onsdag 18 augusti 2010

Husbesiktning och Skolfamiljsbesök

Vi har internet i huset!!! Så jag är redan tillbaka. Vi insåg att vi inte skulle klara oss länge utan uppkoppling (efter att R suttit på McDonalds med gratis uppkoppling och försökt fixa några viktiga saker såsom försäkringar o dyl, då plötsligt nätet där dog), så nu har han köpt någon dong eller vad det heter och det fungerar fint. Vilken TUR att jag har en så tekniskt begåvad man!

Jag har förstått att flera av er har haft problem med att kunna kommentera här. Vad trist om det är besvärligare än på vår andra blogg! Jag har inte hunnit kolla det själv ännu, men jag har förstått att ni måste öppna något google konto. Jag trodde att det räckte att man klickade på anonym, men som sagt jag ska prova själv en dag, men inte just nu....

Det är lite körigt att hinna skriva här samtidigt som allt annat händer, men jag vill ju så gärna berätta vad vi gör och jag märker att jag redan nästan glömt vad vi gjorde igår, så jag skriver så mycket jag kan.

Igår sov alla ut ordentligt för första gången på väldigt länge. Jag vaknade först och de andra sov ytterligare en lång stund. Efter hotellfrukost och lite shopping (jag köpte en del treats till barnen för att de skulle vara nöjda under hela husbesiktningen :-)) ), så åkte vi till huset. Alla var spända på att se det igen och naturligtvis mindes vi inte riktigt allt rätt, men så är det ju när man tittar på så många hus under så kort tid.

Det första som skulle hända i huset var alltså att det skulle besiktigas. Vi visste inte riktigt vad det innebar och var lite nervösa, då det sagts att det nu skulle göras på ägarnas bekostnad och när vi flyttar ut på vår bekostnad och kommer de då att anmärka på minsta lilla sak så att vi får ersätta det....Vi visste inte heller vem som skulle vara med på besiktningen.

Det gick i alla fall väldigt bra. Varken husägare (the landlord har jag nu lärt mig att det heter) eller mäklare (som är vår kontaktperson under hela hyresperioden) var på plats, utan det var bara en kvinnlig besiktigare. Hon var mycket trevlig och förklarade vad hon gjorde. Det här gör hon hela dagarna sedan länge så hon kunde sin sak. Hon gick från rum till rum och pratade i en handbandspelare. Hon räknade varenda krok på väggarna och redovisade, hon talade om var det fanns många fläckar på heltäckningsmattorna, hon sa var det blivit lagat i taken, hon talade om vilka väggar som det var fläckar efter häftmassa på, hon räknade varje litet märke i badrumsgolvets klinkers och handfat, hon tände alla lampor och talade om ifall de fungerade eller ej, hon kollade om gardinerna var rena och hela osv osv. Hon anmärkte på nästan allt och talade om att nästan allt såsom fläckar på heltäckningsmattor och dylikt, räknas som normalt slitage. Så istället för att jag kände som före att de kommer sätta dit oss på varenda liten prick vi förstört, så kommer det förmodligen istället vara så att några ytterligare små fläckar här eller där kommer inte att märkas i redovisningen då hon sa "åtskilliga" om många saker. Hela rundturen i och utanför huset, tog nästan 2,5 timme.

Under besiktningen gick barnen runt i huset och tittade på rummen för att bestämma vem som skulle bo var, samt att de satt på golvet i ett rum och läste och åt lite godis. När damen gått hade vi vuxna en liten avstämning om rummen och sedan pratade vi med barnen ett och ett och nu har alla barn ett rum de är nöjda med. Malin har inte fått det enda rummet utan heltäckningsmatta som vi tänkt, för det var SÅ litet. Nu prövar vi ett annat och ser hur det fungerar. Det lilla rummet får nog bli gästrum eller arbetsrum istället. Vi är inte helt säkra på hur allt blir ännu.

Så blev det en snabblunch på Pizza Hut (som jag nämnde i ett tidigare inlägg) och jag rusade in i en affär och köpte lite fint presentsnöre. Dagen innan vi åkte från Sverige var det ju en amerikansk mamma som skrev till ett antal nya familjer med barn i 9:an och 7:an och bjöd över oss på te. Hon hade två döttrar i dessa klasser och de har bott här i många år. Jag svarade och berättade lite om oss och då sa hon att jag gärna fick ta med M och J också, så vi bestämde att M skulle komma med och J skulle vara med R. Jag hade köpt med ett antal Nobless chokladlådor som jag knöt ihop och tog med mig. Inte visste jag vad som var lämpligt att ha med eller ej. Rikard talade dessutom om att "afternoon tea" kunde betyda middag...

Ingen av de andra 9:orna kunde komma, men det kom en annan tjej som skulle gå i 7:an. De var också amerikaner och har varit här i ett år, men på en annan skola som de inte var nöjda med. Värdfamiljen var väldigt trevlig och väldigt pratsam. Mamman verkade ha varit engagerad i det mesta och de bodde mysigt på landet utanför byn där vi bor. Både M och L verkade ha roligt med tjejerna och det är ju inte fel att ha ett bekant ansikte när skolan börjar nästa vecka.

Det serverads te och en småkaka, så det kändes avslappnat och inte alltför pretantiöst.

Vi hade så mycket att prata om och jag fick tips om både det ena och det andra. De hade fått sina "skolstartspaket" från skolan och det hade inte vi, så vi visste t ex inte att tjejerna skulle ha matteprov på fredag, för att hamna i rätt grupper. Det innebär att jag måste ta mig till skolan själv på fredag då Rikard är tillbaka i Sverige, vilket jag inte alls planerat, men det ska nog gå bra. Tjejerna är nervösa för sina prov, men det kommer säkert också att gå bra. Det spelar ingen roll vilken grupp de kommer i, bara det är en grupp som passar dem.

Under tiden var R och J på stan och handlade massa omvandlingsdosor till alla våra kontakter och så fick J titta i några leksaks- och spelaffärer. När de hämtat oss tog killarna ett dopp i hotellpoolen innan vi gick till puben och åt (där vi träffade flyttgubbarna). Johan somnade i min famn på restaurangen så ni förstår att det är ett hårt liv vi lever...

Väl på hotellet däckade resten av familjen ganska snart också.

Britt, vad bra att du fick till det med kommentarer!! Jag gissar att barnen blev glada när du hämtade dem idag! 2 månader är länge, men det är ju toppen att de har fått vara lediga hela sommaren. Nu bor vi inte på hotell mer, det var bara de två första nätterna. Hotellet ligger inte alls inne i London utan väldigt nära här där vi ska bo. Det funkar fint och är praktiskt. Inatt är de premiär i det nya huset och barnen somnade blixtsnabbt, så de verkar känna sig hemmastadda. Jag läste om översvämningarna i Åkarp i tidningen på flyget hit. HEMSKT!

Karin D, det klart att en halvdag på jobbet och lyxlunch inte sitter fel, ha ha.

Anna, det låter lika bra att Lina leker med käpphästen. Som vanligt är vi ju bara glada när några av våra gamla saker kommer till användning hos er. Britt fick också en hel del bra spel till exempel. Så skönt att barnen är glada att vara tillbaka på dagis. Jag tycker de är så duktiga just på det där att göra det spännande för barn i olika åldrar. På vårt dagis fick de flytta upp på övervåningen och äta, när de blev 5-6 år och då kände de sig så stora. Dessutom hade de också vissa speciella dagar då de gjorde något projekt som inte de små fick vara med på. Toppen! Fy vad trist att ni är ensamma tjejer hemma! Men det fixar ni såklart bra och snart är han hemma igen!

Från vårt nya hus,
Ingrid

2 kommentarer:

Britt sa...

Hej Ingrid!
Jag håller med dig om att det är praktiskt och bra att vara gift med en tekniker.Och du behöver ju ingen gardener.
Jag har tänkt på hur det skulle gå att välja rum men det tycks fungera.Lycka till i ert hus.Kramar från Farmor

Gunilla sa...

Lycka till i ert nya hus :)