Lång och smal

Det har definitivt sina fördelar att ha en trådsmal kille. Hittade en hög urvuxna byxor som vi inte gett bort, stl 104-110!! Åh, så glad Johan blev att se dem.

"Mamma, det här är ju mina favoritbyxor", sa han.

Bara att hoppa i dem då och vips fick han en hög 3/4-långa byxor till sommaren i lite olika längder. De flesta satt supersnyggt! Det verkade som om Johan trodde att byxorna skulle ha den längden och inte reflekterade över att han borde ha växt ur dem...

Ylva, vad kul att höra ifrån dig, det känns tomt när vi inte har kontakt under två dagar :) . TACK, nu vet jag att hon heter Maureen! Att beställa mat är ofta en chansning, ibland går den hem. Ser verkligen fram emot morgondagen!!!

Dags att hjälpa barnen med läxor (mest Johan). Rikard är bortrest några dagar.

Kram alla!
Ingrid

Lunch Bunch

Fredagmorgonens tandläkarbesök  lyckades inte slå ner mig mer än att jag gav mig iväg på min första Lunch Bunch. Det är ännu en av undergrupperna i Chiltern American Women's club (ni förstår vilken tur att jag kom i kontakt med dem!). Denna grupp träffas en fredag i månaden och går ut och äter lunch på olika ställen.

Jag var chaufför och hämtade upp Ylva samt två andra tjejer för vidare färd mot en by i närheten där vi innan vi flyttade hit, tittade på ett par hus vi tyckte mycket om. Målet var Foresters Pub och det visade sig vara en fräsch och mysig pub. Uppslutningen var ovanligt stor (enligt de som varit med förr) och vi var säkert 25 tjejer, som satt utspridda vid flera olika bord.

Jag satt med Ylva, amerikanska Yvonne och nytillkomna kanadensiska Mrs X (minns inte hennes namn). Denna nya dam med nyss utflugna barn hade flyttat hit i oktober och tillsammans med sin man STORTRIVS hon. De har toppengrannar, bor mitt i en by och reser för full. Hon var en otroligt trevlig och positiv person.

Maten var SÅ vacker. Väldigt långt från vad jag kallar pub-mat, jag tycker snarare att man kan kalla det en restaurang med en pubdel.

Eftersom jag oftast gillar förrätterna bäst och på fredagar äter man dessutom ofta lite bättre mat hemma (därför tycker jag denna grupp borde träffas vilken annan dag som helst mån-tors), så satsade jag på två småsaker istället för en huvudmeny. Det gjorde kanadensiskan också.

Nu blir det alltså matbilder igen. :)

Min Risotto med avokadoglass.
Spännade och jättegott.

Mina varma nybakta bröd med dipp. Goda!
Vem kan äta så mycket bröd?

Kanadensiskans två rätter:
Trio of Soups
Pancetta wrapped Scallops with Citrus Glaze

Jag älskar pilgrimsmusslor och var nära att ta den jag också...

Min lilla men naggande goda brylé. LJUVLIG!

Så gick den dagen. Tiden bara flög iväg. Jag fick hem två barn och hämtade Rikard innan jag rusade till skolan där Linnéa var kvar...

Karin, tusen tack för blixtsnabbt svar om amalgam och därtill hörande frågor. Jag hoppades på att om jag fick ut mitt tandläkarinlägg innan jag stupade i säng, skulle du nog läsa det innan du gick till jobbet och det gjorde du :) . Nu har jag varit iväg idag och lagat den trasiga tanden. Det gick bra, tandläkaren är fortsatt höjden av effektivitet, men det känns som om hon vet vad hon gör. Jag undrar verkligen om hon provade ut färgen mot mina tänder... men det ser bra ut. £65 kostade det att laga den avslagna hörnan och sedan fick jag betala £29 för arbetet. Jag ska dit igen och då är det ett vanligt hål som ska åtgärdas och det är större och därför kommer den white fillingen kosta £90.
Av en slump har vi valt den andra tandläkaren till barnen och hon verkar mycket lättsammare. Annars hade jag säkert bytt för dem, jag kan klara lite kantigare bemötande, men vill (som du berättar av egen erfarenhet) inte ge barnen negativa upplevelser av att gå till tandläkaren. Tycker också det är värt en del pengar för att vara nöjd och sanningen är att jag inte tror att det finns något större samband mellan hur bra tandläkaren är och kostnaden. Barnen är gratis oavsett.

Catharina, TACK för feedback! SÅ kul att bli positivt överraskad hos tandläkaren :) . Jag kan inte låta bli att undra över hur farligt amalgamet verkligen är och hur otroligt påverkade vi är av vad vi lär oss från medier. Vi tror att vi fattar egna genomtänkta beslut, men i slutänden ser jag gång på gång att vi bara förmedlar det vi fått itryckt oss, bra eller dåligt. Det är så svårt att verkligen hålla sig insatt i allt, så det är inte konstigt, men det gör också att vi måste förstå varför vissa länder kan styra sitt folk på sätt som vi utanför inte förstår. KANSKE tänker de detsamma om oss i vissa andra frågor? Det tror jag att de gör :) .
Vad du har hunnit med mycket, måste kännas superskönt och det låter härligt att gå ut på tu man hand. Det är ni värda! Var ska ni gå?

Boktokig, jag går på era rekommendationer! För att inte riskera några missförstånd, eftersom jag inte vet vad hon tänker göra när jag öppnar munnen (undersöka?, tandsten?, laga?), så sa jag en gång för alla, med alla hennes fingrar i munnen, att jag inte ville ha amalgam någonstans  :) . Naturligtvis blev hon säkert förnärmad då jag sa att det är förbjudet med amalgam i Sv (såklart sa jag det på ett trevligt sätt) varpå hon talade om att "det var det enda landet i Europa där det var förbjudet och om det varit förbjudet i England skulle hon inte ha rekommenderat det". "No, of course not", svarade jag övertygande och leende.

Det är fortfarande varmt här, men idag öser regnet ned.

Kram Ingrid

Tandläkarbesök

Nu är hela familjen inskriven hos en tandläkare. Vi har planerat att göra det under en tid, men i torsdags bröt jag av en hörna på en hörntand och då blev läget akut, så det var bara att ta tag i det. Det var en hörna som gått av tidigare och lagats och nu lossnade lagningen, helt oväntat. Jag åt inte ens knäckebröd, möjligen en gurkbit.

Nåväl, det var vasst som bara den på tanden, så vi satsade på den tandläkare amerikanska familjen på gatan skrivit in sig hos. Det är en nyöppnad praktik med två indiska tandläkare. Vi fyllde i papper för alla i familjen och hängde på låset fredag morgon. Barnen hade hunnit iväg med skolbussen och vi hoppades på att få en akuttid för mig. Det var dock inte så enkelt. Jag kunde få en tid i måndags. Ok då. Tyckte det var lika bra att boka in tider för resten av familjen också eftersom det är ca ett år sedan barnen var i DK och Rikard har inte varit hos tandläkaren sedan före DK, dvs för typ fyra år sedan. Själv har jag varit hos vår svenska tandläkare för ca 1,5 år sedan. Resten av familjen kunde också få tid i måndags... kl 15.50, borde vara en attraktiv tid efter skola och jobb, men det var ledigt.

Gårdagen kom och vi insåg att barnen hade svenska efter skolan och då våra barn är merparten av gruppen, kändes det inte bra att de uteblev. Rikard ringde och avbokade tandläkartiden för barnen, inget problem. En stund senare kom jag till min tandläkartid. Fick vänta rätt länge...

När jag väl kom in gick det dock undan. Tandläkaren var säkert mycket kompetent, men ack så effektiv och allvarlig. Först fick jag svara på massor av frågor, sedan gick hon igenom alla mina tänder i ett snabbt tempo jämfört med hemma, men absolut med korrekta upplysningar. Hon röntgade mina tänder och talade om att jag hade två små hål som behövde lagas och att de gör det med "silver" (amalgam). Jag sa att det ville jag inte ha och hon verkade tycka att jag var pjoskig och talade om att vill man ha "white fillings" får man betala det själv. Jag sa att då ville jag göra det och hon talade om vad det skulle kosta, samt att jag kunde ju ta white fillings där det syns och amalgam längre bak uppe. Som om det är fåfänga som driver min ståndpunkt!

Jag har egentligen väldigt få lagningar sedan tidigare och är inte särskilt insatt i amalgam eller inte-frågan, men det känns bara som om vi slutade med amalgam i Sverige för EVIGHETER sedan och att om något, så tar folk BORT sina dito fyllningar. Har jag rätt eller fel??

Så sa hon att jag var klar. KLAR? Skulle hon inte laga den avbitna hörnan?? Nej, det där vara bara ett första inskrivningsbesök och då gjorde de bara en allmän undersökning! Jag trodde att jag var där för att laga min tand och tyckte redan att jag väntat hela helgen. Men, det ansågs tydligen inte akut med trasiga tänder. Imorgon ska jag dit igen och göra lagningen. Vitt eller silver??

Själva besöket i måndags kostade bara £16.50, det tyckte jag ändå var rätt billigt. I receptionen vid betalningen kom tandläkaren utfarande igen och undrade om det var avbokningar under eftermiddagen. Receptionsdamen nickade mot mig och sa att det var mina tre barn, men att min man skulle komma som planerat. Tandläkaren gick och damen viskade att man egentligen skulle avanmäla 48 timmar före avtalad tid. Jag tänkte att då hade vi knappt bokat in tiden, eftersom det var på fredagen vi gjorde det. Lustigt att de inte sa något om det när Rikard ringde!

På eftermiddagen var vi tillbaka med Rikard, då var tandläkaren så trevlig så och R's tänder var i perfekt skick, inte minsta lilla hål, trots att han inte varit hos tandläkaren på SÅ länge. Kunde inte låta bli att säga att "det måste bero på att du äter så lite godis". Ha ha.

Ok, Rikard billiga tandvårdskostnader kan kanske bekosta mina white fillings...

Barnen bokade jag över på den andra tandläkaren, är mycket nöjd med det då hon verkar mycket gladare och piggare.

Efter allt ståhej, sa snälla Kajsa som samordnar alla svenskor i området, att jag skulle pratat med henne. Hon och några andra går till en praktik som heter Scandinavian Dental Clinic och där finns en bra tandläkare som är iranier och utbildad i Sverige. Synd att vi inte visste det! Nu håller vi oss dock till denna tills vidare. 50% av oss var ju helnöjda och godkända :)

Boklusen, tack för kommentar här på min blogg! Vad kul! Jag FÖRSTÅR att du längtar efter vår. Även om jag inte vet var i Sverige du bor, så förstår jag, eftersom hela landet verkar ha samma känsla. Låt oss hoppas att den kommer med stormsteg nu :) .

Britt, du är så klok, det jämnade verkligen ut sig mellan dagarna i förra veckan! (För det mesta blir det plus i slutändan. :) ) Kanske är det sommar när ni kommer! Jag hoppas att det inte går alltför fort nu, utan att den ljusgröna vårfärgen håller i sig länge. Så kul att det nu är dags för konstresa igen! Jag tror absolut att det kommer att vara vår där! Senaste dagarna har de haft samma temperaturer som vi. Mailen redde ju ut sig och det var tur att det inte var något fel "linjerna". Lovar att återkomma kring myrorna. Idag har jag inte varit hemma, så jag har inte sett hur många kryp som hälsat på...

Astrid, tack, en del bilder blev väldigt fina, men jag är inte särskilt duktig på att fotografera, har inte tillräckligt med tålamod. Jag blir dock glad när resultatet blir så fint som förra veckan.

Karin, jag tar inte alls illa upp, ha ha. Jag tycker också att bilderna blir bättre nuförtiden och kanske beror det på datorn, men jag tror också att det beror på bättre kameror och bättre fotopapper (om man skriver ut dem). Dessutom förändras ju bilderna över tiden, de tappar färg och när man då jämför en gammal bild med en ny några år senare, så ser väl den gamla ut att vara av sämre kvalité, även om den inte var fullt så dålig från början. Vad vet jag :) ? Är det så illa med matbilderna, tycker du... ? Jag tycker de bilder du lagt ut då ni gjorde från veckolådan, ofta var väldigt fina.
Jag läste om dina simskolebestyr, men glömde kommentera det igår. Håller med dig, man får se den extra tiden i ett längre perspektiv. Det är guld värt nästa gång när du är helt fri och någon annan kan ta M.

Silver, vitt, silver, vitt, silver...
Ingrid

Vackraste vårupplevelsen hittills!

Nu börjar jag känna mig lite tjatig, när jag igen återkommer till den vackra våren vi har här. Är ni trötta på det eller tror att jag bara försöker retas med er som FORTFARANDE rapporterar om snö och minusgrader, så hoppa över detta inlägg.

I onsdags var det "Staff Appreciation Lunch" på skolan. Det är något föräldrarna ordnar en gång per år. Huvudrätten beställdes, medan föräldrarna bidrar med dukning, servering, sallader och en STOR efterrättsbuffé. Jag hade utlovat kladdkakor och blandsallader. Trodde jag skulle vara engagerad i detta större delen av dagen, men på tisdagen sa någon att min uppgift var bara att bidra med maten och dukning respektive städning mm skulle andra göra, så jag kunde helt enkelt bara skicka med min mat med barnen på morgonen och så var dagen plötsligt fri. Därmed öppnades möjligheten att följa med på svenskornas månadspromenad som jag tyvärr tidigare tvingats tacka nej till. Vilken tur!

Jag fick tag i Kajsa som lovade ta med mig i sin bil tillsammans med två andra och vi gav oss iväg. Denna dag var en HELT otrolig vårdag. Solen strålade generöst och efter lite problem nådde vi Savill Garden, som är en "betalpark". Den är uppdelad efter årstider och vi höll oss mest till "Våren".  http://www.theroyallandscape.co.uk/landscape/savillgarden/

Vi var 12 tjejer/damer som tog tillfället i akt att vandra runt i parken som ligger nära Windsor. Bor man där har man gratis inträde (även till Windsor Castle och en del andra av stadens sevärdheter) och några hade rabattkort eller medlemskort så att de fick ta med sig en gäst gratis, så på det hela taget kostade det inte så mycket att gå in.



Magnolia!

Jag har tagit SÅ många bilder från denna dag. Det blommade precis överallt! Det går inte att visa alla foton, men jag tänkte variera headern med dem under den närmaste tiden, så får ni ta del av lite av prakten och nu vet ni var bilden överst i bloggen idag kommer ifrån :) .

Här kommer ett urval i alla fall:

Magnifik pil

Japanska körsbärsträd av olika sorter blommar överallt.

Hur gick det till när trädet bestämde sig för att växa så här...?

Det blommade hur mycket kamelior som  helst överallt. Jag visste inte ens att de hette så, men det var många väl trädgårdsbevandrade personer i sällskapet.



Kamelia i bakgrunden



Närbild kamelia

Mera blommor:

Tulpaner i växthus

Fasan



Skunk Cabbage (men det visste ni väl redan)

Efter promenaden åt vi lunch i den otroligt häftiga entrébyggnaden som hade en superfin restaurang, samt en stor fin butik. Såklart satt vi ute i solen.


Entrébyggnad sett från parken, man går in på andra sidan.
Bild från: http://www.russcanning.co.uk/project11.html

Därefter blev det full fart hemåt och iväg till Johans sista tennislektion. Nu är det uppehåll en månad med det, innan en ny säsong/period/omgång börjar.

Kennart, vad KUL att du fick till en kommentar här, tack! Jag skrattar när du säger att mina matbilder är för bra :) . Jag har fler på lut, så håll i dig... Jag tror och hoppas att våren kommer till er också SNART, men först får ni njuta av en sista omgång skidåkning. Familjen på vår gata här, är i Schweiz och åker skidor denna vecka. Du har så rätt när du skriver att utbudet av det mesta är enormt stort här! Det är både fantastiskt och överväldigande. KRAM.

Britt, ja jag har tagit bilden själv :))) ! I detta inlägg ser du vilken naturfotograf jag blivit, ha ha. Sista blombilden ovan med min skugga nere i bild är väl inte så proffsig, men men.
Det var faktiskt bra att jag lärde mig hur bussarna funkar. Det kan bli till glädje för tjejerna som har många vänner i grannbyn, kanske kan de längre fram ta bussen dit själva.
Kul med släktträff! Jag förstår att vissa har ändrats till oigenkänlighet, när jag tänker på hur våra tjejer vuxit...
Som du förstod igår hade vi inte fått mailet. Vill du skicka över flygtiderna vid tillfälle, så har vi full koll.

Boktokig, jag ÄLSKAR att jag kan sända ut ett desperat myrinlägg och få svar och hjälp inom en halvtimme. TACK! Jag har aldrig hört talas om det där med kanel (och då har vi ändå haft myror i våra hus flera gånger), men efter att du skrev det har en person till nämnt det för mig.
Jag ska absolut läsa Niceville, var det inte den du skrev om när du diskuterade svenska böcker med engelsk titel, men ändå inte detsamma som originaltiteln...? Kanske var det därför jag trodde att du läst den.

Kim, ja det kunde förstås varit hundbajs, ha ha. Fast jag har aldrig haft problem med det, så det skulle varit långsökt för att vara mig :) . Jag förstår att du har bråda dagar. Vad kul att du ändå hinner titta hit! Efter detta inlägg hoppas jag att du är ännu mer galen ;) .

Karin, om jag bara kunde fråga EN person om vilken hjälp som helst, skulle det bli du, för du verkar ha koll på allt från senaste teknik till husmorstips!! TACK! Undras varför äggskal hjälper...?

Skickar lite sol till er HÄR!
Kram Ingrid

Mindre trevligt vårtecken...

...myror invaderar köket.

I morse var de två, nu har de hämtat hela släkten!

Gäller vårt Anticimex-avtal utanför Sverige?

Ingrid

Onödigt besvär

Ibland anstränger man sig verkligen helt i onödan. I tisdags hade CAWC (nu vet ni att det är den amerikanska klubben va?) ett möte i sin undergrupp, nämligen deras bokklubb. Det de gör är att de läser böcker och diskuterar dem, de samlar in böcker som medlemmarna skänker och på månadsmötet kan man ta de böcker man är intresserad av, samt att de en gång per år gör en utflykt någonstans. Denna utflykt var i tisdags och i år hade de bokat en prisbelönt Londonguide som skulle visa dem utvalda delar av British Museum. Väldigt trevligt. Jag planerade att gå dit. Då plötsligt fick jag veta att det var ett Middle School möte på skolan mellan 10-12. Jag såg aldrig någon kallelse (kom den på mail, med posten, med Malin eller i något nyhetsbrev på skolans hemsida...?), men det lät på andra mammor som om man borde gå dit eftersom mötet kom med kort varsel och det var något om att de skulle diskutera en "het potatis" om hur och var barnen ska/får vara inne och ute.

Ok, jag avbokade British museum, fick veta att R skulle ha bilen för en tur till Birmingham, ringde Mr Oliver på skolan och frågade om jag MÖJLIGEN kunde få åka med barnens skolbuss på morgonen (tänkte att hem kommer jag väl alltid med någon av de som är på mötet) och jodå, det gick så bra.

Efter en lite körig morgon tog jag bussen med barnen, det var i sig ganska trevligt. Jag insåg hur dålig hörsel chauffören har då jag två gånger högt och tydligt frågade om en tjej som brukar åka med bussen var sjuk, och fick till svar "no problem" därför att han förstås trodde att jag tackade för att jag fick åka med...

Var på skolan vid kl 8, mötet började kl 10. Satt i en soffa och utnyttjade första timmen till att fylla i en stor "folkbokföring" för hela familjen, det var frågor om huset vi bor i, vår hälsa, våra jobb mm mm. £1000 i böter om man inte fyller i den, så det var perfekt att få det gjort. Andra timmen läste jag en bok, visserligen trevligt, men jag hade annat att göra hemma.

Nåväl, kl 10 började mötet med drygt 1,5 timmes genomgång av hur de sätter betyg på skolan (det är ett ganska komplicerat system som jag berättat en del om för er här tidigare). Det var Linnéas mattelärare som drog informationen (Malins rektors fru) och hon är fantastisk (både som mattelärare och på att förklara allmänt), så jag hade redan förstått allt första gången jag hörde det, då hon drog det för High School innan jul. Suck. Intressant var dock på slutet då hon sammanställt hur betygsfördelningen ser ut på skolan. Eleverna har klart högre betyg generellt i Humanity (SO-ämnen) och Engelska än de har i Matte och Science. Huruvida det beror på lärarna (tror jag inte) eller speglar elevernas intresse/talanger eller något annat vet jag inte, men det var lite förvånande att speciellt matte inte låg högre, då jag tycker såväl amerikaner och asiater är väldigt fokuserade där.

Sista stunden var det mycket riktigt en engagerad diskussion om huruvida eleverna borde vara tvungna att vara ute till skolan börjar eller ej, om de inte kunde få köpa frukost i matsalen då en del åker långt, varför man dagen före måste skriva upp sig för om man vill vara i biblioteket på morgonen mm mm.

Mötet drog över tiden några minuter och alla föräldrar skruvade mycket på sig, trots att nästan ingen av dem arbetar har de alltid bråttom någonstans ;) . Komiskt. Jag försökte fråga om någon bodde i vår by och kunde köra mig hem, men det verkade inte så (alla hörde nog inte för de hade så bråttom), men en mamma jag aldrig pratat med förut, skulle till grannbyn och erbjöd mig skjuts dit som jag tacksamt tog emot. Det var spännande att prata med denna mamma i bilen, hon kom från Afrika, men såg indisk ut och det sa jag och då sa hon att hon var indier, men hade växt upp i Afrika, men sedan länge bodde de i England och hade inte varit nöjda med engelska skolan och därför flyttat äldsta barnet, en son i Malins klass, till vår internationella.

Väl i grannbyn tänkte jag ta mig till Ylva och be henne köra hem mig eller till tågstationen, men jag blev avsläppt rätt långt från allt detta och började sakta gå och fundera på vad jag skulle göra. DÅ såg jag några busshållplatser bredvid mig och där gick flera bussar till vår by och där satt en gullig pensionärsdam som glatt hjälpte mig med allt om hur jag enkelt skulle kunna ta mig hem (jag träffar alltid trevliga tanter här!). Mycket riktigt kom bussen strax efter och för £2.20 tog jag mig snabbt och lätt hem.

Jag lärde mig väl något idag, men ACK så mycket besvär för att vara med på ett möte som, för min del, nästan inte gav NÅGONTING. Hade MYCKET hellre varit på bokklubbens möte, som jag också senare fick höra hade varit fantastiskt.

Britt, tack, jag tycker också att våra bilder ser lite bättre ut. Jag tror inte enbart det är min förtjänst utan kamerorna har nog blivit bättre, men visst tänker jag mer på hur jag fotograferar och vad som passar bra för bloggen samt "familjealbumen". Intressant med outleten! Jag minns inte längre vad vi gav för Conversen där, allt är nog billigare än i DK i alla fall. Jag tyckte de jag köpte till Linnéa nu var billigare än vad vi sett på länge. Outleten har ju dock så mycket mer än sådana skor, det är en bra och rolig butik tycker jag.
Vi tyckte också sista avsnittet av Solsidan var väldigt kul, faktiskt det bästa på hela denna säsongen. Första säsongen tyckte vi nästan allt var kul, denna gången tycker jag allt varit mer överdrivet och en del avsnitt har faktiskt inte varit särskilt roliga alls.

Karin, ja det var så kul att hitta lite nya ställen att visa kommande besök samt att själv njuta av att hitta de roliga bakgatorna.

Idag säger termometern 18 grader! Underunderunderbara vår! Stanna tiden, tack! (Istället hoppade klockan fram en timme inatt. Typiskt :) !

Ingrid

Marknad & Tapas-restaurang

I verkligheten är det helg nu igen, men här i "bloggen strax efter" blickar jag för en stund tillbaka till förra helgen. Då killarna ännu var i Sverige, Malin i Spanien och Linnéa hade konfirmationshelg.

Jag följde med Linnéa till kyrkan på lördagen. Jag hade inga speciella ärenden att göra i London och visste inte riktigt vad jag skulle göra. HJÄLP, börjar jag bli trött på London??? Hemska tanke! Nej då, det är bara det att som det sociala djur jag är, tycker jag bäst om att uppleva nya saker tillsammans. Jag hade tagit med mig boken "London my love" av en danskan Karin Gråbaek och bestämt mig för att söka upp några av hennes tips.



Jag satte igång att gå mot Marylebone High Street med början i norra änden av vägen. På vägen dit gick jag genom en liten marknad på baksidan av en kyrka där de sålde smycken och jättefina barnkläder, sedan var jag framme vid första butiken jag spanat in, inredningsbutiken Conran Shop. Där fanns SÅ fina saker, så jag gick därinne och spanade hur länge som helst. http://www.conranshop.co.uk/ Förutom alla fina möbler, så hade de en fin barnavdelning högst upp där jag vågade smyga fram kameran och ta en bild:

Sedan gick jag längs denna gata som jag VERKLIGEN kan rekommendera, här fanns massor av små mysiga fina butiker, klart mer sevärt än Oxford eller Regent street. Dessutom fanns många små trevliga ställen att äta eller fika på. Regent´s park ligger väldigt nära denna gata, men jag valde en annan pytteliten park för min lunch och bok. Där var en fin lekpark med massor av barn, vårbilderna jag visat tidigare i veckan kom därifrån, så det var ett fridfullt ställe att slå sig ner en stund:

Sedan letade jag efter en väldigt typisk engelsk butik, Paul Rothe & Son, de är kända för sina marmelader och inläggningar som finns på många ställen, men här har de en egen butik där man också kan  fika eller äta. Lite svårt att hitta, men värt jobbet, det var så mysigt därinne och lugnet härskade även om det var nästan fullsatt. Svårt att förstå att man bara var 200 m från Oxford Street.

En ovanlig och charmig skobutik ligger nästan bredvid ovanstående ställe. Det är Tracy Neuls skor som verkligen har en egen stil och det hade skyltningen också, eller hur:

Jag hittade små mysiga gränder:

Och MINSANN tror ni inte att jag HELT av en slump springer på den butik jag haft ambitionen att hitta här SÅ länge, Noa Noa, min favoritdanska butik!

Utbudet var inte lika stort som i Århus-butikerna, men jag är ändå glad. Denna gata slutade i en LITEN öppning på max 1,5m och så plötsligt var jag på Oxford street, har gått förbi den där öppningen många gånger utan att veta att den ledde till så många spännade saker. Var riktigt glad över att jag under ett par timmar gjort det där som jag tänkte mig att jag skulle göra om jag bodde i/nära London, nämligen upptäcka små sidospår från de vanliga turistvägarna. Toppen!

På kyrkan träffade jag Linnéas konfirmationskompis Hugos mamma, det är henne jag pratat med mest av de andra föräldrarna och hon är väldigt trevlig. De bor här permanent i Wimbledon och hon är gift med en engelsk man. Vi summerade en del frågor tillsammans rörande kommande konfirmandresa och konfirmationshelg och så pratade vi lite med ledarna om det.
Då lördagens konfirmationsundervisning var över, hade jag lovat L att vi skulle åka till Camden market. Det hippaste och mest populära stället att åka till bland alla tonårstjejerna på skolan. Jag antar att det inte är särskilt coolt att åka dit med sin mamma, MEN i brist på tid att fånga in kompisarna under en konfirmationshelg, så fick jag duga :) . Vi tog en dubbedäckarbuss dit och det var verkligen en upplevelse. Jag är tveksam till om det verkligen är ett bra ställe att hänga på för dessa unga tjejer, men jag kanske inte ska vara så fördomsfull och bara gå på vad jag såg... Förstår dock varför det är populärt.

En TRÅNG marknad med massor av klädförsäljare med mer eller mindre snygga saker och mer eller mindre lämpliga/roliga tryck på tröjorna:

Längs med gatan fanns diverse butiker med ovanligare husfasader:

Det var i alla fall lätt att hitta skobutiken där de sålde Converse-skor :) och andra märkesskor till bra priser och Linnéa köpte välbehövligt ett par nya låga Converse i gult och grått. Snygga!

Sedan fortsatte jag dagens tema "leta butiker", vi frågade, ringde och gick. Till slut hittade vi Cyberdog, trendigaste/coolaste butiken ever (detta är inte sagt av undertecknad) med en del av butiken där man måste vara 18 för att gå in....

Det är svårt att beskriva hur det var i denna stora butik, men ett försök är hög musik, mycket neon, galna kläder och blinkande ljus.

Då vi kom ut därifrån med ett inköpt linne och på vägen genom gränderna därifrån köpte en tröja som L SÅ gärna ville ha och som undertecknad köpte under någon sorts protest och invändning, så hade det mörknat. Jag hade in en av mina böcker "The London restaurant guide! av Charles Campion, hittat en Tapas restaurang inte så långt från Camden. Jag har länge varit sugen på att hitta ett Tapas ställe och detta fick bra kritik i boken. Väl där kl 18.30, så blev vi inte så imponerade, det såg inte mycket ut för världen och där fanns inte en människa vid något av de andra borden. Vi var dock för trötta och hungriga för att tänka om, så vi gick in och efter en halvtimme var där fullsatt (vilken dragningskraft man ändå fortfarande besitter...).

Geoff Dyer från The Observer har uttalat sig så här om stället: "El Parador is not our favourite restaurant, it is the only restaurant in London and no sane person would ever go anywhere else." SÅ imponerade blev nu inte vi, jag tycker tapas-restaurangen i Århus är KLART bättre, men det var mysigt i alla fall på alla sätt och vis. Röran jag beställt till bröden, var SÅ god och i princip det enda Linnéa ville äta. Jag tyckte deras berömda minibläckfiskar var helt ok, de stekta sötpotatisbullarna var för mäktiga och kalvköttet (det var väl kalv... hmm minnet...) var ganska neutralt och ofarligt.



Klockan 23.30 lördag kväll hade vi kommit hem och sedan tagit bilen tillbaka till skolan för att möta Spanienresenärerna. De kom  med en buss och vi var många som mötte våra barn. De var så glada och uppspelta! Malin pratade och pratade :) . Hon hade köpt saker till oss alla och jag var tvungen att stoppa henne till slut eftersom vi skulle upp tidigt för att åka till London nästa dag igen. Malin själv ville dock inte följa med och jag lät henne stanna kvar själv hela dagen, hon sov nog till kl 11 minst...

I söndags gav vi oss alltså iväg till kyrkan igen. Jag var med på gudstjänsten där Linnéa tog upp kollekten och prästen Mikael var lika intressant och inspirerande som vanligt. I kyrkan här har de nattvard varje söndag, undras varför, det har det inte hemma.

Under kyrkkaffet satt jag med två trevliga unga tjejer och en spännande 83-årig dam. Hon var från Finland, men flyttade till Sverige på grund av jobb under 50-talet, för 10 år sedan flyttade hon till England för att hennes dotter bor här. Tufft! Hon klarar sig bra, men saknar Sverige en del. Prästfrun var så gullig, hon går runt och hälsar och pratar lite med alla de äldre och så skriver hon ner psalmerna på en lapp åt dem som inte ser siffrorna på väggen där framme. Till denna äldre dam kom hon och pratade under fikat och sa att hon skulle ringa om  hon behövde någon hjälp. Damen smickrade prästfrun och sa (säkert helt sanningsenligt) att hon aldrig träffat en bättre präst än Mikael :) .

Efter kyrkkaffet var det bara en knapp timme till Linnéa var klar, så jag satt kvar i caféet och läste.

Sedan var det full fart hemåt och väl där satte tjejerna igång med läxor och jag körde till flygplatsen och hämtade hem killarna. De var så glada och nöjda med sin Sverigehelg! Jag tyckte det var skönt på kvällen då alla var samlade igen. Då Johan somnat avslutade vi kvällen med tjejerna med att se sista avsnittet av Solsidan.

Britt, ja det känns bra att komma igång och springa igen. Det är rätt trist, men väldigt lättillgänglig och effektiv träning. Visst var burkarna fina! Du kan såklart läsa Johans bok när ni kommer hit, alla har kunnat köpa egna exemplar. Bra att tjejerna gillar våra "urvuxna" leksaker!

Karin, ha ha jag tänker också att bussåkarna är pensionärer och jag ÄLSKAR att de hittar på så mycket kul! Jag tycker också att det var en väldigt utförlig och ambitiös blogg. Jag tycker verkligen att du ska tänka över det här med att sluta i LC en gång till... du behöver ju inte vara den mest aktiva? Snorkling lät som ett modigt och häftigt möte!! Jag fattade inget om det som var för mig... ser fram emot ett förklarande mail och bilder! Vi har inte provsmakat burkdryckerna än... Du såg så rätt, Johan är väldigt stolt över boken.

Boktokig, ja det är verkligen kul att prova nya saker och produkter :) ! Jag gillar litchi, men drycken med klumpar imponerade inte. Jag vet att många gillar stora hotellfrukostar, men faktiskt inte jag som är mattokig. Jag vill ha gott grovt bröd, lösviktste och god yoghurt. Det är inte alla hotell som har det. DÄREMOT har de alltid kokta ägg och det ÄLSKAR jag och gör nästan aldrig hemma, så det äter jag två av om jag bor på hotell :) . I Asien står de och lagar omelett på frukostarna och man pekar på vad man vill ha i. DET gillar jag också. Mums. Visst var det trevligt att de kunde göra en sådan bok!

Monika H, jag är säker på att burkarna kommer till Sverige också, allt kommer förr eller senare, faktum är att ibland är vi först hemma, det är en lagom stor marknad att pröva vissa nyheter på. Jag tycker jag har haft tur som fått så många bra sammanhang att lära känna nya människor här, det underlättar mycket när man är ny på ett ställe (oavsett om det är inom Sverige eller utomlands).

The not-yet-desperate housewife, TACK Johan blev så glad över allt beröm för hans bok!

Trevlig helg allihop!
Ingrid

Loon Fung & Hoo Hing

I fredags gjorde jag slag i saken och följde med undergruppen "Culinary Adventures" i CAWC. Temat för dagen var Asian Markets, men jag hade nog följt med på vad som helst, för alla deras programidéer är roliga. Vi träffades vid Bellhouse hotel kl 9.30 (det var där vi bodde innan vi fick vårt hus) och gav oss iväg i några bilar. Jag åkte med tre trevliga tjejer varav en är en av två ansvariga för gruppen (hon var strikt vegetarian), en visade sig vara Johans lärare i Language & Culture (jättekul att träffa henne, Johan gillar henne verkligen) och den tredje var en äldre engelsk dam som rest mycket och gillar det internationella i en sådan här klubb (kul!). Bara genom att åka bil från ställe till ställe under en dag, så lär man känna varandra lite grand. Trevligt!

Nu var inte asiatiska matmarknader det som jag i farten fått för mig, ni vet jag såg marknader i små gränder framför mig med doftande kryddförsäljare, ha ha. Istället handlade det om butiker som sålde asiatisk mat.

Första stopp var en japansk butik, T. K. Trading, den låg några trappor upp i ett fabriksområde och jag LOVAR, man hittar inte dit av en slump. Våra tjejer hade älskat att botanisera runt där, då jag kände igen en hel del saker som de fått smaka hos sina japanska kompisar i Århus. Det var ganska dyrt där, men såklart ska sakerna transporteras lång väg... Överallt satt lappar på väggen "Svik inte Japan", med tanke på katastrofen där, förutom det fruktansvärda som händer i deras hemland, så är naturligtvis butiksinnehavarna oroliga för sin business. Jag hade inte tänk på den aspekten tidigare, men nu slog det mig att problemen där borta kanske även drabbar butiker och japanska restauranger här i förlängningen.

Här är ett urval av det jag köpte under dagen (blandat från alla butikerna):

Några kommentarer till ovanstående produkter: De där Pocky-pinnarna gillar barnen jättemycket, det är väl som något tunt kex med choklad eller någon annan smak på. I mitten en dressing som jag köpte, den ser ut att vara sojabaserad, och eftersom jag arbetat med dressing ska det bli spännande att pröva den. Den rosa flaskan som sticker in från vänster i bild är en litchi-dryck. Bitar av litchi simmar runt i den och det var väl inte så gott, det är lite svårt att dricka när små klumpar kommer med hela tiden.

Så åkte vi vidare till en kinesisk stormarknad, Loon Fung, den var nästan lika stor som ICA Maxi. SÅ många spännande produkter och det som är bra med att åka tillsammans med dessa amerikanska/internationella kvinnor är att det är alltid någon som har bott på något ställe som passar bra i sammanhanget. Denna gång hade bl a en mamma bott i Singapore, så hon köpte anka, frysta "pannkakor", sås och lite annat för att göra "Pekinganka" och det älskar hennes familj. HUR kul som helst att få massa sådana tips. Hon sa att man kan köpa färdiga kit till det på Sainsbury, jag tror jag ska börja med det, kanske till kvällsmat idag...?

Jag har ju jobbat med drycker också, så jag kunde inte motstå att köpa några spännande sådana med lite ovanligare smaker:

Undras hur sött Sugar Cane juice är?

Är det inte produkten som är intressant så är det förpackningen, titta på de här "burkarna" med plast nere och aluminiumlock överst. Snyggt!

Nu undrar jag om det här är en bra förpackning för att den använder mindre aluminium, som vi inte bör använda så mycket av ELLER om det är en dålig förpackning för att den blandar två material... Vad tror ni?


Efter att jag storhandlat i denna Loon Fung butik, som också hade mycket av det som fanns i japanska butiken till klart lägre priser, så körde vi vidare till Hoo Hing. Familjen har passerat detta ställe flera gånger med bilen, men jag har inte förstått att det var en vanlig affär. Där fanns en lunchrestaurang dit vi alla styrde kosan. Sällskapet var mer eller mindre försiktiga med att pröva på utbudet :) . Jag åt dimsum och något annat kinesiskt. Gott!


Bild från: http://londonbusesonebusatatime.blogspot.com/2010_10_01_archive.html

Efter lunchen handlade en del lite ytterligare i denna butik, men de flesta kom av sig efter maten och vi hade redan handlat rätt mycket i de båda första butikerna. Trötta och glada körde vi tillbaka till hotellet där icke använda bilar väntade. TACK CAWC för ännu en fantastisk dag!

På kvällen fortsatte Linnéa och jag asientemat på tu man hand. Beställde thailändsk mat och när vi väntade kom den otroligt trevlige ägaren (?) fram och pratade med oss. Han blev betagen av Linnéas DropDead-jacka, han ville köpa en likadan och frågade om var, hur mycket, när, mm mm. Han kom 3-4 gånger och pratade om detta. Det var samma man som ABSOLUT inte ville ha någon dricks när Anna och jag var där och köpte take away-mat. Jag gillar honom skarpt! (INTE för att han inte ville ha dricks, det ger man gärna till en sådan med service i hjärtat, utan för hans framtoning. Vi fick rabatt på våra båda rätter, bara för att han tyckte om Linnéas jacka!!) HAN vet hur man får sina restauranggäster att trivas på alla sätt! Rätt man på rätt plats.

Vi åt framför TV:n (händer nästan ALDRIG) och kollade på Glee. Supermyskväll för bara oss två.

Kim, jo det händer mycket hela tiden och det är verkligen kul, jag vill försöka få ut mesta möjliga av vår tid här, jag vet att tiden springer iväg och hör på de som bott här i 20 år att det är mycket de vill göra som de inte hunnit med än... Jag är inte alls med på Twitter (och har inga planer på det heller :) ), vad intressant att det var mycket St Patrick där! Jag tror det kommer gå väldigt fort i trädgårdarna hos er nu när värmen kommer, det exploderar väl på bara några veckor kan jag tro.

Karin, tristess vill jag inte säga att jag drabbas av här, men tråkgöra finns så det räcker, även när man bor i utlandet. Det gäller att blanda upp det med roligt, så går det lättare (och att fuska lite ibland :) ), det är jag bra på. Min favoritfärg är rött, det sitter i sedan barnsben och jag kan inte ändra mig nu, men egentligen är nog grönt bland det vackraste som finns tycker jag, så jag förstår din amerikanska vän. Varför har så många blått, rött eller gult som favoritfärg... kanske är grönt så harmoniskt att det bara finns där och flyter in så man tar den färgen för given...

Britt, jag vet, vi är pajtokiga båda två :) . Jag har bett om receptet, får se om det kommer, då ska jag skicka det vidare till dig. Det var skalade grillade paprikor på toppen och någon oströra under tror jag. Underbart att läsa att våren äntligen gör storstilad entré även hos er. Nu går det nog fort i trädgårdarna, fast helst vill man att tiden ska stanna när det är så vackert. Lite förkylningar på sluttampen har vi här och Linnéas knä är inte bättre, men annars är det fint med oss idag.

Ylva, mmm vad bra vi har det :) . Jag anmäler mig till lunch bunch imorgon. Tisdag nästa vecka funkar bra, men torsdag nej. R är bortrest! Jag blir tokig, tror verkligen aldrig vi kommer iväg på någon quiz!! Vi får prata om det.

Monika, ja visst känns allt bra och frestande denna årstiden, jag älskar våren! :)

Tjingeling tjing tjong,
Ingrid

PS Jag MÅSTE kommentera bloggen där jag hittade bilden på Hoo Hing ovan. Det är en blogg om ett gäng som bestämt sig för att se vad som finns där busslinjen slutar. De har tydligen hållt på i flera år med att åka linjerna från ena änden till den andra och presenterar bussturerna i nummerordning. Det finns 500! linjer i London (det låter VÄLDIGT mycket även för en storstad) och efter två år har de nu presenterat ca 150 linjer. SÅ häftigt!! Här är länken dit om någon är nyfiken: http://londonbusesonebusatatime.blogspot.com/ . Jag är imponerad. DS

PS2 Jag överraskade mig själv med att ge mig ut och springa imorse! Det gick förvånansvärt bra för att vara mig och för att inte ha varit ute under hela vintersäsongen :) . DS





En författare i familjen!

Jag vet att många trodde att det var jag som skulle skriva böcker, men så blev det inte, istället är det minstingen som överraskar. Johan är publicerad som författare. Äntligen är den här, boken som bibliotikarien på lower school drivit fram genom aktivt och nära samarbete med lärare och elever.

Självklart är Johan väldigt stolt, han har fem dikter/berättelser med i boken och vet att de börjar på sidan 142 :) . Hela boken är 582 sidor.

Här ser ni ett uppslag med Johans texter:

Jag tycker verkligen detta är ett väldigt trevligt sätt att uppmuntra barnens skrivlust. Scholastic som tryckt boken gör många bra barnböcker. Kanske är detta ett smart samarbete med skolorna och ett sätt att utnyttja tryckpressarna när vi börjar gå över till e-böcker...?

Stolt mamma,
Ingrid

Trevlig Torsdag

I torsdags var det dags för CAWC (American Women's Club) igen. Denna dag var full av logistiska utmaningar och jag började med att köra via Ylva och så körde vi därifrån i karavan till mötet. Detta var St Patrick's day som amerikaner firar stort, jag vet inte varför de anammat denna irländska tradition, här i England gör de ingenting. Jag vet inte heller bakgrunden till firandet, men jag vet från Tara att man ska ha på sig något grönt och att hon alltid brukar färga mat och dryck grön om det går och så äter de naturligtvis mer naturligt gröna saker. I år vet jag att hon färgade mjölken grön.

Här kan ni ser mer hur hängivet de firat tidigare år med bilder på mat och kläder:

http://rabbitbearbug.blogspot.com/2010/03/happy-green-day.html
http://rabbitbearbug.blogspot.com/2009/03/happy-green-day.html
http://rabbitbearbug.blogspot.com/2008/03/st-patricks-day-easter.html

Nåväl, vi brukar aldrig göra något speciellt denna dag, barnen brukar ibland bli påminda av någon kompis och därför kanske ta på sig något grönt. I år hade Linnéa koll på det och tog en grön tröja på sig och sa till Johan att ta något grönt också, så han bytte till en grön/vit-randig tröja precis innan de åkte. Själv tog jag "för säkerhets skull" på mig en grön kofta jag fått av mamma och då vi kom till CAWC-mötet var jag SÅ glad för det. ALLA hade något grönt på sig, det var SÅ häftigt att se harmonin i lokalen med ett svart/grön/vitt hav av människor som minglade omkring. KUL!

Minglandet var trevligt, som vanligt vann jag inte i lotteriet (det säljs alltid lotter, ingen skillnad mot tjejklubbarna hemma där ;) ), planerade aktiviteter från undergrupperna verkar jättekul, föredragshållaren.........nope. Efter två höjdarmöten med kvinnor som pratat om orginal (alltså speciella personer) respektive indisk matlagning (underbara Pinky), så skulle denna gång en äldre man som kört taxi i London hela sitt liv (samt skrivit sex böcker om det och lite andra saker), prata om sina erfarenheter. Det kunde ha blivit hur trevligt, roligt och intressant som helst, men det blev det inte. Visst nämnde han några kändisar han kört, men det blev bara fånigt och hans skämt om "den amerikanska kvinnan som vid den guidade touren vi Windsor Castle stördes av flygtrafiken från Heathrow och undrade varför drottningen var tvungen att bygga sitt slott så nära flygplatsen", kändes inte fräsch på något sätt. Ja ja, man kan inte lyckas varje gång och då Amy, Ylva och undertecknad var tvungna att smita ut innan han var klar, så kändes det nästan bara bra att kunna avvika. (Jag gick fram till mannen under minglet och förklarade att jag skulle vara tvungen att gå tidigare och att han inte skulle ta det personligt och det enda jag fick till svar var om jag skulle köpa någon bok då medesamma.... det skulle jag inte och jag berättade inte att jag köpte Pinkys bägge böcker då hon var där.)

Så körde vi via skolan där vi lämnade Ylvas bil (förklaring senare) och sedan åkte vi alla tre till Ealing Broadway där Linnéas kompis Nyasha bor. Hennes franska svensktalande mamma hade bjutit in oss svenskmammor på skolan på lunch. Ett par hade fått förhinder, så det var Amy, Ylva, värdinnan Annick samt danska Anne Mette, som vi dragit in i vår grupp, samt undertecknad. Det blev en supertrevlig stund med UNDERBART god mat (vad annat att vänta av en fransyska :) ) och massor av småprat om ALLT möjligt, dagstidningar, läget i världen, skola, engelska hus, engelska banker, trevliga utflykter/resor och en hel del annat.

Såklart fotograferade jag maten, som alltid:


Har ni sett en vackrare paj någonsin?
Notera färgmatchningen mot duken!
Dessutom smakade den lika gott som den såg ut!



Efterrätt en torsdaglunch!
Inte precis vad jag är van vid... jättegod!
VARFÖR nu denna bild valde att lägga sig på sidan
vet jag inte, har inte hänt förut...
Ni får lägga huvudet lite på sned åt höger så ser det bättre ut, ha ha.

 Jag tog dock inte BARA bilder på maten utan även på mitt supertrevliga sällskap:


Ylva, gömd Amy, Annick och Anne Mette.
Ni ser att Ylva och Amy hade något grönt på sig :) .

Här äts en jättegod stående förrätt och så dricks det lite vin (varför inte ;) ?) samtidigt som vi diskuterade Anne Mettes utflykt till ett område norr om Birmingham där de gör mycket porslin. Amy lärde mig hur man ska uttala "iron", som jag alltid säger fel (r:et ska inte uttalas utan sväljas). Om amerikanska Amy kunnat lära sig perfekt svenska borde jag kunna klara det!

När tiden rann ut för oss åkte Annick, Anne Mette och Ylva i en bil till skolan. De båda första skulle på HS Sports Award, medan Ylva skulle ta sin bil för att köra hem och hämta Paulina. Amy och jag åkte hem till vår by där jag släppte av henne, åkte hem och hämtade Rikard med packning och körde direkt till skolan.

Hann precis se några minuter av High Schools Sport Award. Linnéa var där och tittade på sina kamrater och var med sitt simgäng. De fick några fina bokmärken och sedan bjöds alla på pizza. L smet ifrån när vi fångat in Johan, för att köra honom och Rikard till Heathrow och vidare färd till Sverige. Därefter åkte L och jag hem och lugnet la sig verkligen. Vi satt en stund vid var sin dator och småpratade ibland lite tyst med varandra :) .

En väldigt trevlig torsdag var till ända!

Karin, ja jag är inte någon stor naturfotograf (mer matfotograf då :) ), men jag tyckte det var så fint så jag var tvungen att förmedla lite här. Såklart er tid kommer och jag håller med dig om att det är bra timat att påsken är sen just i år! Jag tänkte faktiskt också direkt på Katas konståkning då du skrev om din mormors OS-gymnastiserande, att det är nog därifrån Kata har sitt påbrå. Riktigt häftigt!

Märtha, tack! Det är nog bra att pelargonierna har fått vara inne så länge :) .

Britt, ja nu i år har det varit stor skillnad mellan länderna, i höstas var det nästan ingen skillnad, var det fint här, var det fint i Skåne. Jo jag tycker verkligen Lina ändrat sig på bara några månader! Jag ser henne nog mest framför mig som hon såg ut här i England inlindad i toapapper, ha ha. Hoppas att det gick bra att passa barnen och att Anna hade trevligt! Toppen att du har använt korten! Solkramar!

Ingrid

Vår vår i mitten på mars

Medan jag skriver lite om vad vi gjort senaste dagarna, samt packar upp en del av allt Rikard kom hem med från Sverige, tänkte jag visa några av de underbara vårbilder jag tagit sista veckan. Helgen har varit så solig och fin, speciellt lördag var HELT otrolig. Det märktes i Londons parker där folk var som tokiga av våryra, folk lekte, spelade fotboll, åt på filtar i gräset, låg och läste böcker eller bara solade sig. HÄRLIGT!


Utsikt från vårt sovrum tidig morgon. Lägst bort på rugbyplanen syns dimslöjorna.



Vårt land på framsidan i fredags, tidig morgon.

Och så några bilder från den lilla parken där jag åt lunch i lördags:

Som ni förstår kan man inte önska sig bättre vårväder än vi  har här just nu. Idag är det ännu lite disigt, men jag hoppas att det lättar fram på dagen. Prognosen säger 12-14 grader och mer eller mindre sol ända fram till fredag. Lovande!

Britt, å vad kul att du mätt Johan! Vi ser ju att han växt, men jag trodde inte han var SÅ lång :) . TACK för i helgen hälsar killarna, de var så glada och nöjda när de kom hem. Rikard var SÅ lättad över att ha fått undan så mycket i Dalby, jag förstår inte hur han bar sig åt! Jag är säker på att ni varit snälla och pysslat om dem. Maten hos Daniel & Anna såg FANTASTISK ut!! Lina har ändrat sig så mycket i utseendet tycker jag, hon har fått långt hår och ser verkligen äldre ut. Rikard tog SÅ fina bilder på alla tre barnen! Förstår att Johan var glad när han fick Felix köttbullar ;) . Han sa att du tyckte det var för mycket action i filmen ni såg, men han tyckte den var bra, ha ha. Underbart att höra att våren nu anlänt till er också!

Karin, jag blev helt tagen av att höra att din mormor var med i gymnastiktrupperna i OS Berlin, det är verkligen helt otroligt!! Tänk att hon var så duktig, har du själv hört henne berätta om det? Det känns väldigt länge sedan när man tänker på att det var FÖRE WW2... Mycket har hänt sedan dess och ändå är det inte mer än 75 år sedan, två generationer tillbaka. Mitt hjärta klappar ju för gymnastiken förstås, det var mitt liv när jag var liten, även om jag aldrig blev så duktig som din mormor, inte ens i närheten faktiskt :) . Sedan tycker vi det är kul att se några sporter som barnen utövar, det skulle vara en upplevelse för dem. Ofta får man köpa 4 biljetter per person, så vi kommer väl dela upp oss lite och inte gå hela familjen på allt utan det som passar var och en bäst. OM vi nu får något i lotteriet över huvud taget...

Kim, ja man måste vara ute i god tid, och detta är ALLDELES för långt i förväg för min vanliga hjärna. Vi har inte ens sommarsemestern detta året klar för oss och jag chockas då jag hör våra vänner här boka sina biljetter hem till jul redan nu (men bor man i USA eller Asien, kan det kanske finnas mycket pengar att tjäna på det...)!

Catharina, javisst är det mycket pengar, men jag tror inte de tänkte sig att just vi skulle satsa på de biljetterna, ha ha, de har gjort lite billigare för oss. Bra :) ! Jag tror också att det är bättre med höst 2011 för er!

Många varma vårkramar!
Ingrid

Mer OS

Jag tänkte skriva några rader till om OS, som svar på era kommentarer kring dessa biljetter.

Biljettpriserna till de olika sportevenmangen kostar £20-£745. Dyrast är biljetterna på bästa platserna i fridrottsfinalerna.

Invigningsbiljetter finns i fem prisklasser i intervallet £20.12-£2012 (ni noterar symboliken med siffrorna?).

Själva funderar vi på att gå och se tennis, gymnastik, basket, konstsim och/eller simhopp, men vi har inte bestämt något ännu och man vet inte om man får några biljetter i lotteriet.

Annars kan jag väl bara säga att även om det inte alls känns som om vi bott in oss här än, så märker man på vissa saker att tiden går och att vi faktiskt har avverkat ett drygt halvår i England. Jag tömde Johans garderob igår och gick igenom och sorterade kläderna. Till min förvåning insåg jag att en hel del var urvuxet! Det var liksom inte så när jag stoppade in kläderna där i augusti-september...

Nu åker Linnéa och jag till Svenska kyrkan där hon ska träffa konfirmationsgruppen. Ikväll kommer Malin hem :)) . Rikard sliter vidare med flyttkartonger i Sverige, medan Johan roar sig med farmor, farfar och kusinerna. Jag tror Rikard drog det kortaste strået... hoppas alla är snälla mot honom och att han får en trevlig kväll när det blir födelsedagsfirande.

Karin, hoppas du fick lite svar ovan. Ja, det är TRÅKIGT med flyttkartonger, men snart är det väl över för den här gången.

Boktokig, JA det är säkert ingående champagne som gör priset så högt :) . Jag önskar också mer skolutflykter till barnen i Sverige, men vet att det är en kostnadsfråga...

Britt, det är härligt att höra hur ni skämmer bort och tar hand om våra killar. Det behöver de. Hoppas bion är bra och att ni får trevligt! Om jag har packat upp alla flyttkartonger? Vänta.... nu flimrar skärmen.... kan du se vad jag skriver.... oj! det bryts............sorry!

Soliga hälsningar, Ingrid

Dags att köpa OS-biljetter!

Möjligen tycker ni att OS London 2012, känns avlägset, men det är NU det gäller. Under ett par veckor kan vi ansöka om biljetter till alla evenemang och sedan lottas biljetterna ut bland alla intresserade. Har man tur får man se något :) . Det finns ofta sex olika prisklasser för varje tävling, beroende på hur bra man vill se.

Jajamen, det går att ansöka om biljetter för invigningen också. 20-25000 kr kostar de dyraste platserna, så nu överväger familjen om vi ska gå på OS-invigning eller göra en jordenruntresa...., oj man får bara köpa max fyra biljetter per person till invigningen, det avgör saken, vi kan inte lämna en utanför det får bli jorden runt och lite mer vanliga OS-biljetter då ;) .

Ok, klicka här om ni vill veta mer:

http://www.tickets.london2012.com/?camefrom=CFC_UK_LONDON2012_L2012_SIGNUPSPLASH

Nix, det ingår inte mat och husrum i detta erbjudande, även jag inser att vårt hus och vår trädgård har sina begränsningar.

Nu ska jag ut och besöka matmarknader. Spännade!

Finfin Fredag För Folket!

Kram Ingrid

Och så var de bara en...

Det är tomt och tyst här hemma. Malin har åkt på skolresa till Spanien och jag tänker flera gånger om dagen på hur de har det, men jag vet såklart att hon har det bra. Inför resan har alla fått köpa t-shirt, keps och jacka till sina barn:

Rikard körde Malin till skolan i tisdags morse. De fick inte åka med vanliga skolbussen av säkerhetsskäl.... det är inte bra om det står bagage och blockerar gången. Hon packade i helgen och var så glad och spänd när hon gav sig iväg. Det är första gången hon åker utomlands utan oss. I Danmark åkte de på skolresa till Köpenhamn några dagar. Linnéa var en vecka till Paris i 7:an och en vecka i Oxford i 8:an. NU var det Malins tur att ge sig iväg på ett stort äventyr. Det är de elever på Middle School som läser spanska som fått erbjudande om att åka (såklart på föräldrarnas bekostnad). Malin ska på en veckas resa till i maj, Linnéa däremot har inga sådana här stora resor på HS. Konstigt. Det är inte riktigt hela veckor de är iväg utan normalt 5-6 dagar. Malin kommer hem vid midnatt på lördag.

Läraren skickar en rapport varje kväll om hur de har det och det är så kul att läsa. Malin har skickat ett par sms också. De började i Sevilla där de har sett staden, ätit Tapas samt haft en flamenco-lektion (tydligen väldigt roligt). Idag har de lämnat Sevilla och tagit sig till Granada.

Ikväll har vi kört Rikard och Johan till Heathrow för vidare färd till Skåne. Där ska de fira farbror Daniel som fyllt 40 år i veckan samt kusin Lina som blir 3. Vi har ett gudbarn, Sara, som blir 18 om en vecka och så kusin Gustaf som fyller vid samma tid. Många födelsedagar i familjen i mars alltså och därmed en del paket.

Rikard ska också till Dalby igen och fortsätta tömma garaget på en hel del saker som ännu är kvar. Pappa erbjöd snällt ett förråd i ett av deras hus, men det är lite långt bort och dessutom inte fuktfritt, så vi har bestämt oss för att hyra ett förråd istället. Det är ganska dyrt, men vi får göra en omsortering och omfundering i sommar, det verkar inte finnas några sommarlov utan att vi tänker på flytt nuförtiden... Jobbigt, men det går när man måste.

Alltså är det bara Linnéa och jag kvar här hemma just nu. Det innebär att det är SÅ TYST i huset, jag kan höra en knappnål falla och det känns tystare än när jag är hemma ensam på dagarna..., men det ska bli mysigt att få lite tid på tu man hand. Tyvärr är det inte så mycket i och med att hon ska till skolan imorgon och på konfirmation lördag och söndag i London.

Med tanke på att familjemedlemmarna är utspridda tänkte jag benämna detta inlägg efter Agatha Christies berömda bok, som Linnéa dessutom läser just nu. Då kom jag att tänka på debatten i "Kvällsöppet med Ekdal" och insåg att man inte ska använda n-ordet, inte ens om det är en välkänd boktitel. Kollade upp boktiteln och döm om min förvåning, den har ändrats! Det har jag missat helt! På engelska har de tydligen gjort det för länge sedan och nu har vi även på svenska en direktöversättning från denna titel. "Tio små negerpojkar" heter numera "Och så var de bara en".

Karin, tack för toppenbra boktips av Oates, ska absolut kolla upp dem, inte minst ungdomsböckerna som jag inte kände till! Förlåt att vi inte svarat på ditt vänliga mail (veckan har varit körig), här ovan får du lite förklaring.

Märtha, jag håller med dig, Gates punkter är underbara, speciellt nr 7 "dina föräldrar var inte så här tråkiga innan de fick dig..." ha ha.

The not-yet-desperate housewife, dina barn är så små, så du får nog spara listan lite :) . Nixpix har ej fått mailet, men lämnat en annan mailadress hos dig. Har du lust att pröva den istället?

Monika, jag håller helt med om Oates, hon har ett bra språk och det uppskattar jag mycket (och så måste man ju skicka ett tack till översättaren som lyckas förvalta det). Jag gillar att läsa flera böcker av samma författare i ett svep, det gör att jag minns alla böckerna bättre och det ger en bättre inblick i ett författarskap än om jag sprider ut dem över flera år.

Dags att se om jag kan få lite liv i huset!
Ingrid

Älskad - Saknad

Jag har läst ut Joyce Carol Oates bok "Älskad, saknad". Den utspelar sig i USA och handlar om Nikki, yngst av två systrar. Hon har varit en ganska rastlös person hela sitt 31-åriga liv, men när hennes mamma mördas förändras hela hennes tillvaro och hon inser att hon varit väldigt självupptagen och aldrig tagit sig tid att lära känna sin mamma utan mest tagit henne för given (nyttig påminnelse för alla vuxna barn).



Jag har länge velat läsa något av Oates och kommer säkert ge mig på hennes mest kända och hyllade "Blonde" så småningom. Vad tyckte jag då om den här....för ovanlighetens skull vet jag inte riktigt vad jag ska säga. Jag började läsa den och tyckte direkt om den, så blev jag tvungen att lägga den åt sidan för att läsa "To Kill a Mockingbird/Dödssynden" eftersom den skulle tillbaka till biblioteket och den tyckte jag var så OTROLIGT bra, så när jag sedan tog upp Oates bok igen, kändes den inte alls lika bra, märklig känsla...

På slutet hade jag dock kommit in i boken igen och tyckte mycket om den. Jag tror att den var lite seg i mitten då Nikki harvade runt i föräldrarnas hus och jag tror jag hade tyckt det oavsett om jag gjort en paus eller ej, men som helhet tyckte jag det var en bra och tänkvärd bok, utan att vara tung på något sätt.

Vem blir inte glad av att läsa mammans kloka ord som gjorde henne till den PERFEKTA värdinnan hos vilken alla verkligen trivdes, här är ett exempel:

"Ställ alltid fram mer efterrätt än ni tror att gästerna kan äta, brukade mamma säga. Så att de kan lämna kvar lite och känna sig nöjda med att ha hållit igen." sid 101

Ett annat mamma-uttalande:

"Vi hade skojat med mamma och sagt att hon brydde sig mer om sina blommor än om oss. (Fast det var inte sant.) Då sa mamma: "Ni sitter inte fast på ett ställe som blommorna. Om ni blir törstiga eller instängda av ogräs, kan ni själva göra något åt det."" sid 158

Sammanfattningsvis: Bra bok, men jag måste läsa något mer av henne för att kunna avgöra om jag tycker Oates är bra Nobelprismaterial som de säger, eller ej.

Britt, ja barnen säger SÅ roliga saker ibland och förskoleåldern är typisk för det. Nu sägs det inte många sådana saker här längre... barnen börjar bli stora... trist. Johan är SÅ glad för att åka till Sverige imorgon! Han har haft nedräkning hela veckan och han packar sin väska och han planerar. KUL! Hoppas att ni får en underbar helg! Hörde att du pratade lite om bio... jag såg att "Gyllene Knorren" går hemma, det skulle väl kunna vara något? Bara ett förslag :) . Kram i kvällen.

Kim, ja det är kul med bio, det blir verkligen bara alltför sällan! Just nu skulle jag helst vilja se The King's Speach som alla pratar om.

Karin, nej du har rätt, pratar du bara för dig själv kan du nog hoppa över den filmen :) .

Ylva, tack själv för att du gjorde mig sällskap! Jag är så nöjd nu när alla presenter är inslagna och killarnas saker packade. Ska bli kul med allt som händer imorgon om än körigt, men det ordnar sig nog. Natti.

Dags att avrunda dagen!
Ingrid