I tisdags hjäpte jag till på skolan för första gången. Det var Malins volleybollag som hade hemmamatch mot en annan ACS skolan, nämligen Cobham. Två frivilliga behövs varje gång för att stå i "försäljningen". Det handlar om att sälja godis, chips, läsk (kan inte låta bli att skriva det ordet så ofta det lämpar sig då jag tror att det håller på att dö ut till förmån för "dricka"), vatten, hot dog, mikropizza, muffins och frukt (ingen köpte frukt...). Jag var där i ca 3 timmar och JÖSSES vad de handlade!
Det är förvånande hur mycket onyttigheter eleverna sätter i sig och att de får handla så mycket. Vi tar inte ut några överpriser utan det är rimliga kostnader, men ändå. Jag förstår att våra barn gnäller lite för att de inte får köpa så mycket, men jag tycker fortfarande inte att de behöver chips och Snickers för att klara en match.
Två mikrougnar gick varma då vi gjorde pizzor och varmkorv på löpande band. Förhoppningsvis behövde de inte kvällsmat sedan när de kom hem i alla fall.
Hursomhelst var det kul att hjälpa till och jag fick chansen att prata med och lära känna två andra mer erfarna amerikanska mammor. Kul!
Go Hawks Go! Skriker vi till vårt lag. Hawk är en falk eller örn och det är vår skolas symbol. Cobham har en jaguar. (Vad har Egham, Sanna?)
Go Hawks Go! Tyvärr hjälpte det inte. De förlorade och Malin som verkligen utvecklats i höst och lärt sig spelet var frustrerad över sina lagkamrater som alltför ofta tror att någon annan ska göra jobbet.
Hej från,
Volleybollmamman.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar