Welcome Bagel Breakfast

Det var inte bara barnen som var på skolan igår, jag var också inbjuden till en Coffee Morning, som kallades Welcome Bagel Breakfast. Därmed behövde jag bilen och fick köra Rikard till jobbet på morgonen. Förstod hur lyckligt lottad han och vi är. Det tog drygt 10 minuter att köra dit gamla vägen, man kan ta motorvägen också, och jag trodde han skulle ha 20-30 minuter till jobbet. Så vi bor verkligen bra till även här. Vi hade ju sådan tur i Danmark att skolan och Rikards jobb låg ganska nära varandra och nu får vi det nästan lika bra här. Barnen tycker inte skolbussen tar lång tid alls. Jag tror den tar ca 20-25 minuter.

Kl 10-12 var jag på skolan i Red Room (samma rum som jag fotograferarde Johan i när vi var och testade flickorna häromdagen). Det är ett otroligt vackert rum. Där var massor av föräldrar, mest mammor, men även en del pappor, jag skulle gissa att vi var ca 80 pers. Rektorerna och en del administrativ personal var på plats och minglade med oss. Ljudnivån var väldigt hög. Runt väggarna stod bord och representanter för alla de grupper man kan engagera sig i. Det är internationella gruppen, idrottsgruppen, biblioteksgruppen, avtackning av lärarna-gruppen, High School bal-gruppen, klassföräldrar, skolkläder/saker-gruppen osv osv. Jag skrev upp att jag kunde hjälpa till i klassen på låg- och mellanstadiet, samt att jag kundet hjälpa till i biblioteket på mellanstadiet. Vill inte boka upp mig för mycket från början.

Ordförande i PTSA (Parent Teacher Student Association) var hon vi var hemma hos andra dagen vi kom hit och träffade hennes döttrar i 7:an och 9:an. Hon pratade lite om vad vi kunde göra och hälsade oss välkomna samt presenterade en del folk. Det bjöds på bagels, cheesecake, jordgubbar till chokladfontän och olika drycker. Jag pratade med en del jag pratat med förut och några nya. Hittade en pappa från Kalifornien med tre barn i samma årskurser (3, 6 och 9) och av samma kön som våra. OTROLIGT! Träffade flera mammor med pojkar i Johans klass, bl a en väldigt trevlig tysk mamma som bott många år i USA. De hade anlänt för ett par dagar sedan och fått veta att de skulle flytta hit för tre veckor sedan. En annan mamma från Kanada med en flicka i Johans klass hade kommit för ett par månader sedan och ska vara här i tre år. De ska inte åka hem och hälsa på förrän NÄSTA jul. Deras familj skulle komma hit nästa sommar på besök. Så jag kände mig så lyckligt lottad som redan vet att många i våra familjer och av våra vänner kommer hit och hälsar på i höst och att det ändå är så pass enkelt som det är för oss att komma hem.

Däremot hörde jag inte om några coffee mornings av det slag som vi hade i DK hemma hos varandra med jämna mellanrum. Det kommer jag sakna supermycket!!! Jag kanske ska se om jag lär känna t ex 3:ornas mammor och ska fråga om de vill att vi träffas en gång i månaden eller så. Eller om jag drar ihop de som jag lär känna nu i början. Det känns som om det får bli något att ta tag i längre fram. Nu vill jag först komma iordning hemma och få kontakt med LC, SWEA och någon som bor i närheten. Men först flyttkartongerna alltså, jag kommer att tjata om dem här till de är uppackade så att det blir riktigt pinsamt om jag inte gör det :-) .

Det var bra att få tillfälle att prata med olika människor och få svar på en hel del frågor som jag hade rörande schema, tester, kontaktpersoner (finns faktiskt en svensk kontaktmamma som jag tänkte maila så fort som möjligt) och annat.

Efter minglet gick jag till matsalen för att titta på maten. På vägen såg jag Johan i sitt klassrum, men han såg som tur var inte mig. Maten såg verkligen jättefin ut. Ingen skräpmat, inga halvfabrikat eller några färdigköpta saker, fin salladsbuffé. Jag blev jätteglad! På kvällen berättade Malin att hon hade sett mig, men inte gett sig tillkänna. Sicken fuling!

Sedan gick jag till mellanstadiets bibliotek och pratade en lång stund med den manliga bibliotikarien. Väldigt intressant och trevligt. Jag är SÅ glad för att barnen har skolbibliotek här och de är verkligen fina.

Igår kväll gick vi över och hälsade på våra grannar. Vi har egentligen bara en granne. Det är ett äldre par som bott här LÄNGE. De vet allt vi behöver veta om att bo här. De var mycket vänliga och bjöd in oss i sitt vardagsrum. Det var allt jag hade fördomar om när det gäller engelska rum med heltäckningsmattor som legat i evigheter och blommiga gardiner. Det är en mycket speciell och karaktäristisk doft som följer med den och mycket riktigt började Malin pipandas efter en stund. Johan var helt slut efter en lång dag, så han somnade på soffan. Vi var verkligen inte där någon lång stund och de tyckte nog vi kunde stannat längre, men vi fick bryta upp för att barnen skulle kunna komma hem och gå och lägga sig.

Johan och jag hade innan det läst 20 minuter och så hade han bestämt sig för en tennisboll, en bild på Michael Jackson och en bild på köttbullar och potatismos att stoppa i sin påse. Naturligtvis hittade vi ingen tennisboll, fast vi äger massor, men de kan vara i Sverige, så R åkte iväg kl 23 till en av butikerna som är öppna 24 timmar om dygnet (då var det skönt att inte vara kvar i Danmark), men det hjälpte inte för tennisbollarna var slut. Nu  fick det bli en mjuk tennisboll istället och Johan köpte som tur var det.

Ingrid