onsdag 12 januari 2011

Jul i Motala


I mellandagarna var vi alltså i Motala för att fira jul och umgås med min familj. Eftersom mina systrar hade firat julen där, åkte de hem före oss. Kerstin med familj åkte dagen efter att vi kom, men först hann vi ta lite kusinbilder:


Jag älskar att se de här syskonskarorna och det är så märkligt att vi fått precis samma syskonkonstellation med först två tjejer och sedan en kille. (Daniel och Anna, ni skulle kunna joina oss i den klubben, ni har ju redan två tjejer!) Våra andrabarn är nu båda längre än sina storasystrar. Våra killar är små klurisar båda två, men annars är de faktiskt väldigt olika alla sex, vilket naturligtvis är det allra bästa.

På kvällen efter att kusinerna åkt hem, firade vi jul med moster Marit, mormor och morfar. Ännu fler presenter. Linnéa och jag fick nya rakapparater och det var inte en dag för tidigt, min gamla har MÅNGA år på nacken och visade tydligt sin protest sista halvåret, genom att ENBART fungera om en person höll i kontakten då den satt i väggen. Mycket har hänt på rakapparatfronten sedan min gamla såg dagens ljus.
 
Johan fick en supersnygg BLÅ kamera!
Gissa om han var lycklig, tjejerna hade fått kameror och nu fick han, som är mest intresserad av fotografering, också en.
Årets största paket gick inte till ett av barnen utan till MORMOR. Malin och hon har ett pusselförbund och i England hittade vi en "pussellåda". Sedan tidigare har vi pusselfiltar, som fungerar som så att du ska lägga pusslet på dem, så kan du rulla ihop filten om du vill plocka undan pusslet och alla bitar ligger kvar på sina platser. Funkar halvbra.

Mormor ser nästan rädd ut då Malin kommer med det stora paketet till henne :) .

Den här pussellådan kan förvara pågående pussel upp till 1000 bitar, det finns fack där du kan sortera bitarna i olika grupper om du vill och en stor platta på vilken du lägger själva pusslet. Får se om det verkligen fungerar, men att det är en pusseltillverkare som säljer lådan tycker jag borgar för någon sorts kvalité.






Vi vuxna öppnade våra paket efter barnen och mycket långsammare. Förr brukade barnen ha somnat vid det laget, men den tiden är förbi. Istället satte J igång med ett eget projekt av rester från paketöppningarna. Han gillar böckerna om Megakillen och nu förvandlade han sig till Megamannen! Trots sin förkärlek till datorspel, Nintendo och dylikt, så är han faktiskt också väldigt bra på att bygga och fantisera ihop sådana här saker och han hade SÅ roligt SÅ länge:

MEGAMANNEN!
Förutom att rimma på julklapparna (som jag i julas skrev om att mina föräldrar gör), så får vi också ofta väldigt vackra paket hos dem, både sådana de slår in själva och sådana de köpt i olika affärer. Ett väl inslaget paket ger en känsla av att den som gjort det vill förmedla något mer än bara själva paketinnehållet, för det är verkligen ett förgängligt arbete som snabbt är borta då någon öppnat paketet. Jag gillar att hålla i och titta på mina oöppnade paket en stund. Förra året lärde jag mig att göra några lite annorlunda inslagsvarianter och det blev faktiskt väldigt uppskattat. Kul för en som inte är så pysslig annars.

Ett av de många fina paketen jag fick i år.
 
Mitt fina paket till mamma förra året.
Nya spel fanns också i paketen så sedan var kvällen räddad :) .

Nästa dag åkte Moster Marit hem och då var det bara vi med mormor och morfar, men det var rätt skönt det också, att få lite tid bara med dem nu när vi inte ses så ofta. Dessutom hade vi fått i uppgift att göra sånghäften till nyårsafton och vi hade inte så många dagar på oss, så det jobbet fick göras denna dag.

På kvällen var det slut med julmatsätandet och istället fick vi lamm, rotgrönsaker och en underbar sås. Jättegott!!

Fatta vilken enorm kontrast detta är jämfört med allt jag äter till lunch när jag går hemma. Fundrar på att börja jobba bara för att kunna gå ut och äta lunch med trevliga kollegor varje dag...
På kvällen/natten spelade vi obligatoriska kortspelet En kort En lång. Vi hade inte hunnit med det innan och en träff med mina föräldrar är ingen träff om vi fyra vuxna inte har hunnit med minst en omgång av det, vilket tar två timmar.

Dagen efter skulle vi åka tillbaka till Skåne. Tiden i Motala gick så fort. Dock hann vi en tur till stan också. Jag hade glömt att packa alla inneskor när vi åkte, så jag behövde verkligen något till nyår. L hade fått låna ett par häftiga stövlar av farmor som passade perfekt. På rea hittade jag ett par billiga och snygga skor. Här var jag fortfarande väldigt glad över dessa:

Fortsättning om dessa skor kommer att följa...
TACK för jättemysiga dagar mamma och pappa! Hoppas vi ses snart igen!

Ingrid

3 kommentarer:

Karin sa...

Rakapparater?? Det förtjänar nästan ett eget inlägg! Under några år var det två samtalsämnen som alltid kom upp när jag var på tjejmiddag - hårborttagning och p-medel - för och emot alla tänkbara metoder. Själv kör jag med epilator - en sån som drar ut hårstråna på benen (elektrisk förstås)- visst det gör lite ont men det blir ingen stubb och när man gjort det 1 gång i veckan 3 ggr klarar man sig på att göra det ca var tredje vecka. Under armarna är det hyvel och på överläppen (ve och fasa - ett hormonellt tecken på att fertiliteten är på väg ner, och man närmar sig övergångsåldern) vaxremsor.

Tusen tack för service som avhandlats per mejl!

Britt sa...

Hej Ingrid!
Oooo så gott det såg ut med lamm och rotsaker.
Jag håller med dig om att det är fint med vackra paket men hemma hos oss har vi ett annat tänkade. Lennart köpte en jättstor rulle för 10-15 år sedan. Alla känner igen pappret och jag tror aldrig att det tar slut.Å andra sidan så får barnen så otroligt många julklappar som öppnas snabbt och vi bara trycker ner det i stora säckar.Ja det är roligt att se alla sex kusinerna.Kramar från Britt

The not-yet-desperate housewife sa...

Hej!!

Är du från Motala? Eller är det familj som bor där? Själv växte jag upp två mil norr om Motala, i Bona, fd V. Ny. Flyttade sedan till Lidköping när jag var 16, och vid 18 ner till Malmö där jag bodde i 20 år fram till vi kom hit till Guildford.