måndag 19 september 2011

Mot USA

Midsommardagen avslutades hemma hos Rikards föräldrar som även hade andra inneboende, nämligen deras nära vänner Frank och Katrina. Tillsammans med ett antal andra vänner hade de också firat en trevlig midsommar. Vi fick en god middag när vi kom och det var trevligt även för oss att prata med Frank och Katrina, då det inte är så ofta vi ses nuförtiden.

Naturligtvis fanns det utrymme för ett parti hästsko, som framför allt Johan verkligen ÄLSKAR att spela. Malin är gärna med hon också, men Linnéa, icke. Hon är ingen speltjej, nästan inte någon form.

Pappa och farmor mot Johan och farfar.
Eftersom farfar är bäst, vill såklart Johan alltid vara med honom.

Minsann fanns det lite publik till matchen också:

Hejarklacken Frank och Felix!
Hoppas att Frank gillar att vara med här i vår blogg...
Så småningom kom alla till ro, vi bytte sovrum så många gånger den här sommaren så jag minns faktiskt inte ens var jag låg denna natt eftersom jag tror de andra gästerna höll till i det rum där vi brukar ligga :) .

Tidigt nästa morgon gav sig Frank och Katrina iväg, då de skulle köra ända till Stockholm. Vi själva var nästan bara på genomresa hos farmor och farfar, som farmor uttryckte sig "dessa dagar räknas inte som besök :) ". På söndagen gav sig en del av oss ner på stan, då R fått en viktig tjänsteresa inplanerad med kort varsel och för denna behövde han kostym, en sådan som han INTE valt att ta med när vi åkte hem eftersom han skulle direkt tillbaka till England efter USA-resan och där inte behövde någon. Alltså begav vi oss ut på stan för att handla kostym till Rikard, shorts till mig, bikini till tjejerna och så fick Malin visa en del saker för farmor som hon önskade sig i födelsedagspresent. Vi såg också till att få alla presenter/saker till vännerna i USA på plats, samt till Tara där vi skulle passera.

På kvällen ägnade vi oss åt det som var en ständigt återkommande sysselsättning resten av sommaren, att packa om våra väskor! I USA skulle det handlas en del och därför var det inte meningen att åka dit med fulla väskor, samtidigt som vi skulle vara iväg ganska länge och man inte vet riktigt vad som kommer att behövas. Vi plockade bort saker från USA-väskorna in i det sista och lämnade en hel massa på vinden hos farmor och farfar.

Malin våndas över packningen i hennes och L's väska.

När vi planerade resan till USA, eller rättare sagt bokade biljetterna (vilket ni kanske minns var ett rätt besvärligt bara det), så tyckte vi det var en riktigt bra lösning att tjäna in en del pengar genom att flyga från Hamburg, speciellt som snälla Tara sa att vi kunde få övernatta i deras hus då vårt flyg gick tidigt en morgon. Vid det laget visste vi inte att R skulle behöva flyga tillbaka till England och jag därmed fick köra själv till Tyskland. Oturligt nog var inte heller Taras familj hemma när vi var där på blixtvisit, utan de hade åkt på sin resa hem till USA tidigt på morgonen samma dag som vi kom på kvällen. Trist.

Resan till Tyskland gick dock väldigt bra! Vi packade ihop våra saker och kom iväg utan stress måndag morgon. Därefter körde vi till biblioteket i Dalby för att skriva in Malin och Johan på sommarboken, samt för att låna ett antal CD-böcker att lyssna på under resan. Det var en toppenplan! Många tyckte det var knäppt av mig att inte köra via Rödby-Puttgarten utan istället ratta genom hela Jylland och ner till Tyskland, men jag känner mig trygg på Jylland och ville helst inte av och på en färja själv med barnen. Det var en omväg, men den var inte så lång. Jag tror vi lämnade Sverige lite efter 14 och var framme i Hamburg vid 20-21 någongång. I bilen hann vi lyssna på nästan tre böcker, vi stannade bara kort ett par gånger för toalettbesök och matinköp som åts under färden. Det gick verkligen SÅ bra!

Väl framme i Hamburg fick barnen varsitt rum och där låg presenter och ett långt brev till var och en av dem. SÅ gulligt och välkomnande! Michaela till Linnéa, Sierra till Malin och Scotty till Johan. Det var bäddat och förberett för oss överallt, kyl och frys var fulla med det vi ville ha. Tara och de fyra barnen hade åkt till USA, men pappa Paul var kvar i landet, dock inte i huset denna natt, så vi klarade oss själva, men kunde lämna mat och grejer då Paul skulle komma nästa dag igen. Lyxigt!

Brev och presenter till Malin från Sierra

Från Michaela till Linnéa

Populär present till Johan från Scotty

Jag hittade favoritleksaken i Taras hus, de "sugrör" jag såg när jag var där själv innan jul förra året. Nu tog jag fram dem (hope that was ok Tara?) och testade om Johan gillade dem. SÅKLART han ÄLSKADE att bygga med dem:


Sent på kvällen kom Rikard inflygandes från England och alla somnade efter att vi beställt taxi till nästa morgon. Det blev ändå lite stressigt på morgonen. Passande nog kunde vi lämna vår bil vid Taras hus och den fyllde vi med en del ytterligare saker vi bestämt oss för att inte ta med till USA. I Taras frys lämnade vi åtskilliga paket med Felix djupfrysta köttbullar och i köket en skål med svenskt godis.

På flygplatsen kände vi att vi äntligen var på väg på riktigt till USA. Linnéa hade köpt ett par gula fejkglasögon som hon väckte uppmärksamhet med vart hon gick och Johan charmade folk med att ha björnen Felix i bärsele på magen hela resan :) . Färden gick från Hamburg via Düsseldorf till Chicago.

Flygplansmat...
Långflyget kändes inte så långt som jag trodde. Eftersom det bjöds på ett stort utbud filmer vid varje säte, var barnen såklart totalt uppslukade av att kolla på film. Själv satt jag med näsan i turistböckerna, då jag tidigare inte alls hade hunnit läsa på i den utsträckning jag tänkt mig. Eftersom vi visste att det skulle bli en utmaning att hålla oss vakna till läggdags när vi kom fram, tvingade jag alla att ta en tupplur på planet. Linnéa var mest svårflirtad, då hon ville se FILM hela vägen, men alla sov i alla fall en liten stund var, från 30 min till några timmar. Bra!

Linnéa: 110% njutning!!!
Lite efter 14 lokal tid landade vi i ett soligt och varmt Chicago. Jippie!!!!!!!!!!!!!!!!

Ingrid

3 kommentarer:

Kim M Kimselius sa...

Åh, vad härligt att läsa det här inlägget. Ditt liv låter precis som mitt, fullt av nya utmaningar och packandet av väskor!
Kram Kim

Britt sa...

Kommer inte ihåg att jag sa att dessa dagar räknas inte som besök, men jag tycker att det var rätt och bra sagt.
Vi hade roligt när vi gick och handlade och flickorna köpte fina bikinin.Kram från Britt

Astrid sa...

Känner igen känslan, att när man äntligen checkat in och sitter på flygplatsen, då har resan börjat och man är iväg!
Väntar med spänning att få följa med er vidare resa!