måndag 28 februari 2011

4 mån lagerutrymme önskas!

När vi sålde huset hemma hade vi turen att få möjlighet att ha kvar en del av våra saker i garaget tills vi flyttar hem (ja om vi kommer hem enligt plan då förstås ;) ). Nu gick ju dock försäljning och inflyttning ganska fort och därför har vi mer än "lite" saker kvar i garaget. Till sommaren räknar vi med att kunna gå i genom det mesta lite mer ordentligt och sortera ut det som ska säljas/slängas/sparas, men nu behöver vi tömma en del av garaget redan nu. Rikard kommer att åka hem om ett par veckor och göra det i samband med födelsedagsfirande i familjen (även Johan ska få följa med hem och är överlycklig för det, orättvist är det eftersom han fick följa med hem en helg i höstas också, men tjejerna (och därmed jag) är uppbokade här, så det är inget att göra åt).

Tanken var att R skulle ta en bil med sig hem och kunna ta hit det han måste tömma ut nu, men tyvärr låter det sig inte göras av praktiska skäl, resan tar för lång tid när båtarna bara går varannan dag. Alltså har vi ett behov av förvaring för ca 30 flyttkartonger, fram till sommaren. Vi kan såklart hyra ett förråd, men det känns lite omständigt för så kort tid, så OM någon av er möjligen har en källare, vind, garagehörna eller annat tomt utrymme i Skåne som ni kan avvara fram till sommaren, är vi väldigt intresserade av att få ställa våra saker där och skulle bli superglada!!

Karin, jag har inte missat ditt mail, har bara inte haft tid att svara. Dagen har varit galet stressig. Återkommer.

Kram Ingrid

Oxford för oss andra

Då majoriteten av sällskapet gick på fotbollsmatch, åkte Anna, Nora och jag på rekogniseringstur till Oxford. Martin är mitt inne i en Harry Potter-fas och ville verkligen åka till Oxford och gå i Harrys fotspår. Detta skulle ske några dagar senare, men då vi inte riktigt via hemsidor och tidigare besök lyckats komma på vad som var bäst att se och huruvida byggnaderna var öppna eller ej, så gjorde vi en förstudie.

Park and ride-parkeringen var knökfull p g a att delar av den var avstängd, jag hjälptes in i en parkering som inte var en parkering och som ingen normal person skulle kommit på tanken att använda till det heller men jag gjorde som jag blev tillsagd och det gick bra...

Det blev en skön dag då vi strosade runt i stan. På turistbyrån köpte Anna en Harry Potter-guidebok och jag hittade en intressant bok om Narnia ("Narnia Beyond The Wardrobe The Official Guide to Narnia" £1.99), eftersom jag är på gång att börja läsa Narnia-böckerna för något/några barn. Vi hittade en bokhandel som sålde alla sina böcker för £2 styck. Hur undviker man att go crazy i en sådan?? Jag hittade en biografi om Lemony Snicket som skrivit Beaudelaire-böckerna "The Unauthorized Autobiography" med undertiteln "The unfortunate life of Lemony Snicket". Snicket är en pseudonym och författaren är okänd, så det är uppdiktat alltihop, men den verkar kul. Köpte också en bok om restauranger i London.... kan jag får för många London/Englands-böcker?


Skyltfönster med bröllopstårtor



Lika god som avancerad i utseende?

Vi åt på en riktigt äkta engelsk pub. Jag tyckte den hade sett sina bästa dagar, men maten var god och Anna tyckte det var skönt att det inte var så mycket folk, så det får anses som godkänt.


Anna och Nora lunchar.

Min goda fish & chips.
Notera TIDNINGSPAPPRET under, som vi letat efter att få äta på ÄKTA vis.
Nora var mest angelägen om att hitta en leksaksaffär och blev frustrerad då hon genomskådade våra lögner om att vi letade efter en sådan hela tiden. Hon nöjde sig med att besöka Alice i Underlandet-butiken som jag sa var en leksaksaffär, vilket inte är riktigt sant och Nora var heller inte så imponerad av det Oxfordska utbudet av leksaker.... men hon hittade saker att titta på och väl medveten om att de senare skulle till Hamley's så lät hon sig nöja med detta.

Malins armband som hon köpte i Oxford och som Johan lyckades ta sönder samma dag som jag var tillbaka i Oxford med Gunilla och Karin i januari, men då var butiken stängd, lyckades jag denna dag få fatt på igen, då butiken var öppen och jag köpte ett nytt till en senare väldigt glad mellandotter. Universitetet och Christ church där en del Harry Potter-scener i filmerna är inspelade uppgavs vara öppna kommande vecka och därmed lät vi oss nöja, så vi begav oss hemåt igen.

Fotbollsrapport har ni redan fått, så när hela gänget var samlade hemma igen, åt vi fisksoppa och till ALLAS stora glädje (även Johan föll för grupptrycket) Gü Cheesecake och glasformshögen vi har i garaget bara växer och VÄXER! Jag väntar på någon smart idé om vad jag ska göra med alla.... förutom att ta dem till återvinningen då.

Sedan fick barnen titta på en av de nyinköpta filmerna, Mouse Hunt, medan vi vuxna åkte till Royal Standard Pub. Det stod att filmen var en komedi för hela familjen, men ärligt, hur lätt är det att hitta en film som passar killar och tjejer i åldern 5-14 år? INTE helt lätt! Mycket riktigt hade Nora tyckt att den var läskig och hittat på något annat med Linnéa mesta tiden. Tack Linnéa! På puben var det trevligt som alltid. Naturligtvis var det fullsatt, men vi hade turen att fånga ett bord precis när någon gick. Det är ALLTID en skön blandning på pubarna här med unga och gamla, de som bara dricker och de som även äter, uppklädda och lättklädda, förlåt vardagsklädda. Jag dricker mig igenom vinsortimentet medan Rikard och våra gäster tar sig igenom ölmenyn.

Britt, ja usch ni var väldigt mycket senare än oss till er teater, otroligt och tur att ni hann! Malin tyckte det var jättekul att höra att ni varit på Duvungarna! Hon fick något speciellt i blicken när jag sa att t o m Lina var där.
Det var så kul förra året att se melodifestivalen i nya Malmö Arena. I år hade vi kompisar från Dalby som var där på genrepet och Kerstin och kusintjejerna var där och såg det på riktigt i lördags. Har inte pratat med dem efteråt, men är säker på att det var riktigt häftigt!
Sådana där matrester har man ju inget emot, det är inte alltid jag tycker det är lika kul att vara familjens hund :) .

Monika, jag är inte själv intresserad av fotboll över huvudtaget, men skulle gärna gå på en sådan match för stämningens skull. DOCK betalar jag inte det hutlösa priset! Vi får göra om det i framtiden och köpa billigare biljetter i god tid. Så märkligt att du hade sett den där dokumentären! Jag hade inte ens hört talas om laget Everton före den här matchen :) .

Catharina, hej, så kul att höra att ni hade en bra semestervecka! Det är värt tvätten efteråt flera gånger om :) .

Ingrid

söndag 27 februari 2011

CHELSEA v EVERTON

Givetvis skall det ses en riktig match i detta fotbollens förlovade land. Ett perfekt tillfälle att se fotboll var med våra gästande vänner. Micke hade mailat mig någon vecka före angående detta och vi försökte få tag på biljetter till en match som gick under den vecka de var hos oss. Det visade sig att det gick två matcher, både Chelsea och Arsenal hade match och var således en möjlighet.

Nu är det så att alla biljetter, till bägge matcherna, givetvis var slutsålda. Förmodligen naivt att tro att vi kan få tag på biljetter till en match två veckor innan det var matchstart. Man kan ju tycka att om arenorna tar över 40.000 personer, så borde det inte vara slutsålt.... Nej, så naiva var vi faktsikt inte och det går att få tag på biljetter! Det finns ett antal hemsidor som säljer redan köpta biljetter, helt lagligt. Det är bara att gå in och beställa.

Vad kan en sådan biljett kosta? Om vi börjar med säljpriset, ligger det på £25.50. Sedan skall det läggas lite vinst, spelbolagen (hemsidorna) skall ha sitt, posten sitt och så säkert en del annat som gör att slutpriset ligger på ca £120 eller så. Om ni förstår så ligger det en otrolig avance i att sälja biljetter i andra hand! Som alltid, finns det en risk i att biljetterna inte säljs. Men med 10 miljoner fotbollstokiga i upptagningsområdet torde risken vara tämligen låg.

Micke hade satt sin gräns på £70, vilket givetvis var mycket pengar i jämförelse med originalpris, men som han tyckte var rimligt för en match beställd i sista minuten. Jag tyckte att hans resonemang var ok, men det är en bit upp till de ca £120 som det gick att köpa biljetter för.

Således bestämde vi oss för att chansa och köpa biljetter utanför arenan. Samtidigt valde vi att gå på Chelsea mot Everton som spelade sin match på lördag eftermiddag.

Chelsea har sin hemmaarena på Stamford Bridge. Den rymmer ungefär 42.000 besökare.

Stamford Bridge

Matchdagen kom och vi tog tunnelbanan dit. Det gick snabbt att konstatera att vi inte var de enda på väg dit. Matchen var slutsåld och om jag minns riktigt var det 41113 besökare. Så fort vi kom ut ur tunnelbanan hittade jag en man som sålde biljetter. Proceduren var fylld av lite spänning och hemlighetsmakeri och barnen var lite nervösa att det skulle gå fel.
En riktig biljett till Chelsea!

Men vi fick tag på 7 biljetter på långsidan. Vi såg perfekt där vi satt och även om biljetterna var en bit upp gick det utmärkt att se.

Chelsea, Chelsea, Chelsea...

Det är en mäktig upplevelse att komma in i en gigantisk stadion som kokar av fans som jublar, skriker och sjunger. Det var fanor, storbildtv, musik och journalister. Inte bara jag utan alla tyckte nog att det var häftigt att komma in.

Uppvärming på arenan

Avspark och stämningen var helt fantastisk! Det går inte att beskriva hur 41000 fans låter när de sjunger och skrålar. Egna flaggor är förbjudet, men det går ju alltid att låta Chelseas flagga flyta genom folkmassan. De flyttade den framåt. Coolt!

Besökarna lät flagga glida framåt.
Barnen var i extas och ALLA ville gå och se fler fotbollsmatcher. Malin önskade sig en biljett i födelsedagspresent. Efter matchen var slut gav vi oss hemåt, långsamt som för att njuta av den sista atmosfären. Resultatet blev 0-0. Lite av en besvikelse, men det saknades inte målchanser och då lyftes taket. Undrar hur det låter om det blir mål....

Vi och laget
Utanför fotograferade vi oss med laget. När de hörde att det var vi så ställde de upp på lagfoto. Jaså, ni tror mig inte? Okey då - det var en bild på väggen.





En fantastisk dag upplevelse var till ända. Men det blir flera matcher, som jag kommer att beställa på nätet i god tid!

Rikard

Fantastiska rester!

När vi har haft gäster kan jag ha tur att ha så här fantastiska rester att slänga ihop en lunch av:


Goda salladssorter, perfekt mogen avokado, stora fina räkor, 1-minuts kokt färsk sparris, några färska champinjoner och massor av pressad citron över. Till slut lite flagad pecorinoost på toppen. SÅ gott!

Karin, jag tänkte väl att det var via någon kompis Malin fick kortet. Köldskador för J lät inte så bra!! Hon måste ha haft väldigt kul när hon inte ens bryr sig om det :) . Gissar att de andra kommer hem idag? Här skiner solen idag igen (igår var det ösregn), hoppas att ni också har ok väder när ni är ute och cyklar.
Ingrid

Motala-besök & teater

Så kom då torsdag förra veckan och våra vänner Anna, Michael, Axel, Martin och Nora dök upp för att fira sitt sportlov här med oss. Anna är den vän jag känt längst av de vänner jag fortfarande umgås regelbundet med. De kom till Stansted som är ganska långt från oss och eftersom vi planerade en del aktiviteter utanför London, hade de hyrt en bil. Det är MYCKET billigare att hyra bil här från Sverige (bra att veta för eventuella framtida besökare). Med tanke på kostnaden för att ta sig med allmänna transportmedel från flygplatsen och hit, var det inte en så stor merkostnad, men framför allt kom de hit FORTARE. Det blev scones, prat och sänggång.

På fredagen skulle vi alla gå på teater på kvällen. Vis av tidigare erfarentheter från då vi var på Wimbledon Theater då Karin och hennes flickor var här och vi p g a trafik satt i bilkö över en timme, bestämde vi oss för att åka i GOD tid och inte göra några andra större utflykter. Rikard var tvungen att göra ett jobb på morgonen, men sedan var han ledig resten av dagen med oss. Under dagen utforskade vi byn, barnen var på lekplatsen och sedan gick vi alla till new town för lite shopping och sightseeing.

Vi åt en stadig lunch och gav oss iväg till teatern lite senare än tänkt, men ändå skapligt tidigt. Malin hade insett att hon inte hade koll på en Science läxa och saknade papper till den, så vi fick åka förbi skolan och hämta saker i hennes skåp. Därmed fick våra vänner se skolan lite före vad vi tänkt. Som TUR är arbetar alltid någon på skolan så det gick bra att komma in.

5 av 6 barn framför flaggorna i skolentrén.
Som ni ser inspirerades Johan av de andra killarna att ta fram sin skinnpaj. :)
Bilarna gav sig sedan iväg och vi kom ifrån varandra direkt. Jag visste inte hur jag skulle köra men bestämde mig för att låta GPS styra, vilket innebar RAKT in i London-trafiken. STÖN! Då R ringde för att hjälpa oss och fråga hur det gick, svarade vi bara att i följde GPS:n och att vi skulle ringa om vi fick problem. Hade han hört att vi var på väg in i London, hade han fått dåndimpen.

Det visade sig dock att även om vi tog två helt olika vägar, så kom vi ändå i samma besvärliga köer!!! Vi som TRODDE att vi hade gott om tid, började få lite panik, då det som skulle ta 15 min att köra tog drygt en timme. Vi kom i alla fall dit allihop ungefär samtidigt, ca 20 min före föreställningen (om jag säger att vi i vår enfald på morgonen sagt att om vi blir VÄLDIGT tidiga, så kan vi gå på Wimbledons Tennis-museum, så förstår ni hur optimistiska och naiva vi är) och tacknämligt hittade vi parkeringar utan problem. Alltid något.

Teatern som alla sex barnen fick biljetter till i julklapp, var "George Marvellous Medicine" baserad på boken med samma namn av Roald Dahl. På svenska heter den "Jojjes ljuvliga medicin". Alla barnen hade tidigare i år läst eller fått läst för sig, boken, så att de skulle kunna följa med på ett bra sätt.

Alla Roald Dahls böcker är FANTASTISKA! Han är absolut en av vår familjs favoritförfattare och han tilltalar både tjejer och killar och jag som ofta har lite svårt för alltför fantasifulla historier tycker han fått till det så bra.

Denna historia handlar om en en pojke som har en mormor som är så le och hemsk. När han är ensam med henne och ska ansvara för att ge henne den viktiga medicinen vid vissa klockslag, bestämmer sig George/Jojje för att blanda till en ny bättre medicin och då händer det oväntade saker...

Boken är lättläst och det var uppenbart att den inte innehöll tillräckligt material för att fylla en hel teaterföreställning, så de hade drygat ut historien lite, men det funkade bra.

Det var verkligen en perfekt förställning även för barnen som inte är vana vid engelska. De talade TYDLIGT och med en del upprepningar. De interagerade med publiken, vi fick hjälpa till att röra, värma grytan, svara YES! på allt som skulle ner i medicinen etc. Nora var HELT inne i det :) . Huvudrollsinnehavaren var jätteduktig. Här ser ni honom in action:

Bilder från www.davidwood.org.uk/

Stor glädje då mor, son och far blandar medicin.
Vi rekommenderar varmt att titta efter teatrar även utanför West End om ni åker hit. De är MYCKET billigare och för en familj kan de vara nog så bra. Självklart är det inte lika storslaget som Lejonkungen eller föreställningar med 100 aktörer, men som variation är det riktigt bra.

Denna föreställning var såklart lite för barnslig för våra äldsta, men vi var tillsammans och det gjorde att alla hade lika kul!

Efter föreställningen var alla i behov av mat och vi gick till en italiensk restaurang. Barnen fick baka sina egna pizzabröd:




Trots en del trötta miner, gick det bra. Alla fick något de gillade och alla blev mätta.
När vi körde hem var det inga köer. En och annan minderårig somnade i bilen...

Boktokig, ok jag lovar att berätta om filmerna jag köpte i ett inlägg. Många häftiga bibliotek finns det här...ännu ett bra skäl att ta sig hitåt :) .

Monika, visst var det överdrivet med 18 filmer :) , men jag räknar med att kunna ge bort eller byta några då vi har sett dem. Amelie från Montmartre är underbar, fast jag har inte sett den heller mer än en gång... precis som med böcker tycker jag att det finns så mycket bra att se och läsa, som jag inte hinner med, alltså blir det aldrig mer än en gång. Undantaget är om jag ser eller läser med barnen, då kan det bli en upprepning.

Karin, är det sant?! Får skolan dela ut sådan reklamgrejer? Jag förstår att den gick sönder ;) . Tack för bloggtips! Har läst med stort intresse och ser fram emot kommande inlägg där.

Ingrid

fredag 25 februari 2011

Mitt i lovet

Då Isabella åkt hem satte jag genast igång med att förbereda för kommande gäster. På tisdagen var Rowan hos oss och lekte med Johan och Malin hängde på lite där. Ylva var toppen och räddade mig undan städning, matlagning och planering för ett par timmar genom att bjuda över oss på fika. Då de yngsta kunde klara sig själva åkte Linnéa och jag dit och gissa vad vi fick.... hembakta SEMLOR!!! GISSA hur gott det var!

Vendela var ledig, men Paulina som går i engelsk skola var inte ledig förrän veckan efter, så det blev vi vuxna med våra äldsta döttrar som tjattrade en stund och det var bara super. Det är hopplöst för dem att skolledigheterna är TOTALT olika, på sommaren har de bara två veckor då båda barnen är lediga samtidigt, sedan är det MASSOR av veckor som Ylva är ensam hemma med ett av barnen. Galet.

På kvällen åkte jag och handlade. Upptäckte att de hade rea på MÄNGDER av dvd-filmer. Eftersom vi jämfört med många andra familjer har ganska få filmer och eftersom vi hade gäster som var på väg in och ibland när barnen vill se en film, så är våra barn innerligt trötta på att se samma filmer som vi har haft jättelänge och eftersom jag ALDRIG går på bio och därmed missar alla filmer eftersom vi ALDRIG hyr några, SÅ hittade jag MASSOR av filmer som jag skulle vilja se.... Det var väldigt länge sedan vi såg en film... förutom när vi premiärsåg en Bond-film för ett tag sedan då.... Filmerna var absurt billiga, £3 för en film, eller 4 eller max 5. Det kostar inte ens EN biobiljett. (Ni hör så många bra förklaringar jag har va...)Problemet är att jag aldrig vill se en film mer än en gång, så när jag sett den vill jag helst inte förvara den i min hylla längre... barnen däremot ser sina filmer flera gånger...men ändå VARFÖR VÄLJA, jag köpte 18 nya filmer och chockade hela familjen och några till som hörde talas om det. Nu kan jag byta filmer med alla de andra som bor här! Nu skulle det nästan passa lite bra med snöoväder och innesittartvång ;) . Anna och jag kan verkligen njuta av att kolla på en bra film tillsammans ibland och hon var väldigt nöjd med mina inköp när de anlände två dagar senare. Jajamen, jag ska berätta vad vi sett senare....

Rikard var i Århus mån-tis och lyckades nästan se ut som om han menade det, då han kom hem och såg traven med filmer och sa "Oh, vad roligt att du köpt så många filmer!" :)) .

Rikard jobbade förstås under barnens lov eftersom vi inte var iväg någonstans och han hade sagt från början att det kanske inte var någon smart idé att bjuda amerikanerna på gatan på middag för första gången på onsdagkvällen, när vi skulle få en veckas besök dagen efter, men jag tyckte det var en toppenidé. Tyckte ändå att jag fick till det rätt bra och barnen var på sitt bästa hjälpa till-humör. Redan tidigt bakade jag en marängtårta som skulle stå i ugnen minst 5 timmar och när R kom hem var vi hyfsat förberedda.

Nu ska jag inte fortsätta säga "vännerna på gatan" längre, låter som om de lever under skyddad identitet. De heter Ben, Wendy, Rowan och Reese och det är vad jag ska kalla dem i fortsättningen. Vi har träffats några gånger nu, men de har aldrig varit här på middag förut. Eftersom vi fick en komplett kalkonmiddag (American Turkey you know) när vi var där i höstas, funderade vi på om vi skulle köra något svenskt, men valde bort det. När de var här fick vi dock veta att de gillar all skandinavisk mat, så nästa gång kunde vi "go all the way" och köra sill om vi vill (notera rimmet!), så det kanske vi gör. Nu blev det istället en avocado/getostsallad, mango chutney-kyckling med couscous samt som kronan på verket marängtårtan:

Den såg fin ut, men blev inte riktigt likadan i konsistensen som jag är van vid från Sverige.
Den var i alla fall sju resor bättre än denna stackars potatis som jag glömde då jag gjorde en extra bakpotatis i mikron till Malin på måndagen...


Vi fick en jättetrevlig kväll med våra gäster. De är verkligen riktigt roliga att umgås med och vi har alltid något att prata med dem om. Gäster i våra internationella bekantskaper stannar aldrig länge på kvällen. De går nästan alltid hem vid 22-22.30. Det gör vi aldrig i Sverige, vi känner oss nästan oartiga om vi går så tidigt. Jag kan förstå den tidiga hemgången med tanke på att många har barn som kanske behöver komma i säng och det gör absolut ingenting, konstaterar bara att det är lite annorlunda mot vad vi är vana vid. Å andra sidan får Rikard och jag då flera timmar till på kvällen som vi inte räknat med, man hinner röja upp allt OCH kanske se en.... FILM, utan att det blir sent. Har sin tjusning det med.

Britt, ja jag blev helt förvirrad av all information som fanns om Magna Carta på British Library och på nätet fanns också jättemycket på engelska, men till slut hittade jag en kortare förklaring på svenska, som var fullt tillräcklig för vad jag behövde veta. Ibland är verkligen mängden på information det största hotet mot att man lär sig något över huvud taget. Visst är fredag en skön dag för ALLA, jag tror pulsen går ner hos de flesta då :) . Har ni hört något från Österrike under veckan? Har de haft det bra? Alla friska? Nu har vi ätit och ska sätta oss ned och mysa (för M och J = chips). Kram och ha en riktigt skön helg!

Märtha, jag håller SÅ mycket med dig, bibliotek är underbara och måste försvaras till varje pris. I bokhandlar finns inte alls samma bredd! Dessutom är det riktigt viktigt att ALLA kan få tillgång till böcker oavsett bakgrund. Om jag jobbade skulle jag gärna låta mina skattepengar gå dit ;) . Vi ser tydligt nu när vi bor utomlands att vi svenskar är lite naiva i vår tro att allt är bäst i Sverige och att vi får mest som förklaring till våra höga skatter. Det stämmer tyvärr inte alltid... T ex berättade jag ju i höstas att här är alla receptbelagda mediciner till barn gratis. Vilka böcker fick du från biblioteket denna gång?

"Nu är det dags för FREDAGSMYYYYYYYYYS!", som barnen sjunger efter att ha sett reklam på TV...

Ingrid

Bibliotek och Magna Carta

Då Malin och jag lämnat Isabella vid St Pancras station, passade vi på att besöka British Library som ligger precis intill. Som ni vet är jag lite bibliotekstokig och har ett tag försökt få reda på vad som är "Huvudbiblioteket" i London, dock utan större framgång. För en tid sedan blev jag dock upplyst om London Library och har sedan dess inväntat ett tillfälle att ta mig dit. Bl a nya biblioteket i Amsterdam och gamla vackra biblioteket i Manchester har fått mig att vilja se vad en storstad som London har att erbjuda på området. Googlingar har visat att där finns MASSOR av bibliotek, men det är svårt att se skogen för alla träd... om man säger så.

Nu började vi alltså på British Library. En rätt nybyggd byggnad som var mer imponerande på insidan än på utsidan.

Malin framför mittsektionen med MASSOR av gamla böcker bakom glasväggar.
Det var så OTROLIGT stort, så jag visste inte ens var vi skulle börja, gick upp för några trappor. Det var olika avdelningar, som de kallar läsesalar, där de grupperat sina samlingar efter olika områden. Snabbt insåg vi dock att där fick man inte gå in om man inte hade ett "reading pass" och det hade inte vi. Vi ville ju bara titta runt och se hur det såg ut. Synd!

Där fanns flera café och folk satt och åt, skrev, läste och pratade på flera våningar:


Efter ett tag förstod jag i alla fall att de hade ett stort område med utställningar, där vi bl a kunde se originaltexter av Beatles-sånger, som de kluddat ner här eller där, en stor monter om Alice i Underlandet med olika upplagor av boken. Det var väldigt intressant att se hur de visade att många väldigt berömda konstnärer illustrerat denna bok och ta del av dessa.

Där fanns religiösa böcker från alla världsreligionerna som var väl inglasade och OTROLIGT gamla. Vi hade inte så mycket tid på oss, så vi fokuserade på bibliotekets absoluta stolthet: Magna Carta. Såklart har jag om den massor av gånger, men när jag skulle förklara för Malin vad det var för en skrift blev jag osäker. Där fanns som vanligt så mycket att läsa att det var svårt att hitta en enkel förklaring, men när jag kom hem forskade jag i det och berättade för Malin. Om någon mer är lika okunnig som vi, så är här en förklaring.

Magna Carta (på svenska Magna Charta) översätts med "det stora fördraget" och var ett avtal som skrevs mellan Kung John i England respektive adeln och prästerna, år 1215. Det anses som grunden till det Engelska parlametet och lär ha inspirerat FNs stadgar om mänskliga rättigheter.

Idag finns tre av de ursprungliga överenskommelserna i fördraget ännu som lagar i England.

1. Friheter och rättigheter för den Engelska kyrkan.
2. Friheter för städerna.
3. (Den viktigaste!) Ingen ska bli dömd godtyckligt utan alla har rätt till en riktig rättegång. Det ska inte gå att köpa sig till fördelar i rätten.

Fördraget innebar att kungen fick lämna ifrån sig makt till adeln och prästerna. Detta är också en orsak till varför dokumentet är så viktigt och känt, eftersom det är det första i sitt slag som begränsade kungens makt, innan dess hade han oinskränkt makt att göra och bestämma som han ville.

Det finns FYRA exemplar kvar av de ursprungligen upptecknade Magna Carta och TVÅ av dem finns på British Library. De andra båda finns i två katedraler i England, fråga mig inte varför. Ett senare upptecknat exemplar såldes för några år sedan i NY för 140 miljoner kronor. Jag undrar hur mycket det exet Malin och jag tittade på är värt....?? Självklart är det inte till salu och egentligen helt ovärderligt, men vi kan ju bara tänka oss. Naturligtvis fick vi inte fotografera i dessa avdelningar på British Library.

Utanför British Library var en staty av Newton:


Slut på undervisningen! Ni kanske känner att det är dags att varva ned så här på fredagen. (Fredag är den dag då minst antal personer kommer hit till bloggen och läser. Jag tror att ni då fokuserar som bara den på att jobba effektivt och därefter åka hem eller till vänner för att ha fredagsmys. Riktigt?)

Efter British Library begav vi oss till Picadilly Circus, för att därifrån gå till London Library. På vägen gick vi in på Japan Centre eftersom Malin aldrig varit där (det var bara Linnéa och jag som gick dit i höstas). Malin fick köpa lite japanskt godis som hon brukade få smaka av de japanska kompisarna på skolan i Århus.

Med hjälp från några bildade engelskmän hittade vi det uppenbarligen inte helt kända biblioteket.

Nu är vi väldigt nära. Kan ni ser det??? Nej, just det!
Vi gick in i huset till vänster på bilden, men biblioteket är i det lilla huset i hörnet, i vinkel med huset med flaggan på...

Men titta där, när vi är så här nära ser man faktiskt att det står något över dörren.
Vi gick in och insåg direkt att det här inte var något folkbibliotek... Det är ett privat bibliotek och man måste vara medlem för att gå in. Nu tror jag inte att det lika svårt att komma med där som i Svenska akademien, utan det kanske går att "bli medlem", men det var inte riktigt det vi var ute efter. De var dock väldigt vänliga och en man förklarade för mig att det fanns ett mer "vanligt" bibliotek i Westminster, men vi var inte sugna på att utforska det där och då, så vi får se hur det blir i framtiden. Jag VET ju att det bor människor i centrala London och NÅGRA av dem måste väl vilja låna böcker.... Ja ja, fortsättning kanske följer i framtiden i detta ämne.

Malin tyckte vi borde gå och fika efter detta, men jag tyckte vi hade festat de senaste dagarna och skulle fortsätta med det en vecka till, så jag bestämde att vi skulle ta tåget hem istället medan hon smakade på något japanskt godis och det gjorde vi.

Hemma hade Linnéa och Johan roat sig själva hela dagen. Bland annat var de hos våra vänner på gatan och begagnade deras tennisbana. Jag gick med dem dit innan vi åkte till London och trädgården sträckte sig i vindlande gångar HUR långt bakom huset som helst! SÅ mysigt och fint!!! Däremot är hela tennisbanan totalt mossbevuxen, så jag har nu föreslagit att vi tillsammans ska ta en tennisbanestädardag och det tyckte vännerna var en toppenidé. Ska försöka hitta en sådan dag så snart som möjligt... Eftersom L och J är de av familjernas barns om är mest intresserade, känns det bra att kunna vara med och hjälpa till att fixa, när de varit så snälla och sagt att vi gärna får gå dit när vi vill! De har nu köpt rack och bollar till sina flickor, så kanske börjar de spela lite också.

Hilde, HI, thanks for your comment! Hope you are all doing good?! I guess I should have read the book in English, but I did it in Swedish. Easy way out :) ! Sent an e-mail to the school today and told them we are coming.

Märtha, du är så rolig! Fortsätt att underskatta mig och så kan jag känna mig glad när jag överträffar dina förväntningar :) . FÅ är mer snabbtänkta än du, men jag har ju dina gener, så dina efterkomlingar flåsar dig i nacken, ha ha ha!  Låter jobbigt att renovera! Alla våra vänner är så duktiga på det, men inte vi. Roligt för dem att göra om och det känns ju fantastiskt när det blir klart. Mamma Mu är underbar och skidåkning likaså, fast snart tror jag att ni tycker att det räcker, eller? Jag har hört om "Tre koppar te", men vet inte av vem... Den vill jag gärna läsa! Ska beställa den på biblioteket. Jag gillar berättelser som baseras på verkliga händelser, både filmer och böcker.

Kim, jag tror verkligen att du skulle gilla Harper Lees bok! Jag tycker om att det är en vuxenbok berättad med ett barns röst. Jag visste inte att jag kunde ladda ner böcker från biblioteket. Ska fråga om det på vårt bibliotek, men som sagt, en pappersbok är ändå en pappersbok...  Kerstin kommer att hitta dig, var så säker. Trevlig skrivarhelg :) !

Britt, ja jag var så nöjd med att jag verkligen gick ut och satte mig i solen. Det var en sådan njutning både med solen och att boken var så bra. Det är inte klokt att snön aldrig ger med sig hemma! Här exploderar det av blommor överallt, ska fotografera och visa här snart. Tack för boktipsen! Båda böckerna verkar riktigt bra!

Boktokig, tack! Det är så skönt när man inte behöver bli besviken på en bok som alla andra sagt är bra. Jag tror du skulle gilla "Dödssynden". Jag har hängt med hyfsat på din blogg under veckan, men det blir inte som vanligt när man har gäster 13 dagar i rad. Nu är jag dock tillbaka i cybervärlden :) .

Monika, ja det var en höjdare efter ett antal intensiva dagar att "tvingas" tillbringa lite tid med en riktigt bra bok. Du har också läst mycket intressant sista veckan!

Ylva, tack! Förtjänar och förtjänar... ;) jo det gjorde jag nog, vi förtjänar alla det bästa och ska vara glada när vi får det. Läs den! Superbra. Har V läst den i skolan? Jag vill jättegärna se filmen nu! Är den inspelad mer än en gång? Vilken bra känsla för fotboll du har! Jag visste inte att Chelsea var inkörsporten till fotbollen här... Hoppas vi ses snart!

Karin, är SÅ imponerad över att du frivilligt går upp kl 6, när du kunde sovit till 8!! Ja, det är ju utmärkt att kunna köpa böcker och få dem på sekunden, genom att ladda ner dem! När kommer familjen i förskingring hem? Har du en lugn kväll kvar?
Hoppsan, nu ser jag att du svarat på det medan jag skrev här! Nej, det ska inte ta 3,5 år till... Jag tror också att du läst boken, sätt den i händerna på Julia istället, så kan hon fräscha upp ditt minne med kommentarer. Det är min definintion av en klassiker också. Tidlöshet och relevans för en bred målgrupp. Ser fram emot att läsa och kommentera mer frekvent hos dig nu igen :) .

Ha en skön fredag allihop!

Från ett tomt hus, Ingrid

torsdag 24 februari 2011

Ligga på soffan och äta chokladpraliner

WOW, det tog bara 3,5 år! Nu känner jag mig riktigt lycklig.

När vi flyttade och alla frågade vad jag skulle göra, svarade jag alltid skrattande "ligga på soffan och läsa och äta chokladpraliner". Nu har jag gjort det!! Nästan i alla fall.

Våra gäster har åkt hem och vi har haft underbara dagar ihop. Jag har läst ut boken "Dödssynden"! Jag har flyttat runt, ett tag satt jag ute i SOLEN (japp, våra gäster stönade över att den kom fram idag just när de skulle åka hem), sedan satt jag i soffan, i lamino-fåtöljen, med lunchmackor i köket. Efter underbara och intensiva tretton dagar med gäster, blev jag plötsligt jättetrött och då åkte chokladen fram.

Boken var SÅ bra!!! Jag förstår helt och fullt att det blivit en klassiker, jag förstår varför den passar att läsa i High school, jag njöt av VARENDA rad och det var bara en fördel att streckläsa den. Jag vill å det varmaste rekommendera er alla att läsa Harper Lees "Dödssynden/To Kill a Mockingbird". Mycket tankeväckande och tidvis rolig. Ännu en lättläst klassiker (liksom Möss och Människor), som får mig att häpna över hur många andra "dussinböcker" jag läser...

Boken ger bl a en barndomsbeskrivning som är fantastiskt uppmålad och jag kan inte annat än avundas dem som inte har tv, datorspel och annat som konkurrerar om barnens intressen!

Jag tror det är bra med böcker som får oss att tänka till kring moral och etik ibland, vad är viktigt på riktigt, vad står jag för, vad förmedlar jag till mina barn.

Ur boken:

"Försvarar du niggrer, Atticus?" frågade jag samma kväll.
"Det är klart jag gör. Du ska inte säga nigger, Scout. Det är vulgärt."
"Alla i skolan säger det."
"Från och med nu blir det alla utom en-"

Lite ordkunskap fick jag med mig också, bl a "kujonera" som jag aldrig hört förut. I SAOL står det att det betyder "topprida, hunsa". Det stämmer inte riktigt med sammanhanget i boken, men det fick mig i alla fall att förstå vad de menade, jag uppfattade mer att det betyder "driva med, ironisera, vara oförskämd". Fast jag har inte hört ordet "topprida" i det sammanhanget heller och det förklarades i SAOL med "förtrycka", vilket faktiskt kan passa bra, SÅ "kujonera=förtrycka". Så får det bli.

Jag har bara en uppmaning: Läs, läs, läs!

Nu måste jag rusa till posten och skicka iväg boken till biblioteket. I nästa inlägg ska jag skriva om vad vi gjort med våra gäster och personliga hälsningar till er.

Till dess: Kram och hej!
Ingrid

onsdag 23 februari 2011

To Kill a Mockingbird

Visst undrar ni hur det går med läsandet ;) . Svaret är: sådär. Jag har inte ro att sitta och läsa på dagtid när det är så mycket annat att göra, speciellt med gäster här, men som tur var skulle jag till London igår, så då hade jag lite tid att läsa på tåget dit. So far är boken mycket läsvärd. Jag har avancerat till sidan 94 av 267, så att hinna läsa ut den verkar inte så lovande, men tanken nu är att jag läser så mycket jag hinner och sedan lånar jag den på engelska och avslutar den så. Vet dock att jag läser mycket fortare och hellre på svenska, så jag kommer läsa så mycket jag kan idag också.

Får nog låna den här för att avsluta boken.
Tack för alla kommentarer! Jag var lite otydlig i mitt förra inlägg. Det som hänt är att jag inte får låna om just denna bok eftersom de har många beställningar på den. Min tro är att det är en bok som, liksom här, används en hel del i skola, gymnasium och universitet och därmed finns ett ständigt behov och efterfrågan på den. Våra böcker går ut i datum den 28 feb och de övriga drygt 50 böckerna som alla familjemedlemmar lånat gick utmärkt att låna om till slutet av mars då R åker hem och lämnar tillbaka en stor del av dessa. Så bibilioteket är DEFINITIVT inte besvärliga  utan tvärtom OTROLIGT snälla och hjälpsamma. Jag är mycket noga med att sköta våra åtaganden, då vi verkligen värdesätter möjligheten att kunna låna svenska böcker. Rikard är i Sverige väldigt ofta och då åker han alltid förbi biblioteket och lämnar/hämtar böcker. Ibland har besökare hemifrån också tagit med sig utlästa böcker hem och lämnat åt oss.

Är det någon av er som läst boken?

En Mockingbird. Härmfågel på svenska.
Staten Mississippis fågel (som vi har landskapsfåglar).
Britt, som tur är kan jag njuta av boken trots att jag läser under press, det är ju inte riktigt "liv eller död"-press. Jag läser så mycket jag hinner och sedan får jag lösa slutet på något sätt.
Håller med dig om cup cakes, det verkar ha exploderat i Sverige sista året, jag ser dem också överallt på matbloggar, receptsidor och i tidningar. Intressant att boomen kommer nu. Det var så kul för tjejerna att få hit besök från Århus.

Kim, jag är ingen early adapter, förr eller senare sitter jag säkert med en läsplatta, men än så länge föredrar jag "riktiga" böcker... Kan man ladda ner böcker från de flesta svenska bibliotek nuförtiden? Ja, nu försöker jag att byta bilden överst i bloggen regelbundet, så att den är lite aktuell. Kul att du gillar det! Kerstin skrev att hon ska till mässan första dagen (söndag) och ser fram emot att gå till din plats först :) .

Karin, DU vet väl att jag nästan BARA kör hörböcker!! Nu kan jag ju dock inte pipa över till bibban hemma och fixa en hörbok istället till imorgon... ;)) . Boken är inte svårläst alls, som tur är. Du skulle gilla den, verkligen (amerikanska södern, skriven i början på 60-talet, gjorde de hörböcker då? HA HA). Jag ger ett fullständigt uttalande då jag läst hela boken.
Ja, håller med dig om tjejbilderna, vi lät dem mest vara och det var ett himla kacklande och fnissande :) .

Märtha, som du ser svarade jag på det här med omlån ovan. Hur kan du underskatta mig så att du inte tror jag prövat det först ;) , ha ha?!!

Ylva, egentligen borde jag väl läst den på engelska som är originalspråket, men ur kortsiktig effektivitetssynpunkt föredrar jag att läsa på svenska för att hinna med så många (vilket inte är så många) böcker som möjligt. Det är toppen att vi kan låna böcker hemifrån!

Boktokig, ja hoppas hoppas, men det går halvbra. Skulle behöva ha ditt lästempo nu :) !

Nu har Annas familj åkt till Oxford, men lilla Nora är kvar hemma hos mig, så jag ska hitta på något med henne.

Hörs!
Ingrid

tisdag 22 februari 2011

Intensivläsning

Våra gäster har åkt till London. Jag tänkte blogga, handla, tvätta, röja, svara på mail och massa annat. Nu har dock det hänt som inte inträffat någon gång tidigare då vi under våra utlandsår haft den stora glädjen att kunna låna böcker från biblioteket hemma. En av böckerna är beställd och de behöver ha tillbaka den innan Rikard åker hem om några veckor. Alltså ska jag skicka hem den med posten. Det gör jag gärna eftersom jag är så otroligt tacksam och glad att vi har möjlighet att läsa svenska böcker även nu när vi är utomlands.

Det är bara det att jag inte har hunnit läsa boken och jag vill väldigt gärna göra det. Så nu tänker jag göra ett försök att ge mig i kast med intensivläsning tills jag ska posta den imorgon. Undras om jag kan klara det... Boken är "Dödssynden" ("To kill a Mockingbird") av Harper Lee. Det är värt ett försök i alla fall, tyvärr KAN jag inte släppa ALLT annat, men nu har jag en kopp te och boken redo för ett första ryck i alla fall.



Återkommer med rapport om hur det går!

Med boken i näsan, NEJ, men näsan i boken,
Ingrid

PS 1 timme senare.... Är på sidan 38. Boken är väldigt bra, men det här går inte! Har inte alls ro att sitta och läsa mitt på ljusan dag... Fortsättning följer. DS

Isabella och Malin

Förra helgen var det dags för ett MYCKET efterlängtat besök. Malins bästa kompis Isabella skulle nämligen komma till England. Faktum var att hela familjen skulle åka hit, även hennes storasyster Amanda som är kompis med Linnéa. Dock är det ett speciellt band mellan Isabella och Malin, de klickade direkt då Bella kom till klassen i Danmark och även om de hade fler kompisar i klassen var det tydligt att just dessa båda tjejer hade något speciellt tillsammans eftersom de båda är lillasystrar, tokiga, pyssliga, utåtriktade och GLADA.

Familjen skulle bo på hotell i London och de skulle inte bara träffa oss, utan även andra vänner som bor här, men vi fick glädjen att "låna" Bella ett par dagar. Det var bestämt att efter Linnéas tennis skulle vi åka in till London och möta den danska familjen som då skulle ha landat och tagit sig till sitt hotell, sedan skulle vi spendera dagen tillsammans. Eftersom jag visste att Johan skulle bli lite femte hjulet under vagnen, samtidigt som jag är angelägen om att han ska få träffa några kompisar från skolan, men vi har inte riktigt fått till det, så tänkte jag att vi skulle ta en chansning. Många skolfamiljer gav sig iväg utomlands på lördagen eftersom lovet började, men vi ringde David i Johans klass och frågade om han var intresserad av att leka med Johan. OM han var!! Johan blev ÖVERLYCKLIG! De bor mitt i London på Baker street, så jag tyckte det var så bra att vi kunde åka dit och lämna Johan medan vi andra umgicks med danskarna.

Efter ganska mycket problem lyckades vi sammanstråla på en järnvägsstation och tjejerna blev SÅÅÅÅÅÅÅÅ glada över att se varandra!

Sedan gick vi direkt och åt en lättare lunch tillsammans på Starbucks. De stora tjejerna, Amanda och Linnéa hittade ett bord för sig själva där de tjattrade på och uppdaterade sig om allt möjligt:


De andra två hittade också ett eget bord :) :


Sedan gav vi oss iväg mot det viktigaste första målet, nämligen Drop Dead-butiken, framför allt Amanda hade verkligen sett fram emot att komma dit eftersom det är ett klädmärke som designas/lanserats av en kille i ett band som hon gillar:

Vilka tramsiga och spexiga tjejer :) !
Jag tror barnen kunde gått i butiken hur länge som helst, men till slut hade i alla fall Bella och Malin bestämt sig för att köpa var sin likadan kjol. M valde mellan den och en tröja som jag var väldigt tveksam till, så även om hon redan har en kjol som liknar denna var jag glad att Bella övertalade M om att ta kjolen. Som  ni sett överst i bloggen lyckades tjejerna sedan matcha kjolarna med tröjor och tights ur Malins garderob, så att de blev så här fina:



På vägen till Drop Dead hittade vi den svenska restaurangen FIKA, som jag trodde var ett mysigt café där man kunde få kanelbullar, men när papporna valde att sätta sig där istället för att gå till Drop Dead visade det sig att det var en restaurang/pub, men merparten av personalen talade i alla fall svenska.

Två glada och busiga tjejer i en telefonkiosk.
Då vi var färdiga med klädshoppingen och pappornas öl på FIKA, begav vi oss till The Forbidden Planet, som är en gigantisk butik med Manga-böcker, Science fiction-böcker, seriealbum, spel och saker kopplade till serier. Själv kan jag inte roa mig någon lång stund, då dessa områden föga intresserar mig, men Amanda och Linnéa botaniserade länge bland Manga-böckerna och deras mamma i Science fiction-avdelningen. Under tiden åkte Rikard och hämtade Johan hos David och de hade haft det SÅ roligt. Byggt lego, varit ute i parken och massor annat. När lovet nu är över ska jag kontakta dem och se om David vill komma med hit en fredag efter skolan och sova över till lördagen då vi kan ta med honom till London.

Vi skiljdes från våra danska vänner, men behöll Isabella. Klockan började bli mycket, inte minst med tanke på att de stigit upp klockan 3-4 på morgonen och kört från Århus till Hamburg för att ta flyget därifrån, så vi åt på Pizza Hut, vilket gjorde barnen glada. Även vi vuxna hittade något nytt i menyn som smakade riktigt bra. Väl hemma i huset bäddade vi till Bella och Malin i gästrummet och de gick till sängs och somnade nästan genast.

Så här kan man ligga länge och mysa på morgonen!
På söndagen var det utlovat mera shopping. Malin ville visa henne "vårt" shoppingställe, alltså inte London utan High Wycombe. Jag åkte dit med tjejerna (Linnéa hängde också på) och de gick till Primark för budgetshopping, Claire's för pillmojsgrejer till värsta rean, affären med amerikanskt godis, milkshake på Moo Moo's och en del annat.

Coola tjejer i solen med nyfyndade glasögon.
Efter middagen, gav sig Rikard iväg med tjejerna igen för ett nytt försök när det gällde fiskarna. Nu hoppades vi att vattnet var perfekt ur alla synvinklar och en svart, en vit och en prickig molly-fisk införskaffades.

Här hemma var Isabella och Malin mest för sig själva och njöt av att prata, pyssla och fixa med sina nyköpta saker, måla naglar och dylikt. Några nattugglor var de verkligen inte utan tidigt i säng även denna söndagkväll.

I måndags var det ju Alla hjärtans dag som jag redan berättat för er om att vi inte firade med mer än de fina chokladbitarna jag köpt. Så här glad blev Johan för sin klubba:


Eftersom Isabella skulle tillbaka till klockan 14, gjorde vi inget speciellt med tjejerna den dagen, utan de fick bara vara. Rikard var i Danmark medan Linnéa respektive Johan njöt av den första riktiga lovdagen och slappade hemma hela dagen. Efter en pannkakslunch åkte vi till skolan. Malin ville gärna visa den och även om det är lov jobbar den administrativa personalen, så det gick att gå in på skolan.

På skolgården.

Hela skolans lekplats för sig själva!
På tåget till London fick vi en hel vagn för oss själva ganska länge och tjejerna apade sig där inne som värsta vilddjuren och för en gångs skull lät jag dem hållas :) .

Cool Bella

BusMalin

Klapplekar

Kärlek

När vi kom till London mötte vi Isabellas familj där vi träffades ett par dagar tidigare. Det blev ett tårfyllt farväl mellan tjejerna, men de kan trösta sig med att det bara är ett par veckor till vi ska till Danmark och då ses de igen.

Det var VÄLDIGT kul att vi fick ha Isabella hos oss ett par dagar!

Karin, vad häftigt att du hade hört talas om Pinky tidigare! Det är så kul att lyssna till sådana personligheter!

Morfar, hoppas att ni får rätt på "kommentarerna". Går det bra med Gustav? Kram.

Britt, ja nu får jag börja experimentera  med recepten i kokböckerna. Spännande... hoppas jag :) . Malin är bra igen. Annas familj var på Roald Dahl museumet idag och tyckte det var jättefint och sevärt. Jag hade tänkt att vi skulle gått dit i helgen med dem, men vi hann inte så vi har det kvar i vår familj.
Vad intressant med lägenhetsvisningar! Jag är inte förvånad över att ni tycker de är dyra, för det är ju ALLT nybyggt. Samtidigt är det ju väldigt bekvämt och praktiskt! Bra att ni håller er uppdaterade. Ser fram emot att höra mer längre fram kring hur det såg ut. Alla tio har det bra än så länge :) .

Kim, Potatis & kycklingsoppa låter verkligen jättegott!! Var det en klar eller krämig soppa? Såklart att Vilma var bra till! Jag lovar att återkomma med rapporter kring mitt indiska matlagande. Resande och möten med människor är alltid väldigt spännande, men det är inte alltid man har turen att stöta på någon som Pinky. En stark kvinna!

Sov gott!
Ingrid

söndag 20 februari 2011

Veckan före lovet

Nu är barnens "sportlov" snart slut. Som tur är har vi gäster här till på torsdag och det gör att det känns som om det är lite extra roligt, även om det är skola som gäller igen på måndag. Just nu är det lite rörigt för Malin har en science uppgift som ska lämnas in efterlovet, men hon har inte koll på vad som ska göras och om hon har alla sina papper. Det är inte likt henne, hon brukar ha ordning och reda på sina saker, men jag tror det beror på att hon var sjuk ett par dagar före lovet och det märks direkt att barnen då tappar rätt mycket och inte längre har allt under kontroll. Vi har varit på skolan igår (den är öppen även om det är lov för adminstrativ personal jobbar) och då hittade hon sitt Science-block och där låg de viktigaste pappren, så hon TROR att hon har allt hon behöver... Imorgon (söndag) får vi se om hon får ihop det.

Veckan före lovet bestod mest av förberedelser för lovet, eftersom vi skulle ha gäster i ett par omgångar. Som vanligt i mitt nya (ja det är ju inte så nytt längre) utlandsliv, så är jag inte sämre än att jag är öppen för alla förslag till trevliga avbrott, så när Amy ringde och frågade om vi skulle ta en fika på Costas i byn, sa jag direkt ja. Vi har aldrig träffats förut på tu man hand, så det var supertrevligt. Dessutom skulle jag fixat mellanmål till hela basketlaget, men matchen var inställd och därmed mitt uppdrag, så mentalt tyckte jag mig ha massor av extra tid. Dagen efter blev Malin sjuk och var hemma två dagar från skolan, någon diffus sjuka med trötthet.

Även om Malin var sjuk gav jag mig på torsdagen iväg på American Women's Club. Det var mitt andra möte och jag hade lovat att hämta upp den amerikanska mamman som var hos oss på middag lördagen några dagar före, för hon hade aldrig varit där förut och hon hade en väninna som ville komma med dessutom. Efter att ha hämtat dem, plockade vi upp Ylva, som är medlem och hittar vägen.

Mötet blev lika trevligt som första gången! Först var det ca timmes mingel då vi också kunde kolla vad alla undergrupper hade på gång och skriva upp oss på det vi var intresserade av, samt handla hos några av "utställarna" (det verkar som om de varje gång bjuder in någon/några som säljer något). Jag köpte mina Alla Hjärtans Dag chokladbitar hos en tjej som hade en chokladbutik, men denna dag var där och sålde sina produkter. Det fanns också en som sålde tavlor och en annan som sålde smycken.

När det var slutminglat satte dagens fördragshållare igång och det var en HELT fantastisk kvinna som heter Pinky Lilani:



Hon kunde VERKLIGEN prata så att vi alla blev väldigt inspirerande och imponerade. Hon har skrivit kokböcker om indisk mat och det är för det hon är känd här i landet. Vilken förebild, äldre kvinna, entrepenör, muslim och inte rädd för någonting. Vi är alla välkomna hem till henne när vi vill...., sa hon och lät som om hon menade det.

Det här var hennes bakgrund i sammanfattning. Hon träffade en engelskman i Indien, de blev förälskade, han inte minst i hennes mat som han trodde att hon lagade, men de hade kock hemma, så hon kunde inte laga mat. Efter tre veckors bekantskap bestämde de sig för att gifta sig och hon flyttade med till England. Hennes man var förväntansfull avseende hennes matlagning, så det var bara för henne att sätta igång och lära sig. Det gick helt okey och efter ett tag frågade någon om hon inte kunde hålla en matlagningskurs i indisk matlagning. Det ville hon gärna och i hennes första grupp gick en kvinna som arbetade på ett av de största livsmedelsföretagen i England. Hon undrade om inte Pinky ville hjälpa dem med lite produktutveckling och inspiration. Det ville hon.... ja och det ledde förstås till att hon blev väldigt uppskattad där och konsultade ganska mycket för det företaget.

Någon frågade Pinky om hon inte kunde göra en kokbok med sina goda recept. Jo, det ville hon gärna, men när den var klar var det ingen som ville sälja den åt henne. De stora bokkedjorna undrade om hon var berömd, om hon hade varit på TV? Nej, det hade hon inte. Alltså stod hon med huset fullt av kokböcker och insåg att hon måste hitta på något. Hon kontaktade en bokhandel och frågade om hon kunde få sälja sin kokbok i deras butik om hon kom dit och lagade mat och serverade till kunderna. Enligt Pinky tyckte bokhandelsägarinnan förmodligen synd om Pinky och sa därför ja. Det blev en stor happening i butiken, tidningar kom dit och rapporterade om detta och böckerna sålde som smör...

SÅ har hela hennes liv varit, hon har hoppat på alla möjligheter som dykt upp, hon var OTROLIGT generös och bjöd på märkliga historier om hur hon av en slump träffat kända personer och idag när hon är känd själv, om hur hon umgås med såväl kungligheter som andra kändisar.

En av Pinkys böcker.
Efter hennes prat lagade hon indisk potatis till oss och det var jättegott. Därefter kunde vi köpa två av hennes kokböcker samt en låda med kryddor. Det gjorde jag såklart och hon skrev dedikationer till alla som ville.


Den andra boken som jag också köpte.

En dag fick Pinky för sig att hon skulle instifta ett pris till framgångsrika asiatiska kvinnor. Hon kontaktade premiärministerns fru och frågade om hon inte kunde komma dit och vara prisutdelare. Frun visste inte riktigt vad hon skulle ha på sig och genast bad Pinky sin mamma i Indien att skicka fem fina uppsättningar indiska kläder och så åkte hon hem till prämiärministerns fru med dessa och minsann kom hon inte till prisutdelningen i en av dessa klänningar! Idag är detta pris, som delas ut årligen av någon kunglig, ett mycket välkänt och välrenommerat pris: "Asian Women of Achievement Award".

Pinky var en alldeles fantastisk upplevelse och jag är SÅ glad över att ha gått med i American Womens Club som gäst och såklart ska jag bli riktig medlem. Jättekul!

Efter detta möte åkte Ylva och jag i ilfart till skolan där det var ett möte i Multiculturella gruppen. Otroligt ineffektivt och rörigt. Det gick ut på att planera en Travel show, där olika länder ska presentera spännande resmål för alla intresserade föräldrar. Idén är riktigt bra, någon ska prata om Cornwall, dit vi ska åka längre fram i vår, så det passar mig perfekt, men generellt var det inte något vidare möte, så jag ordar inte mer om det...

På kvällen var jag sedan på LC och det har jag redan berättat om.

Fredag kväll innan gästerna skulle börja dyka upp hade vi en efterlängtad fredagsmyskväll med familjen. Speciellt Johan tycker att vi missat det lite för ofta. Tillsammans såg hela familjen James Bond Goden eye. Sanningen är att jag inte är någon Bond-fantast, men det borde jag kanske inte uttala mig om eftersom jag faktiskt inte tror att jag någonsin sett en Bond-film förut. Pinsamt men sant. Nu satt i alla fall alla där och det blev en mysig kväll. Johan tyckte det var SÅ spännande och det gjorde nog tjejerna med. Jag tyckte absolut att det var underhållning för stunden och det känns väldigt bra att ha sett en Bond-film nu, men jag tycker inte att jag missat något jättestort tidigare :) .

Karin, ok jag ska se om det blir ett kulturkrocksinlägg så småningom... Helt rätt, L trivs med ALLA i simgruppen, ha ha.

Kim, hur gick det med provmatlagningen? Var det ett gott recept? Vi har prövat två nya recept ikväll, men vi chansade direkt på gästerna, som tur var gick det hem.

Ylva, HUR konstigt var det inte att vi sågs på stationen idag???!!! Vi kunde varit där en timme tidigare eller en halvtimme senare, men vi kom EXAKT samtidigt. Skumt! Håller helt med dig om att det viktigaste är att barnen trivs med sina kompisar!

Boktokig, SF-bokhandeln har jag inte hört talas om förut. I Århus där vi bodde förut hade de en "spel-butik" som var helt fantastisk. Den saknar jag nu.

Britt, ja det är ett bra uttryck :) . Gästernas tre dagar när barnen är i skolan blir London, Oxford och Roald Dahl-museumet. Hittills har allt gått så bra och vi har haft så kul alla tio! Men visst, det går i ett...

Astrid, jag såg skrivbordet och hur fint det blivit, på din blogg, men jag hann inte skriva något ikväll. Jätteroligt att det passar så bra! Alltid lika kul att se och läsa om vad som är på gång hemma i Dalby.

Monika, nej såklart är det så, alla amerikaner är inte lika, men oj vad hjärnan ofta automatiskt försöker att förenkla genom att ta fram sina fördomar :) .

Rusning till sängen, de andra har redan sovit ett par timmar.

Kram Ingrid

fredag 18 februari 2011

"Aha, så du tänkte så...."

Jag vet inte om ni kommer ihåg julkalendern för ett par år sedan då det kom en helt inkompetent tomtenisse till en tjej och mest ställde till det hela tiden. Varje gång tjejen "skällde" på tomtenissen för att hon gjort bort dem båda, svarade nissen "Aha, så du tänkte så..." Sedan dess använder vi det uttrycket med jämna mellanrum när vi har lite olika tankar och åsikter.

Med familj och vänner som jag känt länge vet jag ganska väl vad de tycker även i frågor vi aldrig diskuterat. När jag träffar nya människor som jag inte har en historik med får jag ganska ofta höra saker som jag inte alls väntade mig, just därför att vi är precis i början av ett umgänge. För att inte förhasta mig då utan vinna tid för lite reflektion, brukar jag som ett litet mantra inne i huvudet tänka "Aha, så du tänkte så..." :)

Bland barnen är det Linnéa som hittills har hittat den tightaste kompisen här, de lärde känna varandra första dagen i skolan och det har utvecklats sig till en djupare vänskap. Alltså kändes det kul att lära känna familjen lite nämare, så förra lördagen bjöd vi hem hela familjen till oss på middag. Det är en amerikansk familj och det irriterar mig att jag aldrig vänjer mig vid hur olika de är. Varför är det så självklart för mig att det finns alla slags svenskar, samtidigt som jag överraskas över att alla våra amerikanska vänner är så olika? USA är ju ändå SÅ mycket större än Sverige....

Linnéas kompis Amanda, har en storasyster som också går på skolan, samt en lillebror i Malins klass. Det blev en trevlig och pratsam kväll. Båda föräldrarna är väldigt utåtriktade, med åsikter om det mesta. Jag skulle gissa att i många avseenden är den här familjen den mest konservativa av dem vi umgåtts med hittills. Det framgick tydligt när de diskuterade skola, boende och uppfostringsmetoder. Jag vill inte hänga ut någon efter så kort bekantskap, dessutom tycker jag mycket om dem, men såväl Rikard som undertecknad hoppade till lite över deras uttalanden ett par gånger. Alltså blev det ett antal "Aha, så ni tänker så..." under kvällen.

Barnen hade väldigt kul tillsammans och det var så roligt att se, för de var verkligen i olika åldrar och lite omaka, men det fixade de perfekt.

Sammanfattningsvis måste jag säga att jag lärt mig enormt mycket om USA och om amerikaner av våra utlandsår och nästan allt är positivt! Merparten av de vänner vi kommit nära och förhoppningsvis kommer att hålla kontakten med för lång tid framöver, kommer därifrån.

Kim, Wilma-bröden kommer passa perfekt till soppan! Jag har precis tittat på "Halv åtta hemma hos mig" då jag strök, så nu har jag mat i hela skallen :) . Bra inspiration när vi ska ha gäster en hel vecka.

Ylva, hur var promenaden idag? Vädret var ju FANTASTISKT! Gudrun har verkligen prickat bra datum ur den synvinkeln. Vendela kanske kommer på fler filmer hon vill låna av oss :) . Om Australia är lång får vi göra som med biblioteket, be om ett långtidslån, ha ha.

Karin, ja Linnéa är den enda tjejen i 9:an som simmar, men det funkar perfekt med de något äldre tjejerna och de har verkligen kul ihop. En bra coach fullbordar helheten. Hon saknar nog sin tränare och tävlingskompis från konstsimmet i DK, men jag tror inte hon har hunnit sakna själva sporten så mycket. Hon är mest fokuserad på och intresserad av sin tennis.

Boktokig, oj våra barn har alltid gjort väldigt många olika sporter... Du har rätt, jag skulle inte heller vilja bo ensam som Pippi, svårlöst problem alltså. TACK för att du stödjer min roll-on kampanj :) !

Britt, du har säkert simmat i jättemånga så fina simhallar, men jag tycker det är otroligt att en skola har en sådan fin hall och någon betalar ju...alltså undrar jag om det VERKLIGEN är värt så mycket. Det är inte mycket som går bra i Eslöv nu verkar det som. Det där med simhallen lät jätteäckligt!

Gäster från Sverige har anlänt ikväll och flyttat in i två rum här för en vecka. Kul!

Kram Ingrid

torsdag 17 februari 2011

Idrottstävlingar

Då alla vi andra roade oss med svenskar och danskar, var ju Malin iväg och spelade en basketmatch och det bör uppmärksammas att de då VANN sin första match. Glädjen var STOR både för hela laget och för Malin personligen som fick två straffar och satte BÅDA. Bra gjort, när nerverna spelar in.

Samma vecka fredag kväll var det tävlingsdags igen. Vad gör de flesta tonårsfamiljer en fredag kväll klockan 18.30-22.30? Här åker vi iväg till en av de andra ACS skolorna (det finns tre) för där var det simtävlingar mellan fem internationella skolor, fyra i England och en i Holland. Vid närmare eftertanke när vi såg hur kul alla simmare hade när de pratade, hejade på varandra, blandade sig med de andra lagen och simmade för allt vad de kunde, så kände jag mig plötsligt alldeles LYCKLIG, TÄNK vad mycket ANNAT de skulle kunna göra en fredagkväll som skulle vara så mycket sämre...

Linnéa simmar ryggsim i sin medly.
Malin hade en läkartid kl 17.30 på fredagen (remember?). Direkt efter den körde vi till ACS Cobham där tävlingen skulle vara, L var redan där då de hade åkt buss direkt från skolan. Cobham är den största av ACS skolorna och där finns även en del internatelever på High School. Linnéa sa en gång när hon varit där "mamma jag trodde vår skola var den finaste skolan i världen, men Cobham är ÄNNU finare" :) . Nu var det TYVÄRR mörkt när vi var där, men vi såg naturligtvis lite grand. Jag tror dock L framför allt tycker det är helt otroligt med en skola som har egen simhall och jag måste såklart hålla med.

Här är en bild från Cobham som jag hämtat på skolans hemsida. Simhallen är i byggnaden nordväst om tennisplanerna, det som är "nedsänkt" i marken:



Simhallen verkade nästan nybyggd för hela byggnaden med omklädningsrum, danssalar, gym, skolshop mm mm var SUPERFRÄSCHT.

Jättefin simhall!


 Snygga dörrar.

Varje skola med självaktning har förstås ett prisskåp...

När simtävlingarna blev för långsamma gick J ut i korridoren med ett spel...

Trots att skolan i Danmark var så liten, så är det faktiskt en elev till därifrån som flyttade till England och började på ACS samtidigt som oss, nämligen Jack som nu är internatelev på Cobham. Hans bror började där redan ett år tidigare och föräldrarna var aldrig nöjda med skolan i Århus, nu däremot är de helnöjda.

Det roliga är att deras killar också valt simning som sport denna perioden (basket och rugby är alternativen) och just denna helgen var föräldrarna (som ännu bor i Århus) över här och hälsade på, så jag fick chansen att träffa mamman Helen igen för första gången sedan vi flyttade hit. Jättekul!!

Dessutom var båda familjerna vi åt middag tidigare i veckan med, på plats för att heja på sina duktiga simmardöttrar, så vi höll den skandinaviska "fanan" högt i vårt lilla högkvarter av läktaren.

Simhallen var utrustad med bästa tänkbara utrustning och tävlingarna flöt på minst lika effektivt som tävlingarna L var med på då hon var tränade i en simklubb i Sverige. Det förvånar mig eftersom jag tror att föreningar som enbart ägnar sig åt en specifik sport ska vara mycket bättre på allt rörande den, än en skola som har det som en periodaktivitet. Får nog konstatera att jag inte fattat hur viktiga och integrerade de här idrotterna är med skolan. Det är nog väldigt likt som det fungerar i USA, där många elever endast gör sporter genom skolans försorg och det idrottsföreningsliv vi har så välutbyggt och SÅ bra fungerande i Sverige, är inte alls så omfattande där utan det är skolorna som täcker upp behovet för den breda träningsverksamheten.

Bra fungerande resultattavlor.
 Hur gick det då för Linnéa? Helt ok. Hon tävlade mest mot de som är äldre än hon, så konkurrensen var tuff, men det viktigaste var att se hur KUL hon hade under hela tävlingen!

Nu gör jag det man inte får, men som bara jag verkar supernoga med att leva efter, jag lägger ut en bild på Linnéa med några av sina lagkamrater, utan att dessa godkänt det. Förhoppningsvis tycker det att det är ok och sannolikt kommer de aldrig att märka att de finns på bild här, om inte ni skvallrar.
 

Visst ser man hur roligt de har?!

Så det blev en riktigt lyckad fredagkväll i alla avseenden!

Karin, ja som jag diskuterade med en apoteksanställd om Försvarets hudsalva i julas. Jag visste att en apoteksanställd hade sagt till mig i somras att produkten skulle läggas ned, men denna dam hade aldrig hört talas om det. Jag tror apoteksomläggningen har varit lite rörig och förvirrande även för personalen... De som tillverkar sticken sa att några apotek ska ha kvar produkten, men jag har inte fått svar på min fråga om vilka.

Kim, förr eller senare kommer vi att träffas, det känner jag på mig. Jag tror alla någon gång drabbas av att en favoritprodukt läggs ned. I mitt arbete kom jag regelbundet i kontakt med konsumenter som var bedrövade över att "jag" lagt ned någon produkt de var "beroende" av. Tyvärr handlar det oftast om efterfrågan, vill inte tillräckligt många köpa en sak, så försvinner den... Det är alltså lika viktigt att handla sina favoritprodukter så det blir kvar, som att rösta i Let's Dance så att din favorit inte åker ut, ha ha ha ha ha ha.
Jag får pröva Lancome, tack för tipset!! Wilma knäcket är farligt gott! Fast nu  är allt mitt slut :( , får skicka bud efter nytt så snart som möjligt.

Monika, du är inte ensam om att inte tåla parfymer i produkterna! Faktum är att just det dry stick jag vill ha kommer de att behålla i varianten utan parfym. Jag köper också oparfymerade produkter ibland, bara för att det inte ska bli för många dofter som blandas samtidigt.

Britt, åh vad kul att du tycker så mycket om bilden på tjejerna, då låter jag den vara kvar lite längre än jag tänkt! Håller verkligen med om att de fick till det så snyggt fast de blandade så många olika mönster. Jag har haft sovmorgon denna vecka då barnen inte ska till skolan, så det har inte varit så farligt att jag varit uppe sent. Idag tänkte jag lägga mig tidigare, men det blev inte så... :) . Hittills har det snarare blivit besvärligare med apoteken efter att de blev fria, än tvärtom, men det är bra att kunna köpa näsdroppar i ett vanligt varuhus, det uppskattade vi i Danmark. Apoteket är bäst på parfymfria produkter! Ja, jag försöker verkligen ge även positiv feedback, det har jag ju gjort med våra fyrkantslimpor t ex. Det brukar inte ge något, men det känns bra att inte bara vara en gnällspik. Att få deo stick var en positiv överraskning och det har jag inte varit med om förut. Däremot har jag fått ersättningsprodukter när jag klagat på något som varit dåligt. Det har jag gjort ett par gånger sedan jag slutade jobba, innan hade jag ALDRIG tid med det.

Ylva, klart man ska ha minst en dalahäst om man bor utomlands :) !! Blommigt kommer som sagt när som helst... Jag fick bara lämna tillbaka Australia, Malin ville absolut behålla den andra och för 3 pund så fick hon såklart det. Du får de filmer du efterlyste när vi ses nästa gång. Hoppas ni har haft en bra dag!

Nu orkar jag inte läsa igenom vad jag skrivit, för jag ska i säng. Jag är säker på att ni förstår allt även om jag skrivit något tokigt någonstans.

Imorgon kommer en av mina bästa kompisar med familj hit. Vi har känt varandra sedan 8:an. Det ska blir SÅ kul!

Kram Ingrid