Barn på promenadavstånd!

För några veckor sedan fick jag ett mail från en amerikansk familj som skulle flytta in nära oss. Det var ansvarig för välkomstkommittén på skolan som gett dem min mailadress. Vi visste att de var på ingång för vi har väntat på att de skulle åka med i vår skolbuss sedan augusti och vi hade på känn att de skulle bo i det aktuella huset som i princip ligger i andra änden av vår gata så det är inte fem minuters promenad från oss. Hittills har vi inte känt till någon annan som bor i Old Town så vi har glatt oss åt denna inflyttning.

Nu var de alltså på ingång och jag har mailat lite med dem och hälsat dem välkomna samt svarat på lite frågor och gett de tips jag kan efter den korta erfarenhet vi har. De kommer från Minnesota, men har varit utomlands en gång tidigare, i Frankrike då barnen var väldigt små. De har två flickor Rowan, 8 år, och Reese, 7 år. Båda föräldrarna ska jobba här med HR, så de har en nanny som ska ta hand om barnen efter skolan några timmar.

Första gången vi träffade tjejerna var på skolbussen i måndags. De var väldigt utåtriktade och glada. När jag senare fick veta att det var deras första besök på skolan, de har inte varit där och tittat innan (bara föräldrarna har varit där tidigare då de var över för att förbereda flytten) och de hade ingen vuxen med sig, så blev jag väldigt imponerad. Det gick uppenbarligen väldigt bra, för de var lika sprudlande glada när de kom med bussen på vägen hem. Tufft.

Innan mina föräldrar åkt i måndags fick jag mail av pappan som undrade om vi inte kunde gå ut i byn och äta middag en kväll i veckan för att lära känna varandra lite. Vanligtvis hade jag bjudit över dem till oss, men nu skulle ju min syster och hennes tjejer komma på torsdagen och med tanke på det är jag imponerad att vi lyckades klämma in en middag över huvud taget en av de två kvällar vi hade på oss, men det gjorde vi och det var toppen.

Vi hämtade onsdag kväll upp dem på vägen till italienska Pizza Express där vi bokat bord och där vi visste att alla stora och små skulle hitta något riktigt gott att äta. Rikard och Néa anlände lite senare eftersom hon hade fotboll och vi lovat köra hem min svenska kompis Ylvas flicka Vendela hem, då Ylva själv var i Sverige med deras yngsta flicka.

Familjen visade sig vara en trevlig bekantskap. Vi hade mycket att prata om och barnen tjattrade på i sin ände av bordet. Vi tycker deras tjejer påminner oss så mycket om de engelska systrarna Charlotte och Elinor på vår danska skola och om de svenska systrarna Emla och Mina. Två täta systrar med en klok, stark och utåtriktad storasyster och en glad, halvvild och spontan lillasyster. Johan berättade att han och Rowan ätit lunch tillsammans den dagen och "we shared thoughts with each other". Rowan går i en av de båda andra 3:orna på skolan, så de ses rätt mycket.

Dagen efter hade Kerstin och kusinerna anlänt, men efter skolan kom nannyn (som är en trevlig tjej med en son på 2-år), Rowan och Reese och ringde på vår dörr och undrade om Johan ville följa med dem till lekparken. SÅKLART han ville. Strax efter det gick de övriga fyra tjejerna här också dit och de hade haft så kul tillsammans allihop.

Igår fredag var jag med "gästerna" i London så vi hade frågat om de nya flickorna ville komma hit och leka efter skolan (Rikard var hemma då). Det ville de såklart och det hade gått toppenbra. Johan och Rowan har en perfekt personkemi. Reese hade varit mest med Malin. Då deras pappa kom för att hämta dem hade vi Londonbesökare kommit hem fem minuter tidigare och Rikard hade maten klar. Pappan hade med sig en flaska vin och vi vet inte riktigt varför... Reese sa "snälla snälla pappa kan vi inte stanna här och äta kvällsmat?". Hmmmm, det var aldrig riktigt aktuellt eller något vi föreslagit... men som tur var rann det ut i sanden för de skulle hem och det var vi tacksamma för, då vi faktiskt ville vara själva med våra släktingar som vi ändå inte träffar så ofta. Reese uttalande visar dock ganska tydligt hur vi uppfattat systrarnas personligheter so far, väldigt spontana och självständiga.

Vi är jätteglada för att de flyttat in och tror att vi kan få väldigt trevligt tillsammans. Det är så skönt med en kompis på nära håll som passar Johan, även om han behöver killkompisar också, men det ena utesluter ju inte det andra.

Foton på dessa nya vänner kommer säkert framöver, men är inte det första som passar sig vid nya bekantskaper.

Astrid, Telefon med stegräknare, så avancerat! Tufft att försöka gå lite längre varje dag, det kan ju bli hur långt som helst till slut :) . Jag tror egentligen det är mycket bättre att gå lite kortare under många år som du gör, än väldigt långt under ett par månader som mina föräldrar (framför allt min pappa).
Vi handlade faktiskt inte så mycket i affärerna, ibland är det ju faktiskt tillräckligt bara att gå runt och titta. Vilken jättebra idé med stavarna! Typiskt Tor och SÅ smart!

Britt, jepp, ingenjör blir han. :) Restaurang är bokad!

Märtha, Jag tror inte han blir slöjdlärare, men inte för att det inte är "lukrativt" (skrattade så när jag läste det) utan för att jag tror att han vill skapa mer inom ett bredare område. Dessutom tror jag inte han är pedagog nog för det.
Ja, var kommer energin i Motala ifrån.... gott om den finns det i alla fall.
Vi har jättetrevligt med Kerstin och flickorna. Redogörelse kommer i kommande inlägg.

Catharina, Hurra för Moa! Skönt med sovmorgon. Jag tycker du har klarat dig bra! Är L hemma igen?

Tillbaka till syster och resten av familjen!
Ingrid

Övrigt mormor och morfar

Ja, så var det ju lite övrigt från besöket då :) .

En av pensionärsorganisationerna mina föräldrar är med i hemma i Sverige har en stegräknartävling under några månader. De tävlar landskapsvis och individuellt. Min pappa är en FRUKTANSVÄRT fokuserad tävlingsmänniska, så från att mamma har varit den som velat gå ut på promenader förvandlades han plötsligt till värsta gåmaskinen. De har gått och gått och gått. Självklart ligger Östergötland i topp i tävlingen tätt följda av Norrland. Målet var att alla skulle gå "från Umeå (?) till Sundsvall". Det har de båda klarat av. Pappa är nu nere i Gävle tror jag... De har i SNITT gått flera mil om dagen i flera veckor. Innan frukost, mitt på dagen, mitt i NATTEN... Pappa nummer 2 i Östergötland och typ nr 4 i landet. Mamma nr 8 i Östergötland och nr 16 i landet. (Gissar att det kan komma rättelser på eventuella felaktigheter i sifferexersisen...)

Tävlingen fortgår till mitten av november och nu när de är klara med sina egna mål går de för att hålla uppe nivån i Östergötland till "the bitter end", SÅ de har fortsatt att gå under hela deras besök här. Jag tror pappa har gått 100 varv runt Old town. Innan frukost, efter 11-kaffet, innan sängdags osv osv. Mamma har gått maratonlångt med mig på stan. Så fort vi stannat på en perrong har de (framför allt pappa) gått fram och tillbaka, runt runt. Att de INTE har gått ner 20 kg var är en GÅTA!!!

Nåväl, det är kul och hälsosamt. Ska bli väldigt spännande att se hur kropparna klarar chocken då vandrandet är över och om de kommer att fortsätta gå mer än de gjorde innan tävlingen eller om något annat kommer att ta över fokus då...

Nästa "övrigt" gäller Johan. Han ÄLSKAR ju att bygga allt möjligt. Rikard hinner ju aldrig med det, så när vi var i Danmark bad jag en gång farfar ta med lite brädor och det gjorde han. Lyckan var fullkomlig då Johan och farfar byggde en jättefin låda tillsammans. Detta är ju dock länge sedan nu och Johans byggfingrar har kliat sedan vi kom hit. ALLTSÅ bad jag denna gång morfar ta med lite brädor hit bland alla matvaror vi bett dem köpa med sig....

Jodå, snälla morfar kom hit med en väska med brädor. Han hävdade första kvällen att vi skulle starta byggmarknad här eftersom det tydligen inte gick att handla brädor i England utan de behövde direktimporteras från Sverige.

TYVÄRR var inte huset här så välutrustat som morfar väntade sig (hyvelbänkar, sågar, spik, skruvar etc var alla MYCKET bristfälliga, sällsynta eller rent av obefintliga). MEN varför inte ligga på knä på heltäckningsmattor eller på stenar utanför ytterdörren, för sitt barnbarns skull.....?

Vad skulle de bygga....???? Johan gjorde en ritning som bara den måste bevaras för eftervärlden. Otroligt detaljerad och insiktsfull. Om inte han blir ingenjör, blir vi alla mycket förvånade! Det skulle bli en båt.

Och en båt blev det....



Stolta byggherrar!



S/S LURET är i hamn! Flaggan i topp!

TACK morfar för byggsupport!

Under tiden i en annan del av huset.....ägnade sig mormor och Malin åt det här:

Yes, they made it!

Bra jobbat Malin och Mormor (det var nog den senare som gjorde mest på slutet... ;) )!

NU är det slut på rapporter från mormor och morfars besök!

Om ett par timmar är nästa besök här. Ja, jag är stressad. Ja, det är dags att skynda på. Ja, det kommer att ordna sig.

KRAM ALLA!
Ingrid

Till skolan sista dagen med mormor och morfar

TUSEN TACK Britt, Catharina och Karin för uppmuntrande ord igår! Det var så skönt att ni förstod min frustration och faktiskt kände jag mig genast gladare när jag läst vad ni skrev! Ni är super!

Måndag var sista dagen för mormor och morfars besök denna gång. Morgonen började med att en karavan av bilar lämnade huset. Morfar i vår bil, jag i den försenade lånebilen samt Rikard i hyrbilen. Två bilar skulle lämnas tillbaka, en skulle tankas, god svensk Noblessechoklad skulle överlämnas till överraskad och nu glad igen verkstadsfarbror trots förseningen, Rikard skulle lämnas på jobbet. Det tog sin lilla tid. Så småningom kom vi tillbaka till mormor som röjt upp i huset och packat. Därefter hann vi äntligen sitta och bara prata en stund. Vi gick en tur i byn och sedan begav vi oss på besök till skolan.

Vi hade bestämt träff med alla barnen vid matsalen då de hade lunch för att de skulle få visa det de ville av skolan från sina respektive områden. Malin har lunch först, hon hade knappt tid att kännas vid oss då hon äntligen dök upp. Alltså gjorde jag min egen visning av Middle school. Johan ville gärna visa sitt klassrum och Lower school, så vi väntade en lång stund medan han åt lunch innan han gjorde det. Sedan väntade vi igen och när L kom köpte hon lite baguette till oss som höll på att svälta ihjäl, men sedan avstod hon visning av High school för hon sa att hon inte fick gå runt där vid den tiden då klass 11-12 hade lektioner.... Så summa summarum visade jag det mesta och mina föräldrar var lika imponerade som vi när vi kom hit första gången. De tyckte utemiljön var SÅ fin och biblioteken och allt annat. Pappa tog ogenerat många kort överallt och jag kommer att be om kopia på vartenda ett :) .

När barnen kom hem var det läxläsning och Johan läste sin läsläxa för morfar (förstås).


Johans läsning har verkligen utvecklats i höst. Kul!

På kvällen hade vi turen att L's late late buss var nästan helt i tid, så att Rikard kunde köra mina föräldrar i tid till flygplatsen. Perfekt!
Så var deras första besök över och fast att det var många dagar var det ändå så TOMT då de åkt!!

Tack för att ni kom mormor och morfar! Kom snart tillbaka!

Karin, jag uppskattar sympatisurandet! Jag tycker också de håller klart bättre reda på sådant de köper själva! Vi var ju inne på det redan när du var här....

Britt, jag tycker också synd om Malin! Det kunde ha hänt vem som helst av oss och hon var verkligen glad för sina kläder. Vi ska inte åka till det shoppingstället med er :) . Museum på torsdagen är redan inplanerat! Jag har medvetet hoppat över de ställena för att kunna göra det med er och jag glädjer mig!

Catharina, oh jag känner igen det där med att ta med saker till skolan. Jag brukar säga att de gör det på egen risk och att jag INTE kommer att tycka synd om dem eller ha något förbarmande med dem om de kommer hem och något försvunnit eller gått sönder. Kanske gör det så stort intryck att de är försiktiga för det brukar faktiskt gå bra. Jag oroar mig ibland när J tar med typ Bakugan-saker som är attraktivt bland alla killarna och jag är rädd att någon ska ta någon av honom, men så vill jag inte säga att jag tror att hans klasskompisar skulle stjäla, så ja det blir att jag säger åt honom att lägga ned allt i väskan när de inte leker med det.
Fortsätt praktisera enligt tipsen! Och SOV, jag lägger mig tidigare när R är borta för då behövs ju krafterna extra väl när man måste klara allt själv. Kram.

Finfin dag önskas från en betydligt gladare,
Ingrid

En ny tur till London

Söndag hade vi bestämt oss för att besöka Svenska kyrkan. Den är verkligen fin och nu när L går där och konfirmationsläser ville vi visa den. Dessutom besökte min familj varenda kyrka vi passerade under våra semestrar då jag var barn, så nu har jag chansen att "ge igen" :) .

Eftersom det varit så lyckat de båda gånger vi varit där på gudstjänst tidigare hade vi bestämt oss för gudstjänst den här gången också. Jag hade sett att det var den andra prästen som höll i det denna gång, han är huvudpräst. Jag tyckte det skulle varit kul med L's konfirmationspräst, men hade hört att även den här var duktig, så vi chansade och det gick hem. Han var lika underhållande och intressant som den andra. Om jag säger "Göteborgare" så var han allt vad klichéerna säger om dem. En riktigt "go' gubbe" alltså! Han skämtade och sa relevanta saker hela tiden. Sällan känner i varje fall jag mig så upplyft efter en gudstjänst som vi gjort här alla gånger. Fast Martin Cruse i Dalby är väldigt duktig han också!

En barnkör från Rom med engelskamerikanska barn gästade kyrkan och sjöng. Fint. Efteråt var det kyrkkaffe med nybakta bullar, drömrulle och farmorsbröd! (Britt, vet vad vi menar med det). Gott. Trevliga svenskar runt omkring oss vid bordet.

Efter kyrkan delade vi upp oss i två grupper. Mamma och jag begav oss till Selfridges och tittade på deras nya skoavdelning med 55 000 par skor!! Flott!



Bild från http://www.shoewawa.com/



Foto från Selfridges hemsida



Pradas avdelning. Foto från Selfridges hemsida.

Självklart ville mamma också se fenomenet Primark och därefter gick vi runt och njöt av Harrod's en kort stund innan vi skulle träffa de andra.

Under tiden hade resten av gänget begett sig till Science Museum. L hade varit där tidigare på skolresan från Danmark. Det var stort och fint, men de sammanfattade det med att det var lite gammeldags på det viset att det inte var så mycket att GÖRA utan mer att TITTA på. Absolut inte helt och hållet förstås, men det hade den tendensen och idag när barnen är vana vid Experimentarium och liknande, så vill de oftast vara mer delaktiga. Måste ändå rekommenderas som museum!

Johan var nog den som uppskattade stället mest!

Där fanns SÅ mycket att titta på.



Och så fanns det spexare att se också...

Vi sammanstrålade utanför Hummingbird Bakery, berömt för sina Cup Cakes. Stället var så litet och det var kö långt ut på gatan, så vi bestämde oss för att köpa Cup Cakes och ta med och istället gå till Pret a Manger för en lättare måltid. Kyrkkaffet funkade ju inte riktigt som lunch och nu var klockan 16.

Njut av de läckra bilderna på våra Cup Cakes:

Till och med lådorna var fina :) .

Hur de smakade? Jo, de var jättegoda, men Cup Cakes är ändå inte min favoritkaka, jag skulle ändå vald en liten cheesecake eller kladdkaka om jag skulle välja...

Efter det här protesterade många fötter, så vi begav oss hemåt. Vår familj till kyrkan för att hämta bilarna, mina föräldrar tog tunnelbanan som gick hem till oss just därifrån där vi åt. MEN naturligtvis hamnade vi i bilköer, så de fick vänta ett tag på stationen innan vi hämtade upp dem... Ja ja.

Det blev en lugn söndag kväll. Barnen skulle till skolan nästa dag och mina föräldrar skulle åka hem...

Idag får vi nytt besök igen!! Kul!

Ingrid

Exklusiv och dyr shopping

Titta NOGA på Polo Ralph Lauren påsen till höger. Det är förmodligen det närmaste Malins nya kläder vi kommer att komma.

Men jag tar det från bööööörjan.

TYVÄRR är det lite besvärligt med transporterna då vi har gäster, eftersom vi bara har en bil. Funkar okey när man kan ta tåget till London, men vill man göra någon annan utflykt åt något annat håll, så blir det svårare. Nu kan vi ju inte låta det begränsa oss, så i lördags morse åkte vi och hämtade en hyrbil för helgen. Sedan gav första bilen sig iväg (Malin, mormor, morfar & mamma) till Bicester Village. Det är en outlet som jag hittat en broschyr om, så jag tyckte det verkade spännande. Planen var att åka dit på förmiddagen och sedan vidare till ett mycket poplärt ställe för barnfamiljer, nämligen Warwick Castle. Andra bilen hämtade hem L från sleepover och sedan hade hon tennis en timme som hon inte ville missa eftersom hon redan gjort det två gånger i rad då hon var i Paris och på konfirmationsläsning.

Jag hade inte djupstuderat Bicester Village och vilka sorters butiker där fanns, det såg bara väldigt fint ut på bilderna och det var det i verkligheten också, när man väl kom fram... folk vallfärdade dit!!! Vakter som stod där sa att det var likadant varje helg, men någon annan sa att det var extra mycket folk denna dag för att det var lönehelg ("you picked the wrong day", sa en dam in en kö till mig).

Det var som en liten by där man gick utomhus längs små promenadstråk och varje affär hade sitt fina "New England"-typ hus. Det fanns väldigt exklusiva märkeskläder och vi såg kappor som kostade 158 000 kr. Där fanns UGG, Dior, Le Creuset, Gucci, YvesSaintLaurent, All Saints, Boss, Villery&Boch, PUMA, Valentino etc etc etc. Priserna var starkt reducerade och jag gissar att det är föregående års kollektioner som säljs där, men det kunde ju inte jag se. Det var väldigt trevligt och det gick att hitta fina saker till bra (inte jättebilliga, men bra) priser.

Inne på Polo Ralph Lauren som hade en av de mest populära butikerna efter UGG (dit man fick köa för att komma in), hittade vi en jättefin lila/vit randig skjortblus och en svart slipover till Malin. Hon provade det och det var så snyggt. Jag fick för mig att det var nedsatt till £25 per plagg, men när jag betalade visade det sig att det ena kostade så, det andra £50, men okey, det var bra användbara saker som hon kunde ha på skolutflyker när de ska vara lite representativt klädda.

Sedan var vi hungriga och morfar gourmet hittade den bästa restaurangen på stället med kö för att komma in, men då kom de ut och bjöd på kaffe och te när vi väntade. Maten var fantastiskt god och servicen ALLT det vi saknade dagen innan i SOHO. Morfar fick t o m Creme Brulé till efterrätt och Malins kulinariska erfarenheter nådde en ny nivå, då hon slukade minst hälften av den. En riktigt bra lunchrestaurang.

Därefter inväntade vi R, L och J, som inte lyckades ta sig till oss p g a de ENORMA köerna, det gick helt enkelt inte att uppbåda en parkering!! Till slut dumpade de bilen någon annanstans. Jag hade stått ute i kylan och väntat på dem och sedan på mina föräldrar i nästan en timme, så jag var kall. Jag gick in i en affär medan R och barnen väntade på mormor och morfar. Bilden ovan togs. Jag kom tillbaka samtidigt med mina föräldrar och vi delade på oss igen för att se om vi kunde köpa UGG's till L, men de var alldeles för dyra och inte hade de hennes modell heller.

Johan hade jättekul på en fin lekplats:

Klockan for iväg och vi tvingades inse att det inte var lönt att åka till Warwick Castle. DÅ frågade mormor var Malin hade sin Polo Ralph Lauren påse..... BORTA. Med all sannolikhet glömde hon den när vi samlades och gick från björnstatyn. Febril jakt inleddes. Till butikerna runt statyn, till managment office för anmälan, till andra tänkbara ställen där hon kunde ha ställt den. UTAN framgång. Jag kände mig sur, trött och irriterad och bet bara ihop. Det var inget annat att göra än att ge sig av hemåt. Linnéa hade blivit av med sin mobiltelefon innan höstlovet och jag var bara fruktansvärt irriterad på hur otroligt slarviga och respektlösa barnen är med sina saker. Vi ringde Bicester igår för de sa att butikerna brukar lämna in påsar de hittar i butikerna till office på måndagar, men de hade inte hittat något. Det är säkert någon som blev glad av att få lite märkeskläder gratis. Lätt fånget.... Malins märkeskläder gick upp i intet innan R ens sett dem. DET är vad jag kallar DYR shopping med lite värde för pengarna. Mormor försökte trösta med att säga att det var ju tur att M inte fick Burberry jackan för 5000 kr som hon tjatade om tidigare under dagen.... (det var aldrig aktuellt att köpa den). Jag är helt ärligt fortfarande riktigt sur för det här. L's mobil har i alla fall kommit till rätta. Hon hade glömt den i musikrummet på skolan....

Måste hitta på något sätt att bli på bättre humör igen... OCH ett sätt att få barnen att var mer rädda om sina saker, frågan är bara hur drastisk den åtgärden ska vara....

Lördagkvällen blev lugn. Vi åt god mat och kollade sedan på en ny film jag köpt "Sagan om Desperaux". Mycket bra, sa de som såg hela filmen, själv sov jag obekvämt på golvet under större delen.

Britt, ja barnen är faktiskt välkomna på puben! Vi vet inte varför och har inte frågat... egentligen har vi lärt oss att barn i UK inte får vara på pubarna, men här säger de inget. Barnen tyckte det var jättemysigt där. När ni är här får vi ser hur vi gör. Vi ska absolut dit, men om det blir med eller utan barn återstår att se...

Klart du ska shoppa när du kommer hit!

Det är lite synd om Rikard, men oftast sållar ju jag så han får se det mesta av det bästa, medan jag får göra samma sak igen och igen :) . Här var verkligen inte fint väder igår, regn och regn, men NU skiner SOLEN. Toppen när Johan ska på tennis idag. De spelar utomhus året runt.... Hur kan det funka?

Catharina, puh det funkade med kommentaren :) . Jag trodde också att mina barn kanske skulle tycka minilandet var tråkigt, ibland på Legoland drar ju karusellerna betydligt mer än de fina uppbyggda Legostäderna, men här funkade det faktiskt HELT perfekt. De älskade det. Johan gillade tågen som gick överallt och sprang efter dem.

Nu ska jag gå och sura med min nya stryktvätt en stund.

Kram Ingrid

Fredag i London

Vår bil skulle på service och omprogrammering (något fel Volvo upptäckt på sina bilar) under fredagen. Som tur var fick vi en lånebil i ersättning under dagen, men den var väl ungefär hälften så stor som Volvon. Nåväl, vi stuvade in alla sex i bilen (R fortfarande på jobbet) och körde till närmsta tunnelbanestation och tog oss in till London.

Första stopp blev pärlan jag spanat in med Sanna någon vecka tidigare, Sir John Soane's museum. Det är inte mycket att orda om det, mamma och pappa samt faktiskt alla barnen tyckte att det var ett spännande och intressant ställe. Den här gången fick vi också se hur de öppnade hela väggarna i galleriet och det var fantastiskt! För er som missade min beskrivning av detta museum kommer länken till det inlägget här:

http://franziengland.blogspot.com/2010/10/med-sanna-till-london-musei.html

Jag kommer att fortsätta skicka besökande med konst- och arkitektintresse till det här stället.

Linnéa skulle på kvällen till kompisen som fyllt år två dagar tidigare, på en sleepover och därför behövde hon en present. Sedan LÅNG tid har hon önskat gå till en Manga-butik nära British Museum och nu passade bra, för hon ville köpa sin present där, samt att det låg ganska nära där vi var. Vi gick dit och kom till en liten butik med serieböcker och liknande. Toppenbra ställe för dem med det intresset och L var så glad. Hon hittade vad hon behövde och vill dit snart igen för att handla till sig själv.

Därefter hade jag spetsat in mig på att vi skulle äta dim sum i Soho. Klockan var mycket och jag kunde inte hitta restaurangen Sanna och jag besökte. Till slut valde jag en annan. Maten där var väldigt god, men servitrisen hade inte varit i närheten av en charmkurs i hela sitt liv!!! Hon började med att slänga fram en tekanna på vårt bord så teet rann över och så fortsatte det. Hon drog inte på munnen EN ENDA gång, MEN så kanske det är på äkta dim sum ställen.... vad vet vi. Alla blev dock mätta och det grämer mig att jag hela denna dag förlitade mig på fotona mormor och morfar tog och inte tog några själv och därför kan jag inte visa något för er.

Efter maten skulle vi ta oss till Burberry's outletbutik. Mina föräldrar hade varit där tidigare. Det ligger nordöst om centrala London, så vi fick byta från underground till overground. Det har vi inte gjort förut, men det funkade bra med samma biljetter som vi redan hade. Det var en riktigt sliten förort och lite svårt att hitta, men plötsligt låg butiken där, full av stenrika shoppare. Märkligt ställe att förlägga butiken på...

Morfar köpte en fin jacka till sig och jag köpte en billig tenniströja till Johan. Själv behöver jag en ny kappa/jacka, men hittade inte någon jag verkligen gillar. Priserna var klart billigare än i deras vanliga butiker, MEN vad säger det med tanke på de vanliga priserna :) . Det är fortfarande väldigt dyra kläder, dock snygga och tidlösa.

Efter shoppingen blev det rusa rusa för att komma hem igen, men vi hade lite otur med tågen och därefter med fredagsrusningstrafiken från stationen hem till vår by, alltså hann vi inte i tid till bilverkstaden kl 18, då vi skulle hämtat ut Volvon och lämnat igen lånebilen. Det var lite surt. Rikard hann dit och fick ut Volvon, mannen var inte alltför glad åt att inte få tillbaka sin bil, men det var ok att vi skulle lämna den igår morse istället.

Vi körde L till kompisens sleepover och hemma åt vi en god trerättersmiddag (har blivit några sådana de senaste dagarna...). Knappt han maten sjunka ned i magen innan vi begav oss till den prisbelönta Royal Standard Pub. Där var ganska fullt en fredag kväll, men efter en stund kunde vi flytta till ett perfekt bord där alla fick plats och där drack vi öl/cola/vatten, åt chips och spelade 7:a. Johan förde protokoll med den äran och vi hade SÅ kul och trevligt! Härifrån finns faktiskt några bilder, men endast en är lämplig för offentligheten :) .

Den är lite suddig, vet inte om det beror på kameran eller på fotografen... (det var inte jag :) ).

Oj, vad gott barnen somnade då vi kom hem. Vi vuxna hann med en tvåtimmars "En kort, en lång"-kortspelsrunda innan vi la oss.

Efter det strålande väder vi hade med mina föräldrar är det idag regn och rusk. Vilken tur vi hade!

Ingrid

Bekonscot och dubbelt besök

Nu blir det några inlägg med rapport om vad vi hittat på då mina föräldrar varit här. Första hela dagen var torsdag och eftersom barnen hade lov förra veckan fick de riktigt mycket tid med mormor och morfar. Eftersom vi skulle få besök från Danmark på kvällen, bestämde vi oss för att stanna i byn. Linnéa däremot gav sig iväg hela dagen till en nöjespark, Thorpe Park, eftersom hennes bästa kompis fyllde år dagen innan och frågade om de inte kunde göra detta tillsammans. Rikard var förstås på jobbet.

Vi har haft kalla nätter (nollgradigt), men strålande sol på dagarna, under hela besöket. Malin och Johan har skött mycket av fotograferandet och då kan man få 100-tals fotografier inom ett område och inga inom ett annat...

Då vi fått iväg Rikard och Linnéa samt avverkat frukost, bestämde vi oss för att orientera oss i byn, så vi tog en promenad och framför allt stannade vi en längre stund i vår kyrka, som jag redan tidigare här beskrivit som gammal och mycket vacker. Det tyckte vi alla även denna gång.

Här ser ni mormor i solen under vår promenad:


Fotograf: Johan

Och så har Johan fotograferat graven för en av baronerna på Hall Barn, som jag skrev om förra veckan.


Efter lunch begav vi oss till dagens huvudattraktion, Bekonscot. Vi hade planerat att åka hit med småkusinerna, men de stänger för säsongen den siste oktober, så det gick inte, alltså passade vi på nu. Bekonscot är byn Beaconsfields största och mest kända attraktion, det är världens äldsta modellby, den öppnade redan på 20-talet.

Det var mer sevärt än jag väntat mig och Malin och Johan ÄLSKADE det, vi vuxna likaså. Det fanns ett frågeformulär man kunde ta med sig om man ville och det gjorde vi. Rekommenderas då man på det sättet måste leta efter och hittar saker som man inte sett annars.

Barnen tog MASSOR av bilder, så det får bli ett urval nedan:



Svårt att hitta någon bra bild på tågen... de gick väl för fort för kameran :) .



Där fanns också en fin lekplats. Här ses Johan i en del av den.

Man kunde åka runt på en liten järnväg (gjorde vi inte) och så fanns det förstås en liten museibutik, den var installerad i en gammal järnvägsvagn, väldigt mysigt.

Efter besöket i minibyn var det rusning hem för att förbereda för middag. Ulrika, Erik, Mathilda och Dennis hade tagit en tur till London under sitt höstlov i Danmark och SJÄLVKLART ville vi passa på att ses även om det bara var för en kväll.

Vi vuxna pratade hela kvällen och skulle hinna avhandla allt om hur det är på nya skolor och på ISAa där Dennis fortfarande är kvar, hur det går med deras husbygge (inflyttning december), allt om jobb, allt om genensamma bekanta, allt om livet och lite om annat. Mathilda och L försvann in på hennes rum och pratade och pratade. L sa efteråt att "det var roligare att träffa Mathilda än jag trodde", därmed INTE sagt att hon inte trodde att det skulle bli kul utan snarare att hon märkte hur otroligt kul det var att ses igen och att uppdatera sig om allt som hänt dem båda sedan de sågs innan sommaren. Jag tror också att de varit så upptagna att de knappt hinner sakna det gamla, vilket är bra i vissa avseenden, men samtidigt kommer ju verkligenheten och tiden för reflektion alltid ikapp förr eller senare och då är det ju underbart när det är positiva känslor som uppstår.

Dennis och Johan hamnade framför TVn och några spel. Malin var en del med dem, men tyckte inte det var kul hela tiden. Det var dock ingen stor sak och det är så skönt när det inte blir massa gnäll om vem som är med vem och att man kan låta de som har kul ihop för stunden få ha det utan att behöva tränga sig på bara för att man själv inte kan hitta på något annat.

Kolla in vilka stora, snygga och glada tonårstjejer vi har:

Och här är rockkillarna Dennis och Johan:

Vuxna är sällan lika bildsköna som barnen, men de kan inte gömma sig jämt... De här fem är i alla fall ovanligt fotogeniska :) .

Kvällen sprang iväg och gick alldeles för fort, men de skulle hinna med ett tåg tillbaka till sitt hotell inne i London och de skulle orka med mycket shopping dagen efter, så det var inte något att göra åt. Till slut körde jag dem till tåget och jag tror de hann med ett som kom PRECIS när jag släppte dem, för jag såg dem aldrig stå på perrongen.

TACK för besöket familjen W!!

Kommentarer, ja det verkar som om det varit lite problem att kommentera för några av er, men nu tror jag att det fungerar, i alla fall utifrån vad jag kan se och testa. Meddela om det blir problem igen!

Karin, mamma hade nog trott att hon skulle handla något men det blev faktiskt inte så mycket. Primark var inte riktigt hennes cup of tea :) . Sedan kan man ju inte handla bara för sakens skull. De var nog mer nöjda med att träffa oss och se lite andra saker.

Catharina, så bra att det funkade med kommentaren... skumt! Tack för mail! Tomatsallade VAR jättegod :) ! Lycka till därhemma! Tänker på dig.

Britt, nej jag kan inte få med allt vi gjort i ett inlägg, så jag delar upp det på dagarna. Här ser du första dagen :) . Tyvärr glömde vi att kopiera m o p's bilder och jag tog inte så mycket kort, men det blir det som blir.

Ni behöver bara köpa med er så mycket mat som ni vill när ni kommer :) . För de som frågar om vi vill ha något när de kommer brukar jag skriva en önskelista och så kan de handla det de vill och hittar från det. Självklart betalar vi vad det kostar. De flesta shoppar ju lite när de är här så det är bra att kunna lämna lite saker här för att kunna fylla väskorna med roligare saker till hemresan. Mina föräldrar åkte nog dock hem betydligt lättare än då de kom hit för de köpte nästan ingenting.

Kul att mitt paket har kommit! Ser fram emot att se vad det innehåller :) ....

Det är så frukansvärt med allt som händer i Malmö nu!! Vi tänker på det och alla er som bor där jättemycket!! Hemska saker kan hända överallt och som polisen säger "allmän försiktighet" är verkligen vad som måste råda, men det är trist trist trist, att det ska behöva vara så!! Jag läste också om skräddaren, men visste ju inte att Lennart brukar gå dit.

Tyvärr kan vi inte vila till ni kommer eftersom Kerstin och hennes flickor kommer i övermorgon och samma kväll kommer förmodligen också en familj från DK-tiden och hälsar på. Dagen efter Kerstin åkt kommer en ny familj hit. Men den 8-9 nov är vi själva och då ska vi vila oss inför er ankomst, ha ha ha ha ha :) . Oroa dig inte, vi kommer att vara pigga, starka och glada när ni är här. Det ska bli superkul! Kram.

Lunchdags!

Ingrid

Mormor och morfar på besök

Det är verkligen svårt att hinna med att blogga när man har besök. Första nätterna brukar gå bra, men sedan blir jag oftast för trött :) .

Mina föräldrar kom i alla fall hit i onsdags kväll. Det fanns två extra platser i bilen och tre barn som ville följa med och hämta på Heathrow... Den här gången blev det Rikard, Malin och Johan som hämtade. GLATT återseende när de kom hem till oss och barnen kunde knappt vänta tills de fått av sig skorna före de ville visa runt i huset. Med sig hade mina föräldrar 17 kg mat som jag beställt. Mamma hade ställt sig på vågen med matkassarna i händerna då hon kom hem efter shoppingturen... Denna gång var det bröd, falukorv, ost, plockgodis, dubbelknäcke, o'boy, c-vitaminer (M vill ha en speciel sort från apoteket), pizzariskakor, mm mm.

Linnéa fick stanna hemma hos mig och hjälpa till med att fixa det sista inför deras ankomst och då var det bara matlagning som var kvar på listan. Det är det TRÅKIGASTE L vet, hon gör nästan vad som helst istället. Hon talade nu om att när hon får barn ska hon köpa "Familjens kokbok" (naturligtvis finns det ingen bok som heter så, men det vet ju inte L som aldrig lagar mat ;) ) och ge till sina barn och så får de turas om med att laga middag :) .

Nu fick hon göra förrättssalladen och vips fixade hon det hur bra och fint som helst. Hon var anmärkningsvärt stolt och nöjd med resultatet. Så pass att hon hämtade kameran för att föreviga sin insats (och det gillar ju jag som vill ha både foton till bloggen och matbilder). Nu vet vi att hon i alla fall kan laga två maträtter att variera sin kost med då hon flyttar hemifrån: Tomat/Mozzarella-sallad respektive köttbullar och potatismos :) .

Britt, ja gästrummet har fungerat bra vid detta första användande och nu väntar det på ER! Vi har absolut fått hjälp här. Pappa knäskurade köksgolvet innan vi fick gäster i torsdags kväll och då hade ändå R gjort det kvällen innan... Jag vet inte om han av gammal vana räknade med att det säkert behövdes, ha ha ha ha. Det är fantastiskt att ha hjälpsamma föräldrar.

Karin, ha ha det är bra att du tänker positivt! Jag håller med om att 80 cm sängen nog hade blivit lite smal för er båda...Jag förstår att Kata blev glad för maten eftersom hon också skrev om det på sin blogg. TVÅ gånger är inte för mycket av en favoriträtt :) .
Din morfar och min mamma menar precis samma sak och jag lever också efter den devisen idag. Den stämmer ju.
Skotten i Malmö och allt som hänt där är förfärligt!!! Det finns verkligen skäl att vara hönsmamma i dessa dagar och tyvärr ser man ju inte någon riktig ljusning på det... Ta hand om er!

Tara, great to have you back! I saw you wrote tons of texts at your blog! I will read it all when my parents have left today. I got an answer from Hilde yesterday and will come back to both of you about December. Whereever, I would love to see you soon!
Still going to IKEA? Oh, I thought we should be done soon.... but maybe not ;-))) !

Märtha,  tänk att de är precis lika långa! Jag trodde nästan H var längre. Synd att bo så långt ifrån varandra när man så lätt skulle kunna låna kläder annars. :) Ja, R har nästan självlysande gloria (vissa dagar, ha ha).

Mer om vad vi gjort med föräldrarna i nästa inlägg....

Ingrid

PS Jag visste hela tiden att L kunde laga mat :) . DS

Vi skulle ju bara ha en säng....

...eller Tredje gången gillt.

Ja, vi fick ju hem fel säng till Malin i söndags och den extra säng, likadan som Malins gamla, fanns inte att köpa i detta landet.

Hall och vardagsrum invaderat av IKEA möbler och flyttkartonger

Johan lekte med sin kompis i måndags och det gick okey. Det var en jättetrevlig kille med tre yngre syskon, så det märktes att han var äldst. Han hittade en radiostyrd fågel som J har och den ville kompisen leka med HELA tiden, vilket J tyckte var trist. Alltså var J lite missnöjd efteråt, vi får väl se hur deras vänskap kan utveckla sig.

På kvällen gav sig R av till IKEA igen. TUR att de har öppet till kl 22. M följde med. Vi hade bestämt oss för att köpa TVÅ nya sängar till gästrummet och ändå låta M få en ny säng. Hon behövde en säng med lådor under för att få in mer förvaringsutrymme i sitt rum. Den säng hon skulle köpt dagen före hade vi nu ändrat oss om igen, så de skulle byta till ännu en annan. Johan skulle få M's gamla säng och våningssängen som J har haft en del av skulle förpassas till garaget. Även ett par av kuddarna som köptes till M's säng, skulle bytas enligt mina nya idéer. Gästsängarna skulle vara en hård och en mellanhård resårbotten, för att besökande gäster ska kunna välja vad som passar dem bäst. Bytet gick bra och de fick tag i allt de ville ha. Kom hem ca 22.30 och syskonen sov redan.

Igår kom R hem ganska tidigt från jobbet och började montera sängarna. Malin och Johan var så duktiga på att bära upp alla delar till M's säng.

DÅ visar det sig att hård resårbotten är vit och mycket högre än grå mellanhård madrass, så hela problemet med att det skulle bli olika höjder på sängarna om vi köpte en säng här och satte tillsammans med Malins gamla säng, kom tillbaka. Dessutom hade Rikard varit lite trött och tagit fel bäddmadrasser, nämligen de som var 90 cm breda istället för 80 cm, som vi bestämt oss för. STÖÖÖÖÖNNNN! Rikard blev INTE glad.

Jag muntrade upp honom med mormors uttryck "det syns inte på det färdiga resultatet hur många gånger man gjort om det" (instruktion till mig när jag lärde mig sticka och virka och inte hade lust att repa upp felaktigheter). Vet inte om det hjälpte honom, men han insåg ju att det inte fanns något annat alternativ än att åka tillbaka till IKEA för tredje sena kvällen i rad. Nu fick inte M följa med mer.

KÖN var lång till reklammationsavdelningen. Alltså passade R (medan han väntade på sitt nummer) på att rusa in i varuhuset och köpa ny resårmadrass samt två bäddmadrasser i 80! cm bredd. Dagen före hade det inte varit några som helst problem att göra byten, men när R nu kom fram fick han veta att de INTE tar tillbaka sängar som varit öppnade. Rikard berättade att han just varit inne och köpt ersättningsprodukter. Killen ville se kvitto på det och se det gjorde susen. Då tyckte han så synd om R att han tog tillbaka allt!!! TÄNK vilken tur att det var kö så att R stack in och handlade före. 22.30 kom han hem med ALLTING RÄTT!

Hallen blev ÄNNU stökigare:

Svårt att förstå att det var städat här när vi hade gäster någon vecka tidigare.

Skruva och bygga

Och när R åkte tillbaka till IKEA fortsatte J att skruva i det sista! Med den äran och med ett STORT leende på läpparna.

Här kommer nu en "före" och en "efter" bild på gästrummet. Karin, jag skäms nästan när jag tänker på hur eländigt ni fick ligga, nu när vi fått ihop riktiga sängar. Välkomna tillbaka och provligg en annan gång!


Jepp, detta är före.



Och TADAM! Detta är efter. Man kan nästan tro att Äntligen hemma varit här och fixat ;-)))) .

Dessutom packade jag upp sista kartongerna i köket och vi fick in köksbordet där. Här är första kvällsmaten vid bordet i köket. Där har vi inte heltäckningsmatta till skillnad mot i matrummet, så nu behöver jag inte vara orolig varje gång vi äter mat att det ska hamna sylt eller ketchup på mattan.


Det var ju VÄLDIGT intressant och märkligt det här med lillasyster som växer om storasyster.... Är det så att först får mamman en dotter och det är första barnet och allt är lite nervöst. Sedan kommer andra dottern, mamman har varit cool hela graviditeten och fyllt barnet i magen både med mat och lugna tankar och när babyn kommer är hon stor och stark och växer som gräs..... Gäller detta i så fall även två bröder som kommer först i syskonskaran...? Prins Joachim i DK är ju uppenbart längre än Kronprins Frederik...

Fler familjer med två tjejer som äldsta barn??? Vem är längst. Slå hål på teorin, för detta måste ju vara en slump!! Jag är faktiskt längre än min storasyster också... Märtha, hur är det med dina flickor, är tvåan längre än ettan?

Carolin, så intressant med längderna för dig och din syster!!! Hoppas nu att allt kommer enligt plan imorgon. Håll utkik och meddela gärna när det är framme! Vi hade också minusgrader här i morse. Brrrrr! Men sedan blev det varmare och strålande sol. Stor kram!

Astrid, än är i alla fall inga barn här längre än undertecknad, ha ha. Men det är väl bara en tidsfråga innan det händer... Du menar inte att det är SNÖ hemma?!!! Otroligt!

Karin, som tur är  verkar det inte vara känsligt med längden för någon av tjejerna, men jag förstår din kommentar, jag hade nog kunnat tänka likadant.

Vi har besök här och då får man blogga på nätterna, men det funkar ju bra det med :) .

Natti, Ingrid

När hände detta????

Malin och Linnéa

Titta lite närmare så förstår ni vad jag menar!

Helt seriöst, Malin har växt om storasyster Linnéa med hästlängder. Skiljer flera centimeter. Då ska ni ändå veta att jag mätte dem innan sommaren eftersom Malin (fram till nu) fortfarande ärver byxor efter L, det verkar det ju vara slut med nu. Jag skojade med L och sa att "nu får du börja ärva efter M", varpå L flackade oroligt med blicken tills hon förstod att jag skojade :) .

Förstår faktiskt inte att man kan växa så mycket som Malin verkar ha gjort, på ändå så pass kort tid.

Lustigt nog är det likadant hemma hos min systers barn. Där är mellandottern J längre än storasyster E. Småbrorsorna i båda våra familjer är dock en bra bit efter ännu.

Farmor, det är finns en risk att M börjar "se ner på dig" nu....
Ja, jag är nojigast med vad barnen får göra och inte. R tycker L kan åka själv till London bara vi vet var hon ska, men det tycker inte jag. Det hjälper ju inte helt om det händer något att jag vet VAR det hände, skadan kan ju redan vara skedd. Vi får väl se hur andra familjer gör och när vi blir varmare i kläderna, men än så länge tar jag på mig rollen som hönsmamma (och känner fullt stöd från dig :) ).
Det är lite tuffa tider i England och barnbidraget diskuteras, men om det ska minskas eller tas bort gäller det från och med 2013, så jag tror inte vi kommer att påverkas...
Tur att du står på dig med kommentarerna och skriver dem om och om och om igen! Förstår inte varför det strular för dig, har inte hört att det gör det för någon annan just nu.

Lotta. ÅHH så glad jag blev för en kommentar från Norge!!! Tack! Hur vi har tid? Vårt hem ser INTE ut som ert! Där har du HELA förklaringen :) . Jag har nog både hört om och sett bilder av såväl hus som STOR trädgård.
Ja, det är absolut lite mormorsvarning på mig när det gäller strykandet, ha ha.
Du har nog rätt om modet med lager på lager. Jag tror folk har sett för många amerikanska filmer där de har jättehöga fluffiga sängar.... Det blev två Sultan här också och jag hoppas det blir bra.

Nea, hej LILLA vän :) . Vad kul med din kommentar. Nu förstår jag vad du gör vid datorn HELA dagarna och kvällarna, du läser mammas blogg ;-)))) .....

Från mamman med två STORA tjejer.