torsdag 5 maj 2011

Krossat glas

Vad är det med det här huset och GLAS???

Vi brukar nästan aldrig slå sönder några glas, max ett om året (och då naturligtvis sällan ett uddaglas som man inte behöver utan alltid ett som inte går att få tag i, men det må väl vara hänt). HÄR slår vi sönder glas hela tiden. Jag tror det har gått minst 10 glas sedan augusti!

Man skulle kunna tro att vi förbereder någon fakirövning eller att vi försöker leva upp till tyska Martinas förväntningar på ett festande svenskt folk, men det finns inte någon spännade förklaring. Det bara HÄNDER, hur ofta som helst.

Det är bara någon månad sedan Rikard slog sönder ett vinglas. Inga fina glas, utan de jag fick sex av då jag pluggade på universitetet och det är nu mer än 20 år sedan. Vi brukar ha dem som vardagsvinglas. Ett har gått sönder för länge sedan, så vi flyttade hit med fem glas. Efter Rikards glaskras, hade vi fyra kvar. Det är ju ändå helt ok. Ikväll smällde dock Johan ett då han dukade, så nu är de bara tre... Linnéa lyfte upp ett trasigt dricksglas ur diskmaskinen förra veckan. Jag har inte hunnit slänga det än, så nu kan jag ta dagens samtidigt.

Ja, det är ínget att göra åt, men VÄLDIGT konstigt är det. Vågar inte ta fram finglasen alls, för de skulle väl spricka på löpande band...

Men men, "inget kalas, utan kras". Jag väljer att tolka glaskrossandet som att vi har väldigt kul här, HELA TIDEN och det är faktiskt helt i överensstämmelse med sanningen. :)

Tara, thanks you are nice and you were well worth the award! Could you read the motivation? Love you too!

Klirr & kras,
Ingrid

3 kommentarer:

Kim M. Kimselius sa...

Kanske de börjar bli "utslitna"?!
Kram Kim

The not-yet-desperate housewife sa...

Det låter som vårt kök och våra glas. Aldrig har så mycket glas och porslin gått sönder som det gjort sedan vi flyttat hit. Det är å andra sidan ingen nackdel eftersom vi har så få skåp så de hade ändå inte fått plats. En av förklaringarna är nog att vi har stengolv här. På trägolvet hade ändå glasen en liten chans att klara sig.
Jag tror det är ett tecken. Det betyder nog bara att det är dax för lite nya snygga glas i hushållet :)

Boktokig sa...

Det är alltid de glas som man tycker mest om som går sönder. Även om man är försiktig, konstigt nog.