torsdag 23 september 2010

Matematik i 3:an

Johan har prövat en ny tennisgrupp idag. Han var SÅ nöjd efteråt. Den blir helt klart en utmaning. Ibland tappar han sugen när han är på gränsen till att klara saker, speciellt om alla andra är bättre, men tränaren måste hanterat det perfekt idag, för Johan var bara stolt och glad. Från det jag såg var han superfokuserad och på slutet märktes det att han slappnade av och spelet flöt mycket bättre.

Nu över till skolprat (igen). Hoppa över om ni inte är intresserade! Vi är ju alltså två föräldrar med mattesinne här i huset. Efter några år i låg-och mellanstadiet med genomsnittligt intresse och kunskapsnivå i matte, så blommade L ut i DK för två år sedan och nu är hon riktigt duktig. Malin och Johan har alltid haft lätt för matte.

Matematik var ett av mina absoluta favoritämnen i skolan. Jag vet från undersökningar att vi svenskar generellt är sämre i matte än andra länder och jag måste nog säga att det märktes då vi kom till Århus. Jag kan dock inte säga att undervisningen var bättre där, men på något sätt låg barnen bra till.

Kanske suger vi svenskar lite i matte, men när jag såg vad Johans klass hade fått för stencil i matte idag tyckte jag ändå att det är otroligt vad de ska kunna redan i 3:an och då ska man komma ihåg att de flesta är 8 år och hemma skulle gått i tvåan.

Rubriken på stencilen var: What Number Am I?

Här är två frågor från pappret.

All three of my digits are even, but none of my digits are the same. If you round me to the nearest ten, I become 470. What number am I?

I am an even three-digit number. If you round me to the nearest ten, I become 200. The sum of my digits is 18. What number am I?

Ja, jag tyckte förstås att det var jättekul att lösa problemen (det tyckte inte L :) ), men  jag sa flera gånger till Johan: "Kunde verkligen de andra i klassen detta? Kunde de verkligen det?". Johan skrattade och sa "de flesta kunde, men jag kunde inte". SKÖNT att han inte var ledsen för att han inte kunde. Tycker inte ni det var ganska avancerat?

I en folder från Matteläraren fick vi idag i en prydlig hög hem de mattestenciler de jobbat med hittills, för nu ska de börja på ett nytt avsnitt. Vi fick också hem testen de gjort innan och efter perioden (och de talar tydligt om att testen före inte är betygsgrundande utan bara en information till läraren om hur mycket de kan). Dessa prov får vi titta på och sedan ska de signeras och skickas tillbaka till skolan imorgon.

På de uppgifter Johan inte kunde var det ritat en liten smiley-gubbe. Jag frågade honom om han eller fröken ritat den och fick till svar: "Om man inte kan ett tal kan man rita en smiley-gubbe och då betyder den 'I don't know but I am happy to learn it', så det ritade jag på alla jag inte kunde, för kan man inte vill man ju veta." Väldigt charmigt tyckte undertecknad.

Resultatet för Johans test efter perioden var bra. Han hade fel på en uppgift (4p) som han hade fel på i förtestet också, så jag undrar om de verkligen tränat på det... I övrigt hade han bara ett fel (1p), så det var ju helt fantastiskt, men p g a det 4p-felet som han inte visste om fick han 80% på provet som helhet.
Om det är bra? Ingen aning. Jag tittade på det han kunde och tyckte han var jätteduktig, så jag är nöjd och Johan brydde sig inte så mycket om resultatet och det känns utmärkt.

Vad det var han hade fel på? Ja, jag tyckte själv att det också var en väldigt svår uppgift.

Tell how each number is used. Write position, count, measure or label for each.

1.  4:15 AM _______________
2.  ninth in line _____________
3.  116 pennies ______________
4. 25 feet __________________

Jag tror inte ens att Johan fattar vad feet är eller att pennies är pengar här och AM har han inte koll på. Själv har jag aldrig hört talas om label i mattesammanhang.

Märtha, det var väl spännade att få en ingående Mattegenomgång här :) ?!

Britt, MORRRR på den dumma kommentaren som inte funkar!!! Lisa hade absolut rätt :) .
Jag tycker också att det är underbart att de kan gå ut lite själva här, men när L ville åka själv till London med två kompisar i helgen, var jag glad att kunna skylla på att vi hade annat planerat... Allt får inte komma på en gång.
Det fanns en förklaring till att läraren frågade om Björn Borg och det var att de skulle läsa en text om honom och svara på en del frågor, så det var nog en introduktion till uppgiften.
Vad önskar sig Lennart? Be honom maila en önskelista, en bra ;) .

Nu ska jag hoppa i säng alldeles ensam. Rikard har åkt till Århus igen. Fast imorse vaknade jag och kände mig som en hamburgare, då för ovanlighetens skull alla barnen kommit in till oss under natten och jag hade ett barn tryckt mot mig från varje håll. Får väl se hur länge jag kan bre ut mig själv i dubbelsängen den här natten.

Kram Ingrid

PS Såklart att ni får lösa matteproblemen ovan och skriva era svar i kommentarfältet nedan, så lovar jag att rätta, inte med rödpenna, men med en svarskommentar :) . DS

2 kommentarer:

Karin sa...

Jag är så imponerad!! Jag själv skummade mina bloggar i morse trots att jag hade försovit mig, och kunde såklart inte släppa matteuppgifterna - blev nästan galen för jag tänkte "udda" för "even" i morgonförvirringen. Jag tippar nu 468 och 198. Jag är inte säker på att det är rätt och jag fick tänka till och det känns ju lite jobbigt att det då är en 8-årings uppgift... Men så tror jag att barnens sinnen är väldigt öppna och kreativa - hjärnan vill ha roligt som det talas mycket om här och där.

Själv hade jag allmän matte på högstadiet och tog helklassisk humanistisk linje på gymnasiet, mycket för att slippa matte som jag trodde att jag inte kunde. Döm om min förvåning, när jag inför att läsa 90 p kommunikations- och systemteknik (mina första högskolepoäng) när jag var nästan 30 år, fick högsta betyg på inträdesprovets logik-delar av alla som sökte in. Önskar ibland att jag fick starta om med rätt sorts lärare.

Som svar på din fråga på min blogg: Klart att det är egna bilder jag har som dekor, dock fjolårets! I år slokar petunior i samma låda, måste åtgärdas snarast! Men jag har redigerat bilderna med sepia-effekt - det är därför de är lite vänligt gulaktiga...

Kram fr Karin

Anonym sa...

Hej!
Stackars Johan. Tur han har föräldrar som kan
hjälpa honom. Krama Johan från Farmor