Alfred med familj på besök

Helgen innan Linnéas konfirmation, hade vi planerat in gäster. Vi får oftare besök av tjejernas vänner än av Johans kompisar. Kanske beror det på att de äldre lättare kan resa själva och ta egna initiativ till att ge sig iväg. Kanske beror det på att de lättare kan hålla kontakt eller att de har en djupare relation eftersom de har känt varandra längre. Förmodligen en kombination av alltsammans. Johan har dock trots sin unga ålder då vi flyttade från Sverige, haft ett stort och levande hjärta för sina vänner hemma i Sverige. I Dalby är det mest Alfred, Alexander och Tobias han pratar om nuförtiden, men det finns några till som han nämner överraskande ofta då vi pratar om "hemma".

Första dagen i juni inleddes alltså (förutom frukost på skolan och PTSA styrelsemöte) med ett efterlängtat besök av en av Johans kompisar, nämligen Alfred och eftersom vi tycker hela Alfreds familj är supertrevlig, var vi jätteglada att de kom allihop! 

Malin flyttade in till oss så att Alfreds storebror Johan kunde bo i hennes rum (i Alfreds familj kallas vår son för Johan F), vår Johan fick för ovanlighetens skull behålla sitt rum eftersom det var hans kompis som var här, så där bodde Johan, Alfred och lillebror Edvin.

Familjen Hellmark hade hyrbil och lyckades själva ta sig från flygplatsen till oss, men det var sent på kvällen så vissa barn hade redan knoppat in. Efter scones samt nattning av de sista barnen, satt vi uppe länge och pratade samt planerade de kommande dagarna. De är kvällsmänniskor precis som vi.

Här är Edvin och mamma Karin

På torsdagen och fredagen åkte våra vänner på egna utflykter, de var i Oxford (Alfred är STOR Harry Potter fan just nu) och London (framför allt storebror Johan ville se British Museum).
Tjejerna hade vårkonsert med Rikard som närvarande åskådare. Linnéa spelade i skolorkestern och Malin sjöng i kören.

Amanda & Linnéa i väntan på konserten.

Fredag förmiddag hade Kate och jag ett möte med "head of school". Jag skriver det på engelska för jag har inte något bra svenskt ord. Hon är inte rektor, för det har vi redan tre stycken, en för Lower school, en för Middle school och en för High school och skolchef känns som något helt annat för mig. Nåväl, det var ett mycket bra möte där vi fick en första direkt indikation på vad hon har för förväntningar på den multikulturella gruppen. Det som är tydligt, som vi inte vetat tidigare, är att just internationalism kommer att bli ett ännu mer fokuserat område på skolan de kommande åren och därför ser de vårt arbete som både viktigare, större och mer prioriterat. Detta satte lite griller i huvudet på oss och under sommaren har vi funderat på vem som egentligen bestämmer över oss och vårt ansvarsområde. Är det skolledningen eller ordförande i föräldrarstyrelsen som vi rapporterar till? Kan vi säga nej till det vi inte har lust/ork/tid till eller har vi vissa saker vi inte kan komma undan? Efter sommarlovet har detta klarnat en del då vi haft ytterligare möten...

På lördagen var killarna glada att det inte var skola, så att de kunde vara riktigt mycket med varandra. På förmiddagen begav sig våra gäster tillsammans med Rikard och Johan till Beaconskot, den "Model Village", som vi har i byn. Jag har skrivit om den förut och berättade säkert att det är världens äldsta modellby. Den byggdes på 20-talet och drivs sedan 1978 av en kyrka i England. Mycket av intäkterna går därför till charity. Rikard hade aldrig varit där förut och jag tror alla uppskattade besöket.


På väg in till Beakonscot

 

Vy över modellbyn



Några av alla små, fina detaljer kring husen

Där finns också ett litet tåg, som vi inte prövat förut, men nu tog de chansen:

Pappa Thomas, Edvin, Alfred och Johan

Efter denna utflykt var det full fart för oss allihop upp till skolan. Där var något som kallas Family Fun Day och att beskriva det blir inte lätt då det var en mix av det mesta, men jag tror alla hade väldigt kul. Våra vänner fick både se skolan och roa sig. Där fanns hoppborgar, klätterväggar, loppis (populärt bland föräldrar som skulle flytta vidare), korgar man kunde lägga bud på (SÅ fina med skänkta saker, såsom tea party grejer, Burberry saker, strandgrejer, böcker, leksaker osv osv) samt försäljning av diverse saker. Själv satt jag en timme och sålde biljetter, som behövdes till vissa saker. All personal på skolan fick ett antal fribiljetter, trevligt! Alla pengar som drogs in gick förstås till något behjärtansvärt, jag har tyvärr redan glömt till vad.

Killarna spelar megaschack, alla tre gillar det!

Äldre elever målade de yngre.



Visst var de duktiga!



Alfred prövade klätterväggen.

På söndagen var det meningen att vi skulle åkt till London, men barnen ville bara vara hemma och leka, så jag vet att det var ungefär det vi gjorde, men kan inte tänka mig att vi inte gjorde nånting annat.... minns inte vad det var i alla fall :) . Kanske fortsatte vi bara att äta, prata och ta en promenad. Måndag morgon var det slut på det roliga, barnen skulle till skolan och gästerna åkte hem :( . Det var nationaldag och nya saker väntade...

TACK för att ni kom familjen H!!

Ingrid