måndag 19 september 2011

Svensk midsommar är bäst

Äntligen hemma!

Så känns det när man kör över Öresundsbron efter att inte ha varit i Sverige sedan jul. (Så känns det också när man parkerar framför sitt hus i England efter 7,5 veckas turné, men det är en helt annan historia :) .)

Det var bara en dryg vecka sedan vi träffat släkten på konfirmationen och vi hade en natt i Malmö innan vi skulle vidare för traditionellt midsommarfirande. Rikards bror Daniel och Anna hade erbjudit oss att bo hos dem och det gjorde vi GÄRNA. Småkusinerna öppnade och välkomnade oss glatt! Vi inkvarterade oss och vi vuxna fick en egen svit ute i Daniels kontor. Barnen sov i Lina och Sofias rum.

Naturligtvis blev det en jättetrevlig kvälll med god mat och prat. Dessutom stannade vi så länge på midsommarafton att jag knappt tror de hann bli färdiga med sina egna förberedelser inför deras firande, men de såg inte alltför arga ut.

Förra året missade vi midsommarfirandet med våra vänner eftersom det var skolavslutning i Danmark just den dagen och då det var vårt sista år där och vi dessutom skulle flytta, så lyckades vi inte komma hem och fira som vi ALLTID brukar. Det var SÅÅÅ tråkigt. Vi försökte fira själva och sjunga lite snapsvisor för grannarna, men känslan ville verkligen inte infinna sig. Därför var det otroligt skönt att kunna ge oss iväg till Gunilla och Sven för att fira i år.

Barnen har följts åt genom åren och de flesta är med både midsommar och nyår, så de har väldigt kul tillsammans. Alla började med att hugga i lite här och där med olika förberedelser. Reinodts som brukar fira med oss kunde tyvärr inte vara med i år, men istället hade vi ett gästspel från danska vänner till Gunilla och Sven, väldigt trevligt. En annan ny medlem i sällskapet var värdparets nya hund, en valp så bedårande att man inte kunde annat än smälta:

Hobbe har gömt sig under en stol.

Gunilla och Karin fixade potatis och ägg.

Pernilla och jag pratade när vi noppade jordgubbar.

Många jobbade med midsommarstången.
Johan lägger en sista hand på den.
När det var förberett för firande gav vi oss iväg indelade i grupper på en tipsrunda med diverse tävlingsinslag mellan frågorna. Det var de gästspelande danskarna Ann-Britt och Torben som förberett. Vi brukar dela upp uppgifterna mellan oss, men värdparet gör ändå mest.

I alla fall barnen tyckte det roligaste var att tävla om vem som gjorde störst bubbla med bubbelgum :) . Tävlingen avslutades med längdhopp i sandbacken, något barnen också skulle kunnat hålla på med oändligt länge.

Gunilla var en hejare på att hoppa!

Linnéa visade inga tecken på tidigare problem med knäet.
Till slut avrundade barnen med gemensamt längdhopp:

 
Så var det dags att klä om. Reinodts som var först ut i gänget med att skaffa barn, började med att ta ett familjefoto varje midsommar och nu tar vi familjekort varje år på allas familjer. Kul!
Bra återvinning av konfirmationskläderna :) .
Därefter blev det dans kring stången (alltid liten, jag saknar ibland att barnen inte får uppleva en riktig stor stång) samt mat med sill, potatis, jordgubbar och MYCKET annat.

Alla är med och dansar och í mitten skymtas stången.



Godaste nypotatisen, måste alltid finnas massor!

Barnen hittar alltid på något att göra tillsammans, det kan vara danser, tävlingar, shower eller som i år, tjuv och polis. Jösses vad de sprang från ljus till mörker....

Rådslag i polishögkvarteret.
Så småningom visade det sig att Filip förberett en "På minuten" tävling för oss. Ni som såg detta TV-program i våras vet att en person tävlade "mot sig själv" ungefär på samma sätt som i "Vem vill bli miljonär?", men istället för att klara en fråga, så skulle personen klara att göra mer eller mindre märkliga saker på en minut och på så sätt vandra upp för en pengastege.
Filip, tävlingsledaren i egen hög person.
Vi blev indelade i lag och som ni ser har Filip vår fulla uppmärksamhet och alla är lika förväntansfulla:
Alla var nog väldigt imponerade över hur många roliga och ovanliga tävlingsgrenar med stark inspiration från TV, som Filip lyckats förbereda.

Första utmaningen var att på en minut blåsa upp en ballong och sedan släppa ut luften så att ett antal glas blåstes ned från bordet, man fick blåsa upp ballongen och försöka få ner glasen hur många gånger som helst under sin minut.

Tilda blåste så bra!

Sedan skulle en från varje lag m h a sugrör suga tag i non stop-tablett och lyfta den och sedan släppa ner den i en flaska. X antal skulle ner i flaskan.
Gunilla flyttade non stop med superprecision.
Så var det dags för mig att försvara laget i grenen bygga muttertorn med hjälp av tunn grillpinne i munnen:

Oj, så koncentrerad jag var.
Därefter kom en gren som förmodligen förstörde ett antla vita byxor för all framtid. Det sörplades vatten som sedan skulle tömmas i en flaska till den var full.

Kanske kan denna gren kallas "kaviarpingis". Jag vet inte. Tekniken var i alla fall att studsa en pingisboll på ett bord och sedan över på nästa och få bollen att landa och stanna på en kaviarmack. Jättekul!

Karin studsade pingisbollar och ett helt hov hämtade tillbaka de
som inte träffade så fort de kunde. Här har hon en träff som ni ser.
Det mörknade medan Johan försökte flytta en apelsin en viss sträcka med hjälp av en banan. Det var lite svårt så barnen fick hjälpa till och hålla i snöret.


Vem vill inte dra en strumpbyxa med en tennisboll i ena benet över huvudet och sedan med hjälp av snygga svingar välta ett antal flaskor med tennisbollstrumpan?

Linnéa ville och kunde!
Ännu en rolig gren var att kasta brödskivor så att de landade i brödrosten:
Jag klarade det!
Hatten av för Filip som planerat detta roliga tävlande för oss!!!

Med så här underbara, generösa och roliga vänner har man aldrig tråkigt:

Söte Sven i strumpbyxa!
Jag är säker på att han bjuder på att jag visar denna underbara bild.
Följande bilder gör mig varm och glad, för jag tycker de visar hur nära varandra våra barn står trots att de träffas så sällan. De delar en historia och många fina minnen tillsammans.

Klara och Linnéa

Kanske ser världen bättre ut uppochner?

Linnéa med tvillingarna Henrik & Filip. Killarna är 3 mån yngre än L.

Linnéa, Lisa, Malin och Klara poserar?
I midsommargänget finns en tradition som jag aldrig anammat, nämligen nattdoppet. Innan barnen kom var Gunilla och Karin ihärdiga förespråkare för nattdopp, hur kallt det än var och efter det grillades korv med bröd. Naturligtvis förs traditionerna vidare, men i år var det absolut ingen vuxen som ville bada, det var rätt kallt. Inte så många barn heller faktiskt. Lisa och Klara hade dock verkligen ställt in sig på doppet och framhärdade. Pappa Björn menade att om de ville borde de faktiskt få och det låg väl något i det. Fler och fler barn var med på noterna och klädde om. Malin och någon mer framhärdade dock i att de inte skulle bada.

I mörkret gick vi till stranden och den ena efter den andra hoppade i, till slut hade alla badat utom Malin. Då kände hon sig nog lite utanför och lurad, så det var lite synd om henne, men det gick bra. INGEN som hade badat ångrade sig. Tillsammans stod de och huttrade, pratade och skrattade på stranden. Vilka tuffingar vi fostrat!


En värmande gruppkram är verkligen aldrig fel! Underbara ungar!


Det blev lite nattamat och sedan spelade barnen spel, pratade och lekte. Vi vuxna pratade. Familjen Svensson åkte hemåt och deras barn undrade varför de aldrig sov över på midsommar? Så är det att bo närmare än de andra. Efterhand troppade vi av och fick några timmars sömn i mer eller mindre bekväma "sängar".

Midsommardagen randades och  det var gott med frukost. Vi tog en skön promenad och barnen hoppade ännu mer längdhopp :) .

Linnéa i luften
De som är kvar brukar äta lunch tillsammans med husägarna, Gunillas föräldrar, då de anländer. Då njuter vi av gårdagens rester med mera sill, potatis och annat gott. Vi berättar om gårdagen och njuter av lugnet, innan det är dags att köra hemåt, för oss var målet Rikards föräldrar i Malmö.

Vi TACKAR familjen W så jättemycket för att vi ännu en gång fått fira en underbar midsommar tillsammans, år läggs till år och varje helg ger både utrymme för gamla traditioner och nya inslag. Fint!

Malin står i sanddynerna och öppnar sin famn för oss och med det säger vi tack till solen som står högt och kram till alla vi tycker om:


Ingrid

4 kommentarer:

Catharina sa...

Åh vilken trevlig midsommar ni hade! Vi brukar också ha tävlingar på midsommar, men absolut inte så avancerade som denna. Lånar kanske någon av tävlingarna i på minuten någon gång ;o)

Du bjuder oss på så mycket trelivg läsning och fina bilder i din blogg!

Tack <3

Kram Catharina

Kim M. Kimselius sa...

Oj, vilket härligt inlägg. Skrattar fortfarande åt alla roliga bilder från era roliga lekar! Kul!
Kram Kim

Britt sa...

Underbara bilder du visar!
Ni har verkligen roligt på era midsommarfester. Jag har följt dem under många år. Undrar hur länge barnen ska följa med? Kram från Britt

Astrid sa...

Vilken härlig midsommar ni verkar ha haft och så många roliga lekar! Så roligt med alla fina bilder. Tänk vad tiden går och att det snart är 3 månader sedan.
Kram till er alla!