En av pensionärsorganisationerna mina föräldrar är med i hemma i Sverige har en stegräknartävling under några månader. De tävlar landskapsvis och individuellt. Min pappa är en FRUKTANSVÄRT fokuserad tävlingsmänniska, så från att mamma har varit den som velat gå ut på promenader förvandlades han plötsligt till värsta gåmaskinen. De har gått och gått och gått. Självklart ligger Östergötland i topp i tävlingen tätt följda av Norrland. Målet var att alla skulle gå "från Umeå (?) till Sundsvall". Det har de båda klarat av. Pappa är nu nere i Gävle tror jag... De har i SNITT gått flera mil om dagen i flera veckor. Innan frukost, mitt på dagen, mitt i NATTEN... Pappa nummer 2 i Östergötland och typ nr 4 i landet. Mamma nr 8 i Östergötland och nr 16 i landet. (Gissar att det kan komma rättelser på eventuella felaktigheter i sifferexersisen...)
Tävlingen fortgår till mitten av november och nu när de är klara med sina egna mål går de för att hålla uppe nivån i Östergötland till "the bitter end", SÅ de har fortsatt att gå under hela deras besök här. Jag tror pappa har gått 100 varv runt Old town. Innan frukost, efter 11-kaffet, innan sängdags osv osv. Mamma har gått maratonlångt med mig på stan. Så fort vi stannat på en perrong har de (framför allt pappa) gått fram och tillbaka, runt runt. Att de INTE har gått ner 20 kg var är en GÅTA!!!
Nåväl, det är kul och hälsosamt. Ska bli väldigt spännande att se hur kropparna klarar chocken då vandrandet är över och om de kommer att fortsätta gå mer än de gjorde innan tävlingen eller om något annat kommer att ta över fokus då...
Nästa "övrigt" gäller Johan. Han ÄLSKAR ju att bygga allt möjligt. Rikard hinner ju aldrig med det, så när vi var i Danmark bad jag en gång farfar ta med lite brädor och det gjorde han. Lyckan var fullkomlig då Johan och farfar byggde en jättefin låda tillsammans. Detta är ju dock länge sedan nu och Johans byggfingrar har kliat sedan vi kom hit. ALLTSÅ bad jag denna gång morfar ta med lite brädor hit bland alla matvaror vi bett dem köpa med sig....
Jodå, snälla morfar kom hit med en väska med brädor. Han hävdade första kvällen att vi skulle starta byggmarknad här eftersom det tydligen inte gick att handla brädor i England utan de behövde direktimporteras från Sverige.
TYVÄRR var inte huset här så välutrustat som morfar väntade sig (hyvelbänkar, sågar, spik, skruvar etc var alla MYCKET bristfälliga, sällsynta eller rent av obefintliga). MEN varför inte ligga på knä på heltäckningsmattor eller på stenar utanför ytterdörren, för sitt barnbarns skull.....?
Vad skulle de bygga....???? Johan gjorde en ritning som bara den måste bevaras för eftervärlden. Otroligt detaljerad och insiktsfull. Om inte han blir ingenjör, blir vi alla mycket förvånade! Det skulle bli en båt.
Och en båt blev det.... |
Stolta byggherrar! |
S/S LURET är i hamn! Flaggan i topp! |
Under tiden i en annan del av huset.....ägnade sig mormor och Malin åt det här:
Yes, they made it! |
Bra jobbat Malin och Mormor (det var nog den senare som gjorde mest på slutet... ;) )!
NU är det slut på rapporter från mormor och morfars besök!
Om ett par timmar är nästa besök här. Ja, jag är stressad. Ja, det är dags att skynda på. Ja, det kommer att ordna sig.
KRAM ALLA!
Ingrid
3 kommentarer:
Jo, mormor och morfar är fantastiska på många sätt. Var kommer energin ifrån?? Så fin båten blev, Johan! Jag hade tänkt mig, att Johan kunde bli slöjdlärare, men det är ju inte så lukrativt (som Yngve skulle säga). Nu har ni ju nya gäster, det blir säkert trevligt också!
Ha det riktigt bra allihopa!! Märtha
Ja, det där med stegräknare är något speciellt. Jag har i min telefon och försöker alltid gå lite längre än förra dagen. Mina resultat kan inte nämnas i detta sammanhang, men grattis till dina föräldrar!
Att leka och bygga i trä är nog det mest konstruktiva man kan tänka sig för barn. Kommer ihåg att Tor sågade ut stavar till tvillingarna och att med detta byggde de torn, landskap mm. De fanns kvar ända till barnbarn kom och även de lekte med dem.
Ha det så bra allihop Astrid
Hej Ingrid!
Det är fantastiskt av Tuula och Lindy att gå så mycket. De kommer säkert att fortsätta. Har man en gång börjat, blir det ett behov att fortsätta. Jag håller med dig Ingrid att de skulle ha gått ner minst 20 kg.
Fin båt du har ritat och gjort Johan. Jag tror också att du kommer att bli ingenjör. Det trodde jag redan när du var 1 år.
Ha det så bra Kram från Britt
Skicka en kommentar