School bus change

Det blev en tidig morgon förra måndagen, första dagen efter lovet. Orsaken var att vi en av de sista lovdagarna fick ett mail om att barnen skulle byta till en annan skolbuss från och med måndag. De skulle åka en kvart tidigare och komma hem en kvart senare.

OM vi hade fått en förklaring där det stod att "p g a att nya familjer kommit/flyttat är vi tvungna att ändra om lite bland bussarna och era barns nya tider är därför enligt följande", så hade jag nog köpt det rakt av, för det måste vara ett ELÄNDE att få 45 bussar att hämta hundratals barn på smartaste sätt. Jag tycker dock inte att man bara skickar ut en ändring utan förklaring och förväntar sig att alla bara anpassar sig efter det.

Barnen var jätteglada, de tycker det är toppen att komma tidigt till skolan på morgonen och hinna prata med sina kompisar (de tycker däremot inte att det är lika toppen när vi väcker dem tidigare). Jag hade två invändningar mot förändringen:

1. 15 min på morgonen och 15 min på eftermiddagen EXTRA varje dag, innebär 2,5 timmes mer busstid varje vecka. Det tycker jag är MYCKET, när barnen redan har långa skoldagar och läxor på det.

2. Den vanliga skolbussen (då barnen inte har någon aktivitet på skolan och kommer med late bus) kommer hem kl 15.40. På onsdagar börjar Johans tennis kl 16 och trots att jag lagt fram kläder till honom och står redo med färdigbredd smörgås, så hinner vi PRECIS i tid om trafiken flyter. Det nya schemat skulle innebära att de kom hem kl 15.55, med följden att jag skulle vara tvungen att köra till skolan och hämta barnen själv på onsdagar i fortsättningen.

Barnen kom iväg måndag morgon och tyckte det var kul med några nya resekamrater. Rikard ringde Mr Oliver som är transportansvarig och han sa att saker och ting ändrat sig ytterligare, så om vi ville tillbaka till vår gamla buss gick det bra. Rikard tackade såklart JA och jag var jätteglad. Det var inte barnen, men man kan inte få allt :) . Jag tror att de skulle tyckt att det var bra på kort sikt med nya bussen, men i längden tror jag att de också hade tyckt att det var onödig extra tid.

Det förde dock med sig att Rowan och Reese som bor på vår gata är kvar i den nya bussen medan våra barn åker den gamla. Knäppt att två bussar kommer och hämtar på nästan samma ställe, men det är väl så många barn i omgivningarna så det ordnar sig ändå. Faktum är att det varit lite tjafsigt i bussen mellan våra barn och tjejerna på gatan, så jag tror att det kanske var bra att de får en paus från varandra. Johan tycker det är skönt att göra sin läsläxa i bussen och det var omöjligt när de åkte tillsammans. Våra tjejer tycker om att lyssna på musik och varva ned i bussen och det var också svårt innan, för det var så många som ville låna deras iPods och prata, så detta slutade nog bra trots allt. Johan, Rowan och Reese träffas ändå och leker rätt ofta här hemma.

Nya bussen hade dock fördelen att ha en lugnare busschaufför, så med den gamla tillbaka måste jag fortsatt vara lite orolig för den vi har, som med alla våra barns liv som insats, kastar sig mellan filer och bilar utan dödsförakt, men man kan väl inte få allt...

Idag är det 1 mars, en vårmånad! Jag tror att det innebär att snön hos er kommer försvinna i rasande fart och att ni också får efterlängtad VÅR! Hoppas, hoppas!

Kram på er!
Ingrid

Bastu upphittad!

Det bär emot att erkänna det, men nu har Rikard faktiskt hittat ett badhus med bastu. Visserligen ingår inte bastun i priset när man går in på badhuset, utan det kostar extra, men jag inser att även om jag åker dit och betalar extra för att bada bastu varenda dag från oktober till april, så blir det FÖRMODLIGEN billigare än att köpa 50 miljonershuset MED bastu som jag visade er. SUCK! Kanske kan man ändå slå till och se det som en bra investering... det är fortfarande till salu, det betyder kanske att det finns lite prutmån...

Badhuset med bastu ligger i Windsor och Rikard var där med Malin och Johan förrförra helgen. Det var det bästa badhuset vi hittat i närheten med vattenrutschkanor, vågmaskiner och till skillnad mot förra stället var det varmt inne i badhuset.



Själv var jag inte med, just den dagen hade jag storbak här hemma och gjorde rulltårtor och muffins. Linnéa var med sin konfirmationsgrupp både lördagen och söndagen. Hon trivs bra, de är nio konfirmander och för första gången var alla där samtidigt. Det är bara två tjejer, Linnéa och Linnéa :) . På lördagen åkte L, efter konfirmationsundervisningen, själv till en klasskompis som bor i London. Sedan åkte hon själv hem med tunnelbanan på kvällen. Det var första gången vi lät henne göra det. Hittar och klarar sig gör hon, men det är inte bara hon som är ute i Londonvimlet... Regeln är att kompisen möter och lämnar vid tunnelbanestationen.

Ulla A, tusind TAK for din hilsen her!! Jeg blev virkelig superglad!! Du kan vare helt bevisst pa at det er noet meget särlig med LC19! I har virklig lykkets med at få til det hele og jeg vil aldrig glemme mit förste möde da du tog meg imod vid den store byggning i havnen, flott og smilende som du sidden visede deg väre nesten altid!! Håber alt er riktigt fint med deg, pa job og hjemme?! Alt godt og håber vi ses inom rimelig tid! KNUS!

Boktokig, jag förstår verkligen att det var kul att gå på Panos-festen. Kanske var precis vad som behövdes i vintervädret, att drömma sig bort till sol och värme för en stund?! I vilken egenskap var du inbjuden? Som bloggare eller för deltagande på bokmässan eller något annat?

Eva, jag VISSTE att du inte drack fyra flaskor själv, ha ha. Det är väl både tur och viktigt att ha olika grupper av vänner. Jag är helt säker på att de har stadgar i LC här! Jag lovar att hålla dig uppdaterad! Visst undrar man ibland över hur en del total ointressanta diskussioner med barnen kan bli SÅ stora...
Hur många "anställda" har du i "Evas matkasse"? Vilka bitar gör du själv? Låter jätteroligt!

Britt, fy vilka tråkiga nyheter du kom med idag! Sten Stensson Sten, hur kan det inte finnas något behov av ETT hotell i hela Eslöv, där finns ju ändå ett antal storföretag... fast visst är det nog trevligare att bo i Lund och ta bilen till Eslöv om man ska dit på affärsresa. SÅ mycket jag har varit där med jobbet, julfest, konferenser, utvecklingssamtal, luncher. Riktigt vemodigt!
När det gäller barnen kan jag bara hoppas att det ska gå bra. Tror också att det (som vanligt) blir lättast med trean, då är man lite coolare, dessutom är han ju kille och det sägs vara lite lugnare under tonåren. Å andra sidan är han då vår sista och det kanske blir ännu svårare att släppa taget då... Det är väl TUR att vi i efterhand kan skratta! Se så BRA det gick för dina killar :) .
Vad tyckte ni om Trassel? Alla verkar se den hemma nu.

Karin, usch ja när du skriver det som om att vi försökte arrangera play date låter det ännu värre än vi upplevde det, men kanske var det något barn som kände så. Skicka du ett mail, så ska jag läsa med stort intresse! Jag vill också kolla in bloggen! Jag tror minsann du har rätt, vår M kommer nog också GILLA att bli kallad tonåring, ha ha. Ibland är det kul att tänka tillbaka på händelser, det är ganska svårt i vardagen för det känns alltid som barnen sett ut som de gör just för tillfället...

Märtha, jag förstår verkligen att du kan le när du hör mig lägga ut om stora barn! Jag är redan där när jag hör folk prata om småbarnsproblem (been there, done that, tänker jag). Om det inte är något helt speciellt med ett barn, så tror jag inte skillnaden är så stor om man har barn, det är ungefär samma saker alla ska igenom och det är bara att lösa det på bästa sätt, men när man är mitt i det känns det ibland övermäktigt. Det är väldigt skönt att höra att du tror våra barn kommer att klara sig igenom även tonåren på ett bra sätt, det får mig att känna mig lite lugnare. Tack och kram!

Kim, ja vi har nog försökt att hellre ge barnen upplevelser än saker (fast de har rätt mycket saker också...). Det behöver absolut inte vara stora, dyra saker, men att få teater/bio-biljetter i present och gå ensam med en förälder är också värdefullt. Har du "jobbat" hela helgen?

Imorgon ger sig R iväg till Århus kl 5 på morgonen. ALLA vi andra ska sova MYCKET längre, eftersom lovet börjar.

Ingrid

Veckan före jul

Ok, veckan före jul gör väl alla samma sak? Skriver de sista julkorten (ja, jag fick många över av de 370 jag köpte :) ), handlar de sista julklapparna, barnen har tid att leka med lite kompisar och på andra sätt njuta av jullovet, vi gör julgodis (eller förbereder julmat) och vi packar för eventuella resor till släkten. Allt detta gjorde vi med.

Eftersom detta var den vackra, fina snöveckan var barnen förstås ute och njöt i snön (Johan mest här hos oss) och Malin och Johan fick till en fin ljuslykta utanför köksfönstret för att jag skulle kunna se den, gulligt!

Julpyntar gör väl de flesta med, fast vi var rätt dåliga på det, adventsljusstakar, julhanddukar, julljus och dekoration av spisen var ungefär det vi gjorde. Enda fördelen med det är väl att det inte är mycket att plocka bort nu när julen är över. Jag var i alla fall väldigt glad när Rikard äntligen på Irland hittade den grangirlang (eller vad kan det kallas...) som jag sökt efter på flera ställen utan att hitta. De som fanns här var redan dekorerade med diverse pynt, men jag ville ha en neutral och R lyckades få en låda att stoppa den i och få med den på flyget hem. Eftersom spikar och häftmassa är the big NO NO på väggarna i hyrhuset, söker vi ständigt nya lösningar för hur vi ska göra sådant som man i vanliga fall använder väggarna till... Nu gällde det julkorten som jag på detta vis kom på att jag kunde sätta upp i granriset över spisen. Det blev jättefint. Inte alla, men många julkort fick plats där. De andra står i ett annat fönster.

Rikard gjorde också ett jättefint pepparkakshus med barnen. Vid något tillfälle fungerade det inte att sätta ihop, så R tog till riktigt lim.... så nu tvekar vi på om barnen ska få äta upp delar av det eller ej...

Vinterdäck upptog också en stor del av vår tid sista veckan. Rikard ringde 32! firmor innan han hittade en som hade fyra nya däck till oss. Fram till dess hade ha hittat en som hade två, men jag stod på mig, fyra skulle vi ha! Jag var med barnen på stan och köpte julklappar och klänningar till tjejerna, så när vi gav oss iväg till Rikard för att ta oss till bilfirman för att byta däck, till på köpet i en annan by där vi aldrig varit, så blev vi sena pga att klänningsaffären gjorde fel med betalningen och jag rusade dit för att rätta till det och snön gjorde att trafiken gick långsamt. I en BRANT uppförsbacke körde jag fast (som tur var hade vi då hämtat R), så R och tjejerna fick putta loss mig. Det var läskigt som bara den att köra där och vi hann inte fram i tid till bilverkstan. Dagen efter var sista dagen hemma, men R hann dit och vi fick våra nya däck. Vilken lättnad!

Jag lyckades också boka in barnen och Rikard hos den not so billiga frisören. Vi upptog nästan hela salongen en hel förmiddag, dagen innan vi skulle åka. Det var rätt mysigt. De är trevliga och de som inte klipptes satt i mysiga fåtöljer och läste med varm choklad eller te. Jag har redan glömt vad det kostade denna gång ;) .

Vi tyckte veckan före jul var något lugnare än vanligt, men att slå in alla julklappar (och födelsedagspresenter i icke julpapper) tog ÄNDÅ så mycket längre tid än vi trodde. Det tar liksom ALDRIG slut. Rikard la sig nog vid 2 och jag var säkert uppe till 3.30, men vi blev klara.

Snipp snapp, snut, så var England 2010 för oss slut. Vi körde till hamnstaden varifrån vi skulle ta båten. Vi hade god tidsmarginal och rusade in på en bank för att beställa nytt kort för det som jag i förbifarten nämnde för er att de tog i nästsista julklappsinköpsbutiken. Irriterande! När vi nu kom hem från Sverige, visade det sig att de inte hade betställt kortet rätt, så trots vår goda plan, har vi fortfarande inte fått skickat ett nytt kort till oss.

Det braiga med båtresan var att vi fick en hel natt då vi kunde sova ut, så vi var pigga och fräscha då vi kom hem. Vi tittade på filmen A Christmas Carol av Charles Dickens och den var jättebra. Johan var lite för liten, men han hade sett den i Disneyversion och det gjorde att han visste handlingen och därmed tyckte att den var jättebra. Super!

Ingrid

Gungeligung, gungeligung

HEMMA! Åh, så skönt det var att kliva in genom dörren till vårt hus för en dryg timme sedan. Resan hem har gått bra, till skillnad mot på resan till Sverige, då snön på vägarna var ett aber, så var det nu båtresan som var lite jobbigare.

Vi var alla trötta då vi kom till båten eftersom det var sent på nyårsafton och tidigt upp på nyårsdagen. Resan till Esbjerg gick helt smärtfritt och eftersom vi hade marginal på tiden hade vi alltså ett par timmar att slå ihjäl där. Vi bestämde oss för att hoppa över buffén på båten och istället hitta någon mysig restaurang. Det gjorde vi, Dronning Louise på torget (med tyvärr frestande skridskoåkning som stängde då vi kom dit annars hade det ju passat bra för barnen). Där fick jag underbart Stjerneskud och de andra mumsade på god pasta, nachos, hamlagade jättefina hamburgare och bruschetta. SÅ gott!

Inne på båten kl 19 la sig alla knäpptysta på var sin säng. Det lästes, spelades lite spel lyssnades på musik. Ingen gick utanförhytten. DINGDONG i den ständiga högtalaren, så fick vi bl a veta att det väntades 3 meter höga vågor under hela natten. Malin började genast känna av det lite så hon fick en tablett. Kl 20 hade alla pyjamasar på. Kl 21 sov två tjejer och jag hade släckt. Det var nog rekord sedan jag var sjuk i influensa i två veckor för 5 år sedan.

MEN så var det ju Johan. Han verkade plötsligt inte trött alls. Han klättrade mellan sängarna, myste, vi lästem han bytte säng och till slut var jag inte trött längre. Nåväl, Rikard blev trött i alla fall och somnade. Snart sov också J. Kvar låg jag och tittade hur familjemedlemmarna rullade fram och tillbaka i sina bäddar av vågornas krängande. Som tur var mådde jag inte dåligt, men sova, NIX. Jag kunde verkligen absolut inte sova när det gungade så. Vid 3.15 gick jag upp och drack vatten och sedan somnade jag ett par timmar för jag insåg när jag vaknade vid 5 att jag hade drömt.... och sedan sov jag lite till.

God frukost vid 9 efter BÄSTA duschen någonsin (tänk att man ska behöva åka tradig färja för att uppleva det (bra tryck, hög värme och inget stänk i resten av badrummet). Sedan läsning och UNO-spel till vi var framme i England. Morgonen var mycket lugnare på sjön än natten. I bilen hem läste jag 8:e boken om Baudelaire-barnen. HELA familjen gillar dem, ÄVEN om handlingen ibland är ologisk.

Bilen var FULLPACKAD!! Mer fullpackad än möjligt, men under hotet att jag sa till Rikard att jag kunde få in mer än han sa att vi kunde, så fick han plötsligt in HUR mycket som helst. BRA jobbat, R! Vantar och mössor samsades med reservdäcket. Själv hade jag packning upp till hakan. Att då få komma hem för en stund sedan och veckla ut benen som var både domnade, stela och medvetslösa var FANTASTISKT!! Dock gungar det fortfarande väldigt mycket för Malin och mig när vi går omkring :) och det är inte baksmälla från nyårsfirandet som ni förstår.

NU är hallen PROPPFULL med väskor, inköp och julklappar. Ett rejält ryck på det nu och sedan lite mys med familjen innan vi går tidigt i säng. Det är vad som väntar.

TACK för en jättehärlig jul hemma till båda våra helt unika och underbara familjer!!! KRAM! Vi saknade er redan på Öresundsbron...... :-(

Bilder, hälsningar och mer detaljer från lovet kommer längre fram.....

Hallen var full av julkort när vi kom hem! Jätteroligt! TACK kusin Annika & Co, Martin J (jag mailar snart), nyårsvärdarna, Marion and her family, kusinerna i Orlando, Charlotte (det kom före jul, förlåt att jag inte nämnt det!), Karin S med fam samt Stina med barn!!

Kram Ingrid

GOD JUL!

Vi är hemma i Sverige!! Resan hit har tagit oss två dagar, men det har gått bra. Båtresan var överraskande lugn, det blåste bara lite i morse och då mådde Malin dåligt, men efter en tablett var hon ok igen. Båten var fullbokad och de hade tagit ombord en del extra passagerare som kom från Heathrow och fick filtar så de kunde sova i caféet. Det märktes dock inte att det var mycket folk på båten, tvärtom tyckte vi där var rätt ödsligt, men å andra sidan finns det inte så mycket att göra på de båtarna, så folk kanske är i sina hytter... Vi träffade dock en dansk familj från skolan på båten och det var ju kul.

På båten fick vi höra om snöstormen som rasade på Fyn och Själland, så det lät inget vidare och visst var det snö på vägarna och vi har sett flera bilar som kört av och stått bakofram eller slagit runt, men vi har verkligen kört sakta hela vägen 60-70 km/h och det har inte på något sätt vräkt ned snö. Det har nog varit betydligt värre i Sverige och framför allt på Österlen.

Nu är vi framme hos Rikards föräldrar och det känns underbart. Klockan är över midnatt, så det är faktiskt redan julafton. SÅ mysigt! Imorgon blir det huset fullt här.

Därför avslutar vi här med att önska alla er som tänker på oss en riktigt GOD JUL! Hoppas att ni har det riktigt bra och inte behöver ut och köra i något snöoväder!

ALLT GOTT och var snälla mot tomten!

Ingrid, Rikard, Linnéa, Malin och Johan

Julkort och Fotografier :) !

Ser ni?!!!! Jag har betalat 5 dollar för att kunna visa bilder för er här igen :) !!

Uppenbarligen är det inte så smart att ladda in sina bilder som de är, såsom jag har gjort, för då tar de jättestor plats. Ja ja, nu vet jag det och för denna lilla peng kan jag nu göra som jag vill, det kommer inte att bli fullt minne här i alla fall.

Julen närmar sig med STORMSTEG. Idag har vi skrivit  klart våra sista julkort. Äntligen. Det var de "internationella" som drog ut på tiden. Jag brukar skriva ett litet julbrev om vad som hänt oss under året, men det brukar jag inte göra till de engelskspråkiga vännerna vi har. Nu när vi lämnat Danmark blev det plötsligt massor av sådana julkort som skulle skrivas. När vi bodde i Århus skrev vi inte julkort till de som bodde där, men nu vill vi såklart absolut hålla kontakten, bl a med en julhälsning.

Jag har alltid älskat att skicka och få julkort. Innan vi fick barn köpte jag massor och valde noga motiv efter mottagare och skrev en lapp till varje julkortsbunt om vem som fått ett kort från den högen så att jag inte skulle riskera att skicka ett likadant kort till samma person kommande år, om jag fick några julkort över.

När vi fick Linnéa var det självklart att skicka ett foto på vår nya stolthet och sedan dess har vi faktiskt alltid skickat julkort med foto på barnen. Vi tycker det är jättekul att få fotografier på vänners barn, inte minst de man inte ser så ofta och förhoppningsvis har våra släktingar och vänner tyckt likadant.

Nu är vi i landet där det finns minst 10x mer av ALLT jämfört med hemma. Det gäller även julkort. Här finns hur många och vackra som helst, så det GICK bara inte att bärga sig längre. Vi beslutade oss för att barnen inte var så gulliga att klä ut till tomtar och dylikt längre och istället skulle vi gå tillbaka till vanliga hederliga julkort. Jag köpte en masse! Totalt har jag nog ca 390 julkort i MASSOR av olika motiv. En bråkdel av dem ser ni på bilden ovan. Nix, att vi ska SKICKA så många kort, men de VAR så fina!

En hel del julkort har dock gått åt. I engelska skolor är det vanligt att eleverna skriver julkort till hela klassen och det har smittat av sig på vår internationella skola, så Malin har skrivit julkort till alla tjejerna i 6:an. L skrev nästan inte till någon. Johan skrev till de kompisar som flyttar.

Tidigt i november kom det upp skyltar överallt i byn om att det var julkortsförsäljning någonstans. Efter att ha handlat diverse julkort i vanliga affärer tog jag mig till detta speciella ställe också. Var nyfiken såklart... :) . Det visade sig vara arrangerat av någon kyrka (så uppfattade jag det i alla fall) i en temporär lokal. Uppställt i "lådor" i välorganiserade rader hade olika organsiationer sina julkort. Så man valde vem man ville stödja (eller gjorde som jag och tog de julkort man tyckte var snygga) och så köpte man dem. Jag tycker det var ett ganska bra sätt att samordna charityinsatserna på ett ställe dit alla kunde gå, istället för att varje liten "förening" har sitt eget försäljningsställe.

Även vanliga butikskedjor låter en del av kostnaden för julkorten gå till välgörenhet. Tack vare min massiva julkortsinköpsrunda kan jag nu stolt säga att jag har stött Comic Relief, FareShare, Age Concern, Alzheimer's Society, Brain Tumour och CLIC Children with cancer. Känns verkligen som om det motiverar att jag köpt mer än dubbelt så många kort som vi behöver just i år.

Ylvas familj kom iväg från Heathrow igår förmiddag. De måste haft en väldig tur för sedan dess är det antingen stängt eller TOTALT kaos där. Jag försökte smälla i Tara förra helgen att Frankfurt var nog Europas största flygplats, men nu vet jag att det är Heathrow. Vet också att 26 miljoner, MILJONER!  turister besöker London varje år!! De flesta tar sig väl till London med flyg, eller? Därför vill man INTE vara på Heathrow när det brakar ihop! Kan inte låta bli att undra hur de räknar dessa 26 miljoner turister, hur vet de att de är turister och inte är här för att jobba... och när jag åker in till stan, räknas jag som turist då... Ja ja, MÅNGA är det i alla fall, jag har sett dem på Oxford street alltför tydligt hela hösten.

Maria, HEJ! Du är en alldeles fantastisk vän! Tack för att ni tänker på oss och för att ni vill låna ut era bilar till oss! Vi kommer att ta färjan till Danmark om några dagar. Jag hoppas att vädret är stabilt då. Imorgon fixar vi någon sorts vinterdäck till bilen, dubbar eller ej vet jag inte men något som är säkrare än det vi har i alla fall. Jag tycker inte det känns bra att köra här heller med de däcken som de flesta boende här tycker är helt ok. När vi sedan ska ut på ett antal långkörningar under jullovet, så finns det ingen anledning att riskera något. Hur gick det för Gustav i matcherna? Titta hit imorgon igen så får du se något fint :) . KRAM till er alla!

Britt, idag har det inte snöat mer, det är bara VÄLDIGT vackert ute. Bildbevis kommer. För ovanlighetens skull är det varmt och skönt i huset. Är det snön som isolerar? Är det jag som börjar elda upp mig inför jul? Har Rikard tejpat fönstren? Vem vet, skönt är det i alla fall! Vinterdäck är på gång. Ingen oro!

Catharina, jag håller med! Snön är till både glädje och besvär, men det är svårt att inte bli glad när man tittar ut och ser ett landskap täckt av nyfallen snö. TÄNK att VÅR skola slutar tidigare än någon annans för en gång skull :) . Alla våra barn ser fram emot sovmorgon imorgon. Det låter som om ni har allt under kontroll hemma hos er nu. Skönt! Hinner du inte med det här med artikeln nu, tar vi det efter jul!

Natti, Ingrid

Rikard skulle bara köra Linnéa...

Vi har fått snö. Massor av SNÖ!

Det var skolavslutning igår. Lower och middle school skulle ha julfester. Jag körde dit med massor av kladdkakor i bilen och anlände ca kl 13 för att samtidigt få ett meddelande i mobilen och av personalen på skolan att de skulle stänga och hade ringt in alla skolbussar tidigare. Det snöade lätt och julfesterna var därmed inställda.

Föräldrarna hade samlat inte tonvis med dricka, chips, kakor, godis, popcorn etc, så klasserna samlades en dryg halvtimme och tryckte i sig så mycket de hann (ungefär så uppfattade jag det). Jag tog med våra barn i min bil hem och när vi körde hade snöfallet slutat och himlen var klarblå och det fanns inte ett snökorn kvar på vägarna. Suck.

Men okey det var säkert värre i några av de områden dit en del av skolbarnen skulle för när vi vaknade idag snöade det här och det fortsatte det med i flera timmar. Linnéa skulle till en kompis. De hade bjudit med L på teater och så skulle hon sova över där. Kul! Det är familjen med svensk pappa (de har bott flera år i Malmö) och fransk mamma som pratar perfekt svenska.

L skulle ta tunnelbanan in till London själv för första gången och de skulle möta henne där kl 13. Vi bestämde att hon skulle åka lite tidigare p g a snön. Det var ca 12 cm när de gav sig av ca 11.30. Nu är klockan 17!!! och Rikard har inte kommit tillbaka ännu. Det tar normalt ca 25 min att köra till stationen och tillbaka.

Först satt det i timmar på en fyrfilig motorväg som var helt stillastående. Tunnelbanelinjerna har stängts en efter en eller har de stängt vissa stationer (bl a den vi brukar åka ifrån). Naturligtvis missade hon hela teatern. SÅ TRIST! Inte heller ville vi att hon då skulle åka in själv eftersom kompisens familj var på teatern och inte kunde möta henne, så R har följt med henne på tåget.

Om en dryg halvtimme ska vi gå till den amerikanska familjen på gatan som bjudit oss på middag för en månad sedan och det var denna helgen vi kunde. FÖRMODLIGEN är inte R tillbaka i tid, så Malin, Johan och jag får gå själva till att börja med. Otroligt. Tänkte väl inte att Rikard skulle vara iväg typ sju timmar för att köra L till tåget. KANSKE hade vi hoppat över alltihop då... Amerikanerna ringde i morse och frågade om vi kunde komma ikväll p g a snön! Vi ska gå typ 200m i snö... JA, det kan vi, svarade vi :) .

MEN jag tycker ändå att ett jullov inte kunde börjat mycket bättre. Det är snövitt ute. SÅ vackert. Malin och Johan har varit ute och lekt och njutit länge. Jag har skottat  hela uppfarten och lite på vägen, för här finns inga snöplogar som kommer att komma till undsättning. Ingen har vinterdäck, så jag är glad att trafiken rullar i snigelfart, men orolig för hur vi ska komma hem till jul. Vi hade hoppats på snöfri jul, då kunde vi kört med våra däck till mina föräldrar. Nu vet jag inte hur vi gör. Kanske kan vi hyra dubbdäck, eller låna någon bil. Vi får se, det känns som om det är långt till dess. Eller....

Flygplatserna är stängda. Min kompis Ylvas familj skulle flugit hem idag, så nu ska jag ringa och höra hur de har det. Sedan är det dags att gå till kompisarna på gatan.

Njuter ni av snön eller är den mest till besvär där ni är idag?

Flera julkort har trillat in. Kul! Tack faster och farbror, NorgeLotta, Hilde, lillasyster samt Bara-borna!!

Britt, jag förstår att det är vackert hos er i trädgården!! Du har VERKLIGEN en duktig son. Och snäll. Och rolig. Och mycket annat. Så roligt att höra att filmen var bra. Det är ju lätt att bli besviken när man varit väldigt förtjust i en bok och sedan ser filmen. Lovar att berätta när jag vet vem som äger skolan. Skulle frågat när jag var där igår, men det var så kaotiskt, så jag glömde det.
Ja, jag gillar lutfisk, men jag tycker det är svårt att njuta av den i konkurrens med allt annat på julbordet, så lunch låter jättebra för min del. Så skönt för er att vara så klara med allt! Ni är verkligen duktig! Massor av snöiga kramar härifrån!

Catharina, hoppas att det gått bra för Lars att köra! Det här vädret är inte att leka med. Kan jag gå in och kolla artikeln själv på nätet? Så julfint ni verkar ha det hemma redan!! Jag blir lite avundsjuk, men vi är på gång här också... Klart att det finns fina granar kvar. Alla har ju så olika smak och jag tycker inte att ni är sena! Ert julkort gick iväg först härifrån och kom tillbaka hit torsdags! Jag hade nog skrivit för stor avsändare. Stön. Nu är det på väg IGEN :) .

Karin, ser fram emot att läsa om mysterium hos dig! Du kanske redan har skrivit det, men jag har inte sett det. Har inte varit mycket vid datorn idag. Du har rätt, egentligen krävs ingen motprestation, men TACK vill jag i alla fall kunna säga om jag nu inte skickat/gett något själv och då är det ju bra att veta vem det är ifrån :) .

Boktokig, min ambition är att skicka över något recept till dig, men jag lovar inget... :) . Så mycket roligt du gjort de senaste dagarna!! OM det inte var jul snart, är det ju ett perfekt läsväder just nu. Ja, vädret är ju detsamma förstås, men jag menar att man kanske inte har tid att sitta ned som vanligt.

Märtha, så härligt att Helen är hemma!! Förstår att ni glädjer er enormt! Vad bra att få direkt belöning för storstädningen i och med att du hittade örhängena :) . Jag förstår precis hur Vivan känner det med det skumma kortet! Hur gick det med gran för er?? Kanske bättre att köpa en, ha ha. Inte bra att du har ont i ryggen. Du ska vara rädd om dig! Passa på att vila när barnen är hemma. Du kan vara matrona och köra med dem :) . Bra att Edvin fått en gips så att han kan röra sig lite bättre. Har han ont? Det är VERKLIGEN inte bara barnen som sätts i arbete på skolan här.... så sant! Just nu känns det ju inte som om man vill köra någonstans, men vi åker inte än på ett antal dagar.

Från ett väldigt snövitt England,
Ingrid

Att vara sjuk

Att vara sjuk är verkligen bara riktigt riktigt tråååååkigt! Förutom att man mår tjyvens så missar man en massa roliga saker man egentligen skulle gjort istället. Jag tillhör ju dem som helst inte vill erkänna att man är sjuk, inte förrän det är ABSOLUT nödvändigt. Jag tycker att man ska ta hänsyn till att man inte bör smitta ner andra och vi har inte skickat iväg sjuka barn till dagis just därför, men när det gäller undertecknad själv har jag nog tummat en del på den grundtanken och jag har gått till jobbet ganska sjuk väldigt många gånger. Är det något försvar så har jag hållt mig på rummet så mycket som möjligt...

Nåväl, nu har jag inte ett viktigt :) jobb som drar och när jag vaknade upp och mådde risigt värre i tisdags, insåg jag att det inte var nödvändigt att gå till mötet på skolan, även om det var länge sedan vi hade något möte där så jag var väldigt sugen. Efter ett par huvudvärkstabletter och frukost kunde jag i alla fall hålla mig uppe större delen av dagen och fick framför allt undan en massa obesvarade mail som hopat sig och började bli pinsamt sena att ta hand om. Det var också dagen då paketkalendern skulle göras klar, så jag skrev enligt traditionen in alla presenter i en fil i datorn och kontrollerade om vi hade alla paket under kontroll. Det hade vi inte. Vi hade presentkort i en klädaffär på ganska mycket pengar som höll på att brinna inne. Och så var det en present för nästa dag som skulle ha ett fint omslagspapper. Efter en dusch (också ett utmärkt sätt att känna sig lite friskare), så gav jag mig i full karriär av mot new town. R hade förstås bilen.

In i klädaffären, provade snabbt några blusar och toppar, köpte en vit blus. In i presentbutiken, här säljer de ju vanligtvis inte inslagspapper i rulle utan man köper ett pappersark i taget!! Så idiotiskt. Till HUR många paket räcker ETT ark papper? Nåväl, det räckte till det jag behövde.

Rusade tillbaka till old town precis i tid för att möta late bus där M och J skulle anlända. INGEN buss. Tjugo minuter senare insåg jag att det var dags att köra till skolan för att hämta L som hade simmat och jag förstod att R säkert glömt det och NATURLIGTVIS hade jag glömt mobilen hemma JUST denna dag. Rusade hem. Ringde R, jepp han hade glömt det och gav sig iväg direkt. Ringde transportansvarig på skolan eftersom de sagt att barnen inte släpps av om ingen möter dem utan då åker de med bussen tillbaka till skolan, så då kunde ju R hämta dem där när han ändå hämtade L.

Tillbaka till busshållplatsen, nu 40 min efter beräknad ankomsttid. Inga barn. Fick ÄNTLIGEN besked från skolan, jo bussen hade varit i vår by och det var en vikarie som körde, så han hade släppt av barnen. SÅ var är de då?? tänkte jag. Hem igen. Kall och varm på samma gång, öronen sprängde, det var ju precis vad jag som redan var febrig behövde liksom. Stå ute i en timme och springa fram och tillbaka till huset med jämna mellanrum.

Trodde inte de gått in till gammelgrannarna, för då borde de ha lagt en lapp i brevlådan. Malin hade senast dagen före redovisat att hon kunde R's mobilnummer utantill, så VARFÖR ringde hon inte?? Trodde mest på våra nya grannar längre upp på gatan med flickor i Johans ålder. Kunde förstås inte hitta något tel nr till dem men skickade ett mail till båda föräldrarna och fick svar strax därefter. Jodå, där hade barnen varit i en timme!!!! STÖN! "Hoppas du är hemma, så tokigt att du varit orolig." Samtidigt var R framme vid detta hus och hämtade barnen samtidigt som jag hade mamman i luren. Hon märkte inte att R kom dit och hon märkte inte att R åkte... Hon var nog på en annan våning... Nåväl, slutet gott allting gott eller nåja, alla barn kom hem i alla fall och mitt presentkort brann inte inne.

Ingrid

"I am a Bucket Filler"

Just nu snöar det ute! När vi vaknade täckte det precis marken, så jag kollade snabbt skolans hemsida och våra mobiler, för att se om vi fått några meddelanden, eftersom barnen berättat att skolan varje dag sista veckan sagt att "imorgon blir det nog snö och då är skolan inställd". Väldigt roligt tycker våra barn, som vet att man kan gå i skolan även om det är flera meter snö.

Nåväl, inget meddelande och skolbussen kom som vanligt. Hoppas alla kör försiktigt eftersom vinterdäck/dubbdäck är helt okända begrepp här.

Själv är jag ganska sjuk med en rejäl förkylning, som är misstänkt hotande i bihålorna och med följd att jag låg till sängs rätt mycket igår med feber och huvudvärk. Jag tror jag är lite bättre idag...

Något roligare är att Johan igår kom hem med en lapp. Jag är inte HELT insatt i upplägget, men förstår grundprincipen. Lappen såg ut ungefär såhär:


I'm a Bucket Filler!

Name: _________________

I filled _____________'s bucket today.

Today I filled a bucket by ______________________________________________________


Johan hade fyllt i lappen och jag frågade vad han hade gjort. "Jag sa till Luke att han hade en fin skjorta på sig." :))) Kan man annat än le åt sin charmiga 8-åriga kille?! Det handlar väl om att de ska göra snälla saker mot varandra och när "bucketen"/hinken är full, så får de någon belöning. Johan berättade att en gång hade de fått spela vilka dataspel de ville på slutet av lektionen, för att hinken var full. Jag har inte riktigt förstått om de har en hink för klassen som helhet eller en för varje elev... Ska ta reda på mer. Det här var dock första gången jag sett en sådan här lapp. Är säker på att Johan gillar detta, han är en ganska just kille som inte har problem med att ge komplimanger om han har lust.

Spännande att läsa alla kommentarer om bra och mindre bra skrivvanor :) ! TACK!

Catharina, jag läser nästan ALLTID igenom vad jag skriver. Vet hur lätt det blir lite fel när jag skriver fort, så jag vågar inget annat, ha ha. Dessutom är jag lite svenskspråksfreak, så språket är viktigt för mig, jag vill inte att ett kommatecken ska vara fel. Lite löjligt, men jag gillar allt som är välskrivet. Jag tycker du skriver bra och har aldrig svårt att förstå vad du menar! Har snöstormen bedarrat?

Karin, enig, man får inte upprepa ord för mycket. Det gör jag också ibland, men det är en sådan sak som jag försöker ändra vid genomläsning OCH tjata om på barnen när de skriver skoltexter. Det kan aldrig bli för många komman :) ! Jättekul med webkameran! Jag följde den hela dagen, men det blev svårt när det blev mörkt :) ! Tack!

Märtha, så det är ett släktdrag :)) (ännu ett, ha ha ha)! Jag håller nästan med dig, men ett och annat "ju" fyller sin plats ändå, jag tror fem "ju" per inlägg ska bli min maxgräns :) .

Britt, man får absolut vara lite slarvigare när man kommenterar på bloggar, det är kanske det som gör att vi får till lite fler och snabbare kommunikationer, när det inte behöver vara så perfekt. Själv har jag dock lite svårt för det. Är t o m petnoga när jag skriver sms när det gäller vissa språkdetaljer som andra struntar i, fast det gör mig inget om andra slarvar där :) . Men jag är dålig på stor bokstav i meningar då jag skickar sms..., beror dock ENBART på min tekniska okunskap.
Nej, de verkar inte byta däck här, någonsin. Jag förstår att du är glad för dina däck! R kom otroligt nog hem nästan helt enligt tidplan. Det var det ju inte många andra som passerade Katrup igår, som gjorde (jag tänker på Naemi och Daniel t ex).

Boktokig, tack för din omtanke! Jag försöker hålla mig varm överallt, från topp till tå, går sådär i detta kalla hus. Önskar mig 10 vetevärmare och värmemadrass i julklapp! Just nu har dock maken hittat någon ny knapp och det eldar på som bara den i huset... Bra!
Du imponerade verkligen med dina historiekunskaper! Det måste vara för att du är lärare (jag brukar säga att det är inte en slump att de flesta som är med i "Vem vet mest?" på TV är lärare!). Jättekul att få veta att adventsljusstaken är en svensk uppfinning! OCH kanelbullarna :) . När vi bodde i DK förstod vi att de anser att kanelbullar (eller kanelsnejl (kanelsnäckor), som de säger) är danska. Nu vet vi bättre, ha ha. Tack!
Såg du min fråga om ifall du läst något av Kate DiCamillo? Har du det?
Skönt att du fått distans till dina otacksamma medmänniskor :) .

Tillbaka till sängen för att kurera mig. Måste snabbt bli frisk. Mycket som händer de närmaste dagarna som jag INTE vill missa och så får vi roligt besök till mig i helgen. Alla tips om snabb kur för tillfrisknande välkomnas!

Attttjoooo,
Ingrid

Med Naemi till London

I går kom Linneas kompis Naemi hit. För er som inte känner henne så gick Linnea och Naemi på samma skola i Dalby. Naemi bor bokstavlig talat "på åkern mitt emot vårt hus". Så nu vet ni det!

Naemi flög hit själv från Kastrup. Bra jobbat, tycker jag. Själv var hon inte så bekymrad och tyckte att resan hade gått jättebra. Ingrid hämtade henne på Gatwick och sedan körde hon till skolan så att Naemi skulle få en chans att hinna se den. När Naemi och Linnea träffades blev det stort kramkalas och glädjetjut i korridorerna! Det är så underbart att se två vänner mötas efter en lång tid från varandra! Det blev bara en kort visit på skolan och Naemi var med på sista lektionen Design Technology. Sedan hade Linnea simning som after school sport.

Således fick de ta en s.k. Late-Late bus hem. Väl hemma stod Lasagne och film på programmet. Vi trängde in oss i vårt Wii-rum och såg filmen "Little Miss Sunshine". Kul och mysigt med mycket skratt och värme. OTROLIGT en film som passade HELA familjen. Lyckat.

I dag blev det London! Första gången för Naemi.

Vad skall man se om man bara har en dag? Det finns ett par givna måsten och sedan ett antal saker som Linnea och Naemi själva ville titta på.

Vi åkte till Hillingdon tunnelbanestation, bara för att konstatera att den var stängd. De håller ju på att utöka Londons underground med 30% till OS 2012 och då stänger de ner delar av nätet på helgerna. Nåväl vi tog oss till West Ruislip och åkte därifrån direkt till Tottenham Court Road. Tjejerna hade hittat en butik som sålde Manga böcker och bägge är lika galna i det!

Butiken: The Forbidden Planet



Vilken butik! Två våningar med serietidningar, Manga, rymd dockor, Star Wars grejor, Harry Potter attiraljer, Japanska böcker, och miljoner andra saker. Nämnde jag förresten att det fanns Manga böcker där. Visst, i MASSOR!



Ser ni Manga boken i övre högra hörnet?
Nej, visst ja... allt ni ser är ju Manga!



Jag lämnade dem i butiken och tänkte att de kunde få 1 timme. Väl tillbaka hade de inte ens hunnit till Manga böckerna. Det tog nog en timme till innan vi lämnade denna superhäftiga butik. Namnet: The Forbidden Planet. http://forbiddenplanet.co.uk/. Så vet ni det om ni vill köpa liknande häftiga saker. Daniel - De har en hel avdelning med "Dragons and Dungeons", bara om du skulle få tillbaks ditt gamla intresse.

Därefter en välförkänt lunch på Pret a Manger. Mums för alla hungriga.


BLT, Baguette med Skinka och Sushi. Mums!

 Sedan gick vi längs Oxfors Street upp mot Regent Street. Bägge gatorna var avstängda för trafik inför julhandeln och det formligen myllrade av folk på Londons shopping gata nummer 1. Vi njöt alla av julmusik, Steel band, blåsorkestrar, jättedisplayer med live musik, HMV och annan shopping. Uppe vid Oxford Circus finns det en underklädesaffär och de hade ersatt tråkiga skyltdockor med levande dylika. Fullt med intryck för alla.


Oxford Cirkus



Hamley's



Piccadily Circus med en Kaffe Machiato i handen.

En bit ner på Regent Street tog vi kaffepaus på Starbucks. En kaka och en Kaffe Caramel Machiato gör att man orkar gå en bit till. Vi tog oss ner till Piccadily Circus där jag tog åt höger för att går till Fortum and Mason för att handla lite Te och Choklad till Ingrid. Nej, inte julklapp tokstollar. Då hade hon ju läst det här och det hela hade varit förstört. :) Tjejerna tog sig åt vänster till en annan Japansk affär där jag mötte dem efter en stund. Vi gick sedana ner till Trafalgar Square, gick runt parlamentshuset tog vänster och slutade utanför.....

Alla ni som kan London vet att vi står nu framför Big Ben. Här njöt vi av storheten och gick sedan ner till Themsen för att titta på den och London Eye. En liten Crèpes med Nougat och sedan tunnelbana hem.


Lutande Ben i London



London Eye by Night



Tunnelbana och en Ipod...

Nöjda landade vi hemma strax efter 18. En lång och härlig dag var i London var till ända.
Kvällsmat i form av Pizza & Indiskt och sedan en film för stortjejerna, så sov alla gott.

Nu hoppar jag också i säng. Sov gott!

Rikard

En dag i London

Efter en första intensiv vecka i skolan hade vi bestämt oss för att åka in till London för att shoppa och njuta av storstadens puls. Linnea hade några butiker hon ville besöka, Malin likaså och Johan ville till Hamley's. På kvällen skulle Malin och pappa fira hennes födelsedag, vilket var ett teaterbesök på "Oliver".

Dagen började med att Rikard åkte ner för att ta reda på hur det fungerar med tågen från Beaconsfield. Det visade sig att de fungerar utmärkt, men är betydligt dyrare än att köra bilen till närmsta tunnelbanestation och utgå därifrån. Det hela har att göra med att det är olika bolag - de som kör in till London och London underground.

Nåja, då vet vi det och det tar inte mycket mer än 15 minuter (om man kör rätt, vilket Rikard inte gjorde denna dag) att ta sig till Hillingdon, som är vår närmsta station.

På vägen ut från vår gata gjorde vi ett första stopp. Sista lördagen i varje månad har de Farmers Market och där ville vi in och titta. Urcharmigt, lokalt och bara så mysigt i höstsolen.

En godis mazarin. MUMS!

Och en badbomb...

Samt ett stånd för saft-tokiga ingrid

Nu körde vi mot Hillingdon stationen, köpte Oyster card till oss vuxna och tog tåget mot London!

Så här glada är vi när vi åker Underground (som faktiskt börjar som Overground ute hos oss).

Väl inne i London Åkte vi först till Svenska Kyrkan. Det var verkligen speciellt att se en liten del av Sverige i London. Där inne pratade vi bl a med dem om det fanns möjlighet till konfirmation för Linnea och det gör de. Vi får diskutera för- och nackdelar med detta. På gatorna runt omkring finns en hel del "svenskt". En svensk Pub, en restaurang och en affär som bara säljer svenska saker. Vad sägs om falukorv, Kalles kaviar, mjölk hemifrån (!), knäckebröd, mjöl och mycket annat.

Vem har sagt att kyrkor är tråkiga?

Alla svenska restauranger och pubar var lunch stängda på lördagar, så vi åt på en engelsk pub istället. Gott tyckte vissa och lekfullt tyckte andra.

Efter maten tog vi oss till Piccadily Circus där Linnea och Ingrid tog till en Japansk affär som Linnea ville till och de andra gick till Hamley's. Där finns så mycket kul att se. Trollkarlar, målare, sminköser, radiostyrda bilar, och ......

Hamley's. Ser ni hur fin Malin är inför kvällens teater besök.

Sedan mera shopping. Alla barn behövde kläder. Vi hittade massor av dylikt, en hel stor shoppingkasse full. Puh! Ingrid fick släpa hem den då Malin och pappa åkte till Teatern. Bra jobbat!

Nu var vi rejält trötta. En snabb tunnelbana till Cafe Rouge, där vi åt god fransk mat. Nu sa Malin och Rikard hej till de andra och gav sig iväg på sin Oliver teater.

Vi njöt!!  Det är såååå roligt att se teater i London och denna var inget undantag. Scenerierna är fantastiska, musiken klassisk och skådespelarna jätteduktiga. Malin har en klasskompis som är med i musikalen. Vi letade efter henne och Malin tror att hon är hittad. Inte helt enkelt i smink o dräkter.

 

Nu sover alla sött. Var och en lyckliga på sitt sätt.

Godnatt!

Rikard