid att välja rätt cyklar till alla, vilka skulle cykla själva, vilken sorts släp är bäst för alla väskor. Hur ser man till att en son slipper en sadel med blommor på även om han i vanliga fall inte brukar bry sig? Hur noga är det med sadlar i rätt höjd? Vad gör två stora tjejer EXTRA glada på familjeutflykten? Vi var snabba till cykeluthyrningen när vi gått av båten, men vi var nog nästan sist därifrån :) . Det blev dock bra till slut.

Tjejerna tyckte det var jättekul att pröva på tandemcykling!
Inte lika lätt som det såg ut och krävde en del diskussioner
om hur lat man fick vara där bak...

Daniel med en MYCKET nöjd Sofia på släpet. HON ville inte cykla.

Vi cyklade motsols på ön och det är verkligen ingen stor ö. Du hinner LÄTT cykla runt den under en dag och då kan du dessutom ta ett par rejäla pauser. Utsikterna är fantastiska. Här och där är det lite backigt, men det går bra. Vårt första stopp var vid stranden i Norreborg. Där var det lite blåsigt och kyligt (inte ens våra barn var badsugna!), men vi var så glada att det inte regnade, så det bekymrade oss inte. Vi dukade upp den medhavda lunchen bestående av sallader, bröd, kallskuret kött och valfri dricka.

Glada och hungriga barn!

Muntra svägerskor!

Kusinmys 1

Kusinmys 2
Notera att det trots paraply (eller tack vare?) inte regnade, samt att några i bakgrunden inte drog sig för bad.

Kusinmys 3

Efter maten var det dags för de goda cupcakes som våra barn gjort till faster och så hade de lagt dekorationerna så att de bildade "Anna 40 år".

Med förstoringsglas kan man här se att Anna läser:
ANNA
40 år
!
Sofia ser skeptisk ut :) .

Fina Lina tyckte de var rackarns goda!

Så var det dags att svinga sig upp på hojarna igen och trampa på en bit till längs med dessa vackra cykelstigar:

Vi studerade och repeterade de olika sädesslagen. Det behövdes.
Vi försökte också förstå vad som var durumvete.
Ven är kända för att odla detta "pasta"-mjöl.

Snart var vi framme vi det mest populära stoppet på ön, Kyrkbacken. Då kom solen så vi bredde ut oss på stranden och tog en fika.

Johan grävdes ner i sanden.
Kanske ett utmärkt solskydd?

Det var VÄLDIGT kul att vara nedgrävd :) .
Ni ser väl "tårna"?

Söta Sofia med en snäckskatt!

Hembakta kanelbullar och har ni SETT vilka små minibullar som bakats ihop
till EN bulle! Detta hade INTE vi med oss, utan det var småkusinerna som fixat!
LIKA goda som de ser ut!

Anna och jag tog en liten promenad mellan "hoddorna" och ut på båtbryggan, innan vi packade ihop och tog fart för den största utmaningen på ön, den fysiska kyrkbacken. Den är väldigt brant nerifrån havet upp till den vackra plats där kyrkan ligger. Det är inte många som orkar cykla hela vägen.

Väl uppe vid St Ibbs kyrka belönas man med en otrolig utsikt! Där var bröllop och det är inte alls svårt att förstå att många vill gifta sig där.

Här sitter Johan på "kyrkogårdsmuren". Mellan gräset till höger i bild och
havet är stranden som vi satt på precis innan. Den syns inte, men finns där :) .

Upp på cyklarna igen för att cykla rakt över ön på mitten där alla små restauranger och butiker ligger. Där är SÅ fint! Ven är ju också känt för sin store man: Tycho Brahe - den store astrolog och astronom som levde på 1500-talet. På Ven uppförde han Uraniborg, ett slott och astronomiskt forskningslaboratorium! Ön har ett museum om honom och så kan man förstås besöka hans lilla observatorium.

Vi gick dock inte in på något museum. Det var för sent på dagen för det, men vi tittade på utsidan:

Franzar och cyklar framför Tycho Brahes observatorium.
Imponerande vad han lyckades göra för så länge sedan!

Därefter cyklade vi en tur på den sydvästra sidan av ön, det har vi aldrig gjort förut. Här ger vi oss iväg nedför "Kärleksstigen":

Är det inte vackert?
Svårt att inte känna kärlek till naturen och hela världen i den miljön...

Vår utflykt närmade sig sitt slut, men det gjorde inte matsäcken :) . Dessutom började några bli glassugna, så vi cyklade tillbaka in mot observatoriet där vi sett en bra öppen plats att rasta på, hyfsat nära cykeluthyrningen. Där dukade vi upp vindruvor, ost, kex, chips, dricka och några nyiköpta glassar:

Vi satt i godan ro, tills vi plötsligt insåg att vår båt snart skulle gå. Snabb hoppackning och så åkte vi nerförsbacke till cykelstället. Det gick smidigt att lämna tillbaka alla trampdon och därefter gick vi ned till hamnen. Alla var glada på båten hem och vi tyckte det hade varit en riktigt fin dag, speciellt nöjda var vi med vädret.

Att cykla en dag på Ven är VERKLIGEN att rekommendera. Passar alla och är ett kul sätt att umgås.

Väl tillbaka i Landskrona styrde vi bilarna mot farmor och farfar som väntade med middag på kvällen. Vilken service! Vi fick ännu en rolig kväll tillsammans med alla Franzar. Stackars Rikard försökte med dålig framgång beskriva vår dag på ön, men fick inte den uppmärksamhet han förtjänade.

Snygga, glada och trevliga Anna 40 år!

Karin, TACK för julkort som kom idag! Jättefina bilder och verkligen kul att läsa lite mer i detalj om hur Julia har det, dessutom med hennes egna ord!

Anna F, TACK nu känns ju gymnasievalet ännu lättare!! Ekonomi-ekonomi..??! Låter onekligen komplicerat! Lyckost er som fick fira Lucia med söta Luciatåg! Fina bilder från Ven va?! :)

Catharina, tyvärr blev själva luciadagen här ganska andefattig. För första gången någonsin firade vi inte alls. Rikard var bortrest. Det har han aldrig varit förut, utan vi brukar gå upp med barnen vartannat år och lussa för den som fått ligga kvar i sängen. Senaste åren har barnen fixat det själva. Igår hade vi Malins kompis Molly här och de hade sovmorgon till efter Linnéa och Johan hade åkt. Linnéa har provvecka och hade sin tuffaste dag igår med två stora prov, så hennes fokus på morgonen var inte Lucia. Vi får göra det bättre nästa år! Känns extra bra att de fick fira på skolan i alla fall!
Roligt att läsa om hur fint firande ni hade och komiskt att du fick ta över och börja jobba :) ! SÅ duktig och modig Hugo var som spelade! Kram.

Britt, GRATTIS till vinst! IGEN! Du är en riktig turfarmor nuförtiden! Ser fram emot att se huset när vi kommer hem! Börja inte tjuväta innan dess! Förstår att det var mysigt med luciafirandet! På fotot här är det Johan, Vendela (Ylvas dotter) och Linnéa.
VILKEN tjock bok! Ännu värre när den inte var bra! Trist. Nesser brukar ju annars hålla hög nivå. Jag ska gå med i en bokklubb nu, ska bli superkul! OM jag bara hinner läsa boken i tid....
Återkommer med svar på mailet!

Tillbaka till julkortsskrivandet!

Ingrid

Trevlig LUCIA

Lucia är något man verkligen saknar när man bor i utlandet! En så fin och stämningsfull högtid som ALLA barn är delaktiga i hemma i Sverige.

I år har vi dock firat Lucia på skolan :) !

Med denna bild önskar vi er en riktigt skön Lucia!

Lov på hemmaplan med Eva Rydberg

Efter resor till USA, fjällen och Motala då vi passerat farmor och farfar flera gånger när vi varit på väg någonstans, var det så dags att landa där i Malmö under lite mer sammanhängande tid. Det var underbart! Rikard arbetade, men han kunde göra det från kontoret i Lund, så han kunde vara med oss kvällstid i alla fall.

Märkligt nog har vi inte alls lika mycket foton från dagarna i Skåne. Vet inte om det beror på att vi är mer "hemma" och att man inte fotograferar lika mycket till vardags? Kanske för att det var mer shopping än sevärdheter? I fjällen tog jag nästan inga kort heller, men jag har fått kopior av de mina föräldrar tog... :)

Det var som alltid roligt att komma till sköna Skåne. Barnen hade så mycket att prata om och berätta. Precis godkända med de praktiska golfproven, var vi naturligtvis tvungna att ge oss ut på golfbanan med farmor och farfar. Vädret var inte med oss, det blåste och regnade och slagen satt verkligen inte som de skulle. Önskar att vi hade haft några bilder från den förfärliga rundan där bollarna gick åt alla håll. Efter ett tag delade vi upp oss så farmor gick med tjejerna och farfar gick med Johan och undertecknad. Då blev det i alla fall lite bättre tempo. De inbitna svärföräldrarna var nog inte särskilt imponerade av sina yngre släktingar, men de var uppmuntrande och är säkert fortsatt hoppfulla :) .

I torsdags kom min "personliga fiskman" hit och i framtiden blir han nog också min personlige golftränare! Jösses VAD han kan snacka!! (Och sälja.) Han var här i minst 45 min och berättade bl a att han är superduktig på golf. Ska börja spela på internationella seniortouren nästa år då han fyller 50. Han har förstås 0 i handikapp och ger lektioner till flera av sina fiskkunder! Jag sa att jag var väldigt intresserad (inte minst efter att han talade om att han på fem lektioner kunde få Malin att ha typ 5 i handikapp, ha ha (mycket snack, och JAG skulle kunna slå spikrakt MINST något engelskt mått som jag baras förstod var väldigt långt, efter en lektion). Frågade vad han tog betalt och han sa att han gjorde det gratis. Jag sa att vi absolut vill betala (Rikard stönade när jag berättade det, ha ha), men att vi inte kan betala hur mycket som helst. Han tänkte börja ge lektioner i vår HALL! Ja ja, ni anar inte vad vi får uppleva här. Vi får se var det landar efter jul... Vill i alla fall sända signalen till svärföräldrarna att även om vi inte liksom dem spelar även nu mitt i vintern, så har vi inte glömt att vi börjat spela golf.

Tillbaka till sommaren. För femte året i rad åkte vi till Fredriksdalsteatern i Helsingborg och såg Eva Rydbergs föreställning. Det har blivit en uppskattad familjetradition och de senaste åren har även farmor och farfar varit med. Det är SÅ kul! Utomhusteatern (eller friluftsteatern som det heter) är mycket mindre än den ser ut på TV. Barnen älskar det. I år hette föreställningen "Viva la Greta" och Magnus Härenstam var en av årets skådespelare. Oturligt nog blev han sjuk mitt i sommaren, så vi trodde inte hann skulle vara med, men jodå, han var på plats. Vi har upplevt alla väder när vi varit där och i år var det ingen höjdare. Vi hade skrapat ihop diverse regnkläder/regnskydd och det behövdes, men humöret är alltid på topp oavsett.

Det var en bra föreställning och till pausen hade farmor och farfar fixat en fikakorg:

Ja, ni ser ju själva vilket väder!
Men ändå glada miner.

Och vissa låter sig aldrig nedslås :) !
Johan sprang hela pausen...

Det var en superlyckad kväll som alltid! Man känner sig nära skådespelarna och Eva ÄR fantastiskt duktig. Vi kommer säkert igen nästa sommar.

När farmor och farfar skulle på födelsedagsuppvaktning en kväll hos släktingar, passade vi på att hälsa på familjen Wilhelmsson. Därhemma är det alltid ordning och reda, underbart god mat och tid till att verkligen sitta ned och prata. Det uppskattar vi verkligen och så var det även denna gång. Vi satt ute och det enda problemet med det var att vi fick några bett stora som hus, som vi sedan inte blev av med på flera dagar. Barnen hade jättekul ihop och skickade snacks i en korg från uteplatsen upp till rummet på övervåningen. Precis på i boken "Barnens dag i Bullerbyn". Jag fick också se alla inköp de gjort under sin Englandssemester, som de hade gjort tidigare under sommaren. Det är uppenbart att flickorna W är lika shoppingtokiga som sin mamma :) .

Sedan i Malmö träffade vi förstås småkusinerna några gånger också. Det passar vi alltid på att göra när vi är där, så mycket vi kan. Vi köpte nya tennisskor och kläder till såväl Johan som Linnéa. De skulle på tennisskola senare under lovet och till hösten skulle ju L till Spanien.

Icke att förglömma är heller att det i Malmö tog EN EVIGHET och jag menar verkligen timmar att få nya pass till tjejerna. Jösses, vad man skulle vilja in och styra upp hur de arbetar där. Visserligen var den tjej som till slut expedierade oss, väldigt snäll (och försökte hjälpa mig när hon insåg att jag var tvungen att åka in till Lund för att hämta Rikard så han som målsman också kunde skriva på passen), men ändå. De la mer tid på att prata med varandra än att hjälpa folk och det är inte ok. När jag hämtade ut passen var det en speciell kassa enbart för det och då trycktes ett nummer fram och det tog ca 30 sek att hämta och lämna ut de nya passen till vederbörande. Efter VARJE kund vände sig tjejen till två kollegor som stod bredvid och pratade lite, drack lite ur sina vattenflaskor och skrattade. DÄREFTER tryckte hon fram ett nytt nummer, 30 sek för utlämning av nya pass och sedan lite småprat igen. Hade jag varit chef där hade jag haft ett och annat att ta tag i kan jag säga. Kunderna går verkligen först och vi måste bli bättre på service!

Så var det förstås det uppskjutna firandet av faster Anna, 40 år, men det förtjänar ett eget inlägg...

Riktigt, riktigt skönt var det att vara på hemmaplan. Barnen njöt, vi fick tid att prata, vi åt gott, vi spelade hästsko och vi hade allmänt trevligt. TACK för finfina dagar farmor och farfar och TACK för att vi fick använda ert hus som hotell och lagerstation hela sommaren då vi for hit och dit!!

Tom, men åh vad kul med en hälsning från dig här! HUR har ni det? Vi tänker mycket på er och pratar om vad ni gör. Som tur är får vi lite uppdateringar från vännerna och nu har vi Molly här.
TACK för information om skolorna! Det är inte klokt vad det skiljer mellan Lund och Malmö, men jag antar att det inte ger en helt rättvis bild. Jag gissar att om samma barn gick i Malmö resp Lund skulle inte skillnaden i resultat för det barnet bli så avgrundsdjup som siffrorna ger sken av, utan jag förstår att det finns områden i Malmö med särskilda förhållanden som drar ner. Men visst, ändå!
Det lutar naturligtvis åt Lund, eller egentligen mer än så :) ! Det är absolut det mest sannolika alterntivet, det var bara när vi tittade på gymnasieskolor för L som vi såg några internationella program som bara fanns i Malmö, som vi i alla fall tyckte att vi borde veta om och ha med i det stora valet, som vi hamnade där. Jag har hört mycket annat som talar för Lund också, inte minst ekonomiska resurser. På husfronten ser det mer lovande ut än någonsin har jag förstått!! :) Och köper vi sedan bara en femte Volvo när vi flyttar till Sverige, så är vi hemma! Förstår inte varför det känns så svårt, borde konsulterat dig från början! Ha ha. KRAM till hela familjen och hoppas vi ses snart!

Maria, tack för hälsning! Tänker på hur ni har det!! Skickade sms i förrgår för att se om jag kunde ringa, men ni hade kanske redan lagt er, det var rätt sent. Kan jag ringa idag någongång? Det var lite svårt att prata på bussen :) .
Jag måste hålla med dig om att Nyköping verkar vara en helt fantastiskt trevlig stad, men trots det så nepp, det är inte ens med i utvärderingen. Vissa saker ska man låta stanna som trevligt semesternöje.
KANSKE kan Linnéa får Nobelpriset i någon kategori, men ett känns väldigt säkert, det BLIR inte i de naturvetenskapliga ämnena. Där får vi hoppas på de andra två :) . Helt riktigt känns Samhäll eller någon internationell variant mer närliggande. Jag var lite förvånad över att inte du var bjuden till Nobelfesten :) ! Trots våra goda ambitioner vet inte jag heller om den frusne pizzagubben i B-field fungerar som avskräckande exempel, ha ha. KRAMAR. Vi hörs!

Catharina, tro det eller ej, men snart kommer det bilder på er här :) . Du kanske skulle haft några av dem till din kalender, ha ha! Kanske blir de mindre fotoskygga när de kommer upp i tonåren, som mina...
Att byta julpynt mot julshopping var inte så illa ändå tycker jag! Båda måste ju göras! Jag vet inte heller vad jag ska köpa till R, håller med dig om att det är svårt... gillar inte SAKER som vi inte behöver. Kanske någon fin parfym (kan man ju inte få för många av) eller ett restaurangbesök med dig på något ställe där ni inte varit förut? Eller fina vinflaskor som du skriver på när de ska drickas?
Du behöver inte läsa mina urgamla inlägg! Det kommer nya :) .

Britt, så märkligt att du tänkte på det citatet just när jag skrev om det :) ! Jag tror inte bara det gäller oss, gissar att du ser precis detsamma på närmare håll...?! Alla ska vi barnfamiljer igenom det....
Bra att vi är överens om internatskolan :) ! Är du klar med julklapparna?

Märtha, jag gissade att du var den anonyma :) . Ja visst hoppas vi att du blir mormor om en vecka igen!! Det vore underbart roliga nyheter. Vi tänker på er och pratar om er här varje dag!

Kim, jag har inte hört att däckfirmorna inte gillar den där sprayen :) ! När jag var desperat och utan starka karlahänder till hjälp, var den där sprayen en VÄLSIGNELSE! Min lycka var fullkomlig när jag körde runt på parkeringen och däcket verkligen blåstes upp och gick att köra  på igen. Fast jag gillar ändå att det finns ett riktigt reservdäck i bilarna!
Jag förstår att du får jättebra och SUND motion med alla dina långa hundpromenader! Dessutom verkar du få inspiration till nya böcker när du går... Fast det låter väldigt ambitiöst att dela upp hundarna så att du tar flera promenader :) . Gick det bra på Jägersro med signeringen igår. Jag funderade på om några jag känner var där och träffade dig, men det får jag väl aldrig veta. Spännande tanke i alla fall.

Och med tanke på det jag skrev ovan om att ni inte kan ana vad vi får uppleva här. Johan har precis fått en kalasinbjudan där barnen ska lämnas hemma hos killen som fyller år för att sedan åka vidare in till London i limousine. Helt seriöst!! Tänker inte ens berätta om fortsättningen... T o m Linnéa undrade vad killen skulle bjuda på när han fyller typ 16? En flygtur med vännerna till Paris? Ändå är jag såklart GLAD för Johans skull som får uppleva något sådant OCH avundsjuk. JAG är 40+ och har aldrig åkt limo (eller Rolls Royce, Tor), så lite knäppt är det.
Kram allihop!
Ingrid

"Arbete för resten av ert liv" & "Medelålders"

När vi fick Johan (yngsta barnet) sa min pappa:

"Nu har ni skaffat er arbete för resten av ert liv."

Han visste vad han pratade om (även om jag tycker vi var världens snällaste som barn... ;) ).

Känner just nu att 24/7 gör jag saker som har anknytning till något av barnen. Det är ett understatement att säga att "de håller mig sysselsatt", för de gör betydligt mer än så! UNDRAR vad jag skulle gjort om jag inte haft dem.... usch vad mycket roligt jag skulle missat då!!!

Rikards mamma Britt är en mästare på att komma ihåg sådana här roliga, bra uttalanden. Denna ovan gillar hon verkligen och kan skrattande påminna oss om med jämna mellanrum. Jag är så glad att hon lagt dem på minnet, annars skulle de fallit i glömska. Britt har ett antal till som hon påminner oss om med jämna mellanrum, t ex att min pappa (det är väldigt vad han snackar...!) sagt att vi är medelålders (och det är RÄTT länge sedan han fällde det uttalandet). Får väl hålla med honom, det är bara att acceptera faktum.

Tror det här jag skriver nedan verkligen skriver i STEN att jag är medelålders...

Alla efterlyser önskelistor till jul i dessa tider och efter att ha pushat på barnen kan jag nästan inte komma på något jag önskar mig till mig själv. För någon vecka sedan insåg jag dock att vi börjar på brist på plastsmörknivar som man kan köra i maskin, enkla billiga från IKEA, men betydligt tåligare än sådana där väldoftande i eneträ.

Nåväl, alltså skrev jag för en kort tid sedan på facebook ungefär så här:

"Inser hur små krav jag har när det enda jag kunde komma på att sätta upp på önskelistan till jul var plastsmörknivar från IKEA som går att köra i diskmaskinen..."

Till svar fick jag från en av mina gamla LC-vänner:

"Det är ett av de högsta vuxenpoäng som uppnåtts, någonsin. Slår "snälla barn" med hästlängder."

Tror det kan likställas med att mer medelålders kan man inte heller bli, ha ha!

TACK för alla intressanta kommentarer om gymnasieskolan!

Tor, tack snälla snälla du för att du talade om att jag är helt UNIK i klantklassen som lyckades få två punkteringar samtidigt, MEN har du funderat på hur man kör upp på en refug med bara ETT hjul?? Jag körde liksom rakt fram. :) . ANNARS var det väldigt kul med kommentar, det blir jag jätteglad för, ha ha. TACK för hälsning via Molly. Det är underbart att ha henne här!
Ska genast berätta för barnen att 4 Volvo INTE är mycket, VISSA har haft 21 :) . Bra förtydligande med Rollsen! Eftersom jag aldrig har suttit i en Rolls, så har jag dålig koll, gick bara på det en viss fru skrev om att den drar väldigt mycket bensin... Varför har den ingen skatt..? Är det efter en viss ålder?
Jag tror faktiskt att det är riktigt kul att läsa här ibland, men jag vet också att jag är långrandig som ett ösregn vissa dagar. De som står ut med det är värda många guldstjärnor!

Anonym, hej du okända, kul att gissa vem det är..., håller med om att det viktigaste är att gymnasieutbildningen ger högskolebehörighet och det gör de sex jag tittat på, men jag undrar om det inte fortfarande är så att vissa universitetsutbildningar kräver vissa gymnasieprogram? Bra att du nämner det här med att de inte vet vad de vill, för L tror att alla utom hon vet vad de vill jobba med när de blir stora och jag hävdar att det vet de inte alls samt att 75% av de som vet inte kommer att jobba med det de vill :) .

Anna M, TACK för all hjälp och input rörande gymnasium! Har inte fått svar från syster än, men det kommer säkert. Tar särskilt till mig det du skriver om stora skolor! Tolkar det som om hon kan välja mer än tre linjer och hoppas att hon kommer in på någon. Undrar verkligen hur svårt det är att komma in där man vill??!!

Britt, jag håller helt med om att L själv måste välja, men något inflytande måste vi ha. Hennes förstahandsval är en internatskola utanför Malmö/Lund-regionen och jag vet inte om vi vill stötta det...
Molly är här nu. Malin och vi är jätteglada! Hon drabbades av stormen på så sätt att de inte visste om bron skulle stänga igår morse, alltså åkte de över till DK och övernattade där. Här är det nu vindstilla och fint igen. Solen skiner idag på en frostig bil. Igår var det dock sol och 8 grader.
Det skulle vara SUPERKUL att komma på kusinernas luciatåg nästa år. HOPPAS att vi kan få till det!
Bra att ni mumsar på chokladen :) .

Kim, ja det här med gymnasieval är svårt och viktigt. Inte BARA för själva utbildningens skull tänker jag utan också för att man socialt ska trivas och många gångar träffar några av sina livslånga vänner. Min bästa väns syster är rektor på en gymnasieskola i Lund, så jag ska försöka få kontakt med henne.
Jag känner mig väldigt hjälplös när jag får punktering, fast att jag faktiskt har bytt däck själv och vet att jag borde klara av det! Men det är låsbultar på hjulen och så ska man skruva hårt och tungt och skitigt är det :) .  I Danmark löste jag det med en sådan där spray man sprutar in i däcket och det var en HELT FANTASTISK uppfinning! Lagade däcket så jag klarade mig två dagar till R kom och räddade mig :) .
Jag har också ratat golfen länge just p g a den tid den kräver. Tänkte att OM jag ska lära mig så är det nu när jag inte jobbar, annars kommer det ALDRIG hända. Vet inte om det blir något för oss, men tycker det är värt ett försök, för de fina sidorna med sporten. Jättekul "sport" att göra med gamla/unga, skickliga/mindre skickliga, samt mycket natur på köpet. Också en fantastisk sport att kunna göra långt upp i åldrarna. Du kommer ju ut med dina hundar hela tiden, men jag ger mig inte ut på en vanlig promenad bara sådär. Gillar det sociala med golfen också :) .
Vilken underbar idé att trycka blogginläggen i en bok!! Kanske ska fundera på det när vi flyttar hem och välja ut en hög av de mest intressanta och ge barnen. Tack för tipset!

Astrid, utbudet på gymnasiet blir verkligen bara större och större. Jag har också hört från flera håll att Lunds skolor är bra, så kanske ska vi helt släppa Malmö och fokusera där. Det begränsar verkligen utbudet en hel del till en mer överskådlig valfrihet. Jag tror att det där med att låta barnen själva välja verkar komma som ett viktigt råd från allt fler håll. Tar till mig det. Gissar att många föräldrar försökt styra in sina barn i en riktning och så blir det inte bra i slutänden.

Maria, tack för att du ringde igår! Tänker på er!! KRAMAR.

Fullt liv i huset! Det är lördag och jag måste rycka ut hör jag.

Kram och trevlig helg till er alla!
Ingrid

Sommarsemester i Motala

Jag måste bli färdig med sommarlovet innan jullovet börjar... Ni vet att jag inte förväntar mig att ni läser allt det här gamla!

Sommarlov i Motala, det blev faktiskt några riktigt fina, sköna och lugna dagar. I min familj är det nu sällan lugnt (vilket jag kan sakna någon gång ibland), men jämfört med hur det brukar vara, så klassar jag detta som avkoppling med upplevelser.

Det blev väldigt mycket badande och båtturer. Våra barn kan ta morgondopp, middagbad och nattbad, allt är lika uppskattat :) . Vi har underbara, fantastiska strandbilder, men jag ska låta bli att lägga ut dem här. Lite bilder i anslutning till det kommer dock. Mestadels hade vi faktiskt sol, men visst fick vi vår beskärda del av regn och kyla också.

Här ser ni att lite regn inte stoppar våra barn från att gå och bada:

Tjejerna efter bad i Pariserviken:

Så här sitter Johan och morfar gärna när Rikard styr båten:

Fast ännu bättre är att få ro med morfar med i den uppblåsbara:

Efter ett bad är det skönt att få krypa in i varma kläder:

Linnéa

För att inte tala om att få sätta tänderna i en så här god salladslunch:

Våra barn ÄLSKAR att fotografera nuförtiden och favoritmotivet är dem själva :) . Kamerorna är FULLA av sådana bilder där de poserar i mer eller mindre seriösa uppställningar. Här är tjejerna på väg till badet och passar på att föreviga sig...

Nåväl, vi gjorde lite annat också under våra fyra dagar i Motala. På söndagen gick vi tipsrunda. Det var värsta positivaste nostalgitrippen för mig. Inget har förändrats på 30 år!! SÅ kul!

Då jag växte upp som barn var det tipsrunda runt "udden", som vi sa (för att man de facto följer en promenad längs med en udde). Det är bingo och det är tipsfrågor. Som barn gick jag ibland med familjen, men ibland stack jag bara dit med någon kompis. Då gjorde vi alltid bingo-brickorna. Tipspromenaden har jag alltid uppfattat som något för de vuxna. Idag är inte bingo något som står högt i kurs hos mig överhuvudtaget, få saker verkar så tråkigt som en bingohall, enligt mig.

Nåväl, vi gick över ängen....

Vad kokar de ihop för fuffens här då...

Därefter inhandlades bingolotter och tipskuponger enligt var och ens önskemål. Sedan var det bara att sätta igång:

Barnen tyckte det var så kul att de sprang i förväg mest hela tiden...
Kul att L nu verkligen kan hjälpa till med svaren på tipsrundan.

Roligast är att det nästan alltid är någon som vinner på bingolapparna. R och jag hade inga, men både Malin och Johan vann (så otroligt typiskt, L gillar inte spel och liknande och naturligtvis vinner hon inte). Dessutom tror jag att båda mina föräldrar vann på någon rad var.

Malin och Johan superglada över sina bingovinster.
ICA checkarna som de fick löste mormor in mot pengar :) .

Linnéa hittade ett träd att klättra in i.

Tipsrundan får man inte svar på om man har vunnit direkt, så jag gissar att vi inte vann något för jag hörde aldrig något senare. Detta var i alla fall en riktig höjdpunkt. Så enkelt och så trevligt! Inser nu när jag tänker på det att kanske var det här mitt "intresse" för frågesport, pubquiz och födelsedagstipsrundor började...

Med mormor och morfar åkte vi också in en dag till Linköping för att besöka Flygvapenmuseumet. Det visade sig vara ett otroligt fint och jätteintressant museum med flera avdelningar och något för alla intressen (faktiskt!).

Vi borde ha tittat på översiktsplanen för museumet INNAN vi gick in, för i slutänden visade det sig att vi la lite för mycket tid i flygplanshallen och missade massa andra intressanta saker. Flygplanshallen innehöll massor av flygplan av alla sorter. Vi hade tur och kom i snack med en i personalen som hade arbetat på Saab och det hade hans pappa också. Han kunde berätta de mest otroliga historier om hur de parkerat flygplan på isen och nästa dag när de kom ut hade den smält och planet låg på sjöns botten. Han berättade också att det inte fanns någon tanke på att spara planen, utan när de var uttjänta skulle de gå till skrot helt enkelt. Det är egentligen pga olydiga befäl som sparade och gömde undan planen, som de finns kvar att se idag.

Frågesport: Vilket flygplan är det här?
PS Jag är lättlurad ;) .

Fråga 2 Vad är det här?
Svårare nivå!

Fråga 3 Denna ska alla kunna!
Så nu har ni tre frågor att grubbla lite på under helgen...

I ett plan kunde man gå in och våra tjejer spexade därinne...

Som ni ser är de rädda för ett anfall.
På nästa bild i rullen vi tagit, "sover" tjejerna. Tokiga ungar!

Det fanns en utställning om katapult-stolar! Väldigt intressant att se hur de utvecklats! Dessutom en film med intervjuer av folk som har skjutit ut sig. Superspännande och man satt på sköna höga stolar i en liten biograf.

En annan utställning heter "Kalla kriget". Den var uppbyggd per årtionde och för varje sådant hade de inrett ett hem som var helt tidstypiskt. Så mycket nostalgi!! Här hade vi ALLDELES för lite tid.

Det fanns också en interaktiv avdelning där barnen hade jättekul med experiment, simulatorer och annat.

Malin känner på vinddraget när en jetmotor drar igång

Vi avslutade i den avdelning jag önskar att vi hade börjat i: DC3:an. Sedan 2009 finns den bärgade DC3:an på detta museum:

Här ligger resterna efter DC3:an efter 50 år på Östersjöns botten

Här fanns en stor utställning med berättelser om vad som hände innan planet sköts ned, vilka besättningsmännen (de lyckades identifiera fyra av åtta vid bärgningen) var, hur bärgningen gick till mm mm. SÅ intressant!

Ja, det var väldigt intressant på flygvapenmuseumet och vi kan varmt rekommendera det för alla!

Eftersom vi träffar våra familjer så sällan nuförtiden är det alltid några födelsedagar som ska firas när vi ses. Malin var avklarad i fjällen, men när Rikard anlänt var det hans födelsedag som skulle tas ut i förskott och eftersom veckan redan gått i golfens tecken, passade det väl bra att han fick lite nya golfkläder av mina föräldrar. Bra köp som passade perfekt. Tycker R ser väldigt nöjd ut:

Därefter serverades en sådan här:

Denna mycket lättgjorda, men goda tårta har vi ätit på alla födelsedagar i min familj så länge jag kan minnas. Själva är vi inte så konsekventa, utan vi har lite olika tårtor, men jag har uppenbart serverat den så många gånger att Rikards bror döpt den till Yngvessontårta efter min familj, ha ha.

Besök hos mina föräldrar på sommarlovet brukar ofelbart innebära många goda kötträtter, för då ska det hittas ett nytt recept lämpligt att servera på deras traditionella kräftskiva (det är huvudrätten efter kräftorna som ska varieras). Så ock i år, vi prövade flera goda saker och här är det en fläskfilérätt som fick väl godkänt, men ändå inte var tillräckligt bra i slutänden:

Det som också är härligt med att komma hem till våra föräldrar på sommaren är att det finns så mycket ÄTBART där. Att få gräva upp sin egen potatis är jättekul!

Johan var supernöjd med sin skörd :) !

En dag ringde min syster och sa att det var ett dåligt svartvinbärsår och hon behövde för att kunna göra marmelad. Hon erbjöd våra barn en liten peng för att plocka hos mormor och morfar, vilket Malin och Johan såg som ett perfekt sätt att tjäna lite extra sommarpengar. Bra jobbat barnen! (Det ligger i familjen att vara "tvungen" att plocka vinbär på sommarlovet.)


Tjejernas fotodille fortsatte. De kan ta miljoner bilder på sig själva och varandra. Hopplöst många foton blir det sedan att bläddra bland... En del blir dock väldigt bra :) .

Som Malin på båtbryggan.

Eller Malin "manbliraldrigförgammalförattgunga".

Lillebror springer på ängen funkar också som motiv :) .

Ja, jag tror att detta är en rätt bra sammanfattning av våra semesterdagar med mormor och morfar. Fint att tänka tillbaka på så här i vintertid faktiskt :) .

Ingrid