I tisdags träffade jag ett gäng svenska mammor från skolan. Vi planerade för Holiday Treat som är på skolan kommande vecka. En av mammorna har jag försökt hitta länge, då jag hört om en svensk pojke i Johans ålder. Nu var hon med och mycket riktigt hade hon en pojke som går i tvåan och är exakt lika gammal som J. Jättekul! Mamman är gift med en dansk och egentligen bor de på Jylland (bara det var lite festligt), så sonens modersmål är främst danska, men han kan svenska också. Får se om vi får ihop våra killar någon gång framöver.
Igår var vi i High Wycombe och handlade vinterskor till tjejerna, julklappar, badrumshyllor, kläder till barnen och mycket annat. Vi var på bibliotek både i vår by och i H W, för att hitta böcker till M's projekt och till en grej jag ska göra på skolan.
På kvällen kom L's kompis Amanda över.Barnen hade hyrt några filmer på biblioteket, så vi lämnade dem lyckliga med mys och gav oss själva iväg för att äta en god middag. Det finns åtskilliga restauranger att välja på trots att vår by är ganska liten, så vi valde omsorgsfullt och hann bli rätt hungriga innan vi bestämde oss för indiska Basmati. Det visade sig vara ett bra val. Ganska romantiskt med blomblad på tallrikarna och dämpad belysning, lagom mycket folk och god mat. Hur det kan behövs 10 servitörer på den ganska lilla restaurangen är obegripligt, men så var det i alla fall.
Som alltid tyckte jag att förrätten var det godaste, ofta är man ju som hungrigast då, men här var det väldigt tydligt att förrätter och huvudrätter var typiskt indiska och goda, men antagligen gillar vi inte indiska efterrätter för det fanns inte så många sådana att välja på och följden blev att alla efterrätter var väldigt standardmässiga och föga imponerande.
Såklart tog vi lite matfoton, om än med en mobilkamera i halvbra belysning. Håll tillgodo.
Min förrätt. Tigerräkor i någon wrap. Jättegott! |
R's förrätt. SÅ god. |
Huvudrätter. Mangokyckling till vänster & något de rekommenderade till höger som jag absolut inte minns namnet på. |
Otroligt tråkig efterrätt helt utan överraskningar. Och gör inte paraplyet och körsbäret att man redan där fattar läget?! |
Minsann fick jag inte en fin present också av Rikard. Den ligger på Top10-listan för Parfym 2010! Vem visste ens att det fanns en sådan, ha ha??!
Den doftar förföriskt! Det är inte lätt att köpa parfymer eftersom det är så personligt och genom åren har jag fått både fantasktiska parfymer och några mindre lyckade. DKNY som jag fick för några år sedan är forfarande en av mina absoluta favoriter. Nu var det dock länge sedan jag fick en parfym så det var jättekul.
Är nu upplyst om att en parfym sitter i doftmässigt i 18! timmar medan en eau de toilette ger upp efter 7 timmar. Det ni.
Britt, ja precis, de följer upp Alice i Underlandet temat rakt igenom :) . Ja, vi hoppas att vi får smaka farfars fläskpannkaka någon gång, om nu HELA familjen kan lära sig tycka om det. Jag håller tummarna.
Marit, hur är det, är du här och läser eller du har fullt upp med annat? Kram.
Dags att avsluta dagen med att skriva ut ett arbete som Johan ska ha med till skolan imorgon.
Ny vecka, nya aktivteter. Vi hörs!
Kram Ingrid
3 kommentarer:
Hej Ingrid!Nya idéer till restauranger , det är bra. Skönt att slippa köra så långt.
Vi har ätit på flera indiska rest. både här och i England och varit väldigt nöjda.
Kramar från Farmor
Bra att fira!! Mat ser sällan så god ut på foto som i verkligheten; möjligen förrätterna då. Parfym är trevligt - jag vågar nästan inte använda på jobbet, bara, då jag sitter i landskap och jag vet att någon är lite känslig mot dofter... men ibland smyger jag på mig lite ändå (jag har bara väldigt diskreta parfymer). Det är alltså inte så att någon är allergisk utan bara att han inte gillar dofter.
Låter som en lyckad kväll! Jag gillar också indiskt, men det är flera år sedan jag åt det. Utbudet av resturanger i Skurup är ganska begränsat...till ca 7 pizzerior.
vi har blivit ganska dåliga på att fira vår bröllopsdag och förlovningsdag. Bröllopsdagen är Hugos födelsedag så då firar vi honom och förlovningsdagen är 26 december och den brukar vi tyvärr glömma. Just nu funderar vi på hur vi i Mars ska fira att det är 20 år sedan vi träffades. Ett alternativ är att åka till London...
nu ska jag röja undan frukosten innan jag ska träffa Sofia och planera nästa veckas katekumenat.
Kram Catharina
Skicka en kommentar