En "torktumlarhelg"!

Jag har uppfunnit ett nytt ord/begrepp!  TORKTUMLARDAG.

Ni vet det är en sådan där dag när allting rivstartar och det snurrar runt saker hela tiden och det blåser från alla håll och man försöker lösa allt så mjukt och fluffigt som möjligt, men inser ändå plötsligt att det man trodde man hade koll på är ute och flyger igen. Det finns ingen paus men TILL SLUT stannar allt och man inser "jaha, det var det".

Helgen som jag trodde var en hyfsat oplanerad sak, visade sig rivstarta då barnen kom hem med skolbussen i fredags och sluta då jag la mig med min bok kl 2 inatt. Det var kompis, kyrka, läxor, projekt, londonshopping, kartonguppackning, premiärbak, restaurangbesök, skolblanketter mm mm i en ändlös radda. Puh! Utförligare rapport kommer såklart med bilder...

Johan och Linnéa blev i alla fall fotograferade på skolan i förra veckan och här ser ni L då hon gav sig iväg på morgonen. Observera att det är inte någon skoluniform utan en typisk inköpt outfit att ha som "representativ" då de ger sig iväg utanför skolan.

Jag tycker hon ser ut lite som en av alla Mangafigurer hon läser om överallt... :)

Och en Linnéa-sak till. Ni vet när jag skrev om busseländet som slutade med att L hamnade ensam i fel by. Då hon kom hem fick hon en av Taras chokladbitar med citat i och just i den stod det så här:

Remember, mistakes make life interesting.

Väldigt träffande just där och då och väldigt klokt mer i allmänhet.

Önskar er alla en toppendag!
Kram Ingrid

Open house

Förra veckan var vi MÅNGA gånger på skolan. Måndag och tisdag förmiddag har jag redan berättat att jag var på coffee mornings. Torsdag kväll berättade jag att jag var på möte om om NLE (Native Language Education = Hemspråk), men även tisdag och onsdag kväll var det möte på skolan kl 18 på kvällen.

Nu har ju inte de flesta familjer barn både på High school och Lower school samt ska ha hemspråk, men ändå, vi är inte de enda. Våra barn kommer hem med skolbussen kl 15.45 och jag behöver åka ca 17.40 för att hinna till skolan, men många barn kommer inte hem förrän kl 16.30 och bor de i London behöver deras föräldrar en timme på sig för att ta sig ut till skolan. Då  har de en halvtimme på sig att få i barnen mat och hjälpa dem med läxor och det är inte lätt under tre dagar i rad. Fast de kanske är två föräldrar hemma eller kanske de har en hemhjälp....

Nåväl, tisdag var det Open House för High School. Vi hade fått veta att mötena skulle gå ut på att vi skulle få veta mer om elevernas Curriculum och träffa deras lärare, så det kändes ganska angeläget att vara med båda två eftersom high school är helt nytt för oss. Vi har tidigare sagt att nu i England kan vi inte lämna barnen hemma själva i början eftersom de inte känner någon granne eller så, MEN vi gjorde snabbt avkall på det och lämnade dem hemma själva tre kvällar i rad och det gick hur bra som helst :). Det tar dock inte mer än 15 min (vilket i sig är helt fantastiskt med tanke på att man ska ut på motorvägen, passera tre avfarter, köra av nästa och sedan köra till skolan i den byn den ligger) att köra hem från skolan om något händer så det är inte så farligt.

Just i tisdags strejkade dock någon tågpersonal i ett dygn, så köerna var LÅNGA på motorvägen. Jag hade märkt det redan på morgonmötet, så vi avsåg ge oss iväg i god tid, men vi var tvungna att få hem Malin med late bus först, så vi var inte så tidiga som vi behövde och köerna var ÄNNU längre än på morgonen. Vi kom tillsammans med massa andra föräldrar lite sent till mötet men hade inte missat något.

Upplägget var väldigt trevligt. Vi fick ett två dagars schema för Linnéa (d v s alla föräldrar fick var sitt skräddarsytt schema!). Varje lektion var under kvällen 7 minuter och sedan hade vi 5 min på oss att gå till nästa lektion. Vi fick alltså gå till alla de klassrum L är i och där träffa deras lärare i varje ämne. VÄLDIGT kul att få ett ansikte och en chans att hälsa på dem alla. På väggarna i flera klassrum satt arbeten de gjort hittills. I engelska hade de skrivit om goda ledaregenskaper för valfri person (L hade valt Robin Hood). Läraren kom fram till oss och sa att hon var väl medveten om att L var den enda i den gruppen som inte har engelska som modersmål, men att hon klarar det så bra ändå. I Design Technology hade de mixtrat med bilder och gjort ett collage som skulle spegla deras personlighet. Här säger L att hon är mycket sämre än de andra då de jobbar i Photoshop och det har hon aldrig gjort, men uppenbarligen har alla de andra gjort det. Historieläraren var intressant och till vår glädje kommer han med all sannolikhet inte ta död på det genuina historieintresse den fantastiska läraren i DK lyckades bygga upp. Matteläraren är gift med Malins rektor och hon hade stora ambitioner och hjärnkoll. L gillar henne skarpt och det gjorde vi också. Hon var tydlig i alla avseenden och L har berättat för oss senaste veckan att hon gillar stränga lärare. Det var förvånansvärt vad mycket varje lärare hann förmedla på denna korta tid. När vi sprang som yra höns och skulle hitta till nästa ämne hann vi prata med lite andra föräldrar och överallt stod äldre High school elever och hjälpte oss att hitta rätt när vi gick vilse. Väl genomfört och allt var klart på drygt två timmar! WOW!

Onsdag kväll skulle jag till London och träffa Lena (som jag skrivit om i det förra inlägget), så Rikard åkte själv till Open house för Lower school. Johan har ju inte sina lektioner utspridda på så många olika ställen, så upplägget för den kvällen var annorlunda än på H S. Lower school är klass 0-4 och de började med att alla gick till sitt barns klassrum. Därefter samlades alla och rektorn pratade om lite allmänna saker. Sedan gick alla som hade TVÅ barn i lower school till sitt andra barns klassrum och så gjorde de samma genomgång som i första delen igen. Proffsigt! Därmed var Rikard klar efter del två då vi bara har ett barn i Lower School.

I Johans klassrum låg det ett brev från varje elev till dennes förälder/föräldrar. Johan hade skrivit:

Hello! I am happy you are here tonite. I hope you have it good. We well have it good at home so don't wory about ous. I love art and science and riting worc shop. From Johan.

Det var väldigt kul och gulligt tyckte vi. Rikard hade den goda idéen att skriva ett svar till Johan vilket ingen annan kom på, men det tyckte jag var väldigt trevligt.

Hi Johan!
I have heard so much tonight. I now know that you have a great time in school. You know I love  science too so we can do that together. Have a great day. I love you.
Dad.

Johan blev jätteglad nästa dag då han hittade brevet.

Läraren gav ett väldigt positivt intryck tyckte Rikard och hon berättade hur läxorna är upplagda, samt lite om vad de gör i de olika ämnena just nu. Annars tyckte nog R att det var väldigt kul bara att få träffa de andra föräldrarna nu när vi kan para ihop dem med lite namn Johan pratat om hemma.

Kommande vecka är det Open house för Malin och det ser vi fram emot. Hon är ju absolut mest positiv över skolan här. Eller jag vet inte om det stämmer, men hon är i alla fall den som ständigt pratar om hur fantastiskt allt är och hur kul hon har och när hon åkte imorse kunde inte leendet varit större då hon vinkade från bussen om hon så en miljon kronor och en resa till Disneyworld :-) .

Lena, TACK för hälsning här! Ja, det var verkligen kul att ses!! Skönt att höra att resan hem gick bra och att du inte kom vilse någonstans :) . Hamley's är som du ju förstår paradiset för Johan, han skulle definitivt kunna spendera en hel dag därinne! Även tjejerna roar sig fortfarande gärna där och det är svårt att gå dit utan att komma ut med något nytt...
Jag är VÄLDIGT besviken på mina dåliga bilder. Kom hit igen så vi kan ta nya! Kram.

Britt, ÅH så tråkigt att det fortfarande stökar med kommentarerna hit!! Jag vet inte vad det beror på, men jag vet hur irriterande det är när man suttit och skrivet en hälsning och den försvinner!!
Det intressanta med L's musiserande är att NU plötsligt har hon lärt sig läsa noter! Trots att hon spelade flera år hos Valentin hemma, så blev hon aldrig bra på det utan spelade långa stycken på gehör (eller det kanske det inte heter, från minnet i alla fall). Det var inget problem för henne eftersom hon har så bra känsla för musiken, men det är som om hon nu kommit in i en annan mognad och hon tycker det är så lätt med spelandet och notläsandet och då gick det inte alls... Ja, tänk om hon ville sjunga!!! Jag är SÅ enig med dig, hon har en fantastisk röst, men hon vill ju inte stå i centrum på det viset. Kanske ändrar det sig längre fram, lyckligtvis tror jag inte rösten försämras av att hon tar en paus med sjungandet, till skillnad från mycket annat som man måste hålla igång för att inte tappa.

Karin, vuxentid med jämna mellanrum är super och livsnödvändigt. Teaterbiljetter bokade!
Basklarinetten låter precis som du tror. KANSKE kan L demonstrera när ni kommer, men förmodligen inte. Ha ha.

Tara, thanks! I will tell her about your cheek advise :) . The photos is from her first day with the instrument, I will see tonight if she has progressed in this area... I had no idea you played the saxophone. Cool!
Malin is also in the volleyball team. And L will probably start to play guitar after Christmas. Fun, that they do the same things!!
We do like the school here a lot!! But we also miss friends and teachers from Århus. But school here will be everything you could wish for!
I would love to talk to you. Do you have a Skype telephone? Then we could talk for free, since we have one too.

Catharina, tack för kommentar så att jag vet att du har det bra! Mindre datatid kan säkert vara en bra prioritering för ett tag, så det förstår jag helt. Ha det fint!

Kram Ingrid

Jamie Olivers Fifteen

När jag var på jobbet och hälsade på en sista gång i augusti berättade en av mina tidigare medarbetare Lena, att hon skulle till London och jobba ett par dagar denna vecka och naturligtvis ville vi båda ta chansen att ses. Först var planen att vi skulle träffas torsdag kväll, men så behövde R plötsligt åka till Irland igår, så vi ändrade i sista minuten till onsdag.

Jag tog fram förslag till restauranger där vi skulle träffas, inte med hänsyn till min stora erfarenhet av dessa, då jag inte ätit ute SÅ mycket, men utifrån var hon bodde, utifrån produkterna hon jobbade med, utifrån mina egna tidigare erfarenheter samt efter egna önskemål om restauranger jag vill besöka.

Under mitt sökande hittade jag denna utmärkta site som varje London-besökare intresserad av mat, kan ha glädje av.

http://www.thelondonfoodie.co.uk/

Som tur var föredrog Lena att gå på restauranger jag vill ville besöka och valde då Jamie Olivers Fifteen restaurang i London. Jamie har ett antal restauranger i eget namn, alla med italiensk inriktning vilket är typiskt för honom. Men han har också startat en antal andra restauranger under namnet Fifteen. Idéen med dessa restauranger är att låta unga människor som inte haft det helt lätt, få en chans att bygga upp sitt självförtroende samtidigt som de lär sig ett yrke i restaurangbranschen. Det har lyckats alldeles utmärkt och restaurangerna är mäkta populära. Det är typiskt för Jamie att ta ett ganska stort ansvar för saker som ligger även lite utanför hans kärnverksamhet. Flera av er har säkert hört om hans projekt att förbättra skolmaten i England vilket tydligen inte gick riktigt så bra som han hoppats på.

Bara att boka bord på Fifteen var en historia för sig själv. De ville ha två telefonnummer som säkerhet och om man inte dök upp drog de 20 pund per person på kontokortet man uppgett. Jag bokade bord kl 18, men sedan blev Lena försenad och det fanns inga tider förrän kl 20.30 vilket vi tyckte var sent. Rikard ringde för att avboka vårt bord, men då bad de att få återkomma och ringde mig lite senare och hade ordnat ett bord kl 20, så servicen var bra och fungerade fint.

På väg till Open house för Lower school, släppte Rikard mig vid tåget och jag hade förutseende nog tagit med en bok och satt som en annan inföding och läste hela vägen till Lenas hotell. Det kändes underbart att lämna de ouppackade kartongerna hemma och för första gången få en försmak av möjligheterna här. Att ta tåget in till storstan med allt man kan göra där. På hotellet lämnade jag lite produkter som jag på uppdrag av en annan tidigare kollega köpt och så begav vi oss till restaurangen.

Vi hade en underbart trevlig kväll. Det var så länge sedan jag pratade lite ordentligt med någon från jobbet och vi hann avhandla så många saker varav de flesta förstås inte hade med jobbet att göra. Väldigt, väldigt roligt! Tack för en jättetrevlig kväll, Lena!

Maten så. Ja, menyn var inte helt lätt att förstå för det var många svåra italienska ord, men vi började med en tjock tomatsoppa med klimp :), nej det var nog inte klimp för jag vet inte vad det är, men jag inbillar mig att det är som de stora bitarna som låg i soppan, vilka förmodligen var några brödbitar. Sedan beställde Lena någon fågel och jag en supergod fisk. Till efterrätt blev det cheesecake.

Självklart har jag fotograferat alla rätterna samt Lena och restaurangen, men min nya mobil verkar inte vara bra på mörkerfotografering, så alla bilderna blev urdåliga. Trist! Desserten är den enda som går att visa och den är inte heller särskilt bra, men det ger i alla fall en hint om hur det såg ut.

Totalomdöme. Absolut gott, men definitivt inte bland de bättre restaurangerna jag ätit på. Rikliga portioner, så vi var duktigt mätta efteråt. Vinet var väldigt gott. Pris för våra tre rätter och ett glas vin: 50 pund.

Jättekul att ha varit på denna omtalade restaurang var det i alla fall och den kan varmt rekommenderas.

Halv ett på natten tuffade mitt tåg in på stationen och Rikard var snäll och mötte mig trots att han skulle upp kl 5 och flyga till Irland. Jag visste som tur var, inte att jag skulle tillbringa natten med sjuk Malin.

Jag är fortfarande mätt efter mitt restaurangbesök :) .

Ingrid

Var är det här för ett instrument?

Det är inte bara sport och hårda studier som gäller på skolan. En stor bonus är också det stora och väl utvecklade musikutbudet som finns. Barnen kan välja att spela massor av instrument efter skolan, men vi har valt att hoppa över både gitarr och piano denna första termin.

Ett ämne eleverna på High School och Middle school ska välja mellan är Drama, Musik, Band eller Art. Malin har valt art och Linnéa valde någon musik. När det drog igång visade det sig att det blivit något fel med L's musikval och hon hade hamnat i Band. Där var man tvungen att kunna spela ett instrument för att vara med och det gjorde inte L och ett par andra. Under de kommande dagarna var det en febril aktivitet kring hur de skulle lösa det här. Det musikämne L valt fanns inte denna termin.

Så plötsligt en dag för en dryg vecka sedan kom L hembärandes med en stor låda innehållande det här instrumentet:

Det är MYCKET svårare än det ser ut att blåsa rätt!

Det visade sig att de bestämt sig för att även de som inte spelade instrument skulle få vara med i bandet och lära sig spela ett instrument. De kunde själva vara med och välja instrument och två andra hade valt tvärflöjt och L var så nöjd med det här. Varken hon eller jag visste dock säkert vad det var för ett instrument, men efter en del googlande på nätet under kvällen kom jag fram till att det är en Basklarinett. Visste ni det? L lyckades få ljud i den direkt och "undervisade" glatt Johan i konsten också, så det var livat hela kvällen. Nu har hon börjat spela små melodier och det låter riktigt bra efter två veckor. Häftigt!

Vem är störst, Johan eller basklarinetten?

Ser fram emot att höra L spela tillsammans med ett helt band längre fram, det verkar jättekul, så jag tycker det löste sig på bästa sätt till slut.

De har ett eget hus för bandträning och där finns också en musikstudio där de kan göra inspelningar. Huset är ett mycket populärt ställe att tillbringa raster på.

Britt, jag håller HELT med, jag vill komma iordning lite mer innan vi börjar få hit folk, men förståeligt nog börjar barnen bli otåliga. Ständigt denna kamp mot tiden :-) .
Bra att tandhygienisten sa det där! Det visste ju dock vi redan och alla vi känner tror att du är minst 20 år yngre än vad födelseattesten säger! Det gäller både till utseendet och sättet tycker jag!
Malin är bättre i örat idag och har varit i skolan, men vi har satt igång penicillinkuren ikväll eftersom hon fortfarande hade ont.

Ingrid

Helgnöjena lyser med sin frånvaro

Min ambition är att de helger vi inte har gäster ska vi hinna iväg och se oss omkring och göra något kul åtminstone ena dagen. Förra helgen kom ju dock Rikard hem från Sverige först till lördag lunch och innan dess hade Linnéa och jag varit på en första tennisträning här i byn. Det var en rolig grupp så tillvida att det var massor av tjejer i 14-16-årsåldern från byn och jag gillar att hon lär känna igen några ansikten härikring. Jag minns att det faktiskt betydde något i DK när vi passerade en busshållplats och L sa "där står hon som går i min kör" eller något annat. Även om de inte umgicks så skapar det någon sorts förankring och trygghet i var man hör hemma. Tränaren var dock inte på plats, så de fick ingen coaching utan spelade bara själva, så om det är en bra grupp eller ej, kan jag inte bedöma. Vi ska dit och pröva imorgon igen. Roligt var i alla fall att en tjej i Linnéas klass ska gå i samma grupp, men det är tyvärr ingen som L umgås med, men det var väl inte fel för någon av dem att känna igen ett ansikte första gången, bland alla de andra infödingarna som verkade känna varandra allihop.

Sedan på eftermiddagen blev det shopping igen vilket tog sin lilla tid. Det var sportbutiker som gällde framför allt. L fick nya gympaskor och benskydd till fotbollen, Malin knäskydd till volleybollen och Johan ett efterlängtat nytt tennisrack.

Under sommarboksläsningen upptäckte L att det inte fanns några roliga böcker att välja på som "belöning" för att de läst sina åtta böcker och hon hade helt rätt, det var ett ganska magert utbud. Jag tycker ju det viktiga är att de läser (vilket L gör oavsett sommarboksdeltagande eller ej), så jag lovade henne att om hon valde en bok till J eller M istället, så kunde hon få en Mangabok när vi kom till England och den inköptes nu äntligen. Malin kunde inte motstå några örhängen på Claire's (ungefär som Glitter, fast mycket roligare).

Johan kom på att han fick ett Kalaha-spel i födelsedagspresent och det hade vi redan. OBS! Detta är det mest populära spelet att ge bort i present och vi har fått det SÅ många gånger, så köp inga fler sådana till oss, tack! Det fanns absolut inte tid att styra med att byta detta spel då, så jag sa att vi skulle spara det och ge till någon som inte hade och så skulle han få köpa något annat på min bekostnad.... (är det någon mer som gör så??) Toy Story 3 går ju på bio nu och Johan är väldigt intresserad, men han har inte sett varken 1 eller 2, men nu hade han hittat en bok om Toy Story i bokhandeln och tyckte att han skulle få den istället för spelet. Jag tyckte det var bra att få min "skuld" avbetald (undrar om jag betalt av det redan förut....det är ju rätt länge sedan han fyllde...??) och den där "pysselboken" var helt ok, trodde jag. När vi väl tittade i den var den faktiskt riktigt dålig och inte ens J var särskilt intresserad längre. Det gällde att tänka snabbt och jag erbjöd honom att köpa filmen Toy Story 1, då det fanns en HMV-butik i närheten. Det var lite emot min grundtanke som var bok eller spel, men okey. Jodå de hade T S 1 för 10 pund, men de hade också T S 1 OCH 2 för 15 pund. Såklart köpte jag den senare så halvsmålänning som jag är och Johan gjorde ett VÄLDIGT bra byte mot spelet han fick.

På söndagen insåg vi att barnen hade en herrans massa läxor och så var det massa papper och grejer som skulle läsas och fyllas i, så någon utflykt blev det inte. Johan och Rikard hann i alla fall ut och flyga "drake" och det var Johan nöjd med.

Nu är det fredag och vi står inför en ny helg och sanningen är att det inte verkar bli tid till några utflykter nu heller. Ja ja, vi ska göra en massa andra saker istället och det blir säkert bra det också. Stone Hedge och Co har ju legat här i några 1000 år, som om vi väntar med sevärdheterna en månad eller två gör väl ingen större skillnad.

Känner mig rätt redo för fredagsmys redan, men får väl göra några nyttigheter först.

Ingrid

Spionverksamhet & Gräddhylla för träningsfreak

En ny sysselsättning jag börjat ägna mig åt nu är spioneri. Jag har ju försökt ta reda på vilka på skolan som bor i vår by och var de bor. Först kunde jag inte hitta någon, men senaste veckan har det utkristalliserat sig ett par familjer i alla fall. Några har pratat om ett område där många ska bo, men jag har inte vetat var det är.

SÅ nu har jag tagit till en drastisk och möjligen något pinsam åtgärd för att bli klokare. Jag förföljer intressanta föräldrar. Det är för övrigt en väldigt bra metod för att lära sig hitta bättre i byn samt upptäcka nya delar.

På lunchen med Johan på skolan i början på veckan pekade en mamma ut en annan mamma som skulle bo i vår by. Sagt och gjort, när vi skulle åka hem såg jag henne hoppa in i sin bil och sedan följde jag på bästa spanarmanér efter henne på avstånd (och det var verkligen tvärs igenom hela vår by och långt ut på andra sidan) tills hon svängde in i ett område där jag förstod att hon bodde och då släppte jag spåret och åkte hem.

Igår kväll var jag på skolan på möte IGEN. Det var informationsmöte om hemspråksundervisning som vi anmält våra barn till. Där fanns också föräldrar till japanska, tyska, holländska och franska barn. Jag satt med mamman till en av L's kompisar. Den familjen har bott i många år i Malmö där barnen gick på den internationella delen av Bladins skola. Mamman är egentligen fransyska, men pratade perfekt svenska (hur bär sig dessa människor åt som lyckas med det???) Pappan är svensk och jobbar på Skanska. När det var dags att gå hem började hon prata franska med en annan mamma och presenterade oss för varandra. Den mamman var tysk, men hade bott utanför Paris i många år och sedan ett halvår bor de nu i vår by.

"Malmömamman" var tvungen att åka, men tyskfranskmamman och jag pratade en lång stund. Hon berättade att i Frankrike umgicks de BARA med svenskar och några andra skandinaver för de var absolut bäst på att festa och roa sig. Dessutom hade hon varit i Stockholm två gånger och tycker att det är den finaste staden i världen. Hon har fyra barn varav de två yngsta är tvillingflickor i sjuan. Så nu ska man leva upp till partyryktet också...

Av tyskfranskmamman fick jag också veta lite mer om boendet i byn, för de bodde i det här speciella området jag hört talas om där många från skolan bor. Det är ett avstängt område med grind och vakt för att du ska få köra in där och ca en tredjedel av de som bor i det området har barn på vår skola. Hon berättade att det var ganska snobbigt där (nähä) och hon tyckte INTE det var positivt. Hon tyckte vi hade en SÅ bra hyra (deras var typ dubbelt så hög och då ska ni veta att vi tycker vår är SKYHÖG). Hon var väldigt trevlig och undrade om jag tränade (hon ville ha någon att träna med, jogga?, tennis?). Jag sa att jag var intresserad av museum i London och det gick lika bra. Det visste hon att "Malmömamman" var också, så tyskfranskmamman sa att vi tre skulle hitta på något.

När vi var klara gjorde jag det igen. Spionerade. Det klart att jag var tvungen att forska i vart detta speciella område låg och det lilla som gick att se från vägen innan spärren tog vid, var att det var fint med stora hus.... MEN det låg inte nära centrum varken till gamla eller nya delen och där fanns ingen charmig pub i närheten, så jag tycker faktiskt att vårt hus ligger mycket bättre till. Ha! (Nej, jag är inte avundsjuk :) .)

Jag gillar i alla fall bägge de här mammorna utifrån första intrycket, så vi får väl se om det är något att bygga på. Som den sportfamilj de senare verkade vara (vi pratade om att hyra en privat tennistränare för hennes tvillingflickor och L eftersom det bara skiljer ett årtal mellan dem), så var de medlemmar i någon sportklubb. Det var dyrt sa hon men det var som att åka på semester varje gång de kom dit med pool, golfbana, tennisbanor, gym etc etc. Nu har jag varit inne och kollat "clubens" hemsida......!!!! DET är nog inget för oss. Jag lyckades först inte få fram vad det kostade att vara medlem, men det behövdes inte för att jag skulle förstå att vi inte har råd :-)))) . Nu har jag hittat priserna och det finns otaliga varianter på medlemsskap men under 100 000 kr per år för vår familj kan man inte komma och det verkar inte vara problem att komma upp långt över det tredubbla om man vill kunna komma dit alla dagar i veckan och spela både golf, tennis, simma, spa'a, gympa, äta etc. (Kanske skulle fundera på att börja jobba i alla fall och dra in lite extra fickpengar till familjen...) Absolut något för gräddan härikring och JÄTTEFINT är det ju! TUR att jag är så ointresserad av att träna, ha ha.

Maria J, HEJ vad kul att du hinner titta hit! Så bra att det funkar med kläderna, fast jag tror ju inte att loppan gått upp ett gram på bredden i sommar, fast hon kanske har växt proportionerligt så kläderna passar :) . Vi tar tacksamt emot allt ni inte behöver till Johan.
Såg du mitt svar till dig på din förra kommentar som jag skrev den 2 sept??

Britt, ja usch vad det regnat i augusti! Sista veckan här har dock varit superfin! Riktig Brittsommar kanske :-) . Jag tror du skulle varit en UTMÄRKT lärare även här! Det kan ju inte heller stämma som L sa att de får sluta om inte barnen presterar, men det var lite kul att de sagt det till studenterna.
Nej, jag är inte någon fikaperson överhuvud taget egentligen. Jo, om jag får cheesecake :)  Jag sitter gärna och fikar, men hoppar över de sju sorterna. Jag är ju en chokladperson och eftersom man inte får/bör äta allt onyttigt man kommer över, så väljer jag godiset före kakor och chips. Så det var ingen uppoffring att hoppa över muffinsen, men jag tror att den var god för det var chokladbitar inuti.

Karin D, ja jag bearbetar infon så fort jag hinner och nu ska det bara vara ett kvällsmöte nästa vecka och sedan lugnar det ner sig ett tag innan alla frivilliggrupper man kan engagera sig i, drar igång. Skönt, tycker jag! Jag får fördomar både bekräftade och förkastade nästan varje dag här. Båda är kul på sitt sätt, men skolmaten var väldigt bra att den överträffade förväntningarna.

Catharina, hur är det med dig? Är du här? Jag hoppas att du bara har varit busy sista tiden och att det inte är något annat som hänt och som gör att du inte hinner läsa och skriva här... Jag kanske skickar ett mail nästa vecka. Tänker på dig! Kram.

Trevlig helg allihop!
Kram Ingrid

Coffee mornings

Nu har jag varit på Coffee Mornings för alla tre barnen, en för High School, en för Lower School och en för Middle school. De var väldigt olika sinsemellan, men bra var och en på sitt sätt.

High School var först ut en morgon förra veckan. De två timmarna var proppfyllda med information och de presenterade en del skolpersonal i en rasande fart. De berättade om de annorlunda scheman de har och varför de jobbar på det sättet. De har ett rullande schema som verkar väldigt rörigt, men som eleverna lär sig på ett kick. På det sättet är det t ex aldrig samma ämne som ligger sist en fredag eftermiddag då alla är trötta. De har fyra ämnen per dag och dessa har de varannan dag med rullande placering under dagen.

Tisdag eftermiddag varje vecka har de en timme "Advisory" (den tiden tas då från olika ämnen varje gång tack vare det rullande schemat). Då gör de olika gruppövningar, pratar om livsfrågor, hälsa, utbildningsrådgivning, vägval, känslor och helt enkelt hanterar sådant som inte ryms inom det vanliga schemat och som täcker lite mjukare värden. Lärarna har en TJOCK bok som heter Advisory med massor av idéer om vad de kan göra med sin klass.

Vi fick information om något som heter Duke of Edinburgh award som är ett frivilligt sport och charity program för tonåringar. Skolkuratorn (jag tror det är det counseller betyder) berättade att hon träffat varenda elev på high school och pratat en stund med dem, speciellt de nya. Hon kommer under året att starta några olika grupper bl a en läxgrupp för dem som vill ha hjälp.

De pratade om hur barnen kommer att utvärderas och hur de följer varje barns utveckling. Linnéa själv säger att lärarna har sagt att de ska göra några prov nu som inte är betygsgrundande och sedan ett prov i slutet på året för att se om de utvecklats och om de inte gjort det får läraren sparken, för då har de misslyckats...

De pratade om resor de ska göra, men där tappade jag tråden och om något Assembly Schedule en gång i månaden och det fattade jag inte heller....

Föräldrarrepresentanterna pratade och talade om hur vi kunde engagera oss på olika sätt. Dessutom fick vi göra en rolig lära känna varandra övning där vi fick ett bingopapper med olika egenskaper som vi skulle hitta någon som hade och då skulle den personen signera den rutan på bingopappret. Den som först fått en rad eller kolumn med signerade rutor vann.

Lower school hade sin Coffee morning i måndags denna vecka. Den var mycket mer informell och gick mest ut på att vi skulle lära känna varandra. Vi fick presentera oss för varandra, ställa frågor, bli presenterade för lite skolpersonal och vi fick skriva upp oss på grupper vi vill engagera oss i.

Efter ett tag blev vi indelade i grupper med de som hade barn i samma klass. VÄLDIGT bra tyckte jag. Det var intressant att få veta vilka föräldrar som hörde ihop med de klasskompisar Johan pratat om. Tyvärr var inte Erics föräldrar där, som Johan pratat mest om, men om det stämmer som jag hört att han har fyra bröder, så kanske mamman var upptagen med några småsyskon och stannade hemma...

Så gick vi laget runt bland föräldrarna i klassen och svarade på frågor såsom vilken är din favoritfilm, vart gick din bästa semester, vilken är dina barns favoritbok, vad gillar du bäst med England och DÅ Britt (som upplyst oss om innan vi flyttade hit att det regnar HELA tiden :) ) svarar två av de tre första föräldrarna VÄDRET!!!! Man undrar ju var de bodde innan de kom hit....??? Själv svarade jag "museum, musikaler och att alla pratar engelska".

Efter våra två timmar blev vi inbjudna att äta gratis i skolmatsalen tillsammans med våra barn. Johan blev så glad och överraskad då jag kom och ville visa mig allting. Matsalen är TOPPEN! Det som jag var mest skeptisk till när vi flyttade hit (väntade mig en cafeteria med mest osunda saker), är en ENORMT positiv upplevelse. Denna dag var det ugnsrostad potatis och kycklingklubbor med kokta morötter och broccoli. Till det fanns en stor fin salladsbuffé med MASSOR att välja på (Linnéa säger att hon äter mest därifrån). Vill inte barnen ha maten finns det alltid ett pastaalternativ, denna dag var det pasta med tomatsås. Det hjälper ju dock inte hur god och fin mat det än är om den inte når in i magen..... och Johan ville inte ens smaka på sin kycklingklubba utan lassade bara in potatisar. Nu när jag var där "tvingade" jag honom förstås att smaka på kycklingen och jag tror att problemet var att han hade lite svårt att "öppna" klubban och hitta fint kött där i, men han hävdade att han inte gillade sådan kyckling.... Efter maten fick alla en halv chokladmuffins och den slank snabbt och glatt ned hos Johan, som var väldigt besviken att inte jag ville ha någon och då inte tog en för att han skulle få en halv till.

Middle School hade sin coffee morning igår. Den var tråkigast, för det var bara prat hela tiden och det mesta hade jag hört förut. De slog rekord att skicka runt listor att skriva upp sig på för engagemang. (Inte blev vi bjudna på lunch heller ;-) .) Det bästa med det mötet var dock att efteråt kom en svensk mamma fram till mig. Den första jag hittat hittills! Nu visade det sig att hon inte var svensk utan amerikanska, men hon pratade en helt brytningsfri och perfekt svenska. Väldigt imponerande eftersom hon flyttade till Sverige 1992 då hon gifte sig med en svensk. Dessutom visade det sig att hon bodde i VÅR BY och hade en tjej i MALINS KLASS (att inte Malin sagt det???!!!) och var med i det SVENSKGÄNG av cirka 30 kvinnor som bor i vår by eller grannbyn där jag hämtade L vid bussen. Hon sa att det kryllade av svenskar här och att det kryllade av barn på skolan som bor här. Jättekul! Redan idag skulle svenskorna träffas, men jag avböjde att komma med redan nu eftersom jag skulle packa upp kartonger.... istället har jag skickat 19 mail under morgonen...

Coffee morningarna har i alla fall visat att det finns minst två killar för Johan att leka med här i byn och en för Malin och förmodligen två för Linnéa. Sannolikt är det åtskilliga fler men jag har inte fått dem klart för mig ännu.

På varje coffee morning har det serverats kaffe, te och de mest underbara fruktfat med vindruvor, jordgubbar och hallon i massor. För kakmonstren har det funnits olika sorters muffins och andra bakverk, samt småkakor. Inget för mig dock.

Framöver blir det inga fler coffee mornings för lower och middle school. Endast high school fortsätter en gång i månaden, tydligen för att det är fler akademiska spörsmål som dyker upp längs med vägen. Synd. Hur ska jag nu träffa mammorna. Vill till att man blir engagerad i någon grupp :-) . Annars får jag vara nätsocial och skicka 19 mail till.

Märtha, ja det var synd om Linnéa, men hon har kommit över det och bör inte få några bestående men... vi lär oss efterhand. Kålpudding är ju jättegott! Det var länge sedan jag åt. Mums!

Karin D, jag har skrivit en kommentar direkt till dig i det mänskliga inlägget, men angående dina tidigare kommentarer... TACK för tomattips! Jag tyckte också L var duktig som tänkte ut alternativplaner! Det är ju något gott i det hela att man faktiskt någon gång får se hur man klarar sig när det krisar lite. Det där med hundringarna i lådan har jag inte tänkt på, men med din erfarenhet tror jag inte att vi ska pröva det :) .

Britt, det verkar vara något motsatsförhållande mellan rädisor och tomater, den som gillar det ena verkar inte vara förtjust i det andra, det har jag märkt flera gånger... jag älskar goda tomater och tycker inte alls alla smakar likadant :-) . Jag minns också min pappas STORA första mobil och hur häftigt vi tyckte att det var och hur snacket gick om hur onödig den var för VEM behövde nödvändigtvis ringa hem för att stämma av om de skulle köpa två liter mjölk eller ej. SOM tiderna har förändrats på det området!

Marit, nej du och tomater har ju ALDRIG kommit bra överens :-) . Hur var det nu på Öland när du var liten....  ha ha. Du svarade aldrig mig på gasspiständarfrågan...

Ikväll ska jag in till London själv.....

Kram Ingrid