Tepåsar

Te, ett återkommande ämne för mig. Fast efter att ha läst (sanningen är "hört") massor av "Damernas detektivbyrå"-böcker och sett Alexander McCall Smith beskriva Rooibus-te på åtskilliga sidor, så har jag långt kvar innan jag avverkat lika många rader i ämnet. :)

Ni som känner mig vet att jag föredrar löste framför tepåsar, svart te framför grönt och att jag bedömer kvalitén på hotell efter två saker: vattentryck i duschen samt om de har löste till frukosten. Jag har här fått lära mig att löste inte heter "loose tea" på engelska, utan "leaf tea". FAST sedan efter ett tag upptäckte jag att de faktiskt skriver LOOSE tea också, så då fick jag lära om igen.

Det tråkigaste te jag vet är Yellow Label, ni vet de där tepåsarna som säljs i 100-pack, så de tar ALDRIG slut. För mig är det fjällen-te när jag var liten. På utflykter var det en sådan tepåse som hängde med. Boring! Lika tråkigt är English Breakfast! Smakar det inte ungefär som Yellow Label...? Te på hotellfrukostar i England är förmodligen PRECIS så som engelsmän vill ha det, för det smakar likadant varje gång och det är inte det te jag gillar. Får jag frågan om vilket te jag vill ha här i England, väljer jag alltid Earl Grey. Det är mitt favoritbaste.

Absolut mest sålda teet här i England är PG Tips. Kommer det en hantverkare är det inte läge att försöka imponera på honom med något tjusigt löste från Harrods, nix PG Tips är vad de vill ha.

Så här ser de ut och de upptar 75% av butikshyllorna för te

Folk säger också verkligen "PG Tips", inte "PG's" eller så. Varifrån detta "tips" kom vet jag inte. Jag förstår förstås ungefär vad det betyder, men undrar varför de inte heter teabags. Ser någon intelligent marknadsförare framför mig som verkligen skapat ett begrepp...

Om det är English Breakfast-smak på PG's eller någon annan odefinierad men allmänt bestämd genomsnittssmak på te, vet jag inte, för det står inget om smaken på förpackningen. PG Tips är liksom PG Tips and that's it. Jag har såklart för våra hantverkares skull köpt en låda med dessa och ser framför mig hur förpackningen kommer att stå i mitt skafferi även när jag fyllt 75 år och då kommer jag att ha gjort av med typ ytterligare TVÅ tepåsar för att jag har haft besök av någon engelsk gäst och så har vi upplevt gamla minnen över en kopp PG Tips. Jösses!

Vad som föranledde mig till att skriva detta inlägg över huvud taget kommer jag nu, efter mycket annat ordande, fram till. Det är denna English Breakfast Tea-smak. Förutom ovan nämnda PG's, så är det vanligt med olika varumärken som säljer English Breakfast te. Nedan är en av dem. Då detta för mig är det "tråkiga" teet, blir det när man tittar i hyllan här nästan konstigt att detta känns som en lite "finare" vara än volymprodukten PG's...

NU kommer jag snart till själva happeningen i mitt inlägg. Håll ut. I helgen åkte vi till Dublin där vi spenderade några dagar. DÖM om min förvåning när jag, där vi bodde, hittade följande produkt:

IRISH Breakfast Tea

VARFÖR skulle de inte ha en egen version av denna FINA tesort??!! Även om jag provdruckit de olika varianterna, kan jag inte med säkerhet säga om det är som med musten, julmust och påskmust är samma produkt som bara har olika namn. Är det samma te i påsarna, men namnet anpassas efter landet, eller är det skillnad på English och Irish breakfast te?

Naturligtvis fick det mig osökt att undra om det då även finns ett Scottish Breakfast tea ;) ? Google, google..... Jag skämtade, men det skulle jag inte gjort:

Här är det!
Och nu heter det inte Teabags eller Tips,
nu är det sachets :) .

Kanske hade "Taylors" svaret på om det är samma te i tepåsarna oavsett land?

De har i alla fall såväl English som Scottish Breakfast i sortimentet... så det borde ju vara olika te då.
Fast de kanske inte säljs i samma butiker utan i olika länder och då kan det ju vara samma...

En sista undran, finns det även Wales Breakfast te? Vad heter föresten walesiskt på engelskan....., jo Welsh. Google, google Welsh Breakfast tea:

Nej, inte riktigt, men de har sina
egna tepåsar att vara stolta över.
Notera texten på gula bandet:
"so nice to come home to".

Dessutom har de en kunglig variant och det slår ju högt:

Smakar nog inte som "breakfast".

Spännande vad en liten tepåse på Irland kan leda till för tankar och undersökningar.... :) Fast jag tycker inte mer om tepåste eller English breakfast för det. Söderblandning från The Tea Centre of Stockholm är fortfarande mitt absoluta favoritte!

Catharina, jag blir verkligen jätteglad att höra hur nöjda ni är med er vårdcentral! Det är precis så det ska vara! Hoppas vi får en bra dit vi flyttar....

Astrid, jag blir SÅ irriterad när jag hör om en så enkel sak hos vårdcentralen som det du beskriver. Det är PRECIS det jag menar! Varför ska det vara så omständigt och svårt. Jag tänker på hur vi i mitt arbete alltid gör allt för att tillfredsställa kunderna.... Hur jag suttit timme ut och timme in på övertid utan ersättning, bara för att jag vill att de jag jobbar med ska vara "nöjda". Idag har jag varit tillbaka hos vår "vårdcentral". Allt tog 10 min och de var som vanligt supertrevliga och effektiva.

Britt, håller med, er vårdcentral låter urtråkig och uppgiven! Det i Vellinge lät ju super! Det är så det ska vara, lite nytänkande och stor förståelse för att redan när man söker hjälp är man "svag", annars hade man inte behövt dem och därför ska de vara extra positiva och hjälpsamma. Så tänker jag i alla fall. KRAM.

Karin, var det du som skrivit en kommentar och tagit bort? Det finns en kommentar till förra inlägget där det står att den som kommenterat själv tagit bort kommentaren. Jag ser det ibland bland kommentarer och undrar hur man gör för att ta bort en kommentar man skrivit... Hoppas att ni har en skön semester om ni kommit iväg nu. Tänkte ringa och prata med dig, men om du åkt så väntar jag till ni är hemma igen.

Trevlig helg allihop! Speciellt ni som fortfarande arbetar!

Kram Ingrid

Salted Caramel

Det är märkligt det här med hur vissa saker slår igenom så enormt och man vet knappt varifrån det kom.

Något som är riktigt populärt här nu är "salted caramel". Är det likadant i Sverige?

Här poppar ingrediensen/smaken upp som svampar ur jorden i september. Jag försökte forska lite i var det började (jovisst, lagom mycket forskning, det är inte det enda jag ägnar mig åt när jag inte skriver här ;) ). Den berömda TV-kocken Nigella verkar ha varit tidig med det....

Här nedan ser ni en OTROLIGT god glass med bl a denna smak:

Salted Caramel & Belgian Chocolate

Absolut vanligast är smaken i alla sorters choklad:

Jag hittar dock även salted caramel cupcakes, cheesecakes, macarons och hemsidor med detta fokus. När det gäller glassen ovan så är det en "private label" (EMV, det är detsamma som butikernas egna produkter såsom ICA-handlarnas t ex) glass. De är sällan först med sina varianter och även här finns det säkert någon förebild, kanske den här Häagen-Dazs-glassen...?



Den har jag inte sett här, så den har nog bara funnits på USA-marknaden.

Oavsett varifrån och varför så är de produkter jag prövat med benämningen Salted Caramel i produktnamnet, väldigt goda. Jag tror det är det där med lite salt som bryter av. Jag minns för några år sedan då det var så populärt att rekommendera att man skulle ta lite salt i smeten när man gjorde kladdkaka.

Åh så härligt att skriva om något man äter igen, det var länge sedan :) . Dessutom glass och choklad, kan det bli bättre?

Har ni noterat några mattrender på sista tiden? Skriv gärna en kommentar och berätta i så fall!

Hilde, thanks for the comment! Yeah, we know school in Denmark finish later than here (and Sweden :) ). I hope they have some great last weeks after this very turbulent year...
Hope you noticed Kim's comment, that she wrote after you? Exciting to hear Eli likes the book!!!

The not-yet-desperate housewife, ja det hade varit en bra idé om ni kommit tillbaka och hjälpt oss med matresterna :) . Vi äter allt vi kan och har frusit en del, men jag tror ändå att till slut kommer en del att bli förstört... Vi borde haft hundar nu!
Såklart ses vi snart igen!

Britt, svenska skolavslutningar är MYCKET mer stämningsfulla än de utomlands som vi upplevt! Vad kul att du var med hos Sofia! Jag tror verkligen att vi alla tar med oss väldigt mycket positivt från vår tid här. Det spännande är att det också är saker som vi inte insåg innan vi flyttade hit. Lugnare blir det i alla fall nu under sommaren. Som tur är, det kunde inte blir mer stressigt än sista månaden på terminen :) . Det är bra, vi ska komma hem pigga och fräscha!

Kim, det är precis så det är, värst i brytpunkten, "man vet vad man har men inte vad man får". Det är inte riktigt så för oss, men lite. Dessutom massor av jobb för att få allt att funka.
Visst är det spännande att höra att första kommentaren är att Eli är så positiv :) ! Hilde har bott många år i Danmark och förstår danska riktigt bra, så därför kan hon också följa min blogg vilket är jättekul.
Det är kul att kunna hjälpa!! Kram.

Idag börjar SOMMARLOVET! På riktigt :) .

Glass i stora lass till er alla!
Ingrid

Svensk kaffemorgon

Rosenbullar och fullkornsbröd.

Det var mycket äta första veckan i oktober. Knappt var cooking showen över innan det på onsdagen var dags för mig att välkomna alla svenskor i kaffemorgongänget hem till oss. Vi träffas en gång i månaden och turas om att vara hemma hos varandra. De flesta har det ungefär en gång per år hemma hos sig, några går ihop två och två och gör det.

Detta var första gången de skulle komma hem till oss och det är klart att jag ville att det skulle vara så trevligt och gott som möjligt. Inte för att det ställs några speciella krav utan det är mycket upp till värdinnan att bestämma vad hon vill bjuda på och jag tycker inte det känns som att alla försöker överträffa varandra från gång till gång. Jag kände väl mest att eftersom jag i detta gänget trots allt fortfarande var rätt ny, så ville jag göra en coffee morning som "representerade" mig. :)

Många som bor här har väldigt stora hus och i hela gruppen är vi ungefär 25 personer. Jag var därför lite fundersam på hur vi skulle sitta och hade planer på att möblera om lite, för även om vi ofta sitter lite utspridda när vi ses, så tycker jag det är kul när alla kan sitta tillsammans. Som tur är brukar de flesta vara hyfsat duktiga på att meddela i förväg huruvida de kommer eller ej och denna gång var det naturligtvis ett sådant där typiskt gränsfall, men till slut bestämde jag mig i alla fall för att hoppas på att vi skulle kunna klämma in oss i vårt matrum och det gick bra.

Vi träffas alltid exakt två timmar, kl 11-13. Alla är rätt diciplinerade med att vid 13 tackar de och åker hem. I början tyckte jag det var konstigt, att man inte satt liksom till man kände sig lagom redo att åka, men nu tycker jag det är rätt bra. Då vet alla och framför allt värdinnan, att det är vid den tiden hon kan räkna med att vara klar.

Så kl 11 anlände 11 tjejer och vi var dussinet fullt. Jag önskar att jag kunde visa någon bild på dem, men jag har inte frågat dem om det är ok, så jag gör inte det.

Vi brukar ha någon smörgås och sedan någon kaka/tårta/paj eller så till kaffet. Jag hade bakat ett fullkornsbröd samt rosenbullar (man behöver INTE baka själv om man inte har lust!) och dukade upp för det först. Fick inte plats med både bröd och kakor samtidigt. Sedan fick de ta ett varv till för kakorna.

Kakorna är redo.
Chokladkokostoppar, drömrulle, kolastänger, bondkakor, militon,
kladdkakerutor och så kanelbullar som inte är på bild.
Ha, där satt de, sju sorters kakor. Mums!

Det gick så bra med kaffet. Alla pratade och hade trevligt. Tiden sprang iväg.

Och när tiden hade sprungit iväg, var jag tvungen att springa, för jag hade som vanligt PTSA-möte på skolan. Jag skrev i ett tidigare inlägg att jag bestämt mig för att ANTINGEN göra kaffemorgon ELLER PTSA och inte stressa för att göra en liten stund på varje, men den här kaffemorgonen hade jag utlovat hemma hos mig, innan jag bestämde mig för att vara med i PTSA och därför skulle jag inte gått på skolans möte den dagen. Nu var det dock så att just den dagen skulle hela PTSA-styrelsen fotograferas. Det skulle läggas ut på hemsidan för att alla ska veta vilka det är som representerar föräldrarna, så det var bara att pinna sig iväg och lämna huset i det skick som återstod efter kaffet och köra i ilfart till fotograferingen. Jag kom dit med ungefär 5 minuters marginal. Det blev ett snyggt gruppfoto och sedan hann jag vara med på det mesta av mötet. Toppen!

När familjen kom hem var de överlyckliga över alla rester från kaffemorgonen :) !

Astrid, tack för hälsning! Jag har funderat på vad som händer hos er eftersom jag är van att höra lite via våra bloggar. Så när det blir tyst blir jag lite orolig. Ser fram emot att läsa på bloggen vad som händer. Kramar.

Britt, jag gör den turkiska salladen till oss en dag när vi flyttar hem! Marit hälsar så jättemycket och pratar om hur trevligt vi hade det förra året, speciellt ni när ni var själva nere i byn. Vi har gjort mycket, bl a varit i många Vintage-butiker och boklådor.

Märtha, mmm lunchen var supertrevlig! Drömtårtan var till kaffet, som en av flera desserter kan säga. Sicka fikanissar de är, om allt baket redan är slut :) ! Förstår att du är trött! Tänk på att du också ska/behöver vara rädd om dig, men jag förstår att du vill få ut mesta möjliga av varje stund... Lycka till i Lund. Det måste vara väldigt kul att äntligen få träffa Martin "på riktigt". Kramar till er alla.

Karin, det var en snäll tolkning av bilderna. Själv tycker jag mest att jag ser gråhårig och illröd ut, men vad gör det. :)
Vädret är verkligen under all kritik! Inte alls en sådan här lång härlig vår som man sett fram emot... :(

Catharina, vad kul att du ser det på blicken :) . Jag tror du har rätt, om man är lite skeptisk till mat som andra lagat är det nog mycket större chans att man vill pröva att äta något nytt när man stått bredvid och sett på när det tillagats.
Så UNDERBART att ni kommit så långt med stugan!! Det måste kännas helt fantastiskt kul! Och så ger ni er på det hemma också! Inte illa :) ! Vi vet inte om vi kommer att vara i Sverige alls i sommar, det beror så mycket på hus och flytt och arbete. Det är jobbigt att inte ha saker under kontroll, men vissa saker måste få ta den tid de tar...
Jag har aldrig svårt att hänga med i dina kommentarer, eller mail :) . Ser fram emot foton! Kram.

Trevlig helg till er alla!
Ingrid

Cooking Show

Tillbaka i tiden igen. Samma måndag som våra vänner lämnade oss hade vi i Multikulturella gruppen vårt första större arrangemang och det var en Cooking Show för föräldrarna. Att "gruppen" arrangerade detta, betydde att Kate och jag gjorde det, som med rätt mycket vi gjort under året :) .

Det här är ett event som de gjort även tidigare år. Jag vet inte mycket om historiken, men i den form vi gjorde det nu, gjordes det också under vårt första år här och då var jag med som "kock". Upplägget är helt enkelt att vi hittar en familj med gigantiskt kök, vi skickar ut en inbjudan till alla föräldrar på skolan, vi har ca 30 platser och första veckorna svarar 2 att de vill komma, då börjar vi leta efter folk som vi frågar om de kan tänka sig att laga någon mat och det är inte svårt att hitta, när det är en vecka kvar till Cooking Showen har ca 10 sagt att de vill komma och panik brukar utbryta hos arrangörerna, men inte hos mig förstås ;) , då skickar jag ett personligt brev till alla de jag umgås med och frågar om de inte ska komma på Cooking Showen varpå det rasar in anmälningar från dessa som säger att de antingen inte SETT inbjudan tidigare eller glömt bort det, plötsligt är det 3 dagar kvar och 30 personer är anmälda, ryktet sprider sig och snart vill fem till komma och i slutänden får du säga nej till några för det GÅR bara inte att klämma in fler, dagen före eventet meddelar några att de har fått förhinder (några meddelar inte alls), då hör man av sig till de man sagt nej till och i BÄSTA fall har de inte de sista 24 timmarna hunnit planera in något annat (det har de oftast, för här sitter ingen och rullar tummarna) och sedan packar man snabbt snabbt ihop ALLT man själv ska ha med sig om man ska laga mat (och det ska man) och så fort man fått iväg man, barn och gäster, kör man till det stora köket. :)

Det blev till slut ca 32 mammor och av dessa lagade kanske 10 mat. De som lagar mat behöver inte betala något, de andra betalar £10/person för att täcka ingrediens-kostnader. Asiater vill ofta demonstrera tillsammans, andra gör det själva. Ingen behöver känna någon press på sig, man behöver inte var mästerkock eller laga något avancerat. Det som är vardagsmat för en indier är spännande för mig!

I förväg skickar kockarna in sina recept och så kopierar vi dem till ett häfte som var och en får när de kommer. Då kan de följa med i recepten när det tillagas och skriva kommentarer om de vill.

Först ut var tre japanskor. De är så duktiga och noggranna i allt de gör. Planen är att all mat som lagas på slutet dukas upp till en stor buffé och så äter vi lunch tillsammans. Det här såg dock så gott ut och det var långt till lunch, så vi kunde inte motstå frestelsen att sända runt deras alldeles nygjorda dumplings.

Japanska dumplings = Gyoza.
SÅÅÅÅÅ goda!!!! Kunde ätit bara sådana!

Sedan avlöste kockarna varandra. Det gjordes, yorkshire pudding, tiramisu, indisk rätt (palak paneer), vietnamesiska vårrullar, turkisk sallad (kesir) och en hel del annat.

Tiramisu lagades med små chokladbitar.
Inte alls samma recept som min italienska vän i Århus lärde mig :) .

Kesir, den turkiska salladen på gång.

Färdig!

Yorkshire pudding.

Couscous-sallad

Italiensk variant på hur de använder "oströran" som de också har till Tiramisun.

Kate, som jag leder Multikulturella gruppen med.
Kate är utbildad kock. Hon kan laga ALL slags mat!
Hon har gått på kurs där de fick var sitt grishuvud bara för att träna knivtekniker på. BLÄ!
Här demonstrerar hon Vietnamesiska vårrullar och sedan fick alla göra en till sig själv. MUMS!

Vietnamesisk vårrulle

Kate gjorde också denna Berber Omeletten från Marocko.
Den hörde ihop med couscoussalladen ovan!

Eftersom jag första gången jag var med (skolåret innan) hade gett mig på konststycket att göra smörgåstårta inför de andra (vilket imponerade storligen), hade jag i år som arrangör bestämt mig för att satsa på något enklare, det blev drömrulle. Vi pratar BIG TIME enklare :) . De andra kockarna var så duktiga och seriösa, så jag bestämde mig för att de på något sätt representerade "cooking" och jag skulle stå för "show". Och show blev det! Jag menar, hur svårt kan det vara att göra en drömrulle?

Alla började få lågt blodsocker. Jag kom in som typ kock nummer 8 av 10, så det var inte svårt att få dem att skratta, om jag säger så och undan gick det.

Pedagogiskt och modigt att visa innan jag sätter igång hur det SKA se ut :) !

Här var det smörkräm!

Och så brer vi på lite smörkräm på den nybakta lite avsvalnade botten....

Som ni ser skrattar de flitiga mammorna i bakgrunden mest hela tiden.
Det är förmodligen min accent och mina roliga beskrivningar av processen...

Det räcker faktiskt att jag säger att "now it is time for the Swedish chef" så blir alla på gott humör och säger "you are hilarious" och då kan man inte vara säker på om det är en komplimang eller ej ;) .

Till SLUT är all maten klar och dukas upp till buffé. Vi tog ett foto med alla kockar framför buffén, det såg trevligt ut. Här kommer ännu en bild på bordet, liknande den överst i inlägget:

VISST är det imponerande och ser GOTT ut!
Drömrullen står lite bakvänt i mitten & alla
verkade tycka att den var jättegod.

Allt var verkligen lika gott som det såg ut och det här är ett av mina favoritevent. Ganska enkel idé, men den ger så mycket!

TACK för alla kommentarer till inlägget om vattenläckan!! Idag har vi haft en kille här som lyft upp heltäckningsmattan så det kan torka ut ordentligt under. Han ska komma tillbaka senare och lägga in en ny matta. Det blir fint till kommande hyresgäster ;) .

Anna M, TACK! Hittills verkar de sköta det bra och mäklaren låter väldigt tacksam för den insats vi gjort. Flera har "varnat" oss och sagt att vi kommer vara tvungna att stå på oss för att få det åtgärdat, men vi har bara goda erfarenheter så här långt.

Tara, yeah it was (is) a mess! But it is much better today and still in the phase of drying out. We will have a new carpet in a week. I just don't want them to do it when Erica is here. YES, Erica is coming, ERICA is coming!!! I am so excited! Some days next week. No children though :( . We will miss them, but we get a sister as a compensation :) ! Can't wait!
Your water mess seem to have been even worse and I AM already laughing at ours! What else can we do :) .
When do you move into your new house? HOW could you find a new house in SUCH a short time???

Britt, ja det var hemskt med vattenläckan. Vi tycker synd om husägarna, men de verkar inte engagera sig så mycket... Det känns faktiskt bra att det inte är vårt hus. Kanske borde jag revidera "drömmen om ett gammalt charmigt hus" :) . Marit hälsar! Kram.

Karin, visst väcker det minnen. Det var årets första besök det här skolåret och ni var vårt första besök förra skolåret, ja först av alla här! Tänk vad mycket som ändå hänt sedan dess....

Catharina, alla dagar sedan i lördags har varit bättre :) ! Tack för hälsning! Vad irriterande att kommentarerna inte fungerar!

Kim, jag förstår att du skulle sakna blåbär!! Egentligen var det en lite dum fråga, för man vet inte alltid vad man skulle sakna förrän man har kommit iväg och det beror på var man är, vad man kommer att sakna beroende på vad som finns där man hamnar... Färsk mango på rätt plats ÄR något helt speciellt! Jag älskar god mango!

Kram allihop!
Ingrid

Lugnet före stormen & Tomatsallad

Sista veckan i september bestod för min del av MASSOR av jobb för Multikulturella gruppen. Vårt första event närmade sig och det var en hel del förberedelser inför det. Till helgen skulle vi få höstens första besök som sedan skulle avlösas av många, så det var både bra och viktigt att jag fick undan de där dagarna. Av någon anledning började en lång räcka av datorproblem där, vilket gjorde att ALLT tog SÅ lång tid, vissa program fungerade inte och ibland bara "fastnade" allt. Så har det tyvärr fortsatt under året. Vår dator lever sitt eget liv och när den inte har lust mer (kan t ex betyda att jag har för många websidor öppna samtidigt), så vägrar den samarbeta. Det driver mig till VANSINNE! Jag sitter så pass mycket vid datorn så även om jag inte har ett formellt arbete, så måste datorn bara fungera! Jag är SÅ glad att Rikard är tekniskt begåvad och fixar problemen efterhand.

Jag satt dock förstås inte bara hemma och jobbade! Malin var sjuk på måndagen, men sedan var hon ok för skola igen. På tisdag lunch fick jag snabbt överstökat ett av de där tandläkarbesöken jag skrivit om tidigare och åkte sedan hem till Susanne. Hon hade bjudit in några av oss "svenskor" på lunch. Det var Amy, barnens svenskfröken Helena, Ylva (som tog med dottern Paulina) och jag. Eftersom Susannes man varit så sjuk under våren hade vi inte sett henne så mycket, men sommaren hade varit bra och nu var de mycket mer hoppfulla och hon kände sig starkare och passade då på.

Det var verkligen jättemysigt att ses! Susanne är en mästare i köket och vi fick jättegod italieninspirerad mat. Vi fick också en supergod tomatsallad som jag sedan gjorde hur många gånger som helst under hösten. Dags att ta upp den nu igen känner jag. Den var lättgjord, men det är ju precis sådana recept man vill ha, så här delar jag generöst med mig av Susannes "recept" ;) .

TOMATSALLAD
Halvera massor av småtomater.
Finhacka rödlök.
Finhacka massor av dill.
Blanda alltihop! Klart!

MUMS!

Jag undrar nu om det verkligen inte var någon olja.... men tror faktiskt inte det.... vill man kan man säkert tillsätta lite god olivolja.

Tiden flög förstås iväg och vi hade mycket att prata om allihop. Susanne bor i en grannby till vår och trots att de bott där i ca ett år hade jag inte varit där tidigare, så det var kul det också, att få se hur fint och mysigt de hade det.

När jag inte satt vid datorn den där veckan, så bakade jag. Det skulle bli coffee morning hos mig veckan efter och naturligtvis ville jag bulla upp för det. Barnen var så glada varje dag de kom hem och såg en ny kaka klar att frysas in eller läggas i burkar, för de såg såklart till att hjälpa mig med provsmakningar :) .

Karin, min mamma läraren godkände också vykortet. Tyckte det var helt ok. Det tycker jag också, men var inte säker om det var för att jag bott borta så länge.... ha ha. Håller HELT med om att extratiden på provet var "värre"! Visst är det fantastiskt att du minns det där kortet ännu!! Det visar verkligen att det är värt allt med de där extra uppmärksamheterna! Jag tror att jag för alltid kommer att komma ihåg ditt brev med mjukislusen då vi fick löss för första gången i Århus och jag var uppgiven. :)

Kram allihop!
Ingrid

Vårt dagliga bröd...

... kommer från Sverige :) .

Jag undrar hur många 100-tals kilo mat Rikard släpat med sig hem till oss från Sverige under sina otroligt många resor till hemlandet. Det är inte så att vi inte klarar oss utan den här maten eller att vi inte kan tänka oss några mer lokala produkter utan många gånger är det helt enkelt för att när han ändå åker, så handlar han sådant som vi tycker är bättre eller godare hemifrån. Tar det slut klarar vi oss helt ok ändå.

Kände dock att vi bara var tvungna att ha en bild på en av hans proppfulla resväskor som han tar hem ibland. Många gånger tar han med en tom väska för att komma tillbaka med den fylld med böcker och mat :) . De flesta gånger handlar han dock förstås inte alls så här mycket.

Vad är det då vi i vår familj vill ha från Sverige. Vi har en standardlista på saker som handlas näsan varje gång. På den står bredbar leverpastej. Johan äter leverpastej varje morgon medan Malin och jag är mer av periodare. I DK fanns inte den släta milda pastej vi gillar och här har jag inte hittat någon pastej över huvud taget, även om jag hört att det finns. Nästa standardsak är BRÖD, alla slags svenska bröd är bättre än fransbrödet här. Det FINNS lite annat bröd, men inget kan mäta sig med det vi har hemma. Jag bakar bröd då och då, vilket förstås funkar lika bra som importerat. Friggs Riskakor är en annan stående inköpsprodukt. Här finns MASSOR av saker för matlådor, men ofta tycker vi det är ganska onyttiga saker och riskakor har Malin och Johan med sig varje dag i skolan som snacks. Ost är väldigt lokalt, varje land har sina ostar, de danska känner ni nog till och här är storsäljaren Cheddarost från massor av varumärken. Det är en liten tegelformad bit som är hart när omöjlig att hyvla. Klosterost och lagrad grevé beställs från Sverige. Felix djupfrysta köttbullar står också på standardordern. Behövs ingen förklaring till det. Här kan vi faktiskt köpa svenskproducerade Scans kylda köttbullar i vanliga butiker, men det GÅR inte att jämföra dem med Felix.

Sedan har vi "ibland"-inköpslistan. Där finns daim (finns bara små styckförpackade här till rövarpris och det funkar inte när man ska göra daimtårta, plockgodis (ofattbart att det är SÅ svenskt), Milda (här FINNS inte margarin, de har bara SMÖR), Noblesse (perfekt gåbortchoklad med svensk touch), ströbröd (finn här men det är enormt finfördelat och inte alls som vårt som nästan känns som riktiga brödsmulor från brödtillverkare, jag tror faktiskt det är det), knäckebröd, vaniljsocker (här har de bara någon flytande vaniljvätska), bakpulver (det är inte samma styrka i det de har här) och lingonsylt förstås.

Kan nog komma på fler "ibland"-saker, men det här är ungefär hur det ser ut.

Vad tror du att du skulle importera från Sverige om du bodde utomlands? Eller om du gör det, vad saknar du och ber besökare att ta med?

Regnet fortsätter ösa ner över oss här. Det tar visst ALDRIG slut! Trist! Allt ställs in, tennisträningar, promenader och Valborgsfester :((( .

Regnvåta hälsningar,
Ingrid

Fattiga riddare

Det är få saker alla i familjen är HELT överens om, men att mormors variant på fattiga riddare är bland det godaste man kan äta, det skriver alla under på.

Vi fick med oss några av farfars underbara kanelbullar hit efter lovet, men efter några dagar är de inte så där goda och saftiga längre. Mikron kan göra underverk, men få saker kan matcha förvandlingen som sker då kanelisarna delas på längden, steks i smör i stekpannan och sedan vänds i socker. SÅ OTROLIGT GOTT!! (Och lättgjort!) Inte ett öga är torrt :) . En vanlig onsdag känns plötsligt som julafton.

TACK farfar!

Nu ska jag ut och träna i mörkret och rusket....

Englandsfranzarna

Salladsodling

Kommer ni ihåg hur framgångsrik jag var med Johans Flitiga Lisa-blommor, som vi till min stora förvåning lyckades driva upp från frön?

Inspirerad av detta och stärkt i självförtroendet, samt med ett djupare hål i plånboken med tanke på alla färdigskurna och blandade sallader som vi köpt sista tiden med tanke på många gäster, SÅ bestämde jag mig för att pröva den här salladen. Man kan säga att det är sallad i kruka, precis som man köper örtkryddor, men det är inte en kruka utan mer som ett plastfat.

Endast £1 kostade denna och så billigt kan jag inte köpa en färdigblandad mixsallad. Nu var förstås inte denna mixad, men ändå.

När den var nyinköpt var den förstås jättefin, men faktum är att i över en månad har den faktiskt stått i köksfönstret och erbjudit färska salladsblad. Naturligtvis har inte denna lilla täckt familjens behov och den har delar som ser lite hängiga ut, men ändå. Jag trodde alla salladsblad som jag inte använde skulle hänga och se döda ut rätt snabbt, men icke.

Jag kan inte ens tillskriva mig någon odlingsskicklighet för framgångarna, för jag har verkligen inte ansträngt mig ett dugg, endast vattnat den med jämna mellanrum.

Så här såg den ut när jag köpte den.
När jag klippte av längs randen föll bladen åt alla håll och såg inte så fin ut.

Eftersom den inte var så vacker efter ett tag åkte den ut i tvättstugan i samband med besöken, där har den nog dött ut nu tyvärr, eftersom jag inte vattnat den, men jag tror jag ska ge mig på en sådan här "plantering! snart igen för det var verkligen enkelt, effektivt och synnerligen prisvärt.

Karin, aj aj aj så jobbigt med axeln!! Är det bättre nu? Hur gick den ur led? Varför hade du dåligt samvete, det klart du skulle åka till akuten om du var dålig! Tror inte du belastar dem om det inte är absolut nödvändigt!! Det där med nackspärren och Wordfeud tror jag kan vara helt riktigt...
Kände också att det var dags för en sådan där "vad-gör-jag-hela-dagarna-dokumentation" :) ! Precis som hos er är här ruggigt, regn och grått idag, men vi har haft många fina soliga höstdagar tidigare i veckan och jag har gått utan jacka hela tiden, så det har inte varit kallt.

Britt, ha ha, nej alla dagar är inte lika köriga som onsdagen, den var extrem även för mig :) . Nej, det är inte konstigt att det blir fel ibland. När vi jobbar kommer vi inte ha gäster 6 långhelger i rad, så det blir säkert bra. Kul med Legally Blond. Har ni sett filmen? Eller ska ni se den innan ni går dit? Det är ju en väldigt ytlig, ungdomlig historia, men den blir säkert väldigt rolig på scen. Ska bli mycket kul att höra vad ni säger om den! Vad kul att Malmsjö är med!!!
Här är bra med föräldrarna, men barnen har VÄLDIGT mycket dessa dagar, så mamma och pappa väntar på ett tillfälle när hela familjen ska vara hemma samtidigt :) .

Boktokig, jo våra dagar brukar vara lite lugnare, men ändå rätt köriga. Vi är rätt dåliga på att säga nej och väldigt snälla när det gäller barnens önskemål. Igår blev det t ex att jag satt på tåg och i bil i nästan fem timmar i streck för att Johan skulle kunna leka med en kompis inne i London. Det vet jag ju att inte alla föräldrar skulle göra en fredag mellan 16.30-21.30, ha ha. Fast jag hann ju läsa ut "Flickan under jorden" på tåget och börja lyssna på "Vårlik" i bilen.
Kamratstödjare är ju samma idé och jättebra. Barnen känner sig viktiga även om det är ganska svårt att göra något när det verkligen behövs. Tyckte det var så kul att de hade fått en ryggsäck med "verktyg" till sitt "arbete". Här turas de om, så att de är en vecka var. Hemma är det väl mer att de "anmäler" sig som kamratstödjare. Det är nog bättre om det verkligen ska ge något på riktigt.
Vi gillade DC jättemycket och jag önskar att vi hade haft tid att besöka fler av deras fantastiska museum.

The not-yet-desperate housewife, usch om du hade det så i våras!!! Väldigt bra att det lugnat sig! Ibland när det är mycket så blir det som en ineffektivitet i systemet och allt kör ihop sig.... bra att det är lugnare nu i alla fall! Har läst om er resa hem, men inte hunnit skriva något. Det kommer när gästerna åkt hem nästa vecka. Kram.

Ingrid

Starbucks koppar

Erica i Boston hade sina muggar hängande på en stor praktisk ställning. Där hade hon samlat Starbucksmuggar som hon köpt när hon besökt olika platser. För att vara "reklammuggar" tyckte jag de var riktigt fina och jag bestämde mig för att sådana skulle jag också börja samla på. Vi behöver faktiskt lite nya roliga muggar som inte är udda och jag köper aldrig några souvenirer av något annat slag, så det var en bra idé.

Alltså köpte jag min första kopp i Boston och sedan passade jag på att köpa en på varje ställe vi var på efter det (missade Philadelphia, grämer mig). Naturligtvis saknar jag koppar från Chicago och Iowa, men jag vet i alla fall något jag kan önska mig när våra vänner kommer till oss på besök nästa gång.

Så här stor har min samling blivit hittills:

När Rikard fick sin espressomaskin kunde jag inte låta bli att köpa dessa söta till honom:

Nyfiken på hur många koppar det finns att samla, googlade jag runt. Till min irritation har inte Starbucks själva info om det på sin hemsida, vilket jag tycker är dåligt, men jag förstod snabbt att det här var en hel vetenskap. Kaffekedjan har gett ut många olika samlarserier och det finns en hemsida som bara ägnar sig åt att köpa och sälja Starbuckskoppar! Har inte lyckats ta reda på säkert hur många det finns av den här serien men vet i alla fall nu att den heter Starbucks 08 Icon Series och 08 står för att de började sälja dem 2008.

Denna bild från en annan samlare visar att jag har en lång väg att gå....

Bild från: http://www.mymetrophoto.com/archives/3806

Samlaren säger att han har 69 muggar och att i augusti i år fanns det 268 olika varianter i serien!!

Gillar däremot verkligen hans enkla hyllor och därmed sätt att exponera sina muggar. Fint! (OM man nu fick spika upp hyllor på sina väggar vill säga :) .) Tror jag är nöjd när jag kommer till typ 24. De är ganska stora! Och jag är inte någon seriös samlare av saker.

Tror jag går och gör en kopp te nu!

Ingrid

Mat i Iowa

För mig är det omöjligt att inte kommentera maten från USA lite. Det Joan var orolig för när vi skulle komma var att hon inte gör någon avancerad matlagning. Det behöver hon verkligen inte vara för vi har alltid fått god mat när vi varit där och dessutom är vi inte kräsna. Jag ser alltid med spänning fram emot vad vi ska få att äta inte minst för allt de har som vi inte har, oavsett om det är saker man blir glad av eller förvånas över.

Det är bara så att de äter mycket mer halvfabrikat och specialgrejer än vi gör. Med ett stort leende minns alla vi som hörde Joan, berättelsen om när hon stoppades av narkotikapolisen då de kom tillbaka till DK efter en resa hem till USA eftersom de hade ett mystiskt pulver med sig. Joan fick gå iväg och trodde att det kanske var sådan där färgad sand som barnen kan leka med och göra mönster av, men sedan fick hon veta att det var vitt och visste inte alls vad det var. Det visade sig att det var stora burkar med proteinpulver som framför allt Mike blandar och dricker. Det är MYCKET billigare i USA tydligen och därav att de köpt med sig. Vi skandinaver brukar ju inte detta i stor bred utsträckning, så jag förstår att flygplatspersonalen undrade lite, men så småningom fick Joan komma igenom med pulvret i behåll.

Det är verkligen också så att de dricker Diet Coke till frukost OCH äter chokladmuffins med chokladbitar i. Ja mina barn blev inte ledsna för varken muffinsarna eller de american pancakes som Joan lagade till frukost och L samt J kan dränka dem i American Syrup dessutom. Det är verkligen stor skillnad på vad de äter själva jämfört med vad barnen serveras. Själva äter de vuxna väldigt medvetet, massor av lightprodukter och detta tänk kan beskrivas med följande händelse.

En dag fick vi scrambled eggs till frukost (jättegott såklart!) men så stod det en flaska bredvid spisen och jag undrade vad det var. Då berättade Joan att hon köper extra äggvita på flaska, för hon tycker om äggröra men gulan är inte så nyttig, så därför "drygar hon ut" äggen genom att tillsätta extra äggvita. Jag vet ingen som ens skulle kommit på detta hemma!!!

Så barnen äter massa väldigt goda saker medan de vuxna är väldigt medvetna och äter sådant som de tycker är nyttigt och tränar mycket, har ett helt gymrum hemma med ALL tänkbar utrustning. Jag undrar hur barnen ska klara att så småningom lämna godsaksvanorna när de blir äldre för att gå över till allt det nyttiga... Dock verkar inte allt onyttigt sätta sig på dem, för barnen är trådsmala och de tränar ju också många timmar nästan varje dag. Input och output löser förmodligen det hela.

Nåväl i detta inlägg bakar jag in den omtalade listan med "måste göra i USA" som Tara sände till mig och som Amy konstaterade bara innehöll mat :) .

Så här skrev Tara:

While in the States please eat:

A Frosty from Wendys.  

A regular roast beef sandwich from Arby's.  

Eat hashbrowns for breakfast.  

Go to Target and buy their popcorn to eat while you shop.

Go to Taco Bell....  just once.  :)

Hur gick det då? Jag börjar från toppen.

A Frosty from Wendys. Detta är en glass och Joan sa att den från Dairy Queen räknas, för den är lika bra. Måste säga att jag inte tycker de liknar varandra särskilt mycket när jag googlar Frosty, men ok. Tara får uttala sig om de är jämförbara eller ej.

A regular roast beef sandwich from Arby's. Nix, tyvärr vi missade det.

Eat hashbrowns for breakfast. Jepp. Förutom muffins, pancake, scrambled eggs med extra vita och säkert donuts också... så fick vi jättegoda hashbrowns (som är riven stekt potatis, kan man säga) till frukost! Det gillade jag!

Go to Target and buy their popcorn to eat while you shop. Här får vi ett halvt rätt. Vi var på Target, men utan popcorn. Vi åt cookies när vi handlade. Godkänt?!

Go to Taco Bell....  just once.  :) Nope, not even once. Eftersom L, J och R älskar mexikansk mat, så är jag säker på att de skulle gillat detta. Det känns som om vi får ta igen det när vi besöker USA någon annan gång. Joan sa att Panchero's är mycket bättre än Taco Bell och för min egen del tror jag att hon har rätt, men jag tror som sagt att några andra i familjen VERKLIGEN skulle gillat Taco Bell.

SÅ vi var väl ok bra på att uppfylla listan, men det ger oss en anledning att åka tillbaka för att avsluta den, så här vilar inte alltför stora ledsamheter.

Över till annat rörande mat. Roliga saker, som vi inte har hemma!

När vi var på badlandet åt vi lunch och då kunde man beställa något som jag VERKLIGEN önskar att jag kom ihåg hur de formulerade på menyn. Jag måste kontakta Joan och fråga... Det var typ "Chicken sallad in a Doritos bag", men det var inte det som var den riktiga lydelsen. I alla fall, Joan och Linnéa beställde detta och de hade verkligen klippt av långsidan på en liten påse Doritos och serverade maten därur. Jag tror att "Nachosarna" ingick som en del av måltiden. Detta tyckte jag var coolt!

Malin hade kommit på den smarta idéen att ställa om kameran till svartvitt läge och glömt det där............., SÅ tyvärr är det vad som erbjuds i bildbevis, men det är klart bättre än inget alls:

Lunch i en Doritos Bag

När jag arbetade och var med för att utveckla nya produkter, var jag ständigt avundsjuk på alla stora länder som hade så många konsumenter att de kunde ta fram massor av specialprodukter, t ex potatiskroketter som ser ut som pumpor till Halloween eller så. Det kan vi aldrig göra i Sverige, för vi är så få att det skulle bli för små volymer.

I USA finns det MÅNGA människor och alltså utrymme för MASSOR av olika produkter. Jag älskar verkligen att gå runt i deras affärer och fascineras, imponeras och förfasas över allt som finns. En av de produkter jag fascinerades av var nedanstående:



Det här är en kylvara med en rektangulär fyrkantig degplatta i påsen. Ovanpå degen är det fasat rutor, så att man ser var man ska skära, för man tar nämligen en kniv och skär ut rutorna och lägger på en plåt. Skjuts in i ugnen och snart har man finfina färdiga goda cookies! Jättegoda!!

Min fascination över det här kommer nu, först undrade jag varför man bakar med de här över huvud taget, varför köper man inte bara färdiga kakor. Sedan kom jag på att med den här produkten får man dem ju varma och nybakade. Ok, "that make sense". Hur sjutton blir en kub på en plåt till en rund kaka...? Det var för tekniskt svårt att förstå för mig, men det blev de... NU kommer jag dock till det som var min stora sak, nämligen att i kylen finns EXAKT samma deg i samma storlek, men ENDA skillnaden är att de för-ritade rutorna på degen är MINDRE. D v s den är om man vill göra minicookies!!! Detta ÄR verkligen en marknadsförares våta dröm, dubbelt så mycket utrymme i kyldisken i butik, bara för att de tryckte mindre rutor på degen. Det KÄNNS som om man skulle kunna trycka till sin kniv genom degen så att det blev deg kuber i vilken storlek man än önskade, HELT utan hjälp av förfalsade rutor, men uppenbarligen finns det en marknad. Väldigt praktiskt för barn t ex! Jippie. Nästa lansering kan bli en påse där rutorna gjorts större, för tillfällen då man vill göra amerikanska jättekakor. Undras om man kan få en belöning för den innovationsidén?

Jag förstår att jag låter raljerande, men jag menar verkligen INTE att vara nedlåtande, utan jag tycker bara att detta är fascinerande och öppnar möjligheter för SÅ många olika nya produkter och det är ju något av det jag gillar i mitt arbete, nämligen att utveckla nya produkter som möter konsumentbehov, som konsumenten kanske inte ens själv visste att de hade.

Nog med matprat. Med detta säger vi tusen tack och hej till rapporteringen från Iowa. Boston nästa!

Bye Felton!
Enjoy your ymmie food!
Enjoy your nice house!
Enjoy each other!
And very welcome to enjoy our home any time!

Astrid, jag har läst ditt inlägg om Huskvarna, men kan inte kommentera. De bara försvinner varje gång jag försöker. Konstigt, jag har haft samma problem några gånger förut på andra bloggar. Hoppas att det rättar till sig snart. Ramsor är väldigt bra och "aldrig" respektive "alltid" tror jag vi kommer att lära barn i eviga tider i Sverige! Så enkelt och bra!

Hilde, THANKS what a great suggestion! I will check that immediately! Morporgo is one of the authors I have "discovered" since we moved here. Didn't know much about him before.

The not-yet-desperate housewife, det är samma för dig. Jag kan inte kommentera. Fattar inte de här bloggarna. Det är blogspot för flera stycken och hos några kan jag, men hos andra inte. Det gör mig tokig att man inte kan skicka sina frågor någonstans!!!!!!!!!! Morr!!

Boktokig, hos dig går det så bra att kommentera :) . Du lärde dig säkert någon ramsa i skolan, men har nog glömt dem just nu.

Britt, trist med konstresorna, men du kände det ju på dig. Klart ni ska titta efter alternativ! Ni är flera som kan hålla ögonen öppna och så kan ni ändå åka tillsammans. Kanske kan kursledaren rekommendera något? Vad kul med den andra stj ramsan. Den har jag aldrig hört. Nu ska jag lära mig den också och se om ramsor man lär sig som gammal sitter lika bra som de man bankade in som barn...

Kim, visst är ramsor kul, det är ordlek och all sådan är spännande. Nästan som poesi, som nobelpriskommittéen belönade i år. Jättkul! Grattis Tranströmer!!! Ja, det känns som om det är dags för en ny antirökkampanj!! På utvecklingssamtalen igår sa psykologiläraren att de skulle prata om alkohol senare i höst och då sa jag att han kunde lägga till en del om rökning.

Catharina, jag glömde inte den andra tyska ramsan, tyckte bara att det fick räcka med en, ha ha. Månadsramsan är superbra!!

Trevlig helg!

Kram Ingrid

Paketleveranser

Jag upplever att vi får paket allt som oftast här i England. Hela tiden ringer det på dörren och där står en man (alltid en man) med ett paket och en apparat där jag ska skriva min autograf med en låtsaspenna på en liten skärm. Autografen blir aldrig något som liknar någonting över huvud taget, men det bryr sig mannen inte om, han har gjort sitt jobb och fått en krumelur på sin skärm.

I Sverige fick vi väldigt sällan paket med bud. Det går såklart att fundera över orsaken till detta och i den bästa av världar skulle det kunna betyda att jag satt och internetshoppade hela dagarna, men ack så fel det är, har faktiskt aldrig hänt. Istället handlar det om familj och vänner som ibland skickar saker till oss, Rikard har en del kollegor som beställer saker hit och ber honom ta med sakerna då han reser till Danmark t ex och ibland har jag klagat på något och fått ersättning med någon sak...

Senaste veckan var det ett väldans paketspring i huset. Jag har inte varit hemma så mycket senaste veckorna och därför har det legat lappar i brevlådan om att de försökt lämna paket hos oss, men att nu finns dessa istället på en lokal där vi ska hämta dem. Det är inte en "post" det handlar om utan olika firmor och därmed olika avhämtningsställen.

Innan vi hann åka och hämta något låg det dock plötsligt en ny lapp i brevlådan om att de varit här igen (utan framgång) och bakom träden och garaget kom en granne som bor i radhusen till oss (som jag aldrig träffat förut). Han sa något om att de lämnat ett paket till hans bror.....och så fick jag ett stort paket.

Dessa turer gjorde att Rikard tittade konstigt på paketen och försökte komma på huruvida de ändå hade kört ut paketen till oss eller om detta var nya paket och andra väntade på att hämtas på posten. Det blir särskilt svårt att avgöra när folk i Danmark beställer hit saker och vi inte riktigt har koll på vad och hur mycket det ska vara.

Själv visste jag i alla fall vad ett paket skulle innehålla, nämligen Fruit Flakes. I våras blev större delen av familjen förälskad i de små fruktrackarna täckta med yoghurt. Det är lätt att tro att detta är något väldigt nyttigt snacks, men så är naturligtvis inte fallet, det är väl både sött och fett, MEN gott. Det finns flera olika smaker och märken, men vi håller oss till ett märke som vi tycker är bäst. Vanligaste påsarna är på 25 g och förstås perfekta att skicka med i matlådorna för de engelska föräldrarna. I vår butik har de dock även haft en 100 g påse, vilken jag köpt eftersom det är mer lönt och inte innebär så enormt mycket förpackning till så lite produkt.

Då sommarlovet var över kunde jag inte hitta 100 g påsen i hyllan längre. Då detta är en produkt vi verkligen vill kunna fortsätta köpa, kontaktade jag företaget som tillverkar produkterna och efterlyste dem. Fick ett snabbt och trevligt svar med besked om att det var Sainsbury's som beslutat sig för att sluta sälja dem och 100 g påsen var speciellt framtagen för den kedjan, så tyvärr fanns den inte kvar att köpa någonstans. DOCK hade de ett antal lådor kvar och ville jag köpa valfritt antal av dessa till ett hyfsat pris, så gick det bra. SÅKLART jag ville! Vi skickade en CHECK med posten till dem, det är så vi gör i det här landet och inväntade sedan våra 5 lådor med Fruit Flakes.

I fredags kom de och jag slet upp första lådan. DÖM om min förvåning då samtliga lådor innehöll 25 g påsar som är de jag vill undvika. Jag mailade direkt en fråga till den kvinna jag tidigare varit i kontakt med och 10 min senare fick jag svar. Hon beklagade verkligen misstaget och sa att packaren på lagret gjort ett fel. De skulle genast skicka nya lådor till mig och när det gällde de jag fått, kostade det mer att skicka tillbaka dem än de var värda för dem, så jag kunde behålla dem.

5 lådor x 24 påsar = 120 påsar med Fruit Flakes som vi plötsligt fick helt gratis. Tror ni barnen var ÖVERLYCKLIGA när de kom hem??? Jepp!

Det här är vad vi har kvar just nu (har fått ligga i med ätandet i helgen för att få plats för nästa storleverans som kommer imorgon ;) ):

Vi som gillar Fruit Flakes :) !

Så här gillar vi verkligen att få postpaket som ni förstår och det blir spännande att se om Fruit Flakes leverans nr 2 kommer imorgon! Vi tror att vi fått de paket vi ska i övrigt och att inget ligger någonstans och väntar på avhämtning.

Karin, håller med, det är för tidigt för pumpor och halloweengrejer också! Visst är det härligt med tonåringar som slappnar av. Farmor frågade igår om tjejerna ville hänga med på barnteater med småkusinerna i jul när vi kommer hem och OM de ville, då var det inga svarta ögon inte :) .

Britt, Linnéa sa ikväll att det skulle bli så kul att gå på teater och att Karlsson var hennes favorit-Lindgren (har jag aldrig hört förut :) ). Det är SÅ mysigt och kul! Jag tycker också att det är FULLT tillräckligt med de vintermånader som är och vi behöver inte ta ut dem i förskott. Det är härligt att vi fått några fina veckor nu i september, om än med en del gästspel av regn, men på det hela taget bra.

Catharina, jag tycker som du, julen börjar i december och med första advent, innan dess vill jag inte tänka så mycket på det. Farmor handlar julklappar redan i november och det har sina fördelar, men själv är jag inte alls där mentalt redan då.

Kim, jag lyckades avstyra tonårsövernattningen :) . TACK, ska skicka min award vidare i veckan! Har inte glömt att jag har en sedan innan sommaren att ta vidare, men den var ganska svår...

Kram allihop!
Ingrid

Linnéas konfirmation



Kusin i hatten!



Tittut! Fina Sofia redo för konfirmation.



Nix, man KAN inte få för många bilder av småkusiner i mammas hatt :) !

Söndag, själva konfirmationsdagen var det FULL fart som gällde. Vi är familjen som vill sitta långt fram och se bra. Jag minns med en skämmig känsla min egen konfirmation då släktingar åkte i förväg till kyrkan och markerade platser, ungfär som tokiga tyskar på charterresa till Kanarieöarna. Visst var det kul att de satt längst fram, men idag är jag en person som aldrig skulle kunna göra så, skulle tycka att det var SÅ pinsamt, alltså är alternativet att vara där själv i god tid. Det var också instruktionen som gällde för alla.

En eloge till våra väldrillade familjer! Det var frukost och omklädning i omgångar, så alla var klara i god tid! Innan vi gav oss iväg fick Linnéa sin present av gudmor/moster Marit samt mormor och morfar, ett guldkors med guldkedja. Eftersom det var ett smycke som passade särskilt bra att bära just den dagen, så ville de att hon skulle få det i förväg så att hon kunde göra det.

Gudmor Marit, konfirmand Linnéa och mormor i Värendsdräkt.

I karavan körde vi till svenska kyrkan i London och fick parkering utanför dörren. Därmed också sagt att vi var först på plan och intog första bänkraderna :) .

Här sitter vi och väntar i en nästan tom kyrka.
Barnen med några "övervakare" är ute på vift.

Så småningom fylldes bänkarna på och barnen (och farmor :) ) intog första parkett:

Konfirmandernas stolar längst fram i kyrkan var förberedda:

Konfirmationsprästen likaså:

Äntligen kom de!! Alla de nio fina konfirmanderna, sju killar och två tjejer som båda lystrar till namnet Linnéa.

Jag som älskade mitt konfirmationsläger och allt vi gjorde i kyrkan på själva konfirmationen, önskade att det varit mer som hänt och lite mer action kanske, men det här var kanske den variant som passade bäst för denna grupp. Många konfirmationsgrupper arbetar med frälsarkransen som jag berättat om förut. Det är ett armband med pärlor som representerar olika saker. Konfirmanderna gick fram och berättade om vad de olika pärlorna stod för och satte in det i ett sammanhang. Det var egentligen allt de gjorde som redovisning, men det gjorde de bra :) .

Linnéa läste så bra om hemlighetspärlorna.

Efter gudstjänsten då även Malin och Johan valde att för första gången gå fram och ta nattvard, blev det mingel i stora salen:

Eftersom svenska kyrkorna i utlandet inte längre får bidrag från Sverige är de i ständigt behov av pengar. I vår har man kunnat köpa "stenar" till en renovering. Nu bestämde vi konfirmandföräldrar att gå ihop och köpa en sten från alla konfirmander som tack för konfirmationstiden och dedikera den till konfirmationsprästen och diakonissan som varit ledare för våra ungdomar.

Här sitter farfar och filosoferar samt håller koll på alla springande släktingar:

Tyvärr är det inte så lätt att bjuda in vänner till en konfirmation som sker så här utomlands, men Linnéas kompis Nyasha hade sagt att hon ville komma och det var verkligen jättekul och betydde mycket för Linnéa. Nyasha går i Linnéas klass här och är världens roligaste, snällaste och mest utåtriktade tjej. Jag tycker hon är fantastisk och hon får vår dotter att skratta när hon som bäst behöver det. Nyashas mamma är fransyska (och pratar felfri svenska), pappan är svensk och Nyasha själv är född i Zimbabwe, men hon har bott flera år i Malmö. Kul!

Nyasha och Linnéa

Malin är enastående på att ta hand om, leka med och engagera sig i yngre barn, både i England men såklart också med favoriterna, kusinerna i Sverige. Tänk vad mysigt med en storkusin som läser serietidningar för dig:

Här är Linnéa med Lina och tre av konfirmationskamraterna som hon blev så tight med efter helgen i Paris. SYND att de inte ska träffas mer! Hoppas någon tar tag i och ordnar en återträff! Jag?

Naturligtvis tog vi även en del mer uppställda minneskort. Här är Linnéa med präst och diakon, som betytt mycket för konfirmtionsgruppen:

Och så HELA gänget igen:

Det blev dags att säga förväl till konfirmationsvännerna och sedan körde bilkaravanen hem till oss för att äta middag. Vi hade flyttat matbordet in till brasrummet och lagt i extraskivor. Det blev jättebra! Dörren hade varit stängd så att det skulle bli lite av en överraskning för Linnéa. Som jag nämnde i tidigare inlägg hade vi lagt på Nobelduken och kanske syns lite av hur det blev på denna bild, även om den inte är så bra:

Jag tycker det är tråkigt med middagar där alla springer omkring hela tiden. Jag minns det faktiskt redan från min universitetstid, hur trött jag kunde bli på att det alltid var någon som var på toaletten eller ute och rökte eller något annat. Såklart behöver värdfolk och andra röra på sig och det har jag inget problem med, mitt problem är när det smittar så att till slut är alla ute och vandrar och så måste man hämta tillbaka dem till varje rätt. Ofta tror jag också att alla springer för att man faktiskt vill hjälpa till, vilket behövs när man är många. Så ta nu detta uttalande för vad det är, det är inte någon väldigt stor sak för mig :) .

För att alla skulle få mat lite smidigt, så bad jag släkten hjälpa oss. Daniel och Anna fick ansvar för servering av förrätten, mina föräldrar huvudrätten och Rikards föräldrar efterrätten.

Här är vår förrätt som var en parmesankorg fylld med pärltomater, sparris och lite annat:

Sedan kom oxfilén med den skivade och stekta baconlindade italienska potatiskakan (långa namn, tror jag låter bli att skriva ner de andra tillbehören :) ).

Middagen avslutades med en daimcheesecake med bl a chocolate chips cookies i botten:

Under middagen hölls ett antal fantastiska tal! Ovanligt för L att vara så i centrum. Vi skrattade en hel del, men fast att vi inte skulle det så grät vi också. För att Linnéa blivit en så stor och fin tjej, för att vi har så underbara familjer, för att alla var tillsammans och för att det är så fantastisk att leva när livet är som just där och då. Eller ja, det var i alla fall därför jag grät, jag vet ju inte med de andra, de kanske fick en fluga i ögat eller hade skalat för mycket lök.

Först ut att säga några väl valda ord var Malin, då hon och Johan överlämnade sin stora present innehållandes en stor turkos vitprickig resväska.

Sedan pratade farmor:

Med stor inlevelse (jag älskar denna bilden):

Därefter morfar:

Nyasha hade inte förberett något tal och ingen förväntade sig att hon skulle hålla något, men hon är en tjej som gillar att prata och dessutom verkligen har talets gåva, så hon vände en stol och satte sig och höll ett spontant tal till L och det vara så fint:

Eftersom bilden ovan inte är så bra då dagsljuset stjäl upp märksamheten får det bli en bild till på Nyasha:

Gudmor Marit höll tal:

Och undertecknad:

Johan hade en flyttkartong och det vet väl alla kusiner hur kul man ha med en sådan:

Linnéa blev verkligen uppmärksammad och uppvaktad på sin konfirmationsdag. Hon fick SÅ många fina presenter, t ex ett George Jensen smycke av farmor och farfar. Vi hade köpte en tavelram med stansade bokstäver i. Det stod LOVE och eftersom det är fyra bokstäver satte vi in en bild på var och en av oss i familjen tillsammans med Linnéa. Mitt i allt annat glömde vi att ge henne tavlan, men då festen var över fick hon den.

Tiden går fort när man har roligt och så kändes det verkligen. Kvällen kom och farmor och farfar samt småkusinerna med föräldrar var tvungna att åka hem :( . Det blev bilkaravan till Heathrow och tillbakalämnande av bilar.

Morfar hade köpt en bok med pappersflygplan till Johan som de byggde med. De flög väldigt bra och Johan älskade det!!

Sent på kvällen då Rikards familj satt på flyget på väg hemåt, satte vi igång ett NYTT firande. Mormor hade fyllt år och det hade varit mors dag i slutet på maj, så det blev mer sång och nya paket att öppna. Såklart man ska ta varje tillfälle till fest :) . 

Måndag morgon åkte barnen till skolan och sedan höll mina föräldrar ställningarna här hemma (=städade upp efter festen och tog emot barnen efter skolan). Marit var på besök hos oss för första gången och därför begav vi två oss in till London. Vi fick en jättefin dag därinne tillsammans och vi hann prata som vi inte alls brukar hinna annars. Marit hade själv en del önskemål om vad hon ville göra och även om det var lite körigt på slutet, så tror jag att vi hann med det viktigaste. Vi besökte några imponerande stora vintage/second hand-butiker. Hon hittar allt något där, jag blir bara mållös och skulle aldrig kunna köpa något i det ENORMA utbudet. Vi åt lunch på YO! som är en sushi-restaurang där maten åker runt på band och så tar man de tallrikar man vill ha, för att på slutet betala för så många tomma tallrikar som står vid din plats. Det var SÅ gott allting!! Efter maten tog vi oss till Covent Garden och Operan, där hon köpte en tröja i deras affär. Vi passerade också italienska restaurangen Ballerina där det hänger balettskor överallt i taket och på vilken Marit hade ätit förra gången hon var i London för många år sedan.

Johan kom inte med skolbussen hem denna dag så han följde med japanska killen Shin hem. Det var han som på Johans kalas rullade ihop sig i en filt och sa "I am a sushi!" och han som vi träffade första dagen i skolan då tjejerna gjorde test, medan Johan och jag väntade tillsammans med just Shin och hans mamma. De hade med kort varsel fått besked om att flytta hem efter ett år här och det var de besvikna över. Jag hade fått tag i Bröderna Lejonhjärta på engelska som flyttpresent till honom (det var många presenter denna vecka...). Hela året hade Johan väntat på att få följa med en kompis på dennes skolbuss, såsom tjejerna gör ibland, så han var fullkomligt lycklig. Dessutom fick han sova över och åka med bussen tillbaka till skolan nästa dag. Jag trodde Johan skulle vara lite nervös hos en helt ny familj med helt annan kultur, men det var han inte och det gick så bra. Tråkigt att de flyttar hem!!

Jag lämnade Marit med tjejerna och körde mina föräldrar till flygplatsen. Dagen efter på tisdagen var det bara Marit kvar hos oss. Vi besökte skolan och tog det ganska lugnt, innan det var dags för den sista turen den veckan till flygplatsen. Vi var sju gånger på flygplatsen på sex dagar! Det var vemodigt att vinka av sista gästen och kändes både tomt och skönt att köra ensam hemåt med CD-boken snurrandes i bilstereon. Helgen hade gått nästan helt som planerat och blev bättre än vi kunde önskat oss.

TACK alla som kom och delade denna dag med oss!!!

Tara, of course you will have a door sign when coming over, ha ha! A new mom has started at our school (more exactely it IS her children who goes to school) and she is an absolute lookalike to you! I can't stop looking at her (wishing it WAS you) and understand HOW it is possible. I told her at the open house tonight and I think I will send her to your blog and take a look ;) . Rikard TOTALLY agreed with me!

Britt, det är så bra att L smsar med dig! Då får du veta lite dagsfärsk info också och förmodligen helt andra saker än jag skulle berättat om :) . Det är kul med sammanträffanden! Vet inte om de hände mig lika ofta förut, men att jag inte tänkte på det...

Kim, du hade helt rätt, jag gillade ditt inlägg :) ! Det verkar som om böckerna säljer som smör!!! Kul!

Karin, det klart att det där sammanträffandet var slumpartat, men ändå så underligt, varför var någon med samma namn på besök på vår skola just den dagen som hennes namne fyllde år och varför SÅG jag namnet på listan? Jag brukar ju inte stå och läsa den precis. Är du nöjd med nobeldukningen? Några häxor i sikte än?

Catharina, ja så kanske man ska se det, att man är utvald när märkliga sammanträffande sker, jag tror annars att det händer alla då och då men att man inte tänker på det alla gånger, framför allt glömmer jag bort dem, så det är kul att skriva ner dem. Intressant med pärlorna! Jag tycker också förrättsbilden är så läcker! Kul att du gillade den!  Roligt att du såg skylten på er dörr, jag tror den är den enda som överlevt...
Var det ett trevligt möte ikväll? Naturligtvis kan du inte missa ditt sista möte!

Astrid, det på hembygdsgården var VERKLIGEN ett märkligt sammanträffande, otroligt! Hade inte hunnit kolla in på din blogg på ett tag och så hade jag sådan tur när jag gick dit att du precis hade skrivit ett nytt inlägg :) .

Melanie, vad KUL att vi ska ses nästa vecka! Varje gång NoaNoa skickar mail till mig, tänker jag på när vi träffades :) .

Konfirmationskoordinatorn,
Ingrid