fredag 9 september 2011

I mitt huvud

Tänk vad det snurrar saker i huvudet hela tiden, på oss alla. Tänk om man kunde se alla dessa tankar, luften skulle ju vara PROPPTJOCK!

Mitt huvud har snurrat extra fort senaste veckorna. Planerade möten har ändrat datum och ibland upptäcker jag hur det nästan blivit dubbelbokningar som skulle kunnat sluta riktigt besvärligt, bara för att jag inte hinner skriva in dem i almanackan innan nästa sak dunkar in. Ärligt talat har det varit ett par dubbelbokningar också, men jag har nu fått ordning på dem. Tror jag. Hoppas jag.

Förra vecka försvann min klocka. Utan den är jag hjälplös och naken. Visste att den var här hemma och att jag borde ta tag i att leta efter den, kanske hade jag lagt den i handväskan (full med saker) eller en byxficka, men jag hann inte komma till letande på över en vecka. Plötsligt en morgon denna vecka låg Johan i vår säng och sa "jag har hittat din klocka mamma!". Då hade han känt mellan madrasserna i våra sängar och där hade den ramlat ner. HUR mycket jag än skulle letat hade jag inte kommit på att titta där, så vad bra att jag besparat mig den tiden. IBLAND är det bättre att vänta lite och se om saker kommer fram av sig självt, fast jag kan också konstatera att ju längre det går innan man hittar försvunna saker, desto större risk att de aldrig kommer fram, så oftast säger jag att det gäller att leta direkt när man har färskt i minnet vad som hänt.

Jag handlade mat häromkvällen. Vid kassan stod en omåttligt charmig kille i 11-12-årsåldern och undrade "Do you need help to pack?". No, I thought. Yes please, I said. Han stod där för att samla in pengar till någonting, har absolut ingen som helst aning om till vad. Bredvid sig hade han en hink där jag skulle lägga ett bidrag till insamlingen, som tack för packhjälpen och det gjorde jag såklart. Detta händer med jämna mellanrum. Även när inga trevliga hjälpare finns på plats frågar alltid kassörskan "Do you need help packing?" och varje gång svarar jag "No thanks, I am fine." Naturligtvis för att jag är det, men också för att jag har ingen aning om vad som händer om jag säger att jag vill ha hjälp? Kommer det någon rusande då och hjälper mig? Ska de ha en peng för det eller det är den normala servicen för butiken... Kan de i så fall bära varorna till bilen också, följa med hem, fixa lite kvällsmat och dra över badrummen samtidigt.....?

Tjejerna är på topp här hemma just nu. Som jag noterat förut är det nästan bara Malin som kan få Linnéa att skratta så hon gråter. Det gör Malin genom att härma någon person eller sjunga någon egenpåhittad knäpp sång. Självklart går Malin igång på detta, för hon älskar såklart att få bekräftelse från storasyster som hon ser upp till. Speciellt som hon inte får det från lillebror trots idoga försök där hon hjälper honom och är allmänt snäll för det mesta, men han har sin förkärlek för Linnéa som är lite äldre. Ibland spelar Malin över och närmar sig den magiska gränsen och även om jag kan tycka det är kul, så ger jag lite intryck av att de är något jobbiga, varpå de eldar upp sig och skrattar ännu mer. Detta är högst medvetet från mamman, jag tror det svetsar dem samman för framtiden att ha mig som en gemensam "motståndare", ha ha. Klurig jag är va :) ?!

Idag är första dagen sedan tisdag förra veckan som jag INTE har något jag ska iväg på. Skolan har verkligen hållt mig sysselsatt. Det känns bra att det är fredag. Malin ska få hit två kompisar på sleepover och glädjer sig jättemycket. Jag ska få lite gjort både här och där. Känns väldigt bra. Rikard har kört till Cornwall för ett jobb. Alla i familjen har mycket på gång både för idag och till helgen. Det blir nog bra.

Astrid, vad roligt att du tyckte om att läsa om konfirmationen!

Trevlig helg till er allihop!
Kram Ingrid

5 kommentarer:

Kim M. Kimselius sa...

Hej Ingrid
Nu ska jag sätta mig och läsa igenom de av dina blogginlägg som jag har missat.
Vet precis hur det är med att ha fullbokat! Hemskt när man dubbelbokar, hände mig en gång, hade bokat mässa och föreläsning på samma dag. Panik när jag insåg det, eftersom det var svårt att flytta något av det. Så jag fick lämna mässan lite tidigare och komma lite för sent till föreläsningen och vrålköra på småvägarna för att hinna i tid. Tur att det bara var cirka 1 timma (normal körtid) mellan platserna. Alla var så nöjda och belåtna och jag blev extra nöjd när jag anlände till föreläsningen och de sa att vi skulle börja med att äta!
Härligt att du hittade din klocka!
Kram Kim

Anonym sa...

Hej! Nu har jag hunnit läsa om Linneas konfirmation. Det verkar ju vara helt suveränt med er planering. Ni är SÅ duktiga! Och kul med alla bilder. Linnea MÅSTE bara varit jättenöjd. Tack för att ni delar med er! Faster

Karin sa...

Vad härligt med tjejer på topp!

Jag håller absolut med om att det är bättre att inte leta, för då kommer saker fram av sig själv. jag kommer nu på så många roliga exempel på det, att det kan bli ett helt eget blogginlägg - att lägga på minnet alltså!

I juletid får man packhjälp av lokala idrottsföreningar ibland och det är ju superskönt! Fast numera packar man ju själv under inköpsrundan, eftersom man scannar varorna själv under tiden. Men så gör man kanske inte i England?

Häxorna är hemklickade! Vi älskade Matilda!

Kram från Karin

The not-yet-desperate housewife sa...

Det gör inget att dubbelboka. Det är mest man själv som tycker att det är rörigt. Jag känner en som ofta blandar ihop, och missar datum. Som tur är har föräldrarna runt omkring uppmärksammat detta och påminner mig mer än gärna när dom misstänker att det kan ha glömts något. ;)

Britt sa...

Hej. Jag håller med dig att det man leter efter kommer för det mesta fram.När vi är av med något här hemma letar vi först i dockvagnen eller frisörlådan.
Jag klurig är du allt Ingrid!
Kram från Britt