tisdag 10 maj 2011

Mot Cornwall via Bath

Sydvästra England
Bild från: http://www.theweddingregister.net/index.xp/map_south_west.html
Nu är det dags för några inlägg om vår resa till Cornwall, som gjordes tillsammans med mina föräldrar och kusin Jenny. Bakgrunden till resan är att mina föräldrar "alltid" velat se denna del av England och när vi bor här vill vi se oss omkring, så varför inte slå oss samman och se denna del av landet tillsammans. Det var så det började. Vi är i tiden tillbaka till Påskdagen.

Cornwall är den del av England som ligger längst ned till vänster och för att göra det lite lättare att hänga med har jag lagt in en karta ovan. Vi bor ju då förstås utanför kartbilden till höger mot London. Det finns mycket att se på vägen mot denna del av landet, men vi var tvungna att begränsa oss för att vara säkra på att vi verkligen skulle komma fram :) . Alla hade sina önskemål, vi var många och i olika åldrar, men vi hade gjort upp en plan och den höll vi oss ganska väl till, inte mycket utrymme för spontanitet när vi reser inte. Resan gick längs med norra kusten dit, och den södra på vägen hem.

Något vi inte ville missa var ett stopp i Bath, så det var dit vi körde först. Mamma och jag var vuxna i vår bil, och papporna höll sig till hyrbilen. Barnen flyttade runt mellan bilarna och Jenny hade till allas glädje med sig tre CD-böcker som gjorde de långa ressträckorna betydligt lättare. Det var två Dalslandsdeckare av Pia Hagmar samt "Pappa Polis" av Laura Trenter. Målet i Bath var ett enda, att se det romerska badet.


Nu fanns det ju dock en del annat att se i Bath också. Jag gillar t ex sådana här skyltfönster:

I denna butik sålde de också hemgjord fudge, men det var inte samma
butiker som vi sett i Oxford och Windsor. MUMS!
Det här är kyrkan på torget utanför romerska badet:



Jag tycker den är kul. Om ni tittar närmare ser ni att det är två stegar på framsidan och på den klättrar massa änglar upp mot Gud som tittar ner på dem. Jag hoppas att ni kan se något av det.... Det har jag aldrig sett någonstans förut (och då ska ni veta att jag, inte minst under min uppväxt, besökt många kyrkor :) ).

Nåväl, vi gick in på det romerska badet som verkligen är sevärt och imponerande. Det passade så bra i tiden, då Malin precis läser om Romarriket i skolan och Johan har också varit inne på området. Det fanns ett papper med information på svenska och det fanns ett hörlurssystem för såväl vuxna som barn på engelska. Vi varje litet ställe fanns en skylt med två nummer, ett för barn och ett för vuxna, som man knappade in och så kunde man lyssna på en röst som berättade om det man såg. Dessutom fanns ett nummer till och det var mer som en besökare som berättade, mindre fakta och mer personligt, väldigt trevligt.
Entrén till Romerska badet

Jenny & Malin på badet, Malin med infoluren vid örat.

Där fanns riktiga romare på plats som berättade om hur det var på badet.
Det var otroligt intressant att se hur långt fram de var tekniskt under den här tiden, oavsett hur barbariska de möjligen var då de tog över England, så tillförde romarna enormt mycket kunskap och teknik till de som bodde här. Att se hur golvvärmen fungerade, hur omklädningsrummen från början var mixade, men sedan delades upp, att höra hur de smörjdes in med olja som sedan skrapades av och då drogs smutsen på kroppen med och att se hur baden fungerade som en viktig social mötesplats var väldigt roligt! För den nyfikne: London grundades av romarna.


Barnen gick hela tiden själva före oss och vi hade tre kameror med på resan, så det är lite svårt att plocka ihop bilder hit, men tro mig, trots att jag visar många bilder är det endast ett urval av alla som togs :) .
Här syns flera av de pampiga statyerna på övervåningen, det är kända romare.
Nu är det öppet mot himlen på badet, men på romartiden var det ett HÖGT
välvt tak över badet och det var högre uppåt, än det var ner till badet.

Sulis Minerva


Källan i Bath var tillägnad gudinnan Sulis, som romarna kom att kalla Minerva, men Sulis namnet levde kvar och idag kallas gudinnan Sulis Minerva. Vid badet fanns förr ett tempel och över trappan fanns en stor bild där Sulis Minerva var i mitten. Templet finns inte kvar, men delar av bilden har hittats och satts ihop. Ni kan se foto på det här. Med en projektor la de på färg mot stenarna så att vi kunde se hur det såg ut på romartiden, för nu är ingen färg kvar.

Det finns också en berömd staty av Sulis Minerva som kan ses på museumet och den ser ut så här:

Bild från: www.romanbaths.co.uk/walkthrough/6_temple_courtyard/minervas_head,_detailed_look.aspx
Tänk så praktfullt det måste ha varit!
En annan del av badet, en annan "pool" som man inte får gå in till.
Det fanns massor av delar av museumet som var inomhus och som var fantastiska, men de bilderna är inte så bra, så jag lämnar badet med detta. VÄL värt ett besök om ni ska ge er iväg till England på semester.

Badet tog längre tid än vi trodde och alla var hungriga. Undertecknad som inte gillar att slänga mat hade packat en picknick till oss på påskbordets alla fröjder (det var ju verkligen perfekt picknick mat), så vi begav oss iväg för att hitta en park. Hittade en fin direkt mitt i Bath, men det var en privat park, så man fick betala för att gå in där. I kvarteret bredvid var en allmän park så vi gick dit, dukade upp i solen och hade en jättemysig lunch för alla.


Till barnen gjorde vi faktiskt en pastasallad också.


Johan hittade dock snart en plats där han trivdes bättre på sin picknick:


Vi stannade inte länge, vi hade mer att se denna dag och totalt skulle vi dessutom avverka 60 mils bilkörning. Vi ställde kosan mot Illfracombe. På kartan nedan tog vi oss från den ljusgröna delen till höger, mot orten som står högst i mitten (på det mörkare gröna området).


Det var en bits körning innan vi kom dit, målet var att i denna stad gå en bit av en otroligt vacker kuststräcka, MEN barnen hittade en fantastisk strand och några var VÄLDIGT kaffesugna...., så det blev inte mycket till promenad. Vi gick en kort runda och kan bara gissa hur fint där var längre fram.

Barnen sprang & klättrade som vildar
Fikagänget
Vi har nu en kupong som ger oss 10% rabatt nästa gång vi går dit...
Koffein- och sockerstinna begav vi oss så iväg på den mikropromenad tidsschemat gav utrymme till. Här är lite av det vi såg.

Mormor i vackra planteringar.

Rikard längs den vackra havspromenaden.
Vacker höjd man kan klättra upp på.
Néa drack inte kaffe och åt inte kaka :) .
Staden Illfracombe i bakgrunden.
Det jag tyckte var roligast i Illfracombe, naturligtvis för att jag inte kände till det och det blev en överraskning och det är alltid kul, var det här:

Bild från: http://www.flickr.com/photos/artfromcornwall/5529380966/
Trestegshopparen Jonathan Edwards har någon anknytning till Illfracombe, jag tror han kommer därifrån. Det här är ett mosaikkonstverk till hyllning av honom som visar hans världsmästarhopp. Han tog avstamp i den första stora cirkeln närmast i bild, sedan satte han första foten i nästa lilla cirkel, andra foten i nästa och landade i den sista stora cirkeln. Det är HEEEEEELT obegripligt att någon kan röra sig i luften på det sättet!

Alla barnen prövade naturligtvis att hoppa och springa fram och tillbaka, tyvärr har jag ingen bild på det, men kul var det!

NU tror ni dagen var slut och det var den, men inte vår plan, så vi körde snabbt vidare till dagens sista stopp före hotellet. Den lilla omtalade byn Clovelly. Vi var kvar i Devon, lämnade Ilfracombe och körde längs kusten till Clovelly.

Karta från: http://www.timjellicoeturf.co.uk/index.php?page=Devon-turf
Clovelly är berömd för en sak och det är att vara en mycket liten, vacker by som klättrar på klipporna. Man får inte köra in i byn och när vi kom fram verkade det som om man måste BETALA för att gå dit, men vi var ju så sena att stället var TOTALT stängt. Alltså ställde vi bara våra bilar och började gå längs en BRANT väg in i skogen mot havet och utan problem (förutom den branta vägen) kom vi in i byn.

Ser nästan ut som vår kuststräcka i Århus.
Men när vi kom närmare var det inte alls så likt. Just då var det lågvatten, höjdskillnaden är 6 meter!



Även här fanns en strand för barnen att fastna på, denna gång full med stenar och ni ser hur brant nedåt den lutar.
Sällan har beskrivningen pittoreskt passat så bra som på detta ställe.


Det var ännu finare än bilderna lyckas återge. Allting gick brant uppåt och nedåt. På en skylt stod att de skulle ha "street party" under det kungliga bröllopet och jag UNDRAR verkligen på vilken "street" de skulle duka upp sina långbord.... måste varit på piren ner i hamnen, för det FANNS inget annat alternativ.

Clovelly var verkligen fint och en av dagens höjdpunkter. Jag vet inte om bilderna visar hur brant det var från havet och upp genom byn, men ni får tro mig på mitt ord.

Klockan var sedan nästan 20.30 och det var HÖG tid för kvällsmat och hotell. Vi ringde hotellet som sa att köket precis stängde, men de skulle hålla öppet tills vi kom. Vi körde in i Cornwall och hittade hotellet. Gick direkt till restaurangen där det serverades en bra buffé med flera sorters kött, olika sorters potatis och grönsaker, fantastiska desserter, bl a en "banoffée" som bäst beskrivs som en banankolapaj. Jag är ingen efterrättsperson, men den var UNDERBAR. Tror vi var så hungriga och trötta att vi alla glömde fotografera :) .

Det var en trevligt familjehotell, som låg bra. Vi hade ett familjerum där Rikard och jag bodde tillsammans med Jenny och Malin. Från rummet med vår dubbelsäng, gick en liten trappa upp till ett "vindsrum" där tjejerna bodde, det var SÅ mysigt med ett LITET skrivbord, en vagga och ett litet klädskåp. Häftigt!


Jenny i sin "vindsvåning"
Johan ville ABSOLUT sova med morfar, så då fick han göra det vilket innebar att mormor och Linnéa delade rum. Jag tror alla var nöjda med det och framför allt tror jag inte det spelade så stor roll var man sov, för alla sov nog gott oavsett. Vi vuxna spelade förstås kort på morfars rum då barnen somnat.

OM ni nu tycker att detta var långt, kan jag tala om att ytterligar tre dagar väntar och att jag är långrandig som få, bara så att ni kan planera ert bloggläsande de närmaste dagarna :) .

Boktokig, tack för alla kommentarer! Jättekul! Håller HELT med dig om mediajakten, det blir mindre och mindre fakta och analys, och mer spekulationer och rubriker. Ibland leder det till otäcka konsekvenser.
Tänkte nästan att du skulle kunna använda fotoidén på något sätt. Vävningen var ju så enkel och Johan tog inte trådarna runt pappret som jag först trodde, utan han la den bara runt taggen och drog ner den på samma sida igen. Hoppas att du förstår... Njutdagar kallar jag dagar då vi inte har något planerat, det är väldigt sällsynt hos oss, så det passar bra, men vi njuter såklart när vi gör andra saker också.
Det är aldrig för sent att baka morotskaka :) !

Catharina, hej, så kul att Hugo har sökt till Wild Kids, bara att försöka är en rolig upplevelse! Ibland menar vi att alla gör misstag och att det är av dem vi lär oss och ibland har vi inte förståelse för minsta felsteg. Det är konstigt hur det påverkar vem det är som gör vad... Kungligheter och politiker får inte göra NÅGRA fel, artister får göra nästan vad som helst, sportstjärnor ligger lite mittemellan...
Det var ju en superkonstig historia med Hugos plastservis! Då önskar man att man hade dolda kameror i sitt hus, så man fick en förklaring, ha ha. Kunde vara bra att ha av andra anledningar också, t ex vid godisförråden i huset...

Monika Hääg, så kul att du kommenterade det genomskinliga! Du hade så rätt, det var genomskinligt både i innehåll och bildmässigt = ganska svårläst, hoppas att det är mycket bättre nu när jag lagt in vit bakgrund.
Precis vad jag tänkte om ordet SAMMANFALLER, det var det jag började tänka på och sedan fick jag tänka ut andra ord som är mer konsekventa :) . Absolut behöver även vuxna få leka ibland och leta påskägg är inte det sämsta.

Britt & Lennart, SÅ kul att ha er tillbaka här! Fast det var ännu roligare att ha er här live förstås! Tack för att ni kom, det har verkligen gått bra allting och varit jättejätteroligt att ha er här!! Lyckat att ni kom nu och inte bara till konfirmationen i vår!! Både utflykter och intressanta samtal är väldigt berikande!
Vad dramatiskt att de ska stoppa program med Ola redan! Det är som tur är dock inte Wild Kids, för enligt Rikard har de avsnitten inte spelats in än utan det måste vara andra program med Ola som avsågs...
Kul att vi ses snart igen!

Märtha, STACKARS dig som är sjuk!! Det passar inte alls denna årstid! Hoppas att det är något som går snabbt över! Trist med försvunna kommentaren!! Jag blir tokig om jag skrivit en kommentar eller ett mail eller något annat som bara försvinner, det är SÅ TRÅKIGT att skriva OM.
Skönt att det går bra för H, men det måste vara jobbigt med pendlandet! Det är ju dock inte för evigt. Fast man förstår det, är det konstigt att tänka på att de går mot vinter nu :) .

Karin, jag lyckas inte alls med alla matfoton, de dåliga visar jag inte, ha ha. Men jag gillar verkligen att fotografera mat. Din lunchmacka igår blev jättebra på bild!
En del ägg är olika, jag har t ex ett rött hjärta som jag haft sedan jag var liten. Mina föräldrars är mindre än barnens. På barnens står mycket riktigt namn och man får INTE säga om man hittat någon annans ägg, inte förrän det gått lång tid och letaren behöver hjälp. Det är kul att leta ute tycker jag, det gör amerikanerna mer tror jag och deras ägg är små och många istället.
När det gäller Ola, tänker jag precis som du skriver, att på något sätt är han ändå dömd oavsett vad som  händer. Offentligheten kräver sina offer och man vet aldrig vem som drabbas och om det är förtjänt eller ej. Tufft.

Ylva, det mesta var gott, favoriterna i år var sparris/räk-pajen samt äggsalladen. Patén var god, men inte den godaste vi smakat.

10 maj idag. Det är en speciell dag i byn.... kommer att berätta om det för er... någon gång längre fram :) .

Kram på alla er som läst ÄNDA hit!
Ingrid

4 kommentarer:

Catharina sa...

Detta är ju perfekt reseskildring för oss som också planerar att köra söderut när vi kommer och hälsar på er... förhoppningsvis i höst :o)
Hotellet ser ju helt underbart ut och skulle passa oss perfekt!

Nu ska jag plocka undan lite innan jag TIDIGT ska krypa i säng. Det står mycket på agendan imorgon... också! Dagen avslutas med att vi har temakväll/föreläsning i församlingshemmet av Patricia Tudor-Sandahl. Jag tycker att det ska bli spännande att lyssna på henne! Hon har stått på min önskelista ett tag...

Kram Catharina

Britt sa...

Hej Ingrid!
Du berättade om hotellet men det var trevligt att se det ovanliga rummet med vind. Det är spännande med ebb och flod. När vi bodde i Pornichet under några somrar, upplevde vi också så stora skillnader på ebb och flod. Det är underligt med alla båtar som blir liggande på "torra land".
Clovelly känner jag igen från en bok. Jag ska undersöka lite mer om den. Återkommer.
Igår kväll tittade jag i 1001 Paintings och fann
din vackra häst av Stubbs samt van Eyks The Amolfini Portrait från 1434 (den gravida damen)
Titian och Ucello , Rembrandts självporträtt samt van Goghs Sunflower. Där stod att han gjorde 4 ungefär likadana men att han endast signerade 2 st. Den vi såg var den bästa.
Jag ska fortsätta och kommer säkert att hitta flera. Vilka underbara dyrgripar vi såg på National Gallery. Icke att förglömma är Etoneleverna i svarta frackar ute på gatorna.
Kramar från Britt

Karin sa...

Vilket fint reportage! Tur att jag är tillbaka på jobbet så att jag hann läsa i kapp - hemmavid var det lite mer stressigt (äh, bara skojar). Jag blir alltid överraskad av hur charmigt England kan vara! Det var inte den bilden jag hade tidigare; har bara besökt regniga och kalla Bournemouth i tonåren (och vilken badort är charmig när det inte är solsken?) innan jag hälsade på hos er.

Jag var på AW med Victoria och Malin, förresten, och det var jättetrevligt!

Kim M. Kimselius sa...

Tack för en jättefin reseskildring. Har också varit i Bath, men nöjde mig med det! Var aldrig ned till den lilla fina byn. Däremot var hela romerska badet öppet och de delar som var stängda för er kunde vi se. Men det var MÅNGA år sedan!
kram Kim