Nyårsfirande

Ja, det började inte bra. Vi är fyra familjer som firar nyår ihop och ibland har någon ytterligare familj varit med men mest är det vi fyra. Vi alternerar mellan varandra så vart fjärde år är man hemma hos varje familj och värdfamiljen hittar på årets tema, på vilket sedan alla bidrar med uppgifter som fördelas ut. Exempel på tema vi haft (utan att närmare förklara bakgrunden till dessa...) : Ford, Dokusåpa, Danmark, Hemmabio, Förort, StarWars och Deckare.

I år var skulle vi vara hemma hos Wilhelmssons och temat var Hawaii, men på morgonen ringde de oss och berättade att de blivit magsjuka. Tråkigt, tråkigt, TRÅKIGT ! Så mycket jobb och förberedelser och så kunde de inte själva vara med på festen.

Sven och Gunilla ställde dock raskt upp med sitt hus. Ingredienser och recept var bara att hämta i Wilhelmssons garage. Så vid kl 15 anlände vi till Furulund och istället för de planerade fyra familjerna så samlades vi tre familjer. En promenad i det fina vintervädret inledde samvaron och alla barnen åkte pulka, plastpåse och miniskidor i "Getabacken" (eller var det något annat djur...?) .

Sedan fikade vi och därefter var det bara att sätta igång att fördela arbetsuppgifterna när det gällde matlagningen och bege sig till köket. Rikard K och Margareta var lekansvariga, så alla delades in i lag och parallellt med matlagningen pågick ett antal tävlingar. Bl a fick varje lag en påse med material och av detta skulle de bygga ett flygplan som flög så långt som möjligt med ett värmeljus som satt fast hela vägen.

Jag var inte till mycket hjälp i mitt lag och jag var väldigt imponerad över vad alla lagen åstadkommit när det var tävlingsflygdags.

Värdparets Simon och Henrik kreerar. Observera bastkjolen på Hawaiitemat.



Här visar Henrik upp deras färdiga vidunder före take off.



Gunilla och Malin bygger flygplan.



Malin med startklart plan.

Det blev också frågesport med Hawaiitema, inte helt enkelt...
Bättre att övergå till maten tror jag :) .


God god förrättssallad, med ankbröst, melon, mango, pinjenötter och annat mums!

Till huvudrätt en oxfilé med rotfruktsrösti (som R stekte en miljon av), grönsaker och två såser. Jättegott!!!

Sedan fick vi ost och kex, samt glass med färsk ananas, som efterrättslaget gjort något fantastiskt med.

Vi var ju ansvariga för sånghäftet, som ni ser skymtas ovan. I den uppgiften har det blivit en outtalad tradition att skriva x antal nya texter på årets tema. Ibland blir dessa så bra att de lever vidare även efter nyårsfesten, andra gånger faller de (som tur är) helt i glömska.

Det här blev årets mest populära nya sång, skriven av Rikard.

Surfa

Mel. Snickerboa

En kompis sa till mig en dag att "surfa" det är kul.

Hawaii bästa stället är, nu när det är jul.

Så jag tog ett flygplan dit.

Men ärligt talat det är skiiiit.

Datorn här är ju likadaaaan

Som den jag har,

hemma i stan.

Och här är ett annat smakprov på våra kompositörskonster :) .

Hawaii-lära
Mel: Lilli Marlene

100tals av öar, men 8 kändast är,
1 miljon personer, det lär det finnas där.
Vulkaner och tropisk värme rår,
Aloha säger de när de går,
Nu vet ni var vi är, nu vet ni var vi är.

En av femti stater, med Honolulu stad,
solsemester dit gör varenda människa glad,
kända personer är födda där,
Obama, Kidman och Bette Midler,
Visst vet ni var vi är, visst vet ni var vi är!

Vi hann PRECIS få i oss maten innan det var dags att rusa ut för 12-slaget! Massor av fyrverkerier sågs åt alla håll. Så hade ännu ett händelserikt år passerat.

Så blev det dans, prat och mys ett par timmar till innan vi begav oss hemåt. Vi skulle ju upp tidigt för att fara tillbaka till Danmark. Vi lyckades smita in hos farmor och farfar utan att de vaknade :) .

Så då var väl allt bra då under nyårsafton? Eller? Om det inte varit för klumpfot... Ni minns de nya skorna jag köpte. Jättefina till bra pris. Jag har sällan högklackat på mig nuförtiden och jag köper nästan aldrig smala klackar, för man är ju så rädd att göra märken i någons trägolv. Nu när jag hade dessa nya på mig satte jag knappt i hälen, det går liksom automatiskt när jag har klackar. Jag trippade försiktigt omkring enligt tekniken tå häl, tå häl, tå hääääääälllll. Kände direkt att min häl inte riktigt följde med som den skulle. På ett ställe låg plastmattan inte direkt mot underlaget, för det var en liten "grop" i cementunderlaget och där trampade förstås klumpfot (=jag) igenom plastmattan ner i hålet. Insåg först då vilka smala klackar skorna jag köpt verkligen hade och kände mig SÅ ledsen. Verkligen urklantigt och något som inte är så lätt att kompensera. Slår man sönder ett glas kan man oftast köpa ett nytt (om det inte är ett antikt som inte finns längre förstås), men lägga om golvet var inte riktigt lika enkelt.

Som tur är har vi världens bästa vänner, som inte alls blev arga på mig utan Gunilla sa snällt "att det är väl bara kul för oss att ha ett minne av dig och vårt nyårsfirande". TUSEN TACK för att ni är så gulliga!! Någon sorts kompensation blir det dock, ska bara se i vilken form.

1 jan och dags för hemresa. Kändes väldigt abrupt som avslutning på lovet, men skolan började redan den 4 jan. Båten skulle ta oss hem till den 2 jan och vi ville verkligen ha en dag hemma den 3 jan innan vardagen drog igång igen. Dessutom går båten bara varannan dag, så vi hade inte kunnat åka den 2/1 även om vi velat.

Det gick dock överraskande bra och smidigt att komma iväg. Gungeligung-resan hem har jag redan beskrivit, men lite bilder från den trevliga och GODA restaurangen i Esbjerg där vi åt innan båten lämnade hamn, kommer här:


Malin och pappa med god pasta, tomatsallad och bruschetta.



Mitt Stjerneskud. Jag kan aldrig få nog av denna danska delikatessmåltid!



Johans jättefina hamburgertallrik, så fin att han inte trodde att den var god när den kom in...

Då vi gungat oss över havet, kunde vi bara häpet fundera på vad GPS druckit på nyårsafton:

Menade den verkligen att ett alternativ för att komma hem var via en tur och retur till Holland/Belgien...?

Hem kom vi i alla fall, tur att man kan tänka själv och inte bara litar på de tekniska hjälpmedlen.

Barnen förevigar det vi inte tänker på och därmed har vi nu en bild på hur jag ser ut timme efter timme när vi sitter i bilen, nämligen då jag läser för familjen.



Och varför inte ta en bild på plockgodiset. Vem vet, i framtiden kanske det inte alls är det här vi äter...

Hoppas det Goda Nya Året nu startat bra för er alla!
Kram Ingrid