måndag 14 november 2011

Djup sorg och medkänsla

Vi har haft gäster här i helgen igen. Jättetrevligt! Vänner vi träffar alltför sällan och vi har verkligen hunnit prata ikapp oss lite. De åker hem vid 5 imorgon bitti, så det är tur att de är i säng och sover nu.

När det gäller svenskgruppen häromkring däremot är det faktiskt bara djup sorg just nu. Den sjuka pappan som jag skrev om för bara någon vecka sedan gick bort i torsdags. Hela sjukdomsförloppet gick så fort på slutet. Alla vi i svenska kaffemorgongruppen är rörda och tagna. Vi fortsätter turas om att laga mat och skicka med till dem varje vecka. En av mammorna här som jag har mycket kontakt med känner den drabbade familjen väl och håller nästan daglig kontakt med dem.

Imorse ringde hon som hållt kontakten med familjen och berättade att hon hade ännu ett fruktansvärt besked. Kvinnan som håller i alla våra svenska kaffemorgonar och samordnar oss, henne har jag samåkt med flera gånger och hon är den som hjälp mig så fort det varit något jag undrat, t ex var jag kan köpa något eller tips om restauranger, badhus eller liknande, en av hennes och mannens två söner har helt oväntat på grund av väldigt tragiska omständigheter dött igår, endast 25 år gammal. Det har stått om det i varenda svensk tidning sista dygnet och det gör mig så ont, så ont. Jag hittar inga ord för hur hemskt jag tycker att detta är och jag kan inte föreställa mig hur dessa vänner har det just nu.

Vi samlar oss i svenskgruppen för att göra det ytterst lilla vi kan. Samtidigt som jag tycker det känns som om all luft går ur mig, känns det som om jag får hur mycket adrenalin som helst och som om jag skulle kunna göra vad som helst om det kunde göra någon skillnad.

Alla mina tankar ikväll går det dessa båda drabbade familjer. Jag önskar dem styrka att ta sig igenom kommande dagar.

Ingrid

7 kommentarer:

Catharina sa...

Oj, två så jobbiga dödsfall på kort tid...

Att mista någon man känner är alltid jobbigt och nu när det handlar om unga människor är det ju extra jobbigt!

Ni är jättefina vänner som ställer upp för familjen! Jag tror att du orkar även om det känns tungt... Jag tänker på dig, vännen!

Kram Catharina

P.S. Fick nyss felmeddelande, men provar igen: Input error: Memcache value is null for FormRestoration D.S.

Britt sa...

Hej Ingrid!
Så tragiskt att sjukdomsförloppet gick så fort. Det är skönt för familjen att ha goda vänner , som ställer upp.Tillsammans kan ni säkert hjälpa så mycket det går.
Ta hand om dig Ingrid!
Kram från Farmor

Karin sa...

Livet och döden finns sida vid sida, men oftast behöver man inte konfronteras med döden. Extra hemskt med så unga människor!

Krama om de dina och hämta styrka där!

Många kramar från Karin

Astrid sa...

Så trakiska händelser, det är ju extra jobbigt när en så ung människa avlider. Tror att det blir ett speciellt samband mellan landsmän när man bor utomlands. Ni kommer nära varandra, vilket också gör att ni stöttar varandra väl!
Tänker på er!
Kram

Kim M. Kimselius sa...

Åh, vad tråkigt att läsa Ingrid. Det verkar som dödsfall alltid kommer i samlad trupp. När min mamma dog, dog även min kusin veckan efter och några dagar senare dog en annan kusins man.
Nu när min svåger dog i våras, hade just min brors förstfödda barnbarn dött, och även min faster med väldigt snabbt förlopp alla de tre sistnämnda i cancer.
Förstår att ni har det jättejobbigt just nu. Det känns skönt att ni har varandra att söka tröst i.
Du skriver att det har stått om det i varenda svensk tidning, något jag har helt missat. Vad hände?
Tänker på dig!
Kram Kim

Boktokig sa...

Det är tragiskt för alla runt omkring när någon dör. Det är fint att ni ställer upp. Det är jag säker på att de upskattar enormt! När något sådant här inträffar slås man av hur skört livet verkligen är och hur snabbt det kan slås i spillror!!!

Anonym sa...

Hej!
Nu är det fredag och farmor och farfar är hos er i ert fina hus! Vi kunde inte följa med. vi har precis varit i USA! Fast vi skulle vilja följa med!
Kusinerna kan börja på Runstycket när ni flyttar tillbaka! Linnea är för stor, hon får kanske börja i gymnasiet!
Nu läser vi Pelle Svanslös! Kram Sofia Och Lina!