MCT, Skolförening, Open house & Tjejlunch

När jag tittar tillbaka i almanackan för hösten konstaterar jag att det nästan varit någon inbokning varenda dag. Det är STOR skillnad mot hur det var i Danmark. Där hade vi nästan aldrig några möten på skolan och framför allt inte på skoltid. Det var coffee morning en gång i månaden och sedan träffades vi förstås de som ville då och då däremellan. Självklart var jag engagerad i diverse saker där också, men jag hade en hel del dagar då jag inte hade något inbokat, då det gick lätt att ordna gästförberedelser, blogg, shopping, utrensning i garaget, LC-saker osv. Vi var en mindre föräldrargrupp och det fanns inte så mycket sidoaktiviteter att engagera sig i. Sevärdheterna var färre än i London med omnejd. Det är helt klart annorlunda här. Däremot slutade barnen mycket tidigare i skolan i Århus. De skulle hämtas mellan 13-15. Här kommer de inte hem förrän 15.30.

Naturligtvis är det inte som på jobbet, då jag ofta hade möten 6-8 timmar per dag, men å andra sidan så var det massor av saker som jag gör nu som jag inte gjorde då. Det är alltså lätt för mig att se varför många saker jag trodde att jag skulle göra här, inte har blivit gjorda.

Andra veckan i september var alltså också en vecka full med spännande och roliga händelser. På tisdagen den 13:e hade vi vårt första möte med vår Multikulturella grupp (MCT=MultiCultural Team). Kate och jag hade massor av förberedelser inför det, men när vi väl var igång blev det väldigt lyckat. Det kom ca 20 pers (stor förbättring mot förra årets genomsnitt på 5) och alla var entusiastiska och motiverade. Kate hade bakat scones och jag hade kommit med den finfina idén att vi ska försöka göra något som är lite utanför den viktiga agendan, som gör att varje möte blir lite roligare och får våra landsrepresentanter att gå från mötet med ett leende.

Så efter att ha gått igenom teamets uppdrag, presentationer av alla representanter, vilka planerade aktiviteter som redan var fastlagda samt låtit alla delas in i grupper för att brainstorma om nya idéer, så hade vi förberett en rolig multikulturell frågesport. Här kommer några frågor från den:

• Var kastar barnen i Grekland sina mjölktänder för att det ska ge tur?
• Vad gömmer de japanska barnen när det åskar för att inte djävulen ska komma och ta den/det?
• Vad har du gjort i Ryssland om du ber någon att stampa på din fot tre gånger?
• Om du står och pratar med någon på Fiji, vilket är det bästa sättet att visa respekt för den du pratar med?

Sådär ja, skriv era svar i en kommentar så får ni facit i ett senare inlägg.

Frågesporten blev verkligen en trevlig avslutning på vårt första möte och vi var väldigt nöjda när det var över.

På onsdagen hade vi möte i Svenska skolföreningen. Jag saknade verkligen (saknar fortfarande) Sanna som flyttade hem med sina barn under sommarlovet (pappan skulle vara kvar under hösten), men som tur var hade tidigare under året några nya svenskar flyttat till den andra ACS-skolan som vi har skolföreningen med, och vid skolstarten ännu en familj. Alla dessa föräldrar som jag träffar på mötena är supertrevliga. Pernilla tog generöst över efter Sanna som den som oftast öppnar sitt hem för oss på mötena. Sanningen är att jag tror att Eghamgänget tycker det är rätt skönt att inte behöva köra så långt och de är fler, så det är en rätt bra lösning. Från vårt håll och vår skola är det bara Ylva och jag. Dessutom bor de i större hus, men framför allt har de större trädgårdar, så när vi träffas med familjerna är det så mycket bättre förutsättningar att göra saker för barnen ute.

Nåväl, den nyaste familjen hade flyttat hit för att pappan skulle öppna en filial av familjens redan framgångsrika svenska företag. Expandering utomlands alltså. Spännande. Båda föräldrarna var med på detta första möte och jag fick ett jättepositivt intryck av dem. Engagerade och intresserade.

Vårt största diskussionsämne på dessa möten är faktiskt svenskläraren på den andra skolan. De är inte alls nöjda med henne, då hon inte är pedagogisk överhuvudtaget. Hon kan säkert sin sak och fungerar bra med motiverade elever, men lektionerna ligger efter en redan lång dag och det krävs rätt person för att hantera det. Vår urtrevliga svensklärare, som själv har två tjejer och en kille i ungefär samma ålder som våra barn, tar alltid med fika till barnen (helt på eget initiativ) och det är så smart. Hon vet vad som krävs och gör undervisningen lättsam och kul. Ibland brukar jag skicka med fika till dem eftersom det egentligen inte är hennes jobb att göra det och våra barn är den största delen av gruppen.... i år faktiskt rätt ofta HELA gruppen :) . Vendela som gick med dem förra året är nu för gammal för att få hemspråk och Nyasha har ofta sport den tiden och kommer bara ibland. Lyxigt att skolan tillhandahåller en svensklärare för bara våra barn. Det måste vara minst tre elever och det har vi lyckats prestera alldeles själva :) .

På Svenska skolföreningsmötet planerade vi också vilka svenska traditioner vi ville uppmärksamma under året och på något sätt fira tillsammans. Det är ett trevligt initiativ, men alltför ofta är det svårt att få in i schemat bland alla andra saker som händer på helger och efter skolan i veckorna är det oftast för sent.

På kvällen var det öppet hus på Middle School. Rikard skulle med Malin till första sångträningen och även de andra barnen behövde skjutsas, så jag åkte till skolan med danska Heidi. Trevligt, då fick vi en pratstund i bilen samtidigt. Precis som förra året fick jag Malins schema och skulle följa det med ungefär 10 istället för 80 min per ämne. Det är ett toppensätt att lära känna de nya lärarna och hitta runt. Dessutom har de åtta ämnen på två dagar, så vi skulle klämma in två dagar i vårt schema, för att hinna träffa alla lärare och se alla klassrum. Jag fick ett positivt intryck av alla nya lärare. Dramaläraren verkade kul, engelskaläraren gullig, spanskläraren ambitiös, science-läraren inte like entusiastisk som den förra men bra, matteläraren SUPER. Övriga tre lärare hade hon kvar sedan förra året och de är bra. Nåja, i idrott är det inte bra, men det är en HELT annan historia. Största förbättringen i år är spanskläraren, från att ha haft en ostrukturerad, glad men opedagogisk lärare förra året har hon i år en liten chic, superstrikt ung tjej. Malin har lärt sig SÅ mycket mer i år och jag tycker synd om dem som har kvar förra årets lärare.

På torsdagen hade danska Anne Mette bjudit in ett skandinaviskt gäng på kaffe. Det var Ylva, Heidi, Annick, Nina och jag. Nu vet jag inte hur de gör på Fyn där Anne Mette kommer ifrån , men i Århus fick jag i alla fall inte "kaffe" på det viset. Anne Mette dukade fram mer och mer ju längre vi satt där. Det var faktiskt lite svårt att förstå, så vi åt nog alla lite för mycket av det första brödet hon satte fram. Det stod där jättelänge och  A M var så lugn, men efter hand så satte hon alltså fram en helt ny omgång mat med något helt annat. Spännande ingredienser och goda blandningar. Efter ett tag började jag fundera på om det skulle komma mer eller om jag skulle våga fylla det sista lilla hålet i magen som fanns kvar :) .

Det var en väldigt trevlig lunch. Vi pratade om SÅ många saker, ganska djupa samtal blev det emellanåt, om sådant som inte alltid går som på räls. Det kan vara rätt besvärligt att flytta mellan länder, att vara familjer med föräldrar från olika länder (av oss sju som satt där är fyra gifta med en man från ett annat land än deras eget!) eller att försöka rota sig på en plats igen efter att ha vant sig vid att flytta runt. För Heidi som var den enda som var ny för året, var det kul att få chansen att lära känna lite svenskar och danskar i nya landet (vi räknar alltid Annick och Amy som svenskar också i dessa lägen även om de är från Frankrike och USA :) ).

På kvällen var vi tillbaka på skolan igen för då var det öppet hus för High School. De kör samma upplägg som middle school med att man följer sitt barns schema och går till de klassrum som de gör på dagarna och där träffar berörd lärare. Lilla ekonomiläraren verkade annorlunda och otypisk för denna skola men bra, matteläraren snäll men utan stora förväntningar på eleverna, engelskläraren bra, spanskläraren en äldre version av Malins unga, strikta och chica, fysikläraren super och psykologiläraren en typisk sådan. I idrott och band är det samma läge som förra året.

Ja, det var lite av varje som hände där i september. Tror att detta visar att mina dagar här är rätt lika era hemma, förutom att jag inte jobbar då förstås.

Britt, jag håller helt med dig. Det där föredraget om placering i syskonskaran är ett av de jag varit på som gjort störst intryck på mig och lämnat mest spår. Jag minns så mycket av vad hon pratade om och fick flera aha-upplevelser. Gulliga Lina, snart kommer kusinerna att kunna träffas mycket oftare! Hade ni en trevlig middag?

Solen är tillbaka efter en regnig och rätt dålig förra vecka. Typiskt nog kom det fina vädret tillbaka lagom till mina föräldrar åkte hem.

Kram Ingrid

Alfred med familj på besök

Helgen innan Linnéas konfirmation, hade vi planerat in gäster. Vi får oftare besök av tjejernas vänner än av Johans kompisar. Kanske beror det på att de äldre lättare kan resa själva och ta egna initiativ till att ge sig iväg. Kanske beror det på att de lättare kan hålla kontakt eller att de har en djupare relation eftersom de har känt varandra längre. Förmodligen en kombination av alltsammans. Johan har dock trots sin unga ålder då vi flyttade från Sverige, haft ett stort och levande hjärta för sina vänner hemma i Sverige. I Dalby är det mest Alfred, Alexander och Tobias han pratar om nuförtiden, men det finns några till som han nämner överraskande ofta då vi pratar om "hemma".

Första dagen i juni inleddes alltså (förutom frukost på skolan och PTSA styrelsemöte) med ett efterlängtat besök av en av Johans kompisar, nämligen Alfred och eftersom vi tycker hela Alfreds familj är supertrevlig, var vi jätteglada att de kom allihop! 

Malin flyttade in till oss så att Alfreds storebror Johan kunde bo i hennes rum (i Alfreds familj kallas vår son för Johan F), vår Johan fick för ovanlighetens skull behålla sitt rum eftersom det var hans kompis som var här, så där bodde Johan, Alfred och lillebror Edvin.

Familjen Hellmark hade hyrbil och lyckades själva ta sig från flygplatsen till oss, men det var sent på kvällen så vissa barn hade redan knoppat in. Efter scones samt nattning av de sista barnen, satt vi uppe länge och pratade samt planerade de kommande dagarna. De är kvällsmänniskor precis som vi.

Här är Edvin och mamma Karin

På torsdagen och fredagen åkte våra vänner på egna utflykter, de var i Oxford (Alfred är STOR Harry Potter fan just nu) och London (framför allt storebror Johan ville se British Museum).
Tjejerna hade vårkonsert med Rikard som närvarande åskådare. Linnéa spelade i skolorkestern och Malin sjöng i kören.

Amanda & Linnéa i väntan på konserten.

Fredag förmiddag hade Kate och jag ett möte med "head of school". Jag skriver det på engelska för jag har inte något bra svenskt ord. Hon är inte rektor, för det har vi redan tre stycken, en för Lower school, en för Middle school och en för High school och skolchef känns som något helt annat för mig. Nåväl, det var ett mycket bra möte där vi fick en första direkt indikation på vad hon har för förväntningar på den multikulturella gruppen. Det som är tydligt, som vi inte vetat tidigare, är att just internationalism kommer att bli ett ännu mer fokuserat område på skolan de kommande åren och därför ser de vårt arbete som både viktigare, större och mer prioriterat. Detta satte lite griller i huvudet på oss och under sommaren har vi funderat på vem som egentligen bestämmer över oss och vårt ansvarsområde. Är det skolledningen eller ordförande i föräldrarstyrelsen som vi rapporterar till? Kan vi säga nej till det vi inte har lust/ork/tid till eller har vi vissa saker vi inte kan komma undan? Efter sommarlovet har detta klarnat en del då vi haft ytterligare möten...

På lördagen var killarna glada att det inte var skola, så att de kunde vara riktigt mycket med varandra. På förmiddagen begav sig våra gäster tillsammans med Rikard och Johan till Beaconskot, den "Model Village", som vi har i byn. Jag har skrivit om den förut och berättade säkert att det är världens äldsta modellby. Den byggdes på 20-talet och drivs sedan 1978 av en kyrka i England. Mycket av intäkterna går därför till charity. Rikard hade aldrig varit där förut och jag tror alla uppskattade besöket.


På väg in till Beakonscot

 

Vy över modellbyn



Några av alla små, fina detaljer kring husen

Där finns också ett litet tåg, som vi inte prövat förut, men nu tog de chansen:

Pappa Thomas, Edvin, Alfred och Johan

Efter denna utflykt var det full fart för oss allihop upp till skolan. Där var något som kallas Family Fun Day och att beskriva det blir inte lätt då det var en mix av det mesta, men jag tror alla hade väldigt kul. Våra vänner fick både se skolan och roa sig. Där fanns hoppborgar, klätterväggar, loppis (populärt bland föräldrar som skulle flytta vidare), korgar man kunde lägga bud på (SÅ fina med skänkta saker, såsom tea party grejer, Burberry saker, strandgrejer, böcker, leksaker osv osv) samt försäljning av diverse saker. Själv satt jag en timme och sålde biljetter, som behövdes till vissa saker. All personal på skolan fick ett antal fribiljetter, trevligt! Alla pengar som drogs in gick förstås till något behjärtansvärt, jag har tyvärr redan glömt till vad.

Killarna spelar megaschack, alla tre gillar det!

Äldre elever målade de yngre.



Visst var de duktiga!



Alfred prövade klätterväggen.

På söndagen var det meningen att vi skulle åkt till London, men barnen ville bara vara hemma och leka, så jag vet att det var ungefär det vi gjorde, men kan inte tänka mig att vi inte gjorde nånting annat.... minns inte vad det var i alla fall :) . Kanske fortsatte vi bara att äta, prata och ta en promenad. Måndag morgon var det slut på det roliga, barnen skulle till skolan och gästerna åkte hem :( . Det var nationaldag och nya saker väntade...

TACK för att ni kom familjen H!!

Ingrid

Mot Cornwall via Bath

Sydvästra England
Bild från: http://www.theweddingregister.net/index.xp/map_south_west.html

Nu är det dags för några inlägg om vår resa till Cornwall, som gjordes tillsammans med mina föräldrar och kusin Jenny. Bakgrunden till resan är att mina föräldrar "alltid" velat se denna del av England och när vi bor här vill vi se oss omkring, så varför inte slå oss samman och se denna del av landet tillsammans. Det var så det började. Vi är i tiden tillbaka till Påskdagen.

Cornwall är den del av England som ligger längst ned till vänster och för att göra det lite lättare att hänga med har jag lagt in en karta ovan. Vi bor ju då förstås utanför kartbilden till höger mot London. Det finns mycket att se på vägen mot denna del av landet, men vi var tvungna att begränsa oss för att vara säkra på att vi verkligen skulle komma fram :) . Alla hade sina önskemål, vi var många och i olika åldrar, men vi hade gjort upp en plan och den höll vi oss ganska väl till, inte mycket utrymme för spontanitet när vi reser inte. Resan gick längs med norra kusten dit, och den södra på vägen hem.

Något vi inte ville missa var ett stopp i Bath, så det var dit vi körde först. Mamma och jag var vuxna i vår bil, och papporna höll sig till hyrbilen. Barnen flyttade runt mellan bilarna och Jenny hade till allas glädje med sig tre CD-böcker som gjorde de långa ressträckorna betydligt lättare. Det var två Dalslandsdeckare av Pia Hagmar samt "Pappa Polis" av Laura Trenter. Målet i Bath var ett enda, att se det romerska badet.

Nu fanns det ju dock en del annat att se i Bath också. Jag gillar t ex sådana här skyltfönster:

I denna butik sålde de också hemgjord fudge, men det var inte samma
butiker som vi sett i Oxford och Windsor. MUMS!

Det här är kyrkan på torget utanför romerska badet:

Jag tycker den är kul. Om ni tittar närmare ser ni att det är två stegar på framsidan och på den klättrar massa änglar upp mot Gud som tittar ner på dem. Jag hoppas att ni kan se något av det.... Det har jag aldrig sett någonstans förut (och då ska ni veta att jag, inte minst under min uppväxt, besökt många kyrkor :) ).

Nåväl, vi gick in på det romerska badet som verkligen är sevärt och imponerande. Det passade så bra i tiden, då Malin precis läser om Romarriket i skolan och Johan har också varit inne på området. Det fanns ett papper med information på svenska och det fanns ett hörlurssystem för såväl vuxna som barn på engelska. Vi varje litet ställe fanns en skylt med två nummer, ett för barn och ett för vuxna, som man knappade in och så kunde man lyssna på en röst som berättade om det man såg. Dessutom fanns ett nummer till och det var mer som en besökare som berättade, mindre fakta och mer personligt, väldigt trevligt.

Entrén till Romerska badet

Jenny & Malin på badet, Malin med infoluren vid örat.

Där fanns riktiga romare på plats som berättade om hur det var på badet.

Det var otroligt intressant att se hur långt fram de var tekniskt under den här tiden, oavsett hur barbariska de möjligen var då de tog över England, så tillförde romarna enormt mycket kunskap och teknik till de som bodde här. Att se hur golvvärmen fungerade, hur omklädningsrummen från början var mixade, men sedan delades upp, att höra hur de smörjdes in med olja som sedan skrapades av och då drogs smutsen på kroppen med och att se hur baden fungerade som en viktig social mötesplats var väldigt roligt! För den nyfikne: London grundades av romarna.

Barnen gick hela tiden själva före oss och vi hade tre kameror med på resan, så det är lite svårt att plocka ihop bilder hit, men tro mig, trots att jag visar många bilder är det endast ett urval av alla som togs :) .

Här syns flera av de pampiga statyerna på övervåningen, det är kända romare.
Nu är det öppet mot himlen på badet, men på romartiden var det ett HÖGT
välvt tak över badet och det var högre uppåt, än det var ner till badet.



Sulis Minerva

Källan i Bath var tillägnad gudinnan Sulis, som romarna kom att kalla Minerva, men Sulis namnet levde kvar och idag kallas gudinnan Sulis Minerva. Vid badet fanns förr ett tempel och över trappan fanns en stor bild där Sulis Minerva var i mitten. Templet finns inte kvar, men delar av bilden har hittats och satts ihop. Ni kan se foto på det här. Med en projektor la de på färg mot stenarna så att vi kunde se hur det såg ut på romartiden, för nu är ingen färg kvar.

Det finns också en berömd staty av Sulis Minerva som kan ses på museumet och den ser ut så här:

Bild från: www.romanbaths.co.uk/walkthrough/6_temple_courtyard/minervas_head,_detailed_look.aspx

Tänk så praktfullt det måste ha varit!

En annan del av badet, en annan "pool" som man inte får gå in till.

Det fanns massor av delar av museumet som var inomhus och som var fantastiska, men de bilderna är inte så bra, så jag lämnar badet med detta. VÄL värt ett besök om ni ska ge er iväg till England på semester.

Badet tog längre tid än vi trodde och alla var hungriga. Undertecknad som inte gillar att slänga mat hade packat en picknick till oss på påskbordets alla fröjder (det var ju verkligen perfekt picknick mat), så vi begav oss iväg för att hitta en park. Hittade en fin direkt mitt i Bath, men det var en privat park, så man fick betala för att gå in där. I kvarteret bredvid var en allmän park så vi gick dit, dukade upp i solen och hade en jättemysig lunch för alla.

Till barnen gjorde vi faktiskt en pastasallad också.

Johan hittade dock snart en plats där han trivdes bättre på sin picknick:

Vi stannade inte länge, vi hade mer att se denna dag och totalt skulle vi dessutom avverka 60 mils bilkörning. Vi ställde kosan mot Illfracombe. På kartan nedan tog vi oss från den ljusgröna delen till höger, mot orten som står högst i mitten (på det mörkare gröna området).

Det var en bits körning innan vi kom dit, målet var att i denna stad gå en bit av en otroligt vacker kuststräcka, MEN barnen hittade en fantastisk strand och några var VÄLDIGT kaffesugna...., så det blev inte mycket till promenad. Vi gick en kort runda och kan bara gissa hur fint där var längre fram.

Barnen sprang & klättrade som vildar

Fikagänget
Vi har nu en kupong som ger oss 10% rabatt nästa gång vi går dit...

Koffein- och sockerstinna begav vi oss så iväg på den mikropromenad tidsschemat gav utrymme till. Här är lite av det vi såg.



Mormor i vackra planteringar.



Rikard längs den vackra havspromenaden.

Vacker höjd man kan klättra upp på.

Néa drack inte kaffe och åt inte kaka :) .
Staden Illfracombe i bakgrunden.

Det jag tyckte var roligast i Illfracombe, naturligtvis för att jag inte kände till det och det blev en överraskning och det är alltid kul, var det här:

Bild från: http://www.flickr.com/photos/artfromcornwall/5529380966/

Trestegshopparen Jonathan Edwards har någon anknytning till Illfracombe, jag tror han kommer därifrån. Det här är ett mosaikkonstverk till hyllning av honom som visar hans världsmästarhopp. Han tog avstamp i den första stora cirkeln närmast i bild, sedan satte han första foten i nästa lilla cirkel, andra foten i nästa och landade i den sista stora cirkeln. Det är HEEEEEELT obegripligt att någon kan röra sig i luften på det sättet!

Alla barnen prövade naturligtvis att hoppa och springa fram och tillbaka, tyvärr har jag ingen bild på det, men kul var det!

NU tror ni dagen var slut och det var den, men inte vår plan, så vi körde snabbt vidare till dagens sista stopp före hotellet. Den lilla omtalade byn Clovelly. Vi var kvar i Devon, lämnade Ilfracombe och körde längs kusten till Clovelly.

Karta från: http://www.timjellicoeturf.co.uk/index.php?page=Devon-turf

Clovelly är berömd för en sak och det är att vara en mycket liten, vacker by som klättrar på klipporna. Man får inte köra in i byn och när vi kom fram verkade det som om man måste BETALA för att gå dit, men vi var ju så sena att stället var TOTALT stängt. Alltså ställde vi bara våra bilar och började gå längs en BRANT väg in i skogen mot havet och utan problem (förutom den branta vägen) kom vi in i byn.

Ser nästan ut som vår kuststräcka i Århus.

Men när vi kom närmare var det inte alls så likt. Just då var det lågvatten, höjdskillnaden är 6 meter!

Även här fanns en strand för barnen att fastna på, denna gång full med stenar och ni ser hur brant nedåt den lutar.

Sällan har beskrivningen pittoreskt passat så bra som på detta ställe.

Det var ännu finare än bilderna lyckas återge. Allting gick brant uppåt och nedåt. På en skylt stod att de skulle ha "street party" under det kungliga bröllopet och jag UNDRAR verkligen på vilken "street" de skulle duka upp sina långbord.... måste varit på piren ner i hamnen, för det FANNS inget annat alternativ.

Clovelly var verkligen fint och en av dagens höjdpunkter. Jag vet inte om bilderna visar hur brant det var från havet och upp genom byn, men ni får tro mig på mitt ord.

Klockan var sedan nästan 20.30 och det var HÖG tid för kvällsmat och hotell. Vi ringde hotellet som sa att köket precis stängde, men de skulle hålla öppet tills vi kom. Vi körde in i Cornwall och hittade hotellet. Gick direkt till restaurangen där det serverades en bra buffé med flera sorters kött, olika sorters potatis och grönsaker, fantastiska desserter, bl a en "banoffée" som bäst beskrivs som en banankolapaj. Jag är ingen efterrättsperson, men den var UNDERBAR. Tror vi var så hungriga och trötta att vi alla glömde fotografera :) .

Det var en trevligt familjehotell, som låg bra. Vi hade ett familjerum där Rikard och jag bodde tillsammans med Jenny och Malin. Från rummet med vår dubbelsäng, gick en liten trappa upp till ett "vindsrum" där tjejerna bodde, det var SÅ mysigt med ett LITET skrivbord, en vagga och ett litet klädskåp. Häftigt!

Jenny i sin "vindsvåning"

Johan ville ABSOLUT sova med morfar, så då fick han göra det vilket innebar att mormor och Linnéa delade rum. Jag tror alla var nöjda med det och framför allt tror jag inte det spelade så stor roll var man sov, för alla sov nog gott oavsett. Vi vuxna spelade förstås kort på morfars rum då barnen somnat.

OM ni nu tycker att detta var långt, kan jag tala om att ytterligar tre dagar väntar och att jag är långrandig som få, bara så att ni kan planera ert bloggläsande de närmaste dagarna :) .

Boktokig, tack för alla kommentarer! Jättekul! Håller HELT med dig om mediajakten, det blir mindre och mindre fakta och analys, och mer spekulationer och rubriker. Ibland leder det till otäcka konsekvenser.
Tänkte nästan att du skulle kunna använda fotoidén på något sätt. Vävningen var ju så enkel och Johan tog inte trådarna runt pappret som jag först trodde, utan han la den bara runt taggen och drog ner den på samma sida igen. Hoppas att du förstår... Njutdagar kallar jag dagar då vi inte har något planerat, det är väldigt sällsynt hos oss, så det passar bra, men vi njuter såklart när vi gör andra saker också.
Det är aldrig för sent att baka morotskaka :) !

Catharina, hej, så kul att Hugo har sökt till Wild Kids, bara att försöka är en rolig upplevelse! Ibland menar vi att alla gör misstag och att det är av dem vi lär oss och ibland har vi inte förståelse för minsta felsteg. Det är konstigt hur det påverkar vem det är som gör vad... Kungligheter och politiker får inte göra NÅGRA fel, artister får göra nästan vad som helst, sportstjärnor ligger lite mittemellan...
Det var ju en superkonstig historia med Hugos plastservis! Då önskar man att man hade dolda kameror i sitt hus, så man fick en förklaring, ha ha. Kunde vara bra att ha av andra anledningar också, t ex vid godisförråden i huset...

Monika Hääg, så kul att du kommenterade det genomskinliga! Du hade så rätt, det var genomskinligt både i innehåll och bildmässigt = ganska svårläst, hoppas att det är mycket bättre nu när jag lagt in vit bakgrund.
Precis vad jag tänkte om ordet SAMMANFALLER, det var det jag började tänka på och sedan fick jag tänka ut andra ord som är mer konsekventa :) . Absolut behöver även vuxna få leka ibland och leta påskägg är inte det sämsta.

Britt & Lennart, SÅ kul att ha er tillbaka här! Fast det var ännu roligare att ha er här live förstås! Tack för att ni kom, det har verkligen gått bra allting och varit jättejätteroligt att ha er här!! Lyckat att ni kom nu och inte bara till konfirmationen i vår!! Både utflykter och intressanta samtal är väldigt berikande!
Vad dramatiskt att de ska stoppa program med Ola redan! Det är som tur är dock inte Wild Kids, för enligt Rikard har de avsnitten inte spelats in än utan det måste vara andra program med Ola som avsågs...
Kul att vi ses snart igen!

Märtha, STACKARS dig som är sjuk!! Det passar inte alls denna årstid! Hoppas att det är något som går snabbt över! Trist med försvunna kommentaren!! Jag blir tokig om jag skrivit en kommentar eller ett mail eller något annat som bara försvinner, det är SÅ TRÅKIGT att skriva OM.
Skönt att det går bra för H, men det måste vara jobbigt med pendlandet! Det är ju dock inte för evigt. Fast man förstår det, är det konstigt att tänka på att de går mot vinter nu :) .

Karin, jag lyckas inte alls med alla matfoton, de dåliga visar jag inte, ha ha. Men jag gillar verkligen att fotografera mat. Din lunchmacka igår blev jättebra på bild!
En del ägg är olika, jag har t ex ett rött hjärta som jag haft sedan jag var liten. Mina föräldrars är mindre än barnens. På barnens står mycket riktigt namn och man får INTE säga om man hittat någon annans ägg, inte förrän det gått lång tid och letaren behöver hjälp. Det är kul att leta ute tycker jag, det gör amerikanerna mer tror jag och deras ägg är små och många istället.
När det gäller Ola, tänker jag precis som du skriver, att på något sätt är han ändå dömd oavsett vad som  händer. Offentligheten kräver sina offer och man vet aldrig vem som drabbas och om det är förtjänt eller ej. Tufft.

Ylva, det mesta var gott, favoriterna i år var sparris/räk-pajen samt äggsalladen. Patén var god, men inte den godaste vi smakat.

10 maj idag. Det är en speciell dag i byn.... kommer att berätta om det för er... någon gång längre fram :) .

Kram på alla er som läst ÄNDA hit!
Ingrid

Bloggträff

I tisdags förra veckan gjorde jag något väldigt kul. Jag gav mig iväg till Guildford som ligger ca 45 min sydöst om där vi bor, för att där träffa en svensk tjej som jag fått kontakt med via bloggen. Jag tror det finns väldigt många som träffar nya personer genom sina bloggar, men jag tror inte att det varit syftet eller något varken M eller jag förväntade oss, då vi började blogga. Det var helt enkelt så att M hittade min blogg på något sätt och såklart blev jag intresserad av henne och hennes familj, då det visade sig att de också var en svensk trebarnsfamilj som flyttade till England i somras. DESSUTOM är hon uppväxt utanför Motala och har sedan bildat familj och bott med den utanför Malmö, tills de flyttade hit. HUR konstigt är inte det ;) .

Hur TVÅ bloggare båda kan glömma att man bör ta några fotografier vid ett sådant tillfälle, det är obegripligt att förstå, men så är det. Inga bildbevis finns därför, men jag kan i ord beskriva att det var en solig, härlig dag, jag hade en skön biltur dit tillsammans med en bra CD-bok rullandes och vi fick en trevlig kontakt från början.

De bor i ett supermysigt hus och vi hade såklart massor att prata om, vi hann nog inte följa upp så många trådar, utan förvillade oss ständigt in på nya sidospår. Jag tror jag tjattrade mest, men några sylar i vädret fick M, eftersom jag kommer ihåg massor av saker som hon sa. Först fikade vi med frallor, som var supergoda (sådana har minsann inte jag hittat i våra affärer) och lite senare åkte vi en tur till stadens centrum som visade sig vara JÄTTEFINT samt inneha en Noa Noa-butik. Rikard bodde utanför denna stad då han arbetade i England en sommar innan vi träffades, så han var riktigt avundsjuk på att det var jag som skulle dit :) .

M hade förlovat sig ett par dagar innan jag kom, så nu ska de ha bröllop i augusti. Spännande! Jag lägger inte ut någon länk till hennes blogg, för det har jag inte frågat henne om hon ifall att det är ok jag gör, men det var verkligen jättekul att det blev av att vi träffades. Det är spännande att jämföra liknande erfarenheter och höra om skillnader. De har sina barn i en engelsk skola och det fungerar jättebra.

TUSEN TACK M för att jag fick komma och hälsa på dig! Hoppas att du/ni har lust att komma hit någon gång!

Idag är det utlovat 20, jag upprepar, 20! grader och sol. Är det inte mer än underbart!! Nu kort löptur och sedan coffee morning med svenskorna. Denna gång i byn, så jag kan promenera dit.

Hoppas ni alla också har något roligt att se fram emot idag!

Karin, jättekul att prata igår! Tack för mail! Hinner inte skriva mer nu, men vi hörs längre fram på olika sätt. Visst är det ljuvligt med vår och det är toppen att höra om rapporter från er som minner om detsamma. Kram.

Stor kram och soliga hälsningar,
Ingrid

Skandinavisk middag & Meetup

På skolan finns endast en! dansk familj. I ärlighetens namn ska sägas att det finns en halvdansk också, med en svensk mamma och en dansk pappa. Norska familjer finns det MASSOR av, så många att de faktiskt inte beblandar sig med oss andra Skandinaver alls, de har fullt upp med varandra.

Den danska mamman har vi inkluderat i vårt svenska gäng och den 1 februari bjöd hon hem oss tillsammans med en annan svensk familj. Våra tre familjer har alla döttrar i High School som är med i simteamet, så det passade bra att vi samlades en kväll i veckan efter en träning. Den danska pappan arbetar på NATO som många föräldrar på skolan och då bor de oftast i ett samhälle en bit norr om oss. Där har de nära till "basen" som de kallar det och där lever militärfamiljerna som just, en enda stor familj. Fruarna träffas på basen för att läsa engelska eller för andra aktiviteter. Det verkar väldigt trevligt!

Den andra svenska familjen som var med var Linnéas kompis Nyashas familj med den franska mamman (som pratar svenska :) ) och en svensk pappa som jobbar på Skanska. Malin hade basketmatch och fick skjuts hem av Amy och var sedan ensam hemma hela kvällen. Bra gjort, för det var mörkt och hon har nog aldrig varit själv hemma så sent förut.

Det blev en alldeles FANTASTISKT trevlig kväll! Efter lite trevande hälsningar i entrén (i ett väldigt fint hus för övrigt), så hamnade vi snart till bords och ljudnivån var VÄLDIGT hög. Tur att det inte var en lägenhet... Vi serverades danskt rågbröd med sill och ägg till förrätt och sedan så mycket kyckling med tillbehör till huvudrätt att vi på allvar nästan storknade allihop. En kycklingfilé per person ÄR för mycket, speciellt om man äter två rätter till. Till efterrätt blev det glass och kaffe/te plus önskad starkvara.

Papporna har aldrig träffats förr och vi mammor har inte bytt många ord heller egentligen, så det är rätt fantastiskt att det kan kännas som om man känt varandra länge och att det finns så mycket att prata om direkt.

Johan klarade sig bra bland de övriga fem tonåringarna varav Linnéa var yngst (sanningen att säga var han säkert lite störande för de stora ibland, men vad kan man vänta sig sent en tisdagkväll, när killen är ensam 8-åring, FÖRMODLIGEN hade jag inte varit så förstående när L var i den åldern...).

Jag gladde mig åt att vi höll oss till svenska och danska hela kvällen! Den franska mamman hade lite svårt med danskan och undra på det! Det var underbart att höra Linnéa hoppa mellan dessa båda språk hela kvällen. Jag hoppas att hon kommer att kunna hålla kvar det språket också, för lång tid framöver. Malin och Johan tror jag tyvärr kommer att tappa en hel del av det.

Det mest spännande som jag vill berätta om från kvällen var att jag lärde mig om en organisation som var HELT ny för mig, som heter Meetup (Meet Up). Det är verkligen helt otroligt så många spännande föreningsidéer det finns. Meetup är helt enkelt ett forum för dig som vill starta en grupp om VAD som helst. Så här står det på deras hemsida: "Do somehing, Learn something, Share something, Change something". Du kan starta en grupp och efterlysa personer som är intresserade av t ex skalbaggar :) . Ni kan träffas en gång eller regelbundet. Nu sökte jag på Meetup grupper i Malmö och följande grupper kan ni som bor där engagera er i:

• The Öresund Ext JS (fattar inte vad de gör men tror att det är något dataprogram de diskuterar...)
• Web Design projects (detta fattar jag i alla fall, någon försöker skapa en grupp för dem som vill diskutera web design)
• Book club (träffas den 16 febr på Gökboet, 10 pers har anmält att de kommer dit imorgon)
• Malmö Internationals (en grupp för att träffa andra internationella personer som bor i Malmö)
• Les Francophones de Malmö-Lund (datum för nästa möte ej inplanerat)
• Miljödrivet byggande (finns fyra grupper i Sverige, varav en i Malmö, imorgon ska alla fyra grupperna träffas i Stockholm, 2 från Malmö har anmält att de kommer)

Ja, så där fortsätter det, jag skrev upp de som ligger överst i listan och ju längre ned jag kommer desto längre från Malmö kommer jag och det som rabblas upp då är alla Meetup grupper i Köpenhamn och de är hur många som helst.

Har ni hört talas om Meetup förut? Kanske har någon varit på en Meetup träff?

Den franska mamman Annick och hennes man Lennart har varit på Meet Up träffar flera gånger, på olika platser i världen där de bott och pratade sig varma för enkelheten och de trevliga personer de träffat genom att bara gå in och leta upp något kul och anmäla sig.

Jag funderar på att starta en Meet Up grupp för "Oss som vill bada bastu fast vi bor i England" :) !

Glada hälsningar,
Ingrid

Förlovningsdag

Veckan har varit jättebra. En del stress med en del läxor, men annars har vi hunnit ikapp en del hemma och börjat fokusera lite på jul. I ovanligt god tid har vi faktiskt köpt flera julklappar dessutom. Det tråkiga med bloggen är ju att man inte kan berätta sina presenttips eftersom mottagaren kanske läser vad du skriver.... så tipsen kommer efter jul, lite meningslöst.

I tisdags träffade jag ett gäng svenska mammor från skolan. Vi planerade för Holiday Treat som är på skolan kommande vecka. En av mammorna har jag försökt hitta länge, då jag hört om en svensk pojke i Johans ålder. Nu var hon med och mycket riktigt hade hon en pojke som går i tvåan och är exakt lika gammal som J. Jättekul! Mamman är gift med en dansk och egentligen bor de på Jylland (bara det var lite festligt), så sonens modersmål är främst danska, men han kan svenska också. Får se om vi får ihop våra killar någon gång framöver.

Igår var vi i High Wycombe och handlade vinterskor till tjejerna, julklappar, badrumshyllor, kläder till barnen och mycket annat. Vi var på bibliotek både i vår by och i H W, för att hitta böcker till M's projekt och till en grej jag ska göra på skolan.

På kvällen kom L's kompis Amanda över.Barnen hade hyrt några filmer på biblioteket, så vi lämnade dem lyckliga med mys och gav oss själva iväg för att äta en god middag. Det finns åtskilliga restauranger att välja på trots att vår by är ganska liten, så vi valde omsorgsfullt och hann bli rätt hungriga innan vi bestämde oss för indiska  Basmati. Det visade sig vara ett bra val. Ganska romantiskt med blomblad på tallrikarna och dämpad belysning, lagom mycket folk och god mat. Hur det kan behövs 10 servitörer på den ganska lilla restaurangen är obegripligt, men så var det i alla fall.

Som alltid tyckte jag att förrätten var det godaste, ofta är man ju som hungrigast då, men här var det väldigt tydligt att förrätter och huvudrätter var typiskt indiska och goda, men antagligen gillar vi inte indiska efterrätter för det fanns inte så många sådana att välja på och följden blev att alla efterrätter var väldigt standardmässiga och föga imponerande.

Såklart tog vi lite matfoton, om än med en mobilkamera i halvbra belysning. Håll tillgodo.


Min förrätt. Tigerräkor i någon wrap. Jättegott!



R's förrätt. SÅ god.



Huvudrätter. Mangokyckling till vänster & något de rekommenderade till höger som jag absolut inte minns namnet på.

















Otroligt tråkig efterrätt helt utan överraskningar. Och gör inte paraplyet  och körsbäret att man redan där fattar läget?! 

Mätta och nöjda gick vi hem och Johan hade lagts utan problem. Tre tjejer hade bäddat upp bäddsoffan och skrattande såg de på någon film. Malin däckade direkt och Amandas pappa kom strax efteråt och hämtade henne.

Minsann fick jag inte en fin present också av Rikard. Den ligger på Top10-listan för Parfym 2010! Vem visste ens att det fanns en sådan, ha ha??!

Den doftar förföriskt! Det är inte lätt att köpa parfymer eftersom det är så personligt och genom åren har jag fått både fantasktiska parfymer och några mindre lyckade. DKNY som jag fick för några år sedan är forfarande en av mina absoluta favoriter. Nu var det dock länge sedan jag fick en parfym så det var jättekul.

Är nu upplyst om att en parfym sitter i doftmässigt i 18! timmar medan en eau de toilette ger upp efter 7 timmar. Det ni.

Britt, ja precis, de följer upp Alice i Underlandet temat rakt igenom :) . Ja, vi hoppas att vi får smaka farfars fläskpannkaka någon gång, om nu HELA familjen kan lära sig tycka om det. Jag håller tummarna.

Marit, hur är det, är du här och läser eller du har fullt upp med annat? Kram.

Dags att avsluta dagen med att skriva ut ett arbete som Johan ska ha med till skolan imorgon.

Ny vecka, nya aktivteter. Vi hörs!
Kram Ingrid