fredag 29 april 2011

Och så levde de lyckliga....

Ja, det är i varje fall vad vi alla hoppas!!!


Mamma och jag var där, hela dagen och JAAAA vi såg dem live, till slut. Längre version kommer.

Tillsammans med 120 000 personer i Hyde Park såg vi hela bröllopet på storbildsskärmar.


Imorgon kl 4.45 åker mina föräldrar och kusin Jenny hem. :(  Då blir det mer och fler inlägg här.

Tack för alla trevliga hälsningar!

Britt, vi ser fram emot att ni snart är här hos oss!!

Märtha, utan att du var där summerade du bra vad vi kände :) .

Massor av kärlek och kramar!
Ingrid

Bröllopsyra i London

Idag gifter sig prins William med sin Kate.

Ingrid och Tuula är någonstans mitt inne i folkvimlet och ser på bröllopet.
Så här fina var de innan de gav sig iväg mot London.


söndag 24 april 2011

Fullt upp med släkten

Det är verkligen svårt att hinna med tid vid datorn, när vi har besök. Kommande dagar planerar vi att se lite mer av England. Passar bra när mina föräldrar och barnens kusin är här. SÅ blir det inga uppdateringar här, är det hela förklaringen och jag skriver mer så fort jag får chansen. Känns bra att prioritera umgänge med familjen som vi  inte träffar så ofta, nu när de är här.

Hoppas ni också njuter av lediga dagar!!

Kram Ingrid

Cooking show med Smörgåstårta

Multikulturella gruppen på skolan hade planerat en cooking show som inföll förra måndagen. Det innebar att en mamma med gigantiskt kök (ja hela huset var modell gigantiskt förresten och SÅ fint...), ställde detta till förfogande och så skulle ett antal mammor laga maträtter som var typiska för deras länder eller som de tyckte särskilt mycket om. Det var frivilligt att anmäla sig som matlagare, annars kunde man bara komma och titta vilket de flesta gjorde. Jag hade sagt att om de inte hade tillräckligt många matlagare kunde jag göra smörgåstårta. De svarade att de gärna ville att jag gjorde det, men när vi väl kom dit insåg jag snabbt att vi var lite för många som skulle laga mat med tanke på tiden vi hade på oss.

Hemma hade jag kokat ägg, klippt dill, hackat räkor, klippt gräslök, kantskurit fransbröd, skivat och hackat ägg, skivat gurkor och tomater, gjort små citronbitar, mm mm. Allt det pilljobb, som gick att göra i förväg. Jepp, det innebar att jag gick upp före 5 på morgonen.

Här är min packade plastback där det mesta jag hade med mig fick plats:


Till saken hör att jag nog aldrig har gjort smörgåstårta förut, i så fall är det VÄLDIGT länge sedan. MEN hur svårt kan det vara? Jag hittade inte något bra recept som jag gillade helt och hållet, utifrån de råvaror jag kunde få tag i och med de smaker jag gillar. Det går inte att få tag i fiskrom här, såsom stenbitsrom. Abba, var är ni när jag behöver er?? Vanlig fyllning i smörgåstårtor är mimosasallad och det gillar jag inte själv, så det ville jag undvika.  Jag hittade några recept som verkade bra och la ihop dem till ett eget, som jag trodde på.

Vi som skulle laga mat träffades en stund före de andra, ca 15-20 personerna kom. Jag hade bett att få vara bland de första, eftersom smörgåstårta blir bättre om den får stå och dra lite. Alltså gick jag ut som nummer två. Hade förberett med massa burkar och allt uppställt för att det skulle gå lätt. Visade böcker på hur smörgåstårtor kan se ut i olika format och la sedan ut bröd, blandade röror och smackade ihop allt. Föreslog att de skulle gå vidare med nästa "show", medan jag dekorerade och det var rätt bra, eftersom det tar ganska lång tid.

Jag står och dekorerar...
Flera gånger frågade de om jag var färdig, men jag la bara på mer och mer :) . Hade dock räknat HELT fel på hur mycket som skulle gå åt, hade över av ALLA ingredienser.

Så här blev i alla fall slutresulatet:

Ett barn som var med sa att jag gjort engelska flaggan och det sa Malin också direkt när hon såg fotografiet. Det var inget jag tänkte på, men de har rätt i att det gör den faktiskt.
Vad demonstrerades då mer? Jo, indisk curry (Chicken Korma) och för det hade kocken tagit med bl a dessa kryddor:



Sedan demonstrerades sushitillverkning, holländsk äpplepaj, hemlagade tortillas, mango lassi (mango yoghurtdryck), Bo La Lot (se bild nedan), spännande dippsåser från Asien, australiensiska kakor som "uppfanns" under kriget för att de var så hållbara att de kunde skickas till soldater i Europa.

Vi fick också se de här göras och just nu kommer jag inte ihåg det franska namnet på dem... (jag kan i alla fall inte stava det):
De fylldes med vaniljkräm m h a en spruta.

Chicken Korma

Bo La Lot

Kan också ha varit det här som var Bo La Lot.
Jag var inte helt fokuserad då jag dekorerade smörgåstårtan :) .
Hungriga tjejer!
Det tog GANSKA lång tid att laga all maten...
Det var en förträfflig vårdag, så vi kunde sitta ute och äta och allt var SÅ gott. De flesta sa att det gällde även smörgåstårtan och den var helt ok, men hade jag gjort om den hade jag gjort några små justeringar. Det var kul i alla fall och jag tycker detta var ett superarrangemang som jag hoppas de gör om, men då med något färre demonstrationer.

Karin, såklart var du först ut med gratulationer här. TACK! Faktiskt fick jag en hel del annat trevligt än hushållsmaskiner. Planerar att återkomma till det (men frågan är när...) . Du smickrar, tror inte alls att jag blir snyggare med åren, men man får göra det bästa av det man har :) . Det var verkligen kul att de plockat ihop bilder i kronologisk ordning och satt ihop på det viset! Det märks att barnen är större, för de lyckades komma ihåg att jag fyllde nästan hela dagen och var lite extra snälla hela tiden.
Trevligt med middag hos goda vänner! Konstigt att de bägge har så korta namn egentligen, på tal om ingenting :) .

Kim, jag hade verkligen en bra dag och det är sant att man måste tänka på att det enda man kan göra något åt är framtiden... Det är trist att vara inne när vädret är fint ute, jag förstår dig verkligen, så kände jag också när jag var inne och städade, lagade mat och förberedde för våra gäster. Nu har jag dock hunnit vara ute lite och kommande dagar blir det ännu mer av den varan. Härligt!
Jag är så glad att jag fått din bok och otroligt imponerad av allt extramaterial på slutet!!

Märtha, ja såklart älskar jag min familj jättemycket, som de flesta andra. Nu när jag är hemma har jag ännu mer tid att visa att jag älskar dem, men ibland blir det kanske för mycket för dem, ha ha. Blev otroligt glad, rörd och imponerad av tjejernas bildspel. Det blev en toppendag!

Ikväll har vi haft ett REJÄLT ösregn och åska under ganska lång tid. Vi får hoppas att det passerade London också, så att de blir av med sin smog, så inte bröllopsyran kommer av sig. Här ute har vi inte märkt av någon som helst smog i alla fall, om nu någon funderar över det och oroar sig för oss ;) .

Kram Ingrid

fredag 22 april 2011

Tack för gratulationer!

Tack alla ni som gratulerat mig på olika sätt under dagen!!

Jag har haft det så bra och blivit riktigt uppvaktad med bra och roliga presenter, samt ätit gott. Dessutom har vi fått underbart besök. Mer detaljer utlovas längre fram!

Som ni förstår blev jag jätteglad för tjejernas fina bildspel som de sedan la ut här. Johan hade skrivit en SÅNG som han sjöng för mig imorse. Linnéa kompade till på gitarren och Malin sjöng i bakgrunden. SÅ gulligt!

Nu är denna fina dag slut och så är jag.

Vi hörs!

Kram Ingrid

video
Denna filmen gjorde vi barn till den bästa mamman i världen, på hennes födelsedag :D
Vi älskar dig och hoppas du kommer att ha en bra fördelsedag med oss och mormor, morfar och Jenny:)
Kraaaamis, nea xxx

Mer kalas, konfirmation och matlagning

Dagen efter Johans kalas, förra söndagen, var det kalasdags IGEN, det tredje under helgen. Det var Johans klasskompis Zak som bjudit in. Det började inte så bra, då jag inte sett inbjudan, men Johan säger att han fått den.... Vi var rätt sena med inbjudan till Johans kalas, så dagen efter att den var skickad, fick jag ett mail från Zaks mamma där hon undrade om Johan skulle komma på deras kalas. Jag blir själv rätt trött på folk som inte kan svara när de får en inbjudan, så jag tyckte det var både pinsamt och irriterande (alltså inte hennes fråga, utan att jag missat det). Jag visste inte ens när kalaset var, så jag fick börja med att be om ursäkt, fråga när det var och säga att om vi klantat till det och bjudit till kalas samtidigt skulle vi naturligtvis ändra vårt datum. Nåväl, det var ingen fara, hon var en förstående kvinna och deras kalas var alltså dagen efter. En riktig kalashelg för skolans 3:or alltså :) .

För mig blev det en dag av skjutsande, då det var konfirmationshelg för Linnéa. Den sista i Svenska kyrkan. Nästa gång åker de till Paris tillsammans och sedan är det konfirmation! Hur fort gick det här konfirmationsåret och har de verkligen hunnit med allt de ska ;) ? Alltså kändes det givet att någon skulle följa med på gudstjänsten och det blev Rikard. Linnéa läste en bön, som konfirmanderna tillsammans satt ihop dagen före. Hon är duktig på det, även om hon tycker att hon är blyg, så är hon en av de som är tryggast med svenskan (alla de andra bor här permanent och har varit här nästan hela sitt liv) och hon gör det bra! Alltså körde jag till tåg och kalas mest hela dagen.

Zaks kalas var på en idrottsanläggning, där de hyrt en sporthall samt en lokal där de kunde äta. I sporthallen vimlade det av barn och där fanns massor av bollar och en hoppborg. På vägen in kom Hanna i Johans klass, hon hade inte kunna komma till oss dagen före, men hade ändå köpt en present till honom. Väldigt gulligt tycker jag! Det var en Legoland-keps och Johan har använt den varenda dag sedan dess, så det var en bra present!

Zak är ett stort Arsenal-fan, så vi hade köpt en Arsenalfotboll till honom. Då vi hämtade satt Johan och fick en glittrig Arsenal-tatuering, för det var en tjej där som gjorde tatueringar eller målningar på alla barnen. Desutom fick varje barn en fotboll samt en kaka med en bild på Zak att ta med hem. Väldigt fint och avancerat.

Så god att Johan inte lät någon annan smaka :) .
Nåväl, mellan skjutsandet hann jag göra en sak, nämligen förbereda den cooking show jag skulle på dagen efter.... och den är vad nästa inlägg kommer att handla om  :) . En del av förberedelsen var att handla och påbörja "matlagandet"... Upptäckte att man kan köpa olika storlekar på gurkorna här. Den stora ser inte så mycket större ut än den normala, men i verkligenheten var den nästan grotesk.

Syns dåligt, men det står Large Cucumber på etiketten.
Kim, STORT TACK för dina gulliga ord! Ibland tycker jag verkligen att det bara blir rapporterade om vad vi gör här och att det kanske inte är så intressant för andra. Så tänker jag att jag skriver ändå för min egen skull, en sorts dagbok över vad vi gjort under våra utlandsår samt en del av mina tankar, för att barnen ska kunna titta tillbaka och läsa i framtiden, men så inser jag sedan att det ändå inte är hela sanningen, för det är verkligen SÅ tråkigt att titta till bloggen och upptäcka att ingen skrivit minsta lilla hälsning och det betyder ju att jag inte helt bara skriver för mig själv, för då hade jag väl inte brytt mig om det... Så jag blev verkligen jätteglad för din kommentar, att du tycker det jag skriver är en trevlig blandning.

Boktokig, du är INTE gammaldags, jag tycker också många barn tittar på avancerade filmer alldeles för tidigt. När de är små får de knappt se något och sedan släpper man efter för mycket istället, det är i alla fall vad jag tycker utifrån vad jag ser hos barnens kompisar. Jag brukar säga till barnen att de ska ha något att se fram emot, så man behöver inte se (och läsa) saker som är för mycket äldre barn än de själva. Vår Johan skulle INTE få se Hajen.

Britt, så kul att du påminde mig om "Campingkalaset". Det var SÅ kul när vi bjöd in till Malins kalas och barnen skulle ha med sig övernattningsgrejer, men inte visste att de skulle campa. Så fort de kom började de diskutera vem som skulle sova bredvid vem i Malins rum :) . Det var ett litet smidigt gäng med Malins närmaste vänner i Sverige eftersom vi kom hem efter ett år utomlands. Det var tävlingar i hur många vindruvor de kunde få in i munnen, paraplygolf (det vet ju ni vad det är), tårtdekorationsutmaningar samt mycket annat. Till slut hamnade vi på campingen i Sjöbo, där jag sov med alla tjejerna och på kvällen lärde de sig göra sådana där plastbandsflätningar på fingrarna och det gjorde de i det mörknande tältljuset, samtidigt som de åt godis. De flesta hade aldrig campat och tyckte det var kul bara att gå till toaletten i mörkret bland alla andra campare. Jag lägger in några bilder från det kalaset, bara för att det var så roligt. (Tack för grattis-hälsning. Kortet har också kommit!)

Egengjord OS-flagga och sedan svor de eden.

Kasta kula så långt man kan med tårna... :)
Vi hade många märkliga OS-grenar!


Jag hade bakat minikladdkakor som de fick dekorera.



Plastflätning.

Prisutdelning dagen efter.


















Nej, nu är det dags att göra sig redo för morgondagens födelsedagsfirande....

Vi hörs!

Kram Ingrid

torsdag 21 april 2011

9-årskalas


Typisk 9-årig Johan.
Skapar av allt han hittar :) .
Mycket fantasi och aktivitet.
Förra lördagen hade vi kalas för Johan. Han hade tydligt sagt att han ville ha ett discokalas och jag hade stämt av med ett par andra mammor med erfarenhet och de trodde ingen skulle ta anstöt. Alltså fick det bli så, och jag tror någon tackade nej p g a att de inte tyckte det var lämpligt med disco för så små barn, men det kan jag ta.

Det är tre 3:or på skolan med ca 15 barn per klass. Lite för många att bjuda alla, men lite för få att bara bjuda klassen om ett antal föll ifrån. Det slutade med att vi bjöd klassen, plus någon som Johan varit hos på kalas, samt fem till som Johan leker mer med i skolan. Till slut blev det 12 barn på kalaset, vilket var ganska lagom.

Vi tömde biblioteket på möbler, satte in discolampa, tjejerna fixade spellistor med bra musik (Johan förstår inte att inte alla barn kan Manboy och Popular, de är ju på ENGELSKA :) ). Vi förberedde en music quiz IFALL inte alla skulle vilja dansa hela tiden. Kalastiden var satt till 16-18.30 och alla barnen anlände i det STRÅLANDE solskenet. Det var synd och skam att mörklägga och vara inne.

Nåväl, barnen var i trädgården och lekte en stund till alla hade kommit. Då samlades vi och Johan öppnade paket. Han fick väldigt många fina saker, bl a Legosatser, radiostyrd bil, någon leksak för att testa reaktionsförmågan, ett spel, presentkort i en leksaksaffär, Bakugan samt ett frimärksalbum och frimärken. Det senare hade jag tipsat om och de som gav det tyckte det var en kul present att få ge. Johan blev lika glad för ALLTING. Kul med en tacksam mottagare :) !

En liten översiktsbild på barnen under presentöppningen.
Så var det dags för mat och Johan hade önskat pizza. Jag har tidigare nämnt att jag tyckte detta var det mest lättarrangerade kalas jag någonsin gjort och även här kom vi lindrit undan. Nya pizzerior växer upp som svampar ur jorden och det verkar pågå något pizza-krig, för de konkurrerar med bra erbjudanden och hemkörning. Alltså hade vi beställt sex pizzor (tre varianter) och utkörning (ja, jag kände mig som en dålig mamma, men barnens glada miner botade det ganska bra).

Jag hade planerat en pizzabar, så att barnen fick gå till öppningen i väggen mellan matrummet och köket, och där stod jag i köket och frågade vad de ville ha att dricka (hade inte ens SAFT från BOB eller Önos i år, utan några färdiga flaskor, allt med tanke på heltäckningsmattan som jag inte ville få dränkt i röda färger (miljöbov, kompenserar med att dricka vatten ett tag nu vilket inte ger något förpackningsavfall alls ;) ).

Naturligtvis frågade någon om vi "huggit upp ett hål i väggen för kalaset". "Visst" skrattade jag, "vi har hållt på hela natten" och det tyckte alla var kul.

Johan och Rowan på besök i pizzabaren.
DJ'n var VÄLDIGT hungrig :) !
Efter maten startade discot! Tjejerna höll i det, men Rikard fick hjälpa till ibland när det gick lite vilt till på dansgolvet. De flesta gillade att dansa, några var väldigt avvaktande, framför allt de asiatiska barnen, men en hel del dansade så svetten lackade. Alltså lät vi dem alternera mellan vild dans och frisk luft i trädgården. Det blev bra.

Coola discodansare!



Utelek på kvällskvisten

Alla hittade något att sysselsätta sig med.
Dags för tårta. Inget hembakat här inte, utan färdigköpta "fotbollstårtor". Intressant att höra hur vissa barn t o m visste i vilken butik de sålde just den tårtan och kunde tala om vilka kedjor som hade andra "motivtårtor".

Den ena av två fotbollstårtor syns i bortre änden av bordet.
Efter tårtan verkade barnen färdigdansade, så det passade bra att vi förberett en quiz där vi spelade intron och så skulle barnen resa sig upp och sjunga refrängen. Tre lag var taggade till tusen, men de var ojämna. Det var jag som delat upp lagen och tyvärr känner jag inte barnen tillräckligt väl för att veta vilka som passar ihop och vilka som är bra på vad. Det gjorde dock inte så mycket. De som kunde sjöng för glatta livet och poängen delades ut på ett "taktiskt" sätt. Till slut fick alla ändå en påse med lite av varje att ta med hem. Vi var klara precis lagom i tid till de flesta föräldrar kom och hämtade.

Ett par barn var kvar en liten stund längre medan vi pratade med deras föräldrar. Då lekte Johan med Shin, den japanska killen vi träffade den allra första dagen vi var på skolan i augusti, då tjejerna gjorde en del tester för att se på vilka nivåer de låg. Det har tagit ett tag innan de hittat varandra, men sedan jul har de lekt en del på rasterna. Både Shin och hans mamma är SÅ gulliga. Johan höll i ett rep med Shin en bit bakom sig. Plötsligt låg Shin på picknick-filten och rullade iväg in i den.

"I am a sushi!", hörde jag honom ropa där ute och minsann var filten svart på undersidan, så helt olikt var det inte. Hans mamma såg det också genom fönstret och vi skrattade SÅ mycket, för det lät så kul. Jag gapskrattade och hon höll klädsamt handen framför munnen och skrattade på japanskt vis :) .

När alla barnen gått hem, utom Rowan och Reese på gatan, så satte vi oss ner med deras mamma Wendy och pratade i flera timmar. Pappa Ben var ändå iväg på fotboll. Väldigt mysigt. Man blir så skönt avslappnad när man sätter sig ner efter ett kalas.

Johan var jättenöjd med sitt kalas och det var det allra viktigaste! Jag var glad över att ÄNTLIGEN få ett ansikte på alla klasskamrater Johan pratat om, samt tillhörande föräldrar. Det har jag saknat. I DK körde jag barnen till skolan och det innebar att vi efter ett par veckor hade koll på varenda elev och vilka föräldrar de hade. Här åker barnen skolbuss och jag ser inte röken av några andra än mina egna barn.

Karin, så duktig Julia ändå var med Idol!! Med tanke på Nya Zeeland planerna, var det väl tur att hon inte gick hela vägen. Nu vet hon att alla från Motala inte är lika sympatiska som undertecknad ;) . Nya jurymedlemmen gick i gymnasiet med min storasyster. Han är extremt intelligent (toppbetyg), men det märktes nog tidigt att Motala var alldeles för litet för honom...

Britt, ja det är SÅ skönt att L's knä är på bättringsvägen! Simningen är över för denna gång (därmed inte sagt att hon inte kan simma på egen hand), nu är det tennis som gäller på skolan. Fast hittills har hon inte kunnat vara med och träna där.
Jag håller med om att Malin skulle göra något konstnärligt, hon är verkligen duktig på det och väldigt intresserad, men jag vet inte riktigt i vilken form det skulle vara.... det kan vara svårt att tjäna pengar och vara väldigt ensamt om man ska vara helt konstnärlig, men kanske som AD eller något sådant... Vi får väl se vilken väg hon tar. Just nu vill hon helst bli skådespelare :) .
Vad spännande med Golflyftet! Fast jag förstod inte helt.. är det en grupp och i så fall vad är det ni måste boka tid för, eller är det singelinstruktioner? Låter kul i alla fall.
Det är bra att inte värmen kommer för fort, för då blommar det längre, men det klart att det är härligt när det slår till och känns som sommar, vi njuter hejdlöst :) .

Boktokig, tack för hjälpen med första titeln på Cirkusdeckarna! Ingen fara med ungdomsbenämningen, jag tycker det var lite skönt att höra att det var fel :) .
Så härligt att ni redan kan sitta ute hemma också! Här har barnen gått i bikini och badbyxor idag.

Kram Ingrid

tisdag 19 april 2011

Uppdatering Linnéas knä

En liten uppdatering kring Linnéas knä. Hon är SÅ mycket bättre. Senaste veckorna har hon gått som vanligt och efter lovet räknar vi med att hon kan börja vara med på gympan igen. Naturligtvis försiktigt, men vi är hoppfulla. Det märks på hela henne att hon är bättre. Hon är gladare och rör sig såklart på ett annat sätt.

Hon har inte varit hos sjukgymnasten på länge, men på lördag är det dags igen. Då kommer hon att få nya mer avancerade övningar att göra. I början kunde hon nästan inte göra något alls, då handlade det bara om att lyfta benet lite och så. Nu kan hon få övningar med gummiband, balansbrädor och lite roligare saker. Perfekt.

När det var som tyngst med knät kom ett paket från mormor och morfar med tre Manga-böcker i serien One Piece som Linnéa gillar. ÅH så glad hon blev!!

2/3 böcker, den tredje var med i skolan då jag fotograferade :) .
Idag har vi nog slagit nytt värmerekord för i år. Termometern visade 26 grader!

Jag har hört rapporter hemifrån också om finfint väder. Härligt!

Ingrid

Förra fredagen

Förra fredagen var det nytt PIM möte för High School. Tre elever var där och presenterade tre olika program som skolan köpt in för eleverna att använda. Det handlade om program där eleverna kan göra olika personlighetstest, skriva in ämnen de gillar och se vilka universitet som ger utbildningar på de intressekombinationerna samt massa annat. Detta är inte riktigt aktuellt för L än. Enligt mig är hon fortfarande på högstadiet och det känns så stressande att det är SÅ mycket information om UNIVERSITETEN.

Däremot är det väldigt kul att se vilka möjligheter som finns och höra hur de coachar varje elev i 11:an. De besöker universitet under sommaren, de "måste" ta reda på om de trivs bäst i ett city-universitet eller ett mer "ute i naturen". De ska ha klart för sig vilka utbildningar som ska ansökas till redan under hösten (advokater och läkare) och vilka som är efter jul samt vilka som är senare på våren. Varenda elev i 11:an har innan sommaren en plan för vad de ska göra efter 12:an då de lämnar skolan och uppgifter om som de ska undersöka under lovet.

En mamma berättade också om hur hon varit klassmamma för 12:orna under året och vad de gjort för att elevernas ganska tuffa sista år på skolan skulle bli riktigt roligt och minnesvärt. Trevligt.

Malin följde med Laura hem efter skolan, tillsammans med ett antal andra tjejer. De skulle fira Lauras födelsedag med shopping, filmer, övernattning och ridning. Vi hade köpt ett presentkort på iTune till henne och Malin satte in det i ett så här fint collage. Notera hjärtat uppe till vänster som är ett sådant de lärde sig vika på den japanska dagen.


Rikard och jag handlade till Johans kalas på lördagen och det tog såklart längre tid än vi trodde. Då vi kom hem sa L att Amandas föräldrar undrade om vi ville komma dit på middag. Vi hade tänkte oss en lugn hemmakväll, men det var såklart lockande. Både trevligt sällskap och dukat bord. Samtidigt ringer Malin och säger att hon inte mår bra, utan känner sig illamående. Det hade varit varmt att sitta längst bak i en stor skolbuss på vägen hem. Det hade gått ganska många timmar utan att hon blivit bättre, så jag sa direkt att vi skulle komma och hämta henne. Det är inte trevligt att vara borta när man känner sig sjuk.

Rikard gav sig iväg för att hämta Malin, samtidigt meddelade L att hon hade missförstått lite rörande Amanda. Vi skulle komma dit EFTER middagen. Jag kände att allt bara blev jobbigt och ångrade nästan att vi sagt ja, för Johan ville verkligen hellre vara hemma och ha myskväll, dessutom blir det sent för honom att ge sig iväg efter maten.

Ja ja, Malin kom hem och vi bäddade ner henne i våra sängar. Hon sa att det gjorde absolut inget att vi skulle gå bort, jag hade förstås lite dåligt samvete över att lämna henne, men insåg att mår man dåligt kan det vara lika skönt att bara få lägga sig och sova. Vi slängde i oss lite provisorisk mat och gav oss iväg.

Vännerna bor i grannbyn, men innan vi kom fram ringde Malin och sa att hon kräkts, jag såg Johans kalas dagen därpå flyga all världens väg. Rikard sa att en av oss skulle komma hem till Malin, men hon sa att nu mådde hon mycket bättre, så det behövde vi inte. Ok.

Väl hos Toni och Greg med barn blev det i alla fall en supertrevlig kväll till slut. De hade dukat upp med all slags dricka, ost, kex, snacks mm. Vi pratade och skrattade. Amandas storasyster Sarah är väldigt intresserad av historia och arkeologi, så Toni hade kollat upp och hittat en utgrävning i England där de lyckats få en praktikplats för henne under påsklovet. Sarah ska bo på ett B&B där kvinnan lovat att hjälpa henne och hålla ett öga på henne när det behövs. Toni menar att antingen kommer Sarah sedan att hata allt vad utgrävningar heter eller blir hon såld och älskar det. "I will love it", sa Sarah från soffan bredvid där vi satt :) . Nu denna senaste helgen har de sedan varit i kontakt med ett antal bibliotek för att hitta böcker om den tid som utgrävningarna rör, för att Sarah ska vara bättre insatt. Toni hade försökt komma på hur det funkar på British museum, ni minns kanske att jag berättade att man var tvungen att vara medlem för att få gå in i salarna där böckerna finns. Nu menar mamma Toni att man dessutom måste betala en massa om man vill få ta med sig böcker därifrån. Hon försökte därför hitta alternativa bibliotek. Så där håller vi mammor på och curlar....

Väl hemma sov Malin och nästa dag mådde hon helt bra. Hon gjorde bara k-ordet en gång, så antagligen var det inte maginfluensa eftersom ingen annan blev dålig. Kalaset gick av stapeln som planerat. Skönt!

Astrid, ja det är verkligen en ynnest att ha möjlighet att vara hemma med barnen, samtidigt tror jag ibland att de får för mycket fokus, vilket kanske inte är bra varken för dem eller mig. Det är svårt att hitta en bra balans som förälder tycker jag. Vi försöker göra det mesta av dagarna och jag tycker vi lärt oss av erfarenheterna från Danmark, där vi inte alls hann se allt det vi hoppades på. Nu är vi lite mer fokuserade på det.
Jag tror ni har tillräckligt städat hemma! Man ska inte överdriva heller, ha ha. Jag vet att ni jobbar ute och ser fram emot att läsa om det nu när Dubai-rapporten är klar. Hälsa tillbaka :) !

Karin, tack för dina jättegulliga ord, jag behövde dem verkligen just nu, när barnen haft den mindre goda smaken att tala om alla hemska saker jag gjorde mot dem som barn.... hoppas verkligen att de kommer att minnas de positiva sakerna lika väl. Jag försöker prioritera roligt före tråkigt, såväl till vardag som helg och tycker vi är rätt bra på det.
Tack för att du skrev om era erfarenheter på nagelbitarfronten! Jag vet ju att många biter på naglarna, men jag visste inte att det slet så hårt på tänderna, har helt enkelt aldrig tänkt på det. Vi får se hur det går, nu kör vi "stopp&väx" och den som är här smakar FRUKTANSVÄRT illa, säger L, så kanske hjälper den. Hoppas hoppas :) .
Vi får väl se vad jag får på födelsedagen... :) .

Britt, usch jag har alltid blivit kallad diplomaten hemma eftersom jag var mellanbarnet som försökte medla mellan de andra och på jobbet TROR jag att jag uppfattas så också, men mina barn skulle nog verkligen inte hålla med. Det tycker jag bestämmer alldeles för mycket och kanske har de rätt... annars tycker jag vi tar väldigt mycket hänsyn till deras önskemål om jag jämför med det jag hör från många andra. Vem vet vad som är rätt och sant...?! Stopp&väx-motsvarigheten här smakade dock vidrigt, Malin har tendens till att börja bita hon med, så jag målade på hennes naglar också. Hon sa att smaken sitter kvar i munnen i timmar. Hoppas att det innebär att det hjälper.
Malin skrattade när jag berättade om teatern. Jag kommer väl ihåg när jag hämtade barnen hos er och ni hade varit på den teatern och demonstrerade hur alla gjorde då de gick baklänges och sa "goddag" då de gick hem :))) .
Hur har golfsäsongen startat?

Boktokig, usch vilken sorglig bok, om det inte finns något hopp... Det är inte lätt att hålla det välstädat hela tiden och jag tycker inte det är värt så mycket tid som det skulle ta, men man är väldigt olika där. Vissa människor är proffs på att hålla undan och trivs absolut inte med minsta stök. Det är också väldigt olika hur stora krav man ställer på att barnen ska hålla undan med sina saker. Kul att du tyckte det var kul att se lite hur vi bor, även om det är svårt att få någon helhetskänsla när man bara ser ett par rum. Tycker jag i alla fall. Men möbler och stil säger ändå något om människorna som har dem..., på gott och ont :) .

Barnen är hemma och R är på jobbet, så det är svårt att få tid att sitta vid datorn. Båda tjejerna har en hel del skolarbete att göra under lovet och eftersom vi har besök nästa vecka gäller det att få undan så mycket som möjligt dessa dagar.

Vad gör ni på lovet?

Kram Ingrid

lördag 16 april 2011

Ny pub quiz

Efter Linnéas och min långa nagelbitardiskussion, där hon nog tyckte jag var rätt jobbig som fortsatte argumentera även när hon sa att hon kunde ju bita på bara två naglar, eller bara bita typ en gång i veckan, så kände jag för att göra något betydligt trevligare tillsammans med henne. Pub quizen veckan före gav mersmak, så jag frågade om hon hade lust att gå med mig på en sådan torsdag kväll förra veckan. Jo, det tyckte hon verkade kul, fast menade jag verkligen bara vi två...? Nej, vi kan ju fråga Ylva och Vendela också, sa jag. JA, sa L.

Sagt och gjort, jag ringde Ylva och faktum är att det passade alldeles utmärkt och Vendela tyckte också att det skulle vara kul. Kl 20 var alltså papporna in charge hemma och vi hämtade våra lagkamrater på vägen till samma pub som vi var på veckan innan. Orkade inte riktigt leta upp något annat ställe, även om vi inte var vidare framgångrika vid första tillfället.

Nåväl, jag beställde kvällsmat till mig, då de andra redan hade ätit. Veckan före åt jag en god paté, denna gång åt jag en ganska tråkig standardaktig friterad scampi med pommes frites. Tror inte den här puben är omnämnd i någon "5000 bästa pubarna"-bok... Vi satte som mål att vi skulle överträffa förra veckans 17 p.

Mina lagkamrater:
Vendela grade 10, Linnéa grade 9 & Ylva smart hemmafru.
Quizen satte igång och faktum är att det gick klart bättre än veckan före. Vi hade fortfarande lika svårt att identifiera bilder av kändisar, men nu behövde vi i alla fall inte kunna smeknamnen på de engelska dartspelarna. Nu skulle vi para ihop skådespelare med filmer. Något lättare, även om de var gamla och en del helt okända. Världens största pyramid finns i Mexico, om någon mer än vi missat det. Däremot var vi riktigt vassa på ett par andra frågor.

Frågeformlären byttes och vi rättade varandras. Det vi fick var skrivet i PERFEKT handstil med bara stora bokstäver och de hade rätt på nästan ALLT, även sådant som inte är normalt att kunna.... Jag tror de hade 51 rätt!

Hur gick det då för oss? Jo, vi kom sist även denna gång, vi tappar mycket på att vi inte klarar de lokala frågorna, MEN vi fick 10 poäng mer än veckan före och slutade därmed på 27 rätt. Vi valde att tolka det som att våra döttrar är smartare än deras fäder och att de uppenbarligen lär sig en hel del i skolan.
BRA GJORT tjejer! Det var verkligen jättekul att ha er med! Alla var överens om att vi ska göra om det snart igen, för det var så roligt.

Ylva, var tvungen att lägga ut en bild på er och skriva om vår trevliga kväll så att ni saknar oss lite grand under lovet :) . Hoppas att ni har det riktigt bra i Sverige och njut av att vara hemma och träffa föräldrar och vänner. Ser fram emot att träffa er när ni kommer tillbaka. Kram.

Ingrid

Typiska vardagar

Jag tror att alla som jobbar har en tanke om vad de skulle vilja göra om de slapp arbeta och jag får såklart ofta den frågan, "vad GÖR du hela dagarna?". Mycket av det jag gör skriver jag om här, så ni som läser bloggen har i alla fall lite koll på det. Det är oundvikligt att det inte blir vardag även när man är hemma. Jag kan inte ge mig iväg på spännade turistutflyker varje dag. Utmaningen är att se till att verkligen få gjort NÅGRA av de saker man verkligen längtade efter då man jobbade. För min del handlar det om att vara mer med barnen, hinna umgås med vänner, läsa, skriva, tid för spontana infall/mindre minutplanerad almanacka och sortera fotografier. Bara som några exempel. Att vi är utomlands innebär förstås också att jag vill se landet jag bor i och förbättra min engelska. En del av dessa saker har verkligen blivit verklighet, medan andra fortfarande väntar på åtgärd. Dessutom har det kommit till saker som jag inte visste att jag längtade efter eller trodde att jag skulle uppskatta.

Förra veckan flyttade en familj här i byn. Bara några hus, men ändå. Är det några mitt hjärta klappar extra för nuförtiden, så är det alla som måste flytta :) . Känns som om vi har flyttat vad vi vill och behöver för väldigt lång tid framöver. Det är SÅ jobbigt, men måste man, så måste man. Mamman i familjen är Amy, amerikanskan som pratar perfekt svenska och har en dotter i Malins klass. Det enda positiva var att de flyttade till ett hus med exakt samma planlösning, så de visste att alla möbler skulle passa och var allt skulle stå. Det är ett jättefint hus!

Jag erbjöd mig i alla fall att komma över med lunch när hon slet och det tackade hon ja till. Detta är en typiskt trevlig spontan sak man har mer tid och ro för när man inte jobbar. Jag gjorde en räksallad till oss och köpte bröd till.


Sedan åkte jag över och vi satt i ett rum där det fanns möbler och pratade en stund. Sånt gillar jag!

Rikard var ute och reste dessa dagar, men både läxor och skjutsande flöt på bra, så på eftermiddagen och kvällen pratade jag en lång stund med tre kompisar. En som skulle på två anställningsintervjuer, en som hade sökt ett jobb och en som jag ventilerade föräldrarskapets utmaningar med. Det gillar jag också, känns som när jag var tonåring, att hinna prata så länge i telefon när det verkligen behövs.

På onsdagen var det svenskornas månatliga coffee morning och denna gång var det i vår by, på gångavstånd från oss. Det var en STRÅLANDE solig dag, helt otrolig faktiskt. Bara att gå dit gjorde att jag kände lite av den där "får man ha det så här bra"-känslan. Sedan pratade vi där knappt två timmar och jag fick tips om ett par teatrar, några matvaror och nya saker de andra just köpt (denna gång TV, strykjärn och vattenkokare, de båda senare räknar jag skarpt med att få i födelsedagspresent denna vecka, då vår vattenkokare läcker och jag kört slut på två strykjärn sedan vi kom hit, perfekt för mig alltså, ha ha). Den här typen av grupper hade jag inte haft behov av eller tid för om jag jobbat, men de är ack så trevliga och gör mitt liv här så mycket roligare och rikare. Tusen tusen tusen tack för att de finns!

Onsdag em var jag också med alla tre barnen hos tandläkaren. Vi hade tur, på det viset att min mindre muntra tandläkare, inte hade tid att ta våra barn, så vi fick den andra och hon verkade mycket bättre, vilket visade sig vara riktigt. Hon var trevlig, glad och effektiv (den sista något som är markant annorlunda mot hemma, det går verkligen undan när de kollar tänderna eller tar bort tandsten, jösses vad fingrarna går). ALLA tre barnen var hålfria! Det tyckte jag var riktigt bra.

Linnéa hann dock inte mer än öppna munnen, så sa tandläkaren "och här har vi en som biter på naglarna". Jag blev faktiskt lite chockad att hon såg det direkt och detta har inte tandläkaren i DK sagt, men jag vet inte hur länge L har bitit heller... Jag anser att det är SVÅRT att tvinga en 14-åring att sluta bita på naglarna, men tycker det ser SÅ tråkigt ut och hon har verkligen börjat göra det enormt mycket mer, senaste året. I februari ville hon ha en ganska dyr jacka som var lite speciell. Jag slängde då ur mig "du får den om du slutar bita på naglarna". Det var nästan på skämt, men L nappade direkt. Jag sa att det kanske var något som var svårt att lova, men hon sa att hon kunde, så vi sa "deal" och köpte jackan.

Faktum är att L imponerade stort genom att verkligen sluta bita på naglarna och de började sakta och fint växa ut igen. Det sa jag hos tandläkaren och döm om min förvåning när L höll fram händerna och alla naglar var nedbitna till "grunden". "Jag började idag igen", sa hon.

Efter tandläkaren "skickade" jag hem M och J. Sedan tog L och jag en LÅNG promenad på ca 2 timmar. Det blev en del pratat och en del tysta steg. Linnéa VILL verkligen inte sluta bita på naglarna och jag tycker verkligen inte att hon ska förstöra sina tänder för alltid, genom att bita. Det slutade med att L sa att det kanske inte var SÅ farligt för tänderna, varpå jag föreslog att hon skulle gå tillbaka och boka en tid hos tandläkaren och fråga hur allvarligt det verkligen är.... Det gjorde hon. I torsdags gick jag med henne dit, men hon fick själv sköta snacket. Tandläkaren sa att det kommer inte ske något akut inom kort, men i 20-25-årsåldern kan tänderna vara ojämna och nedskavda på vissa ställen och det går INTE att göra något åt och därför måste L sluta bita på naglarna. (Jag ville nästan rusa fram och pussa på "tandis".) Hon frågade om vi prövat "stopp&väx och jag sa att vi inte gjort det då L inte själv velat sluta bita. Det skulle vi göra, sa hon. Så nu är det inköpt och påsatt imorse. Första reaktionen från L var att det smakar riktigt illa. Hoppas detta hjälper.

Vad tycker ni andra? Hur tuff ska man vara som förälder när det gäller en sådan här sak? Det är ju liksom inte allvarligt som att dricka eller röka, men det är inte heller lika lättvindigt som vad man vill ha på sig för kläder eller hur man vill lägga upp sina studier.

Sedan hann jag förstås blogga, skriva mail långa som brev och baka kladdkakor till treorna eftersom Johan hade fyllt år. Naturligtvis är ingen dag den andra lik, men detta är ett  par ganska typiska dagar i mitt liv just nu.

Det väntande påsklovet kommer dock inte bjuda på den här typen av dagar och det är bra, för då kan jag skriva om lite annat till er istället :) .

Märtha, ja det hade väl varit spännande om du blivit inredningsarkitekt! Gissar att det inte slog dig när du valde utbildning? Här önskar jag dock att du inte skulle behöva gissa, skulle mycket hellre se dig här på ett live-besök! Skulle det kunna låta sig göras i en fasters liv, helst inom ett år ;) ? Ni kanske kunde komma och ta med ett barnbarn? DET vore väl kul?! Jätteroligt att du är här och läser samt skriver en hälsning till mig då och då! Klarade du melodikrysset? Skickar du in eller du bara löser det?
Vilken bra idé att ge en rejäl sak som en studsmatta! Den kommer de ha glädje av länge! Så duktig Ester är som renoverar i sin lägenhet och vad bra att ni kan och vill hjälpa henne!
Ofta tycker man väl inte att det man själv gör är så exotiskt, utan det andra gör verkar mer spännande. Jag tänker mycket på det när vi tittar på hus här, att jag tycker alla engelska hus är så charmiga. Jag undrar om engelskmän som kommer till Sverige tycker att våra 1,5 plans 70-talshus är charmiga.... har väldigt svårt att tänka mig det, ha ha. Men kanske har jag fel och det är nyhetens behag som gör att vi gillar saker.

Britt, så kul att du såg hur fint det var här när vi städat. Hoppas att det är MINST lika fint när ni kommer nästa gång. Du har så rätt, de där japanska sakerna passade just M och J perfekt.
Vad kul att samma teatrar finns kvar över så lång tid!! Jag frågade Malin om Expressteatern nu, men hon visste inte vad det var. Hon lyssnade nog inte ordentligt på mig :) .
Vi har varit ute på driving rangen en gång i år. Jag jagar på familjen så mycket jag kan, kanske imorgon igen... vill gärna se till att vi får våra gröna kort i sommar om det går.

Ha en skön lördag allihop!
Ingrid

fredag 15 april 2011

Japan-tema

Multikulturella gruppen på skolan har tagit på sig att arrangera en aktivitet efter skolan för lower school. Jag anmälde Johan, men sa att han bara kunde komma varannan gång eftersom han har svenska de andra veckorna. Fick först ja, på det, men sedan hade någon på högre nivå sagt att så kunde man inte göra. Ja ja.

Möjligen blev det inte tillräckligt många barn anmälda till aktiviteten, det var nämligen också problem för de som ville gå att komma med på sena bussarna. Plötsligt fick vi nämligen en inbjudan att alla barn och föräldrar var välkomna att vara med spontant när de ville och första gången var förra måndagen.

Aktivitetens upplägg var att föräldrar från samma land skulle gå ihop och göra något med barnen som representerade det landet. Mat, pyssel, lekar, berättelser eller vad de nu kom på. Först ut var Japan och jag bestämde mig för att gå dit med Malin och Johan.

Det var många japanska mammor där och de uttryckte sitt stora tack för det stöd skolan och familjerna där, gett till Japan. Det har varit pengainsamlingar, de har pratat om vad som händer, barnen har gjort pappersblommor till ett stort japanskt körsbärsträd i lower schools korridor och de har också skrivit hälsningar och tankar på olika ställen.

Japanskorna visade några leksaker och sedan hade de ställt upp olika bord där barnen fick göra olika saker. På slutet fanns det massor av spännande japanska snacks som de bjöd på. Alltihop var väldigt trevligt genomfört.

Johans japanska favoritleksak.
Man ska slå bort nedersta delen, utan att välta de
ovanstående klossarna. Målet är att klara alla  en  efter
en tills bara huvudet står kvar.

Lite som "knorren på grisen".
Johan ska placera ut ögon, näsa, ögonbryn, mun etc.
Klassiskt kul!
Malin höll på med origami mest hela tiden.
Hon satt tillsammans med två tyska tvillingtjejer.
De vek hjärtan och nu har M gjort så många här hemma
att hon har väggen full ovanför sin säng.
Johan skrev "power" och "Johan" på japanska.
I måndags denna vecka var det italienarna som hade sin dag, men tyvärr hann vi inte gå tid. Synd! Gången därefter har barnen svenska, så då missar vi också. Kanske blir det ett land till innan sommaren som vi kan vara med på. Jag gillar multikulturella gruppen för där uppstår den mix av människor från olika länder som jag saknar lite från Danmark. Till vardags här umgås jag mest med svenskar och amerikaner. De är så trevliga att jag inte haft någon stark drivkraft att söka upp fler föräldrar från andra länder, men jag gillar när möjligheten ges!

Karin, jag hann knappt lägga ut förra inlägget innan du kommenterade. SÅ kul! Jag blir jätteglad varje gång jag går hit och ser en hälsning från någon. Som du vet betyder det mycket att se att någon läser det man skriver. Vad skönt att du uppskattar att komma hit även när det är lite rörigare än på bilderna. 10 min städ och 14 tim inspektion, huuuu hemska tanke.... Kan berätta att fototillståndet inte varade så länge och det var snart liv och rörelse (och röra) i alla rum igen :) .
Jodå, Kata var kvar högst upp i bild. SÅ KUL!! Vad duktig hon är!
Och du, jag kommer att tänka på dig idag!! Såklart! Glädjs verkligen med dig och dina framgångar och lovar att skåla på mitt håll.

Nu är det helg och samtidigt börjar TVÅ veckors påsklov (här kallat spring break) för barnen. Härligt!

Gissar att många av er också går på lov och önskar er riktigt sköna dagar och inte minst härligt väder oavsett om ni väljer att åka skidor (jodå, trots solen och värmen här utanför vet jag att många av er faktiskt ska till snön igen) eller söker er till vårvärme!

Ingrid

Storstädning

Här i England hyr vi vårt hus. Det är vad de flesta som är ett par år på skolan gör, men såklart finns det en hel del som stannar över längre tid, 5-10 år eller mer, många av dem köper sina hus. Att hyra hus här är OFATTBART dyrt, men många bor också i enormt fina hus, så jag gissar att de inte skulle vara billiga att hyra hemma heller.

Vi har inte någon direktkontakt alls med husägaren utan alla saker rörande huset går via en mäklare och de har varit väldigt bra att ha att göra med, vid de få tillfällen vi undrat eller behövt något. För ett par veckor sedan meddelade vår mäklare att de ville komma hit på ett husbesök, de brukar göra det ca var sjätte månad fick vi veta. Onekligen blev jag lite stressad, väl medveten om att ett skrubbat, skurat och städat hus ger intrycket av att tas hand om ansvarfulla och pålitliga människor, vilket jag är helt säker på inte alltid är med sanningen överensstämmande, men oavsett var inte vårt hus i perfekt skick avseende dessa uppräknade kriterier.

Operation åtgärd, startades därför förra söndagen. Livet består både av dagar då man måste jobba och dagar då man kan roa sig (ibland går det säkert att kombinera dessa båda, men ingen kommer väl undan tråkjobb helt och hållet). När det gäller barn är det en KLAR fördel att börja med det tråkiga och ha det roliga att se fram emot. Det är mycket svårare att dagen efter ett tivoliäventyr säga, "idag ska vi städa hela dagen, man kan inte ha roligt jämt". Fungerar sådär, kan jag berätta :) . 

Städat Wii-rum
Rikard och jag var i alla fall fullt fokuserade. Det finns ingen bättre motivator för städning, än att man ska få besök. På samma sätt som man vill bjuda sina gäster på god mat när de kommer över, vill man helst bjuda på en trevlig omgivning. Nu är jag dock känd för att normalt fokusera övervägande på matbiten och synnerligen lite på städningen, vilket är något jag är rätt ok med. När vi får besök till vårt mindre välstädade hus, tror jag att familj och vänner tycker ungefär lika mycket om oss ändå och förstår att det finns en eller annan förklaring till varför det är lite stökigt där och då.

Sovrum nästan klart för uppvisning
Jag är dålig på att "fuskstäda", d v s att snabbt vräka in saker i en garderob eller så. Det är R mycket bättre på, han kan röja ett hus snabbt när det brådskar. Själv vill jag inte "göra om" städningen när gästerna gått hem, för att jag bara vräkte undan grejerna. Jag gör hellre mindre och att det blir ordentligt gjort. I det här avseendet kompletterar Rikard och jag varandra perfekt, för vid vissa tillfällen passar det ena städsättet klart bättre än det andra och då får mest lämplig person styra upp städningen just då.

Neas rum som hon vill ha det

Har man en hel dag på sig hinner man väldig mycket. Man hinner tömma ett antal kartonger, plocka in saker på sin rätta plats, stryka en stor tvätt och damma/skura/putsa/dammsuga. 14 timmars städning x 2 personer, gör skillnad. Oj oj oj, jag blev nästan förälskad på nytt i vårt hus. Gick bara runt och tittade på hur fint det var överallt. Våra föräldrar skulle varit mäkta stolta och överraskade ;) . Rikard passade på att fotografera några av rummen, då jag kom på att vi nog inte gjort det ordentligt sedan vi flyttade hit. Tänkte att ni kanske tycker det är lite kul att se hur vi bor, därav lite bilder på det här i inlägget.

Brasrummet

Avslutar med en bild på biblioteket. Alla "namn" på rummen är så som vi kallar dem :) , barnen hittade på namn på alla rummen nästan direkt då vi flyttade in och det som kallas Wii-rummet är det enda rum med TV som vi har. Det är alltså inte alls så att vi har ett rum bara för Wii! Inte heller är biblioteket, något så exklusivt som det låter, utan det är där helt enkelt där vi har våra böcker, vilka för övrigt kan vara värda en kommentar i sig. Jag är ett under av organisation när det gäller att sortera recept efter årstider, kryddor i bokstavsordning eller böcker efter författare. Tycker verkligen att det är så böcker ska stå, men när vi kom hit fick jag plötsligt för mig att jag skulle göra som en del käcka inredare och sätta böckerna efter färger istället. Naturligtvis gör det att vi hart när kan hitta en bok om vi behöver den (om vi inte minns vilken färg den har på ryggen förstås), men det var ganska kul att pröva på under en tid och jag är faktiskt glad för att jag gjorde det:


Malin och Johan planterade fina blommor i en utekruka:

Blev så bra och jag blir glad varje dag jag kommer hem och ser blommorna.

Måndag morgon kom. Barnen åkte till skolan och sedan kom mäklaren, en trevlig, ganska ung, man. Han gick från rum till rum och sa att allt var så "tidy". Skrev små anteckningar och frågade oss om vi hade några problem. Vi berättade att det enda vi visste var att ett element inte fungerade och han noterade det för åtgärd. Det hela tog alles totales 10 minuter.

14 timmars städning, 10 min inspektion :) !

Rikard åkte till jobbet och sedan tittade jag på mitt välstädade hus och bara NJÖT. Efter ett par minuter ringde jag Ylva och frågade om hon ville dela glädjen med mig och som den snälla person hon är, kom hon genast över och fikade.

Ibland är verkligen en storstädning så välbehövlig och därefter så välgörande för välbefinnandet.

The not-yet-desperate housewife, jag tror min närbild lurade dig lite, för SÅ mycket kanel var det inte :) . Jag förstår dock din poäng och det ligger något i det du säger. Har ni lov nu?

Karin, håller med dig om att kanel doftar gott, men doften försvann faktiskt förvånansvärt snabbt. Väl värt att pröva i alla fall.

Kim, jag blev också överraskad när det funkade med kanelen. Jag fördrar absolut miljövänligt när det går. 

Britt, dosorna fungerar verkligen perfekt och är enkla att använda. Vi har använt sådana både i Sv och Dk tidigare. Känns dock väldigt bra att veta att det finns något enkelt att ta till som man alltid har hemma.
Såklart att era bilar gick igenom besiktningen, de är ju perfekt underhållna! Jippie, golfsäsongen är här :) !

Boktokig, precis, vill man inte baka bullar, kan man skrämma bort myror. Jag gillar saker med många användningsområden :) . Trevlig helg!

Anonym, föreslog att Johan skulle göra en origami-elefant :) . Någon som vill ge sig tillkänna som avsändare?

Kram på er!
Ingrid

torsdag 14 april 2011

Lyckat kanelförsök

Kommer ni ihåg myrornas inträde i vårt hus? Som svar på det jag skrev fick jag lite olika tips på åtgärder och ett var att strö ut kanel. Det förslaget kom från två håll och själv hade jag aldrig hört om det innan, men med R utomlands kändes det som något husmor skulle kunna klara själv.

Alltså gick jag till vår "tvättstuga" (1,5 m2) där myrorna kom in, såg direkt vilket hörn de kom ifrån och körde loss med lite kanel där:


Så gjorde jag mig av med de myror jag kunde se på golvet i köket, för att sedan vänta. Kan tilläggas att jag nu upptäckte en fördel med heltäckningsmattor och det är att myror inte går på dem, så de stannade till ett vädigt begränsat område, jämfört med vad vi varit vana vid tidigare.

DÖM om min förvåning när jag ett par timmar senare insåg att kanel fungerar FANTASTISKT. Endast två förvirrade myror irrade omkring och undrade var alla andra på partyt tagit vägen. Så enkelt och genialiskt! TACK för tipset!!

Några dagar senare var det några fler myror, men då la jag kanel längs med hela dörren i nederkant och inte bara i hörnet som ovan. Det funkade. Jag trodde det skulle bli små myrgångar i kanelen efter ett tag, men det blev det inte. Dock efter någon vecka lyckades några myror ta sig in på ett eller annat sätt. Då var R hemma igen och gick och köpte två myrdosor, så nu är den ekologiska lösningen över och myrorna helt borta, Tycker ändå att kanel kändes mer "fair" och fungerade tillräckligt bra.

Monika, håller med dig, i förskoleåldern finns det inte mycket som slår ett sjörövarkalas :) ! SÅ kul! Jag tror inte det varit någon födelsedag för barnen utan att de fått böcker, denna gång var det ovanligt många. Tycker alltid de blivit glada för de presenterna. Barnens farmor köper alltid en bok var till barnen i julklapp, plus någon leksak. Även om vi lånar mycket på biblioteket, tycker jag det är väldigt viktigt att äga böcker också. Det är kul även i framtiden att titta tillbaka på vad man läste när man var yngre.

Britt, VILKEN härlig konstresa!! Tack för mailet om den också, svarar på det senare idag. Ja, Linnéa är duktig och diciplinerad, brås på sin farmor! Det känns HELT fantastiskt att Lennart och R fick gjort allting!!! Så duktiga! Vi sakner er också jättemycket nu, det känns väldigt länge sedan vi sågs!! Nedräkning med mindre än en månad kvar har dock startat och det känns toppen. Kram, kram, kram!

Kim, du är rolig. Varsågod, det var så kul att ha med dig på färden :) !

Ylva, ja Chessington får ni pröva någongång, det är kul att variera sig. Kul med bio, hur var filmen??

Nu är det dags för konsert för treorna på skolan. Kul!

Ha en fin och myrfri dag!
Ingrid

tisdag 12 april 2011

Födelsedagsfirande

Jag brukar, som några av er vet, vara väldigt ambitiös med barnens kalas. Det började med att jag inte ville ha McDonalds- eller Bowlingkalas när L var liten och för att kompensera det, som barnen tyckte verkade väldigt kul, så har jag ansträngt mig extra för att kalasen hemma skulle vara roliga ändå. Ville inte vara med och driva på känslan att man MÅSTE hyra något stort ställe för ett kalas. Däremot tycker jag att kalas många gånger blir en enda stor röra och fullt kaos när 10-15 barn härjar vilt i ett hus, alltså har vi kört detaljplanerade kalas (minutplanering, helt seriöst), med "organiserade"aktiviteter och lagövningar där ingen förlorar. Det har funkat jättebra och varit väldigt kul.

I år hade dock Johan lite klara önskemål rörande sitt födelsedagsfirande och jag tycker att det känns som om jag aldrig kommit så lindrigt undan med förarbete och sonen verkar lika glad. Undras om detta är ett tecken på att våra ovanliga temakalas nu är över och barnen stora, eller om det finns hopp om ett par spännande år till. Det återstår att se...

Själva födelsedagen var ju förra lördagen. Johan hade varit vaken lite innan vi kom och hoppat upp och satt på sig sin favoritpyjamas, men när vi kom låtsades han sova så sött. Sedan började en dag med en strålande Johan, som verkligen NJÖT av att fylla år. SÅ härligt att se. Han blev lika glad för VARJE paket han öppnade:
Lycka!

Ännu mera lycka!

Det kom även en del gratulationskort och paket på posten.
Alltid lika kul!
Dessutom blir det fler paket då våra föräldrar kommer på besök...

Malin som kämpar för att vara ett lika självklart val för beundran från
Johans sida, såsom Linnéa är, plockade här hem extra poäng :) .
En "bollskjutare" är en given succé för vår 9-åring!
 På tårtfronten har vi i England lämnat den traditionella och inom familjen kallade "Yngvessontårtan", till förmån för alla färdigköpta som egentligen inte är godare, men fortfarande till utseendet, nyhetens behag med sina roliga utseenden, framför allt till barnen. Naturligtvis älskade Johan att få en sådan här tårta:

Super Mario! Gillar Johan. Vet inte mamma vem det är, typ :) :
Här har Johan lagt upp de flesta av sina presenter:

Det syns att Johan blivit en riktig läskille :) !
Läskigt läge är en ny bokserie för oss. Spännande!
Discolampan fick han för att han önskat sig ett disco-kalas.
Pennskrinet med pennor (bästa sort enl tjejerna), kom från mormor och morfar
och Johan är överlycklig för dem :) !
Av oss vuxna fick han en "upplevelse", mer om den framöver...
Eftersom det inte är SÅ ofta man fyller år på helgen och då vi har de här nöjeskorten inköpta som vi inte hunnit använda så mycket, så bestämde vi vuxna att vi skulle ge oss iväg till en nöjespark. Det var länge sedan sist (endast Linnéa har varit iväg på egen hand) och kändes vårlikt. Johan själv önskade på fredagen att vi skulle åka tillbaka till Warwick Castle, men jag sa att vi hade en annan överraskning och som tur var blev han minst lika glad för det. Vi begav oss alltså efter morgonbestyren iväg till Chessington, ett av två nöjesfält med karuseller som inte ligger så långt från oss. Det här låg nära Guildford, där jag var och träffade min bloggkompis tidigare i veckan.

Det var UNDERBART att se barnen ha så kul tillsammans.




Rikard och Johan i full fart.
Rikard med ett grepp om orädda Johans ben :) .




Malin stylar i 3D-glasögon.


Linnéa försöker undkomma frestande godis.
Pga fastan äter inte L godis på 40 dagar, skulle vara spännande
att se Malin och Johan försöka sig på det "experimentet" :) .
Så mycket svårare än det ser ut!
En sekund senare föll han...
Sörjer att alla nöjesparkers matställen är SÅ lika OCH undermåliga. Vi valde en asiatisk "restaurang" för att variera oss, men nudlarna påminde mest om överkokt spagetti. SÅ besvikna!

Annars var det mest roliga och nya, jämfört med alla nöjesparker som ändå är rätt lika, en karusell som vi kallade "såpbubblekarusellen". En UNDERBAR tur för mindre barn med badankor som tema. (Varför har ingen annan kommit på att göra en åktur med såpbubblor som sprutar ut, det är en toppenidé.) Det var inte supermycket bubblor, men mycket vatten och mycket att se på. Fick lite samma känsla som "Small, small world" på Disneyworld, för er som varit där och vet vad det är... Vatten sprutade och vi åkte här under:

Malin tyckte förstås att det var en toppenidé att sträcka upp armen
och bryta vattenstrålen. Det är det inte som ni alla förstår... ha ha.
När parken stängde åkte vi hem, beställde pizza, enligt Johans önskan och hade myskväll med spel. Det innebar att vi spelade hans nya spel Carcassonne. Väldigt roligt!! Passar dessutom för 2-5 spelare, vilket är utmärkt.

Det var en mycket nöjd 9-åring som la sig på kvällen och det blev en väldigt smidig och avslappnad dag i solen. Vi är så glada över vår lille kille, som inte är så liten längre!

Helen A, jättekul att höra att du är här och läser även om du inte ger dig tillkänna bland kommentarerna. Vi har inte alls glömt bort att "bjuda" hit er, men "besöksluften" gick ur oss lite efter hösten och skolan har hållt oss sysselsatta med aktiviteter även på helgerna under våren, så vi har inte fått till det. Sorry, vi gör ett nytt försök till hösten. Kram till er alla tre.

Ingrid