lördag 25 september 2010

Svenska Skolföreningen

Igår skulle den svenska mamman Ylva och jag åkt till skolan för en multinationell dag. Föräldrar från olika länder skulle hitta på lekar från sina hemländer. Vi i Sverige hade avböjt för att vi var för få, som kunde vara med. (Jag erbjöd mig såklart.) Tanken var att vi skulle åkt dit och bara gått runt och tittat lite vad de andra gjorde för att vara bättre rustade nästa år.

Dagen innan, i torsdags, meddelade dock Ylva att hon fått en inbjudan till Svenska Skolföreningen i Egham's möte och frågade om jag ville följa med. Såklart!

Så igår ställde vi kosan mot Egham där en av ACS andra skolor ligger (det finns tre). Vi kom hem till en väldigt trevlig östgöte i förskingringen som bodde i ett mycket trevligt hus. Totalt var vi fem svenskor, alla de andra tre hade barn på skolan Egham. En av dem hade dragit igång Svenska skolföreningen i Ungern och när de flyttade hit, startade hon en förening här. (Hon såg ut som en lärare, men var sjuksköterska.)

En svensk skolförening har som syfte att stötta utbildning i svenska språket och svensk kultur för svenska barn som bor i utlandet. Till det får man några 1000 kr från svenska staten. Men du kan bara få det en gång per barn, så om du t ex går på Svenska skolan i London så får skolan bidrag från svenska staten för barnen där och barnet kan därmed inte få pengar en gång till om de är med i en skolförening också.

Det var ett väldigt trevligt, intressant, ostrukturerat och långutdraget möte. Vi bjöds på lunch och åt de mest utsökta färdiga pajer från Waitrose. Själv bidrog jag med en populär färdig daimtårta från IKEA. Tur att man bunkrar upp!

Föreningen då. Jag ställde väl  massa frågor eftersom jag faktiskt inte kunde se syftet med föreningen riktigt. Det är jättetrevligt att umgås med dessa människor, men de bor 40 min iväg och vi har inte barn på samma skola. Det känns som om jag behöver se ett större behov än bara det sociala, för annars vill jag nog fokusera kontaktuppbyggandet närmare hemma nu i början.

Våra barn får ju svenskundervisning på våra skolor, så föreningens pengar behöver inte gå till det. Då frågade jag om det inte finns massa andra barn som bor här som går på vanliga engelska skolor, men har en svensk förälder och vill ha lite undervisning. NJAAAA, blev svaret, de kan ju inte gå in i våra skolor och få undervisning där. Såklart inte, men jag trodde att våra pengar skulle gå till svenskundervisning till de som behövde. Då frågade jag om alla i våra skolor som hade svenska var uppskrivna på medlemslistan, för det kostar inget att vara med. NEEEEEEJ, om de inte mammorna vill vara med och aktiva känns det lite som att luras att skriva upp deras namn, sa de då. Jag fattade ingenting, en förening måste väl bestå av mer än en aktiv styrelse och om barnen är kvalificerade för att vara med, men deras föräldrar inte vill engagera sig i att planera svenska kulturaktiviteter vid sidan om svenskundervisningen gör väl inte det något.

Eftersom svenskundervisningen är fixad, planerades det vad vi skulle göra för kulturinsatser för pengarna (det handlar inte om några stora summor). Förslagen är att åka på Lucia i svenska kyrkan, gå på julmarknaden i svenska kyrkan, kanske gå på någon teater i svenska skolan, fira Semlans dag, fira valborg, fira midsommar etc. Det handlar mycket om att bevara svensk kultur i barnens medvetande.

Jag hade jättesvårt att se behovet för föreningen och då ska ni veta att jag är nästan alltid med på det mesta och ser bara möjligheter, men här känner jag att svenskan är redan fixad för våra barn. Vi har inte varit borta från Sverige så länge att barnen tappat våra högtider, vi firar fortfarande nästan alla i Sverige och de idéer de hade kan vi ju göra direkt genom t ex svenska kyrkan där vi är inne ändå i år när L ska konfirmeras, det blir som en omväg att gå via skolföreningen för att komma dit.

Det verkliga behovet jag såg är att Ylvas dotter vill ta en Bilingual IB examen med Engelska och Svenska som språk. För att skolan ska betala för lärare till det, måste de vara två svenska elever på skolan och nu är det bara hon som har det behovet/önskemålet i den åldern. Alltså måste de betala läraren själv om de vill göra det och det ska vara sju lektioner i veckan vilket blir för dyrt. DÅ tycker jag att det skulle kunna vara en sak att stötta från föreningens sida och ett sätt att göra det är att få in pengar genom att ha alla barn i svenskgrupperna inskrivna i föreningen om deras föräldrar tycker det är ok.

Ja ja, man lär sig så mycket hela tiden. Jag visste förstås inte ens innan att det fanns svenska skolföreningar ute i världen som fick bidrag från svenska staten. I Ungern fick barnen ingen svenskundervisning från skolan och då ordnade svenskföreningen det där. Bra! Dessutom bor det tydligen väldigt många svenskar där, så de är en väldigt aktiv förening som gör mycket tillsammans, men det kanske inte finns någon svensk kyrka där. VAD VET JAG?

Nu är det helg igen! Hoppas ni har det bra!
Ingrid

4 kommentarer:

Anonym sa...

Hej du är rolig du. Svenska Skoföreningen....Jag undrade vad det kunde vara. Ibland blir det riktigt roligt med när feltrycksnisse är framme. Vi har det bara bra. Daniel trivs på sin nya skola och vi njuter i dubbel bemärkelse. VI hämtar honom fredagar kl 14 och lämnar honom ca halv fem på söndagar. BOendet går över förväntan och alla är super. Så vi har fått ett nytt liv här hemma :-). Idag har Agnes o jag fyndat på Lions loppis i Dalby. Äppelpaj i ugnen som doftar ljuvligt för ikväll ska vi ha gäster och mysa. HÄlsa alla! Kul att ni har det bra. Hur har det gått med husförsäljningen? Kram Maria

Britt sa...

Hej Ingrid!
Ja det var ett klokt beslut av dig, tycker jag.
Du brukar verkligen engagera dig i det mesta.
Det är precis som du säger att ni firar helger hemma och det svenska på nära håll.
Det finns ju så mycket trevligt för er att göra nu i London.Hoppas att Rikard har kommit hem.
Kram från Britt

Catharina sa...

Hej Ingrid!

Ofta när jag läser här så ser jag så lika vi är :o)

Jag brukar också vara öppen för nya "nätverk" och vill gärna hjälpa till där jag kan. Men jag håller med dig om att visst måste det vara bättre för er att ha något lite närmre "hemma" och eftersom barnen får svenskundervisning och ni är bra på att hålla traditionerna vid liv så gör du rätt i att säga tack men nej tack!

Min släkting i Italien (har bott där i en massa år!) firar högtiderna på svenskt sätt för att hennes barn som aldrig bott i Sverige ändå ska veta hur hennes mamma och barnens mormor haft det innan hon flyttade till Italien.

Kram
Catharina

Catharina sa...

Oj, nu var jag för snabb att skicka iväg det utan att läsa igenom vad jag skrivit...

Min italienska släkting är med i någon svenskförening där för att prata svenska och ha någon anknytning "hem". Det är med dom hon firar högtiderna på svenska. Hon flyttade ner till Italien som ung, så hennes barn har aldrig bott i Sverige utan har bara hälsat på här lite då och då och nu är dom vuxna och har egna barn så det är även för att dom ska få lite svenskt som hon håller på dom svenska traditionerna. Och hennes hem är svenskt möblerat med prydnadssaker mm som inte finns i italienska hem.

Haha... tänker på i fredags nu. Jag började dagen med en lektion i mindfulness, att leva i NUET. Därefter tog jag en snabb promenad och sen var jag på möte i kyrkan där vi planerade in temakvällar för våren. Det blev ju lite krock där direkt! När jag först fick lära mig att jag måste leva mer i nuet och sen går direkt till ett möte för att planera våren.
Det är lite så jagkänner mig just nu! Jag sitter här och läser allt trevligt du skrivit, men när jag ska svara så tänker jag samtidigt på allt jag har att göra omkring mig just nu, och jag funderar på vad jag ska ta upp på planeringsträffen imorgon förmiddag, jag funderar på om jag ska ut och promenera eller inte. Jag vill och bör verkligen ta en promenad, MEN... känenr mig lite förkyld, väninnan avbokade och så vill jag få ordning omkring mig. Så just nu är jag inte närvarande i nuet utan är i tanken redan någon annanstans... det är nog därför jag skriver lite luddigt... Eller så är jag bara allmänt förvirrad idag ;o)

Jag får nog ta och logga ut från datorn och ta tag i situationen :o)

Ha en bra dag!

Kram Catharina